Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter ...

Lantgårdens
Bästa info
Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2008 • 5

Ansvarig utgivare och
redaktör
Tomas Gäddnäs, Oy Snellman Ab
Redaktion
Martti Hassila
Vesa Hihnala
Heidi Jylhä (Solid Media)
Grafisk planering/
Ombrytning
Solid Media
Tryckeri
FORSBERG ©
Kontaktuppgifter
Snellmans Köttförädling Ab
PB 113
68601 Jakobstad
tel. 06 786 6111
www.snellman.fi
Mörker eller ljus?
■ Vi lever i adventstid. Denna tid kommer
med ljus mitt under vår mörka vinter.
Ljuset i advent har generation efter generation
gett människorna mod att se framåt
även under årets mörkaste tid. Genom århundraden
har man tänt ljus i väntan på
julens högtid, den tid när även vår naturliga
kalender vänder, när ljuset övervinner
mörkret och dagarna åter blir längre och
ljusare.
Har ljuset slocknat? Just dagarna inför advent
fick vi i tidningarna läsa en branschkommentar
att ljuset har slocknat – ljuset
i andra ändan av tunneln syns inte längre,
utan det är bara mörkt. Man syftade på
den rådande finanskrisens effekter på vår
bransch. Detta negativa budskap kom säkert
som en chock för många. Det år som
snart gått till ända har för många präglats
av ekonomiska bekymmer. Man har väntat
att den mörka tunneln skall bli kortare, att
det ljus som synts i andra ändan skall komma
närmare. Hoppet var lagt till nästa år,
men är det nu så att allt hopp om bättre
tider verkligen är ute?
När världsmarknaden är instabil, är prognoserna
ovissa och vändningarna kan ske
snabbt. Finanskrisen kom över vår värld
med en hast under hösten. Den tidigare
snabbt stigande pristrenden hos världens
råvarumarknader vände nedåt. Vi vet inte
ännu hur köttmarknaden klarar sig. Det
finns många orosmoment och man måste
naturligtvis vara realist. Marknadskrafternas
kurvor är obarmhärtiga när de vänder
åt fel håll. De frågar inte efter enskilda
människors åsikter. En annan sak är hur väl
vi lyckas skydda oss mot dem.
När vi med stigande foderpriser och kostnadskrisen
för handen stod inför senaste
nyår, levde vi i väntan på bättre marknadsutsikter
för hela köttproduktionskedjan.
Med facit i hand ser vi nu att prisen visserligen
steg en aning, men inte tillräckligt
för att kompensera kostnaderna. Lönsamheten
blev blygsam för hela näringen. Den
finländska köttproduktionskedjan hann
inte riktigt med i uppgången. Idag när prisen
på spannmål och övriga råvaror rasar
ute i världen hoppas vi naturligtvis att
köttmarknaden inte skall drabbas av samma
depression. Som bekant har vi också
andra hotbilder som står för dörren, bl.a.
när det gäller den politiska viljan att värna
om köttproduktionen i vårt land.
Snellman har många producenter som investerat
och satsat för framtiden. Företaget
Snellman är också själv mitt inne i ett
intensivt investeringsskede. Man har tagit
steget ut för att vara en aktiv spelare på
den finländska matmarknaden. Därför gäller
det också att tro på framtiden. Vi måste
söka spår för att komma vidare även
under svårare tider. Vi har inte råd att ge
upp, utan vi måste satsa på att utveckla vår
konkurrenskraft. Vi har flera tusen medarbetare
i Snellmans team som producerar
mat för miljoner människor. Därför tror
vi att vi fortfarande behövs tillsammans
med våra köttproducenter. Människorna
behöver fortfarande mat - även i form av
gris- och nötkött.
Den enskilda människan har litet att sätta
emot marknadskrafter och priscykler,
men julen är verkligen människans högtid.
Vi hoppas därför på en ljus tid för alla våra
samarbetsparter under stundande julhögtid
och även efteråt. Julens egentliga budskap
är ju att han, som är hela världens
skapare och Herre, själv blev människa just
för att rädda människan. Mörkret upplystes
av ett stort ljus när djurskötarna på
ängen fick budskapet att deras frälsare var
född. Där i stallet på djurens foderbord
låg ett litet barn som var det ljus som de
trott och väntat på - och som ännu idag
gör framtiden ljus för många människor. Vi
hoppas att alla våra producenter och samarbetsparter
under julhögtiden skall få del
av julens ljus och glädje.
Men visst hoppas vi också på ljusare tider
för vår produktionssektor under det kommande
året. Vi har rätt att tro och hoppas
på bättre lönsamhet. Detta hopp behöver
vi och det får vi behålla. Vi kan också till
en del påverka situationen. Om vi ger upp
hoppet och tror att loppet är kört – då är
det verkligen kört.
Ljuset i tunneln har inte slocknat. Låt oss
hoppas och tro på bättre tider. Så långt
vi själva kan påverka vill vi arbeta för ett
bättre år 009.
