Bilaga - Nya Karolinska Solna

SLL 

Utvärdering av alternativa lösningar för finansiering 

och drift av Nya Karolinska Sjukhuset 

Bilaga till Rapport den 19 oktober 2007

Innehållsförteckning 

Del 

I 

II 

III 

IV 

Beskrivning av entreprenadformer 

Internationella OPS-projekt för sjukhus 

Fördjupad legal analys 

Dokument för marknadssondering 

2 

Valuation & Strategy Öhrlings PricewaterhouseCoopers 

Sida 

I 

II 

III 

IV

Del 1 

Beskrivning av entreprenadformer 

3 

Valuation & Strategy Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Entreprenadformer 

Utförandeentreprenad - SLL anlitar en konsult för att detaljkonstruera byggnaden. En entreprenör bygger 

byggnaden åt SLL. SLL anlitar en förvaltare för att sköta byggnadens drift och underhåll. SLL svarar för 

finansieringen och betalar konsulten, entreprenören och förvaltaren för deras tjänster. 

Totalentreprenad - SLL ställer upp funktionella krav och kvalitetskrav för byggnaden. SLL anlitar en entreprenör 

för att detaljkonstruera och bygga byggnaden. SLL anlitar en förvaltare för att sköta byggnadens drift och underhåll. 

SLL svarar för finansieringen och betalar entreprenören och förvaltaren för deras tjänster. 

Kombinerad bygg- och driftsentreprenad - SLL ställer upp funktionella krav och kvalitetskrav för byggnaden. 

SLL anlitar en entreprenör för att detaljkonstruera och bygga samt för att svara för drift och underhåll av 

byggnaden. SLL svarar för finansieringen och betalar entreprenören dennes tjänster. 

Offentlig Privat Samverkan (OPS) - SLL ställer upp funktionella krav och kvalitetskrav för byggnaden. SLL 

handlar upp en OPS från ett SPC som projekterar, bygger samt ansvarar för drift- och underhåll under en längre 

period. SPC:et hyr ut den färdiga byggnaden till SLL. 

Partnering – Är inte en entreprenadform utan snarera ett sätt att genomföra ett byggprojekt. Utförs vanligen i form 

av en utförandeentreprenad med incitamentsavtal där byggherre och entreprenör jobbar tillsammans med ”öppna 

böcker” samt delar på kostnader för fördyrningar samt på besparingar som görs i projektet. 

4 


Del 2 

Internationella erfarenheter 

5 


Sammanställning OPS-projekt sjukhus Storbritannien 

Sjukhus: 

Central Manchester 

Coventry & 

Warwickshire NHS 

Trust 

Norfolk & Norwich 

universitetssjukhus 

Barts och London NHS 

Trust 

University College 

London Hospitals 

Beskrivning av projektet: 

Samlokalisering, nybyggnation samt 

modernisering av barn- kvinno- och 

ögonsjukhus. 

Sammanslagning av tre befintliga sjukhus 

till ett modernt sjukhus. Akutvård 

lokaliseras på samma plats som 

specialistvård. 

Sammanslagning av två befintliga sjukhus. 

Även undervisningssjukhus. 

Vidareutveckling av Royal Hospital St 

Bartholomew och Royal London Hospital. 

Det är det största OPS-projektet hittills och 

inkluderar samtliga tjänster och medicinsk 

utrustning. 

Rationalisering av siter. Projektet syftar till 

att ersätta nuvarande UCLH och 

Middlesex Hospitals. Vid färdigställandet 

kommer det att erbjuda akut- och 

cancerbehandling där även undervisning 

bedrivs. Det omfattar fyra platser och 80 

byggnader inklusive kontor och bostäder. 

Kontraktsvärde 

(GBP): 

£414.7m 

£378.9m 

£335m 

£1072m 

£422m 

Kontraktsdatum: 

dec 2004 

dec 2002 

april 2006 

juli 2000 

6 


jan 1998 

Antal sängar: 

1410 

1250 

989 

1248 

- 

Avtalstid 

(antal år): 

38 

39 

35 

42 

- 

Driftssättningsår 

2009 

2006 

2001 

2006 

2005

Sammanställning OPS-projekt sjukhus Storbritannien forts. 

