Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter ...

Djursjukdomarnas gräns går vid fähusdörren
■ Vid LB-tjurplus-tillfället som arrangerades
i Vörå i november föreläste ETT:s
hälsovårdsveterinär Olli Ruoho. Olli Ruoho
betonade betydelsen av god hygien i
nötbesättningens verksamhet. I Finland
förekommer salmonellasmitta på runt tio
nötbesättningar årligen. För EHEC är situationen
ungefär densamma. Trots att det
råder en rätt bra situation med tanke på
djursjukdomarna krävs det fortsatt noggrannhet
och systematiska förebyggande
åtgärder. I annat fall kan läget försämras
snabbt.
Djursjukdomarna tar många
vägar
Djursjukdomar, så som t.ex. ringorm eller
parasiter, sprids ofta från gård till gård
med förmedlingsdjur. Salmonella, EHEC
och olika virusdiarréer kan föras vidare via
avföringen eller annan smuts. Allvarliga virusbaserade
djursjukdomar som mul- och
klövsjuka sprids som droppsmitta. Även
virus och bakterier som orsakar luftvägsinflammation
sprider sig som droppsmitta.
Alla ovan nämnda djursjukdomar kan
också spridas från gård till gård med människor,
arbetsredskap och fordon. Nedan
följer utdrag ur Olli Ruohos föredrag, där
han lyfter fram åtgärder för att förebygga
och motverka djursjukdomar.
Planera dina rutter på gården
och i ladugården
Att skilja på den “smutsiga” och den
“rena” delen är en väsentlig del av det förebyggande
arbetet för alla djursjukdomar.
Med andra ord ska fodrets, djurens och
gödseltransporteringens rutter hållas isär
6
HUR KOMMER SMITTOALSTRARE TILL PRODUKTIONSENHETEN?
Inköpta djur; förmedlingsoch
avelsdjur
Foder,
foderlager
Råttor, fåglar,
katter och
hundar
Strömedel
från varandra både inomhus och utomhus.
Man bör satsa på att planera rutterna redan
vid planeringen av produktionsbyggnaden.
Likaså lönar det sig att beakta möjliga
smittosituationer och hur man bör verka
i sådana lägen.
Rutinmässig tvätt och
desinfektion av skorna
Det lönar sig att minnas, att släta, hela golv
och väggar hålls mycket bättre rena och
desinficerade än nergångna och spruckna
ytor. Desinfektion kan endast fungera på
rena ytor. Alla desinfektionsmedel fungerar
bara man först ser till att t.ex. skorna är
rena från gödsel och att lösningen är nyblandad.
Att tvätta och desinficera stövlar
är en enkel och bra åtgärd för att förebygga
och begränsa smittosamma sjukdomar.
Det är bra att märka ut tvätt- och desinfektionsplatserna
så att även utomstående
upptäcker dem. På så vis minskar risken
att man i misstag kringgår tvättplatsen.
Djurskötare, avbytare
Besökare
Beteskontakter
Slakt- och djurförmedlingsbilar
Bilder från Olli Ruohos föreläsning om förebyggande och bekämpning av djursjukdomar.
Skyddskläder och -skor för
besökare
Alltid nu som då är man tvungen att
släppa in utomstående personer i ladugården.
Det lönar sig att ha ändamålsenliga
skyddskläder och -skor i reserv för dessa
besökare. För professionella bör man se
till att utrustningen passar det “riktiga jobbet”,
t.ex. är det bra om skorna är utrustade
med stålhätta och de får gärna finnas
i några olika storlekar. På så vis undviker
man svepskäl för att inte använda dem.
För “turister” fungerar engångshalare och
-skyddsöverdag till skorna bra.
Isolering av sjuka djur
Förflyttningen av djur till isoleringsbox
och övervakningen av dem bör ske enkelt
och boxen ska också ha egen utgång. Boxen
ska ge möjlighet att knyta fast djuret
bl.a. för skötselåtgärder. Utfodrings- och
dricksvattenhygienen samt rengöringen
av boxen ska vara lätta att genomföra och
det är bra, om det är möjligt, att boxen är
OM HYGIENEN…
- Gödseltransportrutter får inte korsa fodertransportrutterna
eller mjölkbilens transportrutt
- I samband med transport eller spridning av gödsel får den inte
komma ut på allmänna vägar eller väg- och gårdsområden som
andra gårdar använder
-När man förflyttar sig från en gård till en annan (entreprenörer
mm), är det viktigt att utrustningen utanpå är ren, så gödsel inte
sprids till andra gårdars gårdsplaner (och därifrån till ladugårdens
foderförråd eller foderbord)