Fridfull Julhelg och ett ljust nytt år, önskar
vi på Snellman.
Tomas Gäddnäs
Primärproduktionens direktör

I detta nummer:
Det händer
på Snellman!
Snellman har många stora
investeringsprojekt på gång.
Ungt företagarpar
satsar framåt
MP-Sisu förnyar
svinaveln
Snellman och Faba förnyar svinavelsrekryteringen
med det nya
MP-Sisu-programmet.
Nya rekordmängder under hösten
■ Utbudet av både nöt och svin var rikligt under hösten.
Nötutbudet ökade helt väntat från sommarens underskott
medan svinutbudet överträffade prognosen. I oktober slaktades
nytt månadsrekord och balansen på marknaden har
under hösten hållits rätt stabil. Svinslakten ökar i år med 5 %
jämfört med fjolåret och även nötslakten uppnår en liten
ökning trots att nötproduktionen i hela landet minskat med
närmare 10 %. Snellmans kalvförmedling har ökat med hela
4 % och smågrisförmedlingen med 8 %.
Köttbranschens lönsamhet har som väntat varit svag under
året. Detta gäller även för Snellman och köttförädlingens ekonomiska
resultat är otillräckligt i längre perspektiv. Snellman
har ändå som helhet klarat sig relativt hyfsat tack vare stora
kostnadsinbesparingar i färskköttproduktionen och genom
att färdigmatens resultat behållits på en rätt god nivå.
Snellmans höstserie med infotillfällen åt producenter startade
i oktober. I oktober-november hölls på olika orter fyra
tillfällen för svinproducenter och tre tillfällen för nötproducenter.
Dessutom har Snellman primärproduktionspersonal
under hösten deltagit i ett stort antal övriga tillfällen, marknadsdagar
och ladugårdsinvigningar. Årets producentpriskur-
4
5
Sture och Sabina Ede i Överpurmo
byggde ny lösdriftsladugård och
satsar på att ytterligare utöka.
8
Lantgårdens Bästa info
Mörker eller ljus? ................................ 2
Nya rekordmängder under hösten ......3
Djursjukdomarnas gräns går
vid fähusdörren ................................... 6
Produktionsplan för år 2009 ............... 7
Naseva-medlemskap obligatorisk
del av LB-avtalet ................................. 7
Ankomsttiderna som SMS ................. 7
Snellman och Faba förnyar
avelsdjursförmedlingen ...................... 8
Planmässig rekrytering av suggor ...... 8
Medicinanvändningen med i
kedjeinformationen 1.1.2009.............. 9
Finanskrisen skapar oro även
på köttmarknaden .............................. 9
Julskinkans hemlighet ...................... 10
Herr Snellmans jul på nätet ............. 10
Herr Snellmans leverdelikatesser
på julbordet ........................................ 11
va i Finland har varit svagt stigande, men köttproduktionens
lönsamhet har ändå enligt många oberoende beräkningar
varit otillräcklig.
Snellmans Köttförädling har tuffa och utmanande mål för år
009. Vi satsar på kraftig tillväxt och programmet för att effektivera
köttförädlingen fortsätter. I nästa nummer av LBinfo
kan du läsa mer om Snellmans intressanta satsningar
bl.a. på färskt kött.
Finanskrisen skapar oro även på köttmarknaden
Den tilltagande oron på finansmarknaden har medverkat till
att bl.a. olje- och spannmålsprisen sjunkit i snabb takt. Det
är sannolikt att de internationella börspriserna överreagerat
på situationen och det är ännu ganska svårt att förutspå
vilka förändringar det nya marknadsläget medför för köttmarknaden
under nästa år. Läget är osäkert i synnerhet på
exportmarknaderna.
Vi hoppas ändå fortfarande att marknadsutsikterna inför
nästa år skall utvecklas i positiv riktning så att även primärproduktionens
lönsamhet kan förbättras.
Läs mer på sid 9!
3

Det händer på Snellman!
Fördubblad
medwurstkapacitet
Snellmans nya medwurstfabrik reser sig
i rask takt pelare för pelare på fabriksområdet
i Granholmen. Fabriken byggs
på den gamla parkeringen bakom huvudbyggnaden
och kommer att ge medwurstproduktionen
3000 m utrymme. När de
nya utrymmena står produktionsfärdiga
kommer kapaciteten på medwurst att fördubblas
jämfört med tidigare.
Ny expedition
Snellmans nya expeditionssystem tas
stegvis i bruk från och med november. En
allt större del av Snellmans över 30 000
dagliga beställningsrader överförs till det
nya plockningssytemet. 1 plockare och
prissättare bemannar systemets arbetsstationer.
4
Mer produktionsutrymme och
koncentrerade funktioner i Kerava
Snellmanin Kokkikartano i Kerava inleder
i december en utbyggnad av fabriken
som kommer att öka kapaciteten
avsevärt. Utbyggnaden ger ytterligare
1700 m produktionsyta, vilket innebär
att framför allt tillverkningen av soppor
får mer produktions- och kylutrymme.