Sjukhus: 

Derby City General Hospital - 

akutvård 

Sherwood Forest Hospitals NHS 

Trust 

Universitetssjukhuset i North 

Durham 

Universitetssjukhuset Birmingham 

NHS Foundation Trust 


Projektet innefattar utveckling av ny 

akutvårdsverksamhet på Derby City General 

Hospital site. I nyutvecklingen ingår 

sammanslagning med befintliga byggnader. 

Modernisering. Sjukhuset kommer vid 

färdigställandet att omfatta diagnostik- och 

behandlingscentrum, kvinno- & barnavdelning, 

utbildningcenter, akutvård samt stödtjänster. 

Allmän FM, verksamhetsspecifika och 

verksamhetsnära FM ingår. 

Nytt distriktssjukhus för North Durham. 

Projektet omfattar ett nytt universitetssjukhus 

och nytt kliniskt forskningscenter i partnerskap 

med Universitetet i Birmingham. Vidare 

ombyggnad och förbättring av 

parkeringsplatser och förbättrade kommunala 

kommunikationer. 


(GBP): 

£334.7m 

£627.1m 

mars 1999 

juni 2006 

7 


£296m 

£96m 


sept 2003 

nov 2005 

Antal 

sängar: 

1159 

674 

591 

1231 

Avtalstid 

(antal år): 

40 

32 

30 

35 

Driftssättningsår 

2008 

2009 

2001 

2011


Sjukhus: 

Newcastle upon Tyne Hospitals 

NHS Trust 

Universitetssjukhuset North 

Staffordshire NHS Trust 

Queens Hospital 

St James universitetssjukhus och 

Leeds sjukavdelning 


Vidareutveckling av Newcastle sjukhuset. 

minskning från tre till två platser. Det 

innefattar såväl nybyggnation som 

ombyggnad av existerande byggnader. Ett 

nytt cancer- och njurcenter om mer än 22 000 

kvm kommer att designas och byggas. Royal 

Victoria Infirmary om 70 000 kvm kommer 

att få en ny akutavdelning med samtliga 

kliniska stödtjänster såsom neurologi, 

infektionssjukdomar, ortopedi m.m. 

Därutöver kontorsbyggnader. 

Projektet omfattar design, byggnation, 

finansiering och drift & underhåll. Därutöver 

övriga tjänster förknippande med ett större 

undervisningssjukhus, parkeringsplatser, 

kontorsbyggnader, ombyggnad av befintliga 

byggnader m..m. Övriga tjänster: 

fastighetsunderhåll inklusive energi och 

övriga mjuka FM-tjänster 

Rationalisering och sammanslagning av två 

platser till en. 

Projektet omfattar en tillbyggnad till Leeds 

sjukavdelning. Vid färdigställandet kommer 

det att vara ett av de största OPS-sjukhusen i 

Storbritannien. Även avancerad medicinsk 

utrustning ingår som en del av OPS-avtalet. 


(GBP): 

8 


£295m 

£272m 

£261m 

£220m 


april 2005 

juni 2007 

jan 2004 

okt 2004 

Antal 

sängar: 

- 

- 

939 

997 

Avtalstid 

(antal år): 

38 

37 

36 

30 

Driftsättningsår 

2013 

2014 

2006 

2007


Sjukhus: 

Portsmouth NHS Trust - Drottning 

Alexandras sjukhus 

Stobhill och Victoria öppenvårdsoch 

diagnostiksjukhus 

Lothians universitetssjukhus NHS 

Trust - New Royal Infirmary of 

Edinburgh och University of 

Edinburgh medicinutbildning 

Dudley Group Hospitals, NHS 

Trust 


Ombyggnad och utveckling av patientvård i 

syfte att förbättra kvaliteten på hälsovården i 

regionen. Förändringarna innebär att all 

akutvård, cancervård samlas på en plats. 

Därutöver ingår kliniska stödtjänster 

inklusive röntgendiagnostik. Vidare 

förbättrade FoU-inrättningar. 

Projektet är den första delen av Glasgows 

modernisering av akutsjukvården. OPSavtalet 

omfattar design, byggnation, 

finansiering och drift av två nya dagvårdsoch 

diagnostikavdelningar. 

Projektet omfattar omlokalisering av ett 

större akutsjukhus. Den nya anläggningen 

kommer att ersätta Simpson Memorial 

mödravård, Chalmers sjukhuset, City 

Hospital och Princess Margaret Rose 

sjukhuset (ortopedi och tandvård) 

Ett nytt sjukhus byggs inklusive 

dagvårdscenter och öppenvårdsmottagning. 

Sammanlagt en fördubbling av förutvarande 

sjukhus kapacitet. 


(GBP): 

maj 2001 

9 


£200m 

£180m 

£180m 

£139m 


dec 2005 

aug 2006 

aug 1998 

Antal 

sängar: 

1072 

- 

869 

760 

Avtalstid 

(antal år): 

35 

33 

25 

40 


2009 

2009 

2003 

2005


Sjukhus: 

John Radcliffesjukhuset 

Oxford Radcliffe Hospitals NHS 

Trust - Churchill Hospital PFI 

Project 

Sjukhuset Darent Valley 

James Cook Universitetssjukhus 


Nybyggnation för att kunna tillhandahålla 

specialisttjänster på John Radcliffe sjukhuset. 

Projektet omfattar design, byggnation, 

finansiering och drift av ett nytt akutsjukhus. 

Ett antal vårdtjänster kommer att erbjudas: 

cancervård inklusive radioterapi, klinisk och 

medicinsk onkologi samt klinisk hematologi. 

Vidare kirurgi inklusive thoraxkirurgi, 

gynekologisk onkologi samt huvud- och 

nackkirurgi. Diagnostik inklusive CT, 

ultraljud, röntgen, fluoroskopi m.m. 

Därutöver FoU- och kontorsbyggnader. 

Konsortiet svarade för design, byggnation 

och finansiering, drift och icke-kliniska 

stödtjänster. Projektet har bidragit till att 

utveckla lagstiftningen för OPS-avtal. OPSmodellen 

bidrog till att få fram kapital 

snabbare än vad som varit fallet med offentlig 

finansiering. 

Vidareutveckling och centralisering av 

akutvård till James Cook universitetssjukhus. 


(GBP): 

£121.9m 

juli 1997 

aug 1999 

10 


£134m 

£126m 

£122m 


dec 2003 

dec 2005 

Antal 

sängar: 

800 

280 

460 

1010 

Avtalstid 

(antal år): 

30 

33 

28 

34 


2007 

2008 

2000 

2009


Sjukhus: 

Queen Elizabeth Hospital, 

Greenwich 

The Great Western Hospital, 

Swindon 

NHS Lanarkshire - Wishaw 

General Hospital 


Projektet innefattar vidareutveckling av ett fd 

militärsjukhus inklusive design, byggnation 

och finansiering av nya byggnader och 

renovering av befintliga byggnader samt 

drift. 

Det nya Great Western sjukhuset erbjuder en 

väsentligt förbättrad miljö för patienter och 

högteknologisk utrustning för snabbare 

diagnos och behandling av patienter. 

Nytt sjukhus akut- och mödravård samt 

akutpsykiatri. Konsortiet kommer även att 

leverera städning, catering, säkerhetstjänster, 

underhåll, receptionist- och telefonisttjänster. 


(GBP): 

£113.3 m 

£100.2m 

juni 1998 

11 


£100m 


juli 1998 

okt 1999 

Antal 

sängar: 

521 

600 

633 

Avtalstid 

(antal år): 

33 

30 

30 


2001 

2002 

2001

Sammanställning OPS-projekt sjukhus Australien 

Sjukhus: 

Royal North Shore 

Newcastle Mater Hospital 

Royal Women’s Hospital 

Box Hill sjukhuset 

Long Bay Prison och Forensic 

Hospital 

Busselton District/Sub-Regional 

Hospital och Community Health 

Centre 

Royal Adelaide Hospital 

Royal Children's Hospital 

Berwick Community Hospital 


Vidareutveckling av akutsjukhus, psykiatri 

mm. Därutöver bilparkering och 

kommersiella ytor. 

Psykiatri- och cancervård 

Renovering av kvinnosjukhus, bilparkering 

och kommersiella ytor. 