Även expeditionen får nya utrymmen.
Nya kontorsutrymmen
på Granholmen
I november stod Snellmans nya kontorsutrymmen
på Granholmen inflyttningsklara.
Bokföringen, försäljningen och en del andra
funktioner koncentrerades därmed
till Granholmen från de tidigare kontoren
i centrum av Jakobstad. Nybyggnaden gav
också fabrikskomplexet en förnyad huvudingång.
Byggprojektet kommer även att resultera
i nya kontorsutrymmen och möjligheten
att sammanföra försäljningspersonal
som nu är utspridd på flera orter.
Enligt planerna flyttar Wikholm Foods’
och Snellmans försäljningskontor i Helsingfors
till Kerava när utrymmena står
klara. HJ

Ede Lantbruks nya lösdriftsladugård i
Överpurmo utformades också utvändigt
att passa in i omgivningen. Steg två i utbyggnadsplanerna
kommer att ge plats för
ytterligare 60 mjölkkor.
Lantgårdens Bästa info
Intresset för Sture och Sabina Edes
nybyggda ladugård i Överpurmo var stort
vid invigningen i oktober. Ladugården är
försedd med extrabelysning som simulerar
dagsljus. Balkarna av trä gör sitt till för att
bidra till en trevligare atmosfär till skillnad
från stålbjälkar.
Ungt företagarpar satsar framåt
■ Sture och Sabina Ede i Överpurmo stod
inför valet att avveckla sin mjölkgård eller
satsa på att utvidga verksamheten. Beslutet
föll på det senare och paret började
se sig om efter inspiration och alternativa
lösningar. Studieresorna gick till Kauhajoki,
Sverige, Estland och Danmark och efter
fem års planeringar står nu Ede Lantbruks
nya lösdriftsfähus färdigt.
De närapå 70 mjölkkorna som flyttade in
i november fick högt till tak och sensorstyrd
belysning som simulerar dagsljus för
den mörka årstiden. Under öppningen i
slutet av oktober var det den ljusa, varma
stämningen i ladugården som flest besökare
poängterade. Snellmans områdesrepresentant
Mårten Lassfolk och trafikant
Peter Björk serverade grillad korv under
tillställningen och konstaterade att intresset
för öppningen var stort. Över 500
personer besökte öppningen under dagens
lopp.
Den 1 800 m stora ladugården är första
steget i paret Edes utvidgningsplaner.
Inom fem år ska även steg två förverkligas
med en tillbyggnad för ytterligare 60
djur. Stordriften ställer sina egna krav på
producentens arbetsinsats och paret Ede
har en anställd som turar med dem i ladugårdsskiften.
Efter utbyggnaden kommer
man att anställa ytterligare en person, vilket
innebär att producentparet kommer
att kunna ha en gemensam ledig helg var
tredje vecka.
Sture och Sabina Ede ville att den utrustning
man nu investerade i även ska vara
ändamålsenlig när man byggt ut steg två,
därför valde de en mjölkningsstation istäl-
let för -robot.
– Mjölkningsstationen med sk. front exit
är ny för Svenskfinland, berättar Sture
Ede. Den har endast en grind framtill från
vilken alla kor släpps ut på en gång efter
mjölkningen och en teoretisk kapacitet på
100 kor i timmen.
Foderbordet löper rakt genom ladugården
och för att korna ska kunna passera
till mjölkningsstationen har man byggt
en gång genom foderbordet. En klaffbro
stänger till gången när den inte används,
vilket gör det möjligt att hinderfritt transportera
fodret.
Ett lite annorlunda arrangemang i Ede
Lantbruk är att man inte föder upp kvigorna
själva. Tack vare ett samarbete med
en annan producent har man lyckats bli av
med en del av uppfödningen som slukade
både utrymme och resurser.
– Vi föder upp kvigorna till sex månaders
ålder, sedan tar vår samarbetspart hand
om den återstående uppfödningen, berättar
Sture Ede. Två månader före kalvningen
får vi tillbaka kvigorna.
Ede Lantbruk producerar ekologisk mjölk
och är till 95 % självförsörjande på foder.
Med 160 ha åkermark har man möjlighet
att öka djurmängden avsevärt.
– Vi har byggt upp den här verksamheten
bit för bit och inte tagit ut det maximala
ur våra resurser ännu, säger Sture Ede.
Sture och Sabina Ede är mycket nöjda
För att korna ska kunna passera till mjölkningsstationen
har man byggt en gång
genom foderbordet. Klaffbron är en dansk
lösning. När gången inte används stängs
bron, vilket gör det möjligt att hinderfritt
transportera fodret.
med samarbetet med Snellman. Det finns
många fördelar med Snellman, konstaterar
Sabina Ede och nämner producentbutiken
och de snabba avhämtningarna som exempel.
Producentparet tror på en framtid för
finländska mjölkbönder, men spår också
att det kommer att ske en hel del förändringar
inom branschen.