Akutsjukhus 

Nytt sjukhus för interner 

Distriktssjukhus och äldrevård. 

Ännu ej beslutat 

Vidareutveckling av barnsjukhus, 

parkeringsplatser och lekplatser 

Nytt sjukhus och öppenvård 


(MAUD): 

Pågående 

12 


80 

850 

700 

185 

293 

500 

182 

70 


aug 2008 

aug 2005 

juni 2005 

juni 2005 

okt 2002 

Antal 

sängar: 

70 

700 

176 

160 

229 

220 

224 

Avtalstid 

(antal år): 

28 

28 

25 

28 

25 


2010 

2011 

2011 

2008 

2008 

2008

Sammanställning OPS-projekt sjukhus Spanien 

Sjukhus: 

Puerta de Hierro Majadahonda 

De Parla 

De Aranjuez 

De Burgos 

De Son Dureta 

De Valdemoro 

De Alzira 

De Torrevieja 

De Denia 


Nykonstruktion ersätter nuvarande sjukhus. 

Icke klinisk modell 

Nykonstruktion 









Klinisk modell 








(Meur): 

13 


230 

71,98 

44,52 

242 

233,5 

61,1 

6,5 

80 

97 


sept 05 

okt 05 

nov 05 

feb 06 

mars 07 

sept 08 

april 04 

juni 06 

sept 06 

Antal 

sängar: 

794 

180 

60 

600 

819 

175 

364 

240 

Avtalstid 

(antal år): 

30 

30 

30 

30 

30 

15 

30 

30 

30 


- 

2007 

2007 

2009 

- 

2007 

- 

2006 

2007

Sammanställning OPS-projekt sjukhus Spanien forts 

Sjukhus: 

De Manises 

Universitetsjukhuset Central 

Asturias (GISPASA) 

De Cartagena (GISCARMSA) 

De San Sebastian de las Reyes 

De Arganda 

De Coslada 

De Vallecas 





Icke klinisk modell och statligt ägt bolag 


Icke klinisk modell och statligt ägt bolag 










(Meur): 

14 


80 

300 

50 

91,6 

65,6 

80,14 

87,8 


dec 06 

feb 05 

feb 06 

dec 05 

juni 06 

feb 06 

mars 06 

Antal 

sängar: 

241 

1039 

734 

240 

110 

180 

210 

Avtalstid 

(antal år): 

30 

30 

30 

30 

30 

30 

30 


2009 

2009 

2009 

2007 

2007 

2007 

2007

Sammanställning OPS-projekt sjukhus Kanada 

Sjukhus: 

Abbotsford 

Gordon och Leslie Diamond 

Providence Legacy Hospital. 

Royal Jubilee Victoria. 

Monfort Ottawa 

Royal Ottawa 

North Bay 

Regionsjukhuset de Sault 

Bluewater Health de Sarnia 


Regionsjukhus och cancercenter. 

Hälso- och sjukvårdscenter 

Utvärdering av anbud pågår 

Nytt akutsjukhus. Anbud utlyst sommaren 

2007. 

Utbyggnad och ombyggnad 

Nytt sjukhus, regionalt hälso- och 

sjukvårdscenter 

Anbud utlyst. 

Nytt sjukhus. Anbudsprocess pågår till maj 

2007 


(mCAD)): 

15 


355 

95 

151 

269 

185 

126,8 

200 

- 

- 


300 

- 

- 

500 

417 

188 

388 

289 

337 

Avtalstid 

(antal 

år): 

30 

30 

30 

- 

23 

30 

- 

- 


- 

2006 

- 

- 

2008 

2006 

- 

- 

-

Sammanställning OPS-projekt sjukhus Kanada forts 

Sjukhus: 

Niagara Hospital 

Lakeridge Health's Oshawa Site 

De la Santé Sunnybrook 

Regionsjukhus de Sudbury 

Runnymede 

Quinte Health Care, Belleville 

St Josephs Health Care London 

Trillium Health Centre Toronto 

Ouest och Missisauga 

Rouge Valley Health System 


Utbyggnad. Anbudsprocess pågår 

Utbyggnad. Anbudsprocess pågår 

Forskningscenter, utbyggnad 

Utbyggnad konstruktion och finansiering. 

Byggprojektet startades 2007. 

Utbyggnad av vårdcenter. Anbudsprocess pågår 

fn. 

Utbyggnad och renovering, byggnation och 

finansiering. Byggprocess pågår 

Renovering, konstruktion och finansiering. 

Byggprocess pågår. 

Renovering och utbyggnad. Leverantör väljs 

under hösten 2007 


(mCAD)): 

16 


300-400 

- 

140 

131,9 

- 

- 

32,2 

104,1 

- 


- 

613 

- 

429 

200 

77 

- 

135 

30

Sammanställning OPS-projekt sjukhus Kanada forts 

Sjukhus: 

Brampton Civic 

Hamilton Health Service 


Två projekt avseende utbyggnad och 

renovering. Anbudsprocessen pågår. 

Byggnation beräknas starta hösten 2007 


(mCAD)): 

17 


550 

- 


608 

135 

Avtalstid 

(antal år): 

Avtalstid 3 

år för 

byggnaden 

och 25 för 

drift 

-

LEGAL#2690340V3 

Legala frågor och kontraktsfrågor 

1. Upphandling 

1.1 Tillämplig lagstiftning 

17 oktober 2007 

En ny upphandlingslagstiftning kommer sannolikt att träda ikraft den 1 januari 2008 och de 

upphandlingar SLL skall göra kommer, i den mån de påbörjas efter den 1 januari 2008, att 

omfattas av den nya lagen om offentlig upphandling (nedan kallad ”nya LOU”). Proposi- 

tionen (2006/07:128) till nya LOU är dock ännu inte antagen. Lagetexten till nya LOU, 

som det hänvisas till nedan är den av regeringen i propositionen föreslagna. I den mån 

upphandlingen påbörjas dessförinnan, är det den gamla lagens bestämmelser som skall 

gälla (nedan kallad ”LOU”). 

Nedan kommer att behandlas viss generella frågor rörande den upphandling som SLL skall 

göra för NKS-projektet, alltså inte den upphandling av tekniska konsulttjänster för utarbe- 

tande av kvalificerings- och förfrågningsunderlag som skall föregå själva OPS- 

upphandlingen. De olika frågorna kan ännu inte kommenteras i detalj, utan avsikten med 

denna pm är att ge en bild av upphandlingsförfarandet. 

Det finns inga hinder enligt LOU (eller nya LOU) för upphandling av ett OPS-projekt. Den 

långa avtalstid som kan komma i fråga i det aktuella projektet, ca 30 år, är längre än de 

avtalstider som normalt skall tillämpas vid upphandling enligt regelverken. Avtalstiden bör 

dock bl a kunna motiveras av att den är en följd av finansieringsupplägget och finansiärer- 

nas krav samt projektets komplexitet. LOUs regler torde därför inte innebära några pro- 

blem vad gäller avtalstiden. 

I sammanhanget skall nämnas att i det EG-direktiv som nya LOU baseras på finns en sär- 

skild upphandlingsform, konkurrenspräglad dialog, som specialanpassats just för OPS- 

projekt. Denna upphandlingsform finns dock inte med i nuvarande lagförslag utan kan

LEGAL#2690340V3 

17 oktober 2007 2(27) 

komma att inkluderas först i nästa lagförslag avseende offenlig upphandling vilka torde 

kunna träda ikraft först 2008/2009. 

Den tänkta projekt- och betalningsstrukturen (bland annat innebärande att den s k ”mark- 

nadsrisken” ligger kvar hos SLL) gör att de arbeten och tjänster som omfattas av projektet 

skall upphandlas enligt LOU respektive nya LOU som en byggentreprenad. Det kommer 

alltså inte vara fråga om upphandling av en tjänstekoncession, vilken är undantagen från 

lagarnas tillämpningsområde. Det är inte heller fråga om en byggkoncession, som bara till 

vissa delar är lagreglerad. 

1.2 Val av upphandlingsform 

För den här typen av projekt är det sedvanligt att först kvalificera ett mindre antal anbuds- 

givare, som sedan får lägga anbud. Det upphandlingsförfarande som enligt huvudregeln i 

LOU då skall användas är selektivt förfarande, nät entreprenadens värde överstiger i LOU 

respektive nya LOU angivna tröskelvärden, vilket är fallet avseende NKS-projektet. 