– Det kommer troligtvis att bli färre gårdar,
men större, säger Sture Ede. Man
måste tänka om redan nu för att hänga
med, se företagsmässigt på sitt jordbruk.
Det går inte att försöka kompensera för
ett dåligt resultat ett år, utan resultatet ska
vara gott varje år. HJ
5

Djursjukdomarnas gräns går vid fähusdörren
■ Vid LB-tjurplus-tillfället som arrangerades
i Vörå i november föreläste ETT:s
hälsovårdsveterinär Olli Ruoho. Olli Ruoho
betonade betydelsen av god hygien i
nötbesättningens verksamhet. I Finland
förekommer salmonellasmitta på runt tio
nötbesättningar årligen. För EHEC är situationen
ungefär densamma. Trots att det
råder en rätt bra situation med tanke på
djursjukdomarna krävs det fortsatt noggrannhet
och systematiska förebyggande
åtgärder. I annat fall kan läget försämras
snabbt.
Djursjukdomarna tar många
vägar
Djursjukdomar, så som t.ex. ringorm eller
parasiter, sprids ofta från gård till gård
med förmedlingsdjur. Salmonella, EHEC
och olika virusdiarréer kan föras vidare via
avföringen eller annan smuts. Allvarliga virusbaserade
djursjukdomar som mul- och
klövsjuka sprids som droppsmitta. Även
virus och bakterier som orsakar luftvägsinflammation
sprider sig som droppsmitta.
Alla ovan nämnda djursjukdomar kan
också spridas från gård till gård med människor,
arbetsredskap och fordon. Nedan
följer utdrag ur Olli Ruohos föredrag, där
han lyfter fram åtgärder för att förebygga
och motverka djursjukdomar.
Planera dina rutter på gården
och i ladugården
Att skilja på den “smutsiga” och den
“rena” delen är en väsentlig del av det förebyggande
arbetet för alla djursjukdomar.
Med andra ord ska fodrets, djurens och
gödseltransporteringens rutter hållas isär
6
HUR KOMMER SMITTOALSTRARE TILL PRODUKTIONSENHETEN?
Inköpta djur; förmedlingsoch
avelsdjur
Foder,
foderlager
Råttor, fåglar,
katter och
hundar
Strömedel
från varandra både inomhus och utomhus.
Man bör satsa på att planera rutterna redan
vid planeringen av produktionsbyggnaden.
Likaså lönar det sig att beakta möjliga
smittosituationer och hur man bör verka
i sådana lägen.
Rutinmässig tvätt och
desinfektion av skorna
Det lönar sig att minnas, att släta, hela golv
och väggar hålls mycket bättre rena och
desinficerade än nergångna och spruckna
ytor. Desinfektion kan endast fungera på
rena ytor. Alla desinfektionsmedel fungerar
bara man först ser till att t.ex. skorna är
rena från gödsel och att lösningen är nyblandad.
Att tvätta och desinficera stövlar
är en enkel och bra åtgärd för att förebygga
och begränsa smittosamma sjukdomar.
Det är bra att märka ut tvätt- och desinfektionsplatserna
så att även utomstående
upptäcker dem. På så vis minskar risken
att man i misstag kringgår tvättplatsen.
Djurskötare, avbytare
Besökare
Beteskontakter
Slakt- och djurförmedlingsbilar
Bilder från Olli Ruohos föreläsning om förebyggande och bekämpning av djursjukdomar.
Skyddskläder och -skor för
besökare
Alltid nu som då är man tvungen att
släppa in utomstående personer i ladugården.
Det lönar sig att ha ändamålsenliga
skyddskläder och -skor i reserv för dessa
besökare. För professionella bör man se
till att utrustningen passar det “riktiga jobbet”,
t.ex. är det bra om skorna är utrustade
med stålhätta och de får gärna finnas
i några olika storlekar. På så vis undviker
man svepskäl för att inte använda dem.
För “turister” fungerar engångshalare och
-skyddsöverdag till skorna bra.
Isolering av sjuka djur
Förflyttningen av djur till isoleringsbox
och övervakningen av dem bör ske enkelt
och boxen ska också ha egen utgång. Boxen
ska ge möjlighet att knyta fast djuret
bl.a. för skötselåtgärder. Utfodrings- och
dricksvattenhygienen samt rengöringen
av boxen ska vara lätta att genomföra och
det är bra, om det är möjligt, att boxen är
OM HYGIENEN…
- Gödseltransportrutter får inte korsa fodertransportrutterna
eller mjölkbilens transportrutt
- I samband med transport eller spridning av gödsel får den inte
komma ut på allmänna vägar eller väg- och gårdsområden som
andra gårdar använder
-När man förflyttar sig från en gård till en annan (entreprenörer
mm), är det viktigt att utrustningen utanpå är ren, så gödsel inte
sprids till andra gårdars gårdsplaner (och därifrån till ladugårdens
foderförråd eller foderbord)

Heikki Kemppi från Valio berättade vid de
finskspråkiga tjurplus-tillfällena om god
kalvuppfödning.
Kortfattat behöver kalven god näring, sömn
och en god miljö för att växa. Kalven uppskattar
en torr liggplats utan drag eller
fukt. Temperaturen är inte lika noggrann så
länge dessa villkor uppfylls. Heikki Kemppi
uppmanar producenterna att modigt fundera
på nya alternativ för kalvbyggnaden.
Kalvigloon är ett intressant alternativ, som
visat goda resultat. Heikki vill också betona
halmen som ett utomordentligt torrströ
för kalvar. (bild från tillfället i Kannus)
placerad i ett annat luftutrymme för att
hindra spridningen av virussjukdomar.
Foderlagret får inte vara fåglarnas
vinterutfodring
Det lönar sig att fästa extra uppmärksamhet
vid skyddet av foderlagret. Fåglar,
råttor, möss och andra smådjur som kommer
i kontakt med fodret är stora, möjliga
spridare av smittsamma sjukdomar. Veterinär
Olli Ruoho berättar som ett exempel
en mjölkbesättning med 50 kor, vars salmonellasmitta
visade sig härstamma från
spillning från kajor i det oskyddade foderlagret.
Fyllningen av kraftfoderlagret bör
helst ske på så vis, att foderbilens chaufför
inte behöver gå in i lagret och framför allt
inte i djurutrymmena.
Attityd, motivation och
samarbete
Arbetet med att motverka och förebygga
smittosamma sjukdomar kräver att alla
parter samarbetar. Var öppen, hämta inspiration
och idéer, men kom ihåg att du själv
är ansvarig för smittoskyddet på din besättning!
Olli Ruoho påminde till slut om
att i EU går djursjukdomarnas gräns först
vid dörren till ladugården. VH
Lantgårdens Bästa-avtalsbesättningar
ska under december månad fylla i produktionsplanen
för år 009, som hör
till avtalet. På basen av produktionsplanerna
kan vi bättre förutspå kommande
slakt- och förmedlingsdjurmängder.
Samtidigt har vi bättre möjlighet att
sträva efter smidigare djurtrafik för
Producenterna har nu möjlighet att
få meddelande om både djurförmedlings-
och slaktbilarnas ankomsttider
som SMS omedelbart efter att tidtabellen
blir färdig. När producenten aktiverat
textmeddelande-tjänsten i de
egna kontaktuppgifterna i Anelma får
han ankomsttiderna via textmeddelande.
Om ankomsttiden för ett anmält
lass av en eller annan orsak ändrar får
producenten ett nytt textmeddelande
om saken. Observera att det inte går
att svara på textmeddelandena som
Lantgårdens Bästa info
Aktuellt för LB-nötbesättningar
Produktionsplan för år 2009
både besättningarnas och Snellmans
bästa.
Du kan smidigt fylla i produktionsplanen
i Anelma-programmet (http://
anellma .snellman.fi), se exempel i utdraget
nedan. Vid behov får du hjälp av
primärproduktionens personal.
Naseva-medlemskap obligatorisk del av
Lantgårdens Bästa-avtalet
Naseva går framåt med stora steg. Antalet
besättningar som anslutit sig till
Naseva har under hösten stigit i snabb
takt, både bland Snellmans kundbesättningar
och i hela landet. Allt som allt
har närmare 5 000 besättningar anslutit
sig. Om din besättning ännu inte är
med i Naseva lönar det sig att snarast
åtgärda saken tillsammans med den
lokala veterinären. 009 är Nasevamedlemskap
en förutsättning för att få
tilläggspris i anslutning till Lantgårdens
Bästa-avtalet.
VH
Ankomsttiderna som SMS till telefonen
Anelma-tjänsten sänder ut.
Uppgifterna om lassens tidtabeller
finns fortsättningsvis i Anelma under
länken Lass och avhämtningstider. Om
tidpunkten som meddelas per SMS
av någon orsak är helt olämplig bör
producenten meddela om detta per
telefon till områdesrepresentanten eller
kontoret så snart som möjligt efter
det att meddelandet anlänt. Primärproduktionens
personal hjälper vid
behov i frågor som rör Anelma-tjänstens
användning. MH
7
7

Snellman och Faba förnyar
avelsdjursförmedlingen
■ Snellmans avelsdjursförmedling förnyas
i samarbete med Faba Avel Ab och
Finlands Svinavel Ab (SSJ). Ett samarbetsavtal
som syftar på effektivare avelsdjursförmedling
och systematisk suggrekrytering
har undertecknats av parterna.
Via avtalet koordineras avelsdjursförmedlingen
till Snellmans producenter av
Faba och SSJ. Samarbetsparterna sköter
om att Snellmans producenter har tillgång
till bästa möjliga dokumenterade
avelsmaterial från kärnavelsbesättningar
och centralteststationen i Längelmäki.
MP-Sisu rekryteringsplanen baserar sig på
besättningens eget utgångsläge och görs
med beaktande av gårdens egna målsättningar.