I undantagsfall får förhandlad upphandling tillämpas. Ett undantag som anges i nya LOU 

är att förhandlad upphandling med föregående annonsering får användas ”om det som skall 

upphandlas är av sådant slag eller förenat med sådana risker att det på grund av särskilda 

omständigheter inte går att ange något totalpris i förväg”. Det kan nämnas att i nuvarande 

LOU anges att förhandlad upphandling får användas om i ”särskilda fall arten av arbetena 

eller därmed förknippade risker inte medger en förhandsvärdering.” Innebörden av de båda 

bestämmelserna torde i stort sett vara densamma. Riskerna och svårigheterna skall vara 

hänförliga till föremålet för upphandlingen. ”Särskilda omständigheter” innebär att det är 

fråga om en undantagsregel. Enligt propositionen (2006/07:128) är bestämmelsen avsedd 

för sådana fall där leverantören inte kan ge ett totalpris på grund av omständigheter som 

inte kan förutses och värderas i anbudet. Det kan exempelvis vara fråga om ett reparations- 

uppdrag där omfattningen av reparationerna inte kommer fram förrän uppdraget inletts. 

Tillämpningen av bestämmelsen har inte prövats av domstol. Det kan dock noteras att

LEGAL#2690340V3 

17 oktober 2007 3(27) 

Kommissionens inställning är att man i normalfallet inte kan tillämpa förhandlat förfarande 

vid OPS-projekt. 

Vad gäller NKS-projektet kan man tänka sig att anbudsgivarna får möjlighet att, inom ra- 

men för de funktionskrav som SLL ställer upp, komma med alternativa lösningar, framför- 

allt för att möta kraven på att lokalerna skall vara flexibla och enkelt gå att anpassa. Om- 

fattningen på projektet kan också sägas vara något oklar med tanke på att det vid tidpunk- 

ten för upphandlingen inte kommer att vara klart exakt vilka kliniska tjänster som sederme- 

ra kommer att bedrivas i lokalerna. Detta är möjligen en sådan särskild omständighet som 

kan vara svår att värdera i anbudet vilket gör att anbudsgivarna har svårt att ange ett exakt 

totalpris eller att det pris som anges inrymmer ett ganska stort mått av osäkerhet. Ovan 

nämnda omständigheter skulle kunna användas som argument för en upphandling av NKS- 

projektet genom förhandlat förfarande. 

Vid förhandlad upphandling gäller att antalet anbudsgivare som bjuds in vid ett förhandlat 

förfarande alltid skall vara så stort att effektiv konkurrens uppnås dock lägst tre enligt nya 

LOU och fem enligt LOU, under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal lämpliga 

anbudsgivare. 

Det kan noteras att i nya LOU finns en ny bestämmelse om successiva steg vid förhandlat 

förfarande för att minska det antal anbud som förhandlingen skall omfatta, men även här 

skall det slutliga antalet anbudsgivare vara så stort att effektiv konkurrens uppnås. 

1.3 Upphandlingsförfarandet 

1.3.1 Allmänt 

Nedan finns en sammanfattning över de olika stegen i upphandlingsförfarandet vid selek- 

tivt respektive förhandlat förfarande. En mer detaljerad beskrivning av vissa av stegen 

lämnas nedan i avsnitt 1.3.3 ff.

LEGAL#2690340V3 

Steg Selektivt förfarande Förhandlat förfarande 

1 Upprättande av inbjudan att lämna intresse- 

anmälan inkl. kvalificeringsunderlag 

17 oktober 2007 4(27) 

Upprättande av inbjudan att lämna intresse- 

anmälan inkl. kvalificeringsunderlag 

2 Upprättande av förfrågningsunderlag Upprättande av förfrågningsunderlag 

3 Annonsering i EUT Annonsering i EUT 

4 Intresseanmälan (tidsfrist minst 37 dagar från 

avsändande av annons) 

Intresseanmälan (tidsfrist minst 37 dagar fårn 

avsändande av annons) 

5 Utvärdering av intresseanmälningar Utvärdering av intresseanmälningar 

6 Inbjudan att lämna anbud (tidsfrist minst 40 

dagar) 