Snellman stöder avelsplaneringen
bl.a. genom att betala ett tilläggspris för
utgallrade slaktsuggor på 10 c/kg.
8
Avtalet ger också Snellmans producenter
tillgång till mer rådgivningsresurser. Via
en ny rådgivningstjänst MP-Sisu erbjuds
besättningarna ett nytt verktyg för att utveckla
djurmaterialet och förbättra produktiviteten
och lönsamheten. MP-Sisu
är ett ypperligt verktyg för smågrisproducenterna
att optimera smågrispriset
genom att hela tiden hålla besättningens
MP-grisindex på en optimal nivå, med beaktande
av både suggornas fruktsamhet
och smågrisarnas produktionsegenskaper.
Snellman subventionerar avelsrekryteringen
genom att betala MP-Sisu-besättningar
ett tilläggspris för utgallrade
Planmässig rekrytering av suggor
■ Avel är svinnäringens produktutveckling
och skapar potential för en effektiv
produktion. Framgångsrika företag drar
effektivt nytta av resultaten från produktutvecklingen.
Vi i Faba-kedjan har en klar
åsikt om att svinmaterialet bör styras
effektivt till produktionsplanet. Vid sidan
av produktifieringen har vi utvecklat en
suggrekryteringsplan, vars målsättning är
att ingjuta mer planmässighet i förnyelsen
och styrningen av svinmaterialet. För
Snellmans Köttförädlings besättningar
lanseras rekryteringsplanen under nam-
net MP-Sisu. Utgångspunkten för MP-Sisu
är att effektivera produktionen utifrån
besättningens egna målsättningar. Målet
är att förbättra svinbesättningarnas resultat
så att boxplatserna hela tiden är i
optimal användning.
Kärntanken med MP-Sisu är rätt gallring
av suggorna och att fylla tomma platser
med hjälp av strikt utvalda gyltor.
Att gallra gyltmaterialet i testskedet är
förmånligt, för producenten får normalt
slaktpris för köttet från svin som gallras
slaktsuggor på 10 c/kg. Detta innebär
en höjning av suggornas slaktpris med
närmare 0 %. MP-Sisu uppdateras halvårsvis
och tilläggspriset är likaså i kraft
i halvårsperioder. Vi har budgeterat att
erbjuda denna tjänst till 50 besättningar
under år 009.
Om du är intresserad att delta skall du
kontakta Fabas svinkonsulent så snart
som möjligt för att beställa planen. Meddela
även Snellman så att vi kan registrera
dig som MP-Sisu-producent. De
snabbaste ryms med redan i inledningsskedet.
TG
ut i gårdstesterna. Urvalet görs på basen
av både index och testresultat. Du kan
beställa MP-Sisu till ditt område av svinavelskonsulent
Michael Nygård (tel. 0400
614 085).
Vid sidan av rekryteringsplanen utvecklar
vi även vår gyltförmedling. Förutom de
traditionella kanalerna för anskaffning av
Faba gyltor och galtar är det möjligt att
beställa direkt via Faba Avels webbplats
(www.faba.fi).
Timo Serenius
Faba Avel

Medicinanvändningen med i
kedjeinformationen 1.1.2009
■ Förordningen om kedjeinformationen
trädde i kraft 1.5. 008, vilket innebär att
det i slaktanmälan ställs frågor om svinens
hälsa. I år har det räckt till med att informera
om ifall läkemedel med karenstid har
använts tre månader före slakttidpunkten.
Från och med 1.1. 009 förutsätts kedjeinformationen
också innehålla detaljerad information
om vilken medicin som använts
och när. Målet är att i framtiden koncentrera
tyngdpunkten i köttbesiktningen till
de besättningar, där djuren tidigare har
haft mer förändringar som lett till delkasseringar
än genomsnittet.
Lättast med Anelma och Sikava
Det lättaste sättet att skicka informationen
som krävs till slakteriet, är att fylla i
kedjeinformationsblanketten i samband
med slaktanmälan. Det nya från och med
årsskiftet är, att man på blanketten också
måste fylla i eventuell medicinanvändning
eller hänvisa till medicinbokföring som är
sparad i Sikava. I detta fall bokför producenten
regelbundet all användning av medicin
med karenstid antingen direkt i Sikava
Varför kedjeinformation?
■ Bakom förordningen ligger ett EU-direktiv.
I de andra EU-länderna går slaktdjuren
via många olika mellanhänder före
slakten. Samarbetet mellan slakteriet och
producenten är inte på samma nivå som i
Finland. Slakterierna har således inte alls
haft möjlighet att kontrollera förhållandena
under djurens uppfödning, som till
exempel ursprungsgårdens sjukdomssituation
och användning av mediciner.
Faktorer som påverkar livsmedelssäkerheten,
som till exempel antibiotikarester
och salmonellasituationen, syns inte i
köttbesiktningen utan dyra och tidskrävande
undersökningar. Å andra sidan är
också produktionskedjans genomskinlighet
viktig för livsmedelstryggheten, att
eller genom att flytta sparade uppgifter
från produktionsuppföljningsprogrammen
(FinPotka, Winpig). Slakteriet och besiktningsveterinären
kan då kontrollera medicineringsuppgifterna
i Sikava enligt behov.
Mera information om möjligheterna i Sikava
fås från Sikava på numret 06-356 7737
eller www.sikava.fi.
Ett annat sätt att skicka detaljerade uppgifter
om medicinbokföringen är att i
Anelma på kedjeinformationsblankettens
punkt nummer 19 bifoga en elektronisk
kopia av medicinbokföringen över de djur
som sänds till slakt. Om detta finns mera
information i Anelma. Det tredje och minst
rekommenderade sättet är att skicka
både kedjeinformationsblanketten och
kopian av medicinbokföringen per post
eller med fax till slakteriet. Det här alternativets
svaghet ligger i dess långsamhet
samt i merarbete både för producenten
och slakteriet. Anelma-pristillägget kräver
användning av elektronisk blankett.
Framöver kommer även köttbesiktningens
uppgifter för varje slaktparti att överföras
till gårdens egna uppgifter i Sikava.
den föregående aktören förmedlar information
om produkten till följande part i
livsmedelskedjan.
Evira har gett nya, nationella anvisningar,
16005/1 (http://www.palvelu.fi/evi/files/
7 _653_301.pdf), som togs i bruk
15.9. 008. Anvisningarna baserar sig på
JSM:s så kallade primärproduktionsförordning
134/ 006. I förordningen finns de
uppgifter listade som producenten måste
förmedla till slakteriet minst 4 timmar
innan djuret anländer till slakteriet. Slakteriaktören
måste kontrollera uppgifterna
och föra dem besiktningsveterinären tillhanda.
Besiktningsveterinären kontrollerar
och tar uppgifterna i beaktande i samband
med köttbesiktningen. MH
Lantgårdens Bästa info
Finanskrisen skapar
oro även på köttmarknaden
■ Den tilltagande oron på finansmarknaden
har medverkat till att bl.a. olje-
och spannmålsprisen sjunkit i snabb
takt. Det är sannolikt att de internationella
börspriserna överreagerat på
situationen och det är ännu ganska
svårt att förutspå vilka förändringar
det nya marknadsläget medför för
köttmarknaden under nästa år. Läget
är osäkert i synnerhet på exportmarknaderna.
I Finland kan även handelns
övergång till kortare avtalsperioder
skapa mer osäkerhet inom branschen.
Spannmålsmarknaden och köttmarknaden
är två separata marknader och
sambandet mellan dessa är inte helt
rakt. Senaste höst när spannmålsprisen
steg i Europa sjönk samtidigt de
europeiska prisen på svinkött. I Finland
gick vi då emot strömmen liksom
även till en del under detta år. Sambandet
mellan produktionskostnader
och marknadspriser är indirekt och en
eventuell inverkan syns vanligen med
fördröjning. Enligt prognosen kommer
svinproduktionen i Europa att minska
med 3 % under 009 och även nötproduktionen
minskar en aning.
Tillsvidare tyder allting fortfarande på
att de europeiska svinprisen kommer
återhämta sig från höstens sänkning
och vända uppåt igen under nästa år.
Trendkurvan för svinmarknadens futurepriser
i Hannover pekar uppåt i
samma grad som för ett år sedan med
den skillnaden att startnivån är 0 c/kg
högre än senaste år. Detta betyder att
de tidigare rätt goda förväntningarna
i Europa ännu håller i sig. Vi hoppas
fortfarande att marknadsutsikterna
inför nästa år skall utvecklas i positiv
riktning så att även primärproduktionens
lönsamhet kan uppnå
en tillfredsställande nivå.
TG
Fr.o.m. 1.1.2009 bör kedjeinformationsuppgifterna
i
Anelma kompletteras med
medicinbokföring, som med
fördel kan göras i Sikava.
9

10
Butikens öppethållningstider
inför julen
Se till att alla Herr Snellmans
läckerheter finns på
julbordet i år! Producentbutiken
på Granholmen
är öppen enligt följande:
Vecka 51
Må 9–14
Ti-Fre 9–16
Vecka 5
Må 9–17
Ti 9–14
On–Fre Stängt
Herr Snellmans jul på
nätet
Herr Snellman uppmärksammar
julen även på nätet. Bland
annat kan du delta i julkalendertävlingen
och vinna Herr
Snellman-muggar.
Varje dag under december månad fram till
julafton öppnas en ny lucka i Herr Snellmans
kalender. Luckan innehåller en fråga
med julen som tema. Varje dag lottas tre
Herr Snellman-muggar ut bland de rätta
svaren.
På Herr Snellmans julsidor finns även receptet
på en lyckad julskinka och andra
recept på läckra julrätter. Välkommen in
på ett besök!
www.snellman.fi
Julskinkans hemlighet
Drömmarnas julskinka är mör, saftig och läcker, men hur gör man
egentligen för att få skinkan att bli så god? Genom att följa Herr
Snellmans enkla anvisningar, så förvånar du alla på julafton!
1. Tina upp den djupfrysta skinkan i kylskåpet ca dagar innan stekningen. Det kan
ta ända upp till 5 dagar att tina upp en stor djupfryst skinka! En färsk, icke djupfryst
skinka, kan sättas i rumsvärme ca 5 timmar innan stekningen. Skinkans innertemperatur
bör stiga till ca +10 °C innan stekningen påbörjas.
2. Värm upp ugnen till 100 °C.
3. Skölj av skinkan med kallt vatten och torka ytan torr. Sätt skinkan i en stekpåse
och stick in termometern i tjockaste delen av skinkan. Stek sedan skinkan i ugnen
med svålsidan uppåt. Skinkan kan även stekas utan stekpåse. I fall du steker skinkan
utan stekpåse, ställ skinka på ugnsgallret och ställ en vattenfylld djup ugnsplåt under.
Vattnet förhindrar att fettet bränns fast i plåten.
4. Stek skinkan 1,5– timmar/kg.
5. Ta skinkan ut ur ugnen när termometern visar en innertemperatur på 74 °C. Stek
till 83 °C om du vill ha en extramör skinka.
6. Justera ugnen till 50 °C.
7. Ta försiktigt skinkan ur stekpåsen och ta till vara stekspadet. Spadet blir grunden
till en härlig sås.
8. Avlägsna nätet och svålen från skinkan.
9. Blanda lite senap och ägg. Bred smeten på skinkan där svålens var. Sikta ströbröd
eller finmalen surskorpa över.
10. Panera skinkan i ugn ca 15 minuter tills den är vackert brun. Skinkan bör hela tiden
vara under observation, så att den inte bränns.
11. Ta skinkan ur ugnen och låt den stå ca 10 minuter innan servering. Skinkan kan
dekoreras med hela nejlikor om så önskas. Det är bäst att göra efter att skinkan har
svalnat lite eftersom nejlikans smak kan vara stark.
Läcker sås av steksky
Häll stekspadet i en kastrull och späd ut med vatten tills saltheten är lämplig. Tillsätt
lite senap och blanda om. Koka up och avred spaden med mjöl, smör, crème fraiche
och grädde. Vid behov smaksätt med salt och peppar. Skinkans utspädda spad kan även
användas som sådan eller genom att endast tillsätta lite grädde.

Kontaktuppgifter
LB Nöt
Vesa Hihnala, LB fältchef
044-796 6345
Matti Kastarinen, LB fältrepresentant
0500- 63 995
Norra området
Pekka Taipale, områdesansvarig
0500-265 635
Markku Pökkylä, ombud
0400-282041
Eero och Antti Sallinen, trafikant
0400-384 180 • 040-5543 621
Jukka och Mauri Takanen, trafikant
040-5155 702 • 0400-367 400
Christer Sundqvist, kalvförmedl. trafikant
0500- 64 570
LB Svin
Jakobstad
Södra området
Mårten Lassfolk, områdesansvarig
044-7966 545
Jarmo Niemelä, ombud
0500-369 597
Peter Björk, anskaffningstrafikant
0500-263 996
Martti Hassila, LB fältchef
(06) 786 6344, 044-796 6344
Reijo Lintulahti, LB svinkonsult
044-796 654
Laura Ehlers, LB produktionshandledare
044-796 6398
Lisa Ahlgren, svinprocessplanerare
(06) 786 6331, 044-796 6331
Henry Ahlvik, smågrisförmedl. trafikant
044-796 6555
LB Kontoret
Mona Julin, logistikchef
(06) 786 6343, 044-796 6343
Brita Wiik, likvidansvarig
(06) 786 63 3
Tomas Gäddnäs
direktör för primärproduktionen
(06) 786 634 , 044-796 634
e-post:
fornamn.efternamn@snellman.fi
Butiken (06) 786 6384
myymala@snellman.fi
Oy Snellman Ab
Granholmsvägen 1 B
68600 Jakobstad
tel * 06 786 6111
fax 06 786 6184
anelma@snellman.fi
http://anelma2.snellman.fi
Festleverpastej 900 g
~ En delikat pastej som smälter i munnen.
Vid tillverkningen används äkta grädde och
mjölk!
~ Den vackra paffkartongen bidrar till ett
festligt utseende.
~ Produkten är lätt att skiva.
Traditionell leverpastej 250 g
~ Leverpastejen ger den välkända stämningen
och smakvärlden till julfirandet.
~ Den vackra paffkartongen ger produk-
Lantgårdens Bästa info
Herr Snellmans leverdelikatesser
till julbordet
ten ett festligt utseende.
~ Den traditionella leverpastejen kan skivas
och läggas upp i olika former.
Festleverpastej med honung 200 g
~ Smaken har fullfärdigats med söt honung.
~ Ett vackert vintermotiv pryder paketet.
~ Pastejen är lätt att servera och använda.
11

Fridfull Jul och ett
Framgångsrikt Nytt År!
120865