7 Anbud öppnas Anbud öppnas 

8 Utvärdering Utvärdering 

9 Förtydligande Förtydligande 

10 Beslut om kontraktstilldelning Förhandling 

Inbjudan att lämna anbud (tidsfrist skälig tid) 

11 Efterannonsering i EUT Beslut om kontraktstilldelning 

12 - Efterannonsering i EUT 

1.3.2 Upprättande av inbjudan att lämna intresseanmälan 

Annonsen kan man säga är en uppmaning till intresserade bolag och konsortier att lämna in 

intresseanmälningar om att få lämna anbud. I annonsen, eller i en separat handling (nedan 

kallat ”kvalificeringsunderlag”) till vilken i så fall hänvisas till i annonsen och som de in- 

tresserade bolagen och konsortierna kan beställa, skall bland annat anges de krav på före- 

tagen och konsortierna som SLL uppställer, vilka kriterier eller regler som SLL kommer att 

tillämpa vid urvalet av anbudssökande och tiden inom vilken intresseanmälningarna skall 

ha kommit. 

I förslaget till nya LOU anges att den upphandlande myndigheten i annonsen skall ange det 

lägsta antal anbudssökande som kommer att inbjudas, och om ett högsta antal kommer att 

inbjudas detta antal. Antalet anbudssökanden skall vara tillräckligt stort för att en effektiv 

konkurrens skall kunna uppnås; vid selektivt förfarande lägst fem och vid förhandlat förva- 

rande lägst tre. I nuvarande LOU får den upphandlande myndigheten ange det antal an- 

budssökande som den avser bjuda in, dock minst fem och högst tjugo.

LEGAL#2690340V3 

1.3.3 Upprättande av förfrågningsunderlag 

Se avsnitt 1.4 nedan. 

1.3.4 Annonsering i EUT 

17 oktober 2007 5(27) 

Anbudsinfordringar på så stora värden som NKS-projektet innefattar måste offentliggöras i 

hela Europeiska Unionen. Detta sker i tillägget till Europeiska Unionens officiella tidning 

EUT S och den elektroniska databasen TED. 

För närmare beskrivning av innehållet i annonsen/kvalificeringsunderlaget se avsnitt 1.4.1. 

1.3.5 Intresseanmälning och urval av intresseanmälningar 

De potentiella anbudsgivarna skall ges en tidsfrist om minst 37 dagar från den dag då an- 

nonsen avsändes till dess att intresseanmälningarna måste vara inne. De grunder på vilka 

SLL kommer att kvalificera anbudsgivare skall anges i kvalificeringsunderlaget. 

Det antal anbudsgivare som kvalificeras bör inte vara för stort. Enligt LOU skall antalet 

bestämmas med hänsyn till arten av det som skall upphandlas och vara tillräckligt stort för 

att uppnå effektiv konkurrens, dock minst fem (oavsett om selektivt eller förhandlat förfa- 

rande). Enligt nya LOU så har vid förhandlat uppfarande lägsta antalet anbudsgivare satts 

till tre. Alltför många anbudsgivare minskar projektets attraktivitet. Att utarbeta ett anbud 

för ett OPS-projekt är mycket kostsamt; en kostnad anbudsgivarna kan vara mindre benäg- 

na att ta om de bedömer sina chanser att vinna som alltför små. Runt fem anbudsgivare kan 

vara lagom i den här typen av projekt. 

1.3.6 Inbjudan till anbud

LEGAL#2690340V3 

17 oktober 2007 6(27) 

När SLL valt ut anbudsgivare skall inbjudan att avge anbud jämte förfrågningsunderlaget 

skickas till dessa. Enligt nya LOU gäller att tidsfristen för att inkomma med anbud skall 

bestämmas med hänsyn till upphandlingens komplexitet och hur lång tid anbudsgivarna 

kan antas behöva för att utarbeta anbuden Vid selektiv upphandling skall anbudsgivarna 

dock få minst 40 dagar på sig att inkomma med sina anbud från den dagen då inbjudan 

skickades ut. I sammanhanget kan noteras att för ett OPS-projekt får man som regel räkna 

med en anbudstid om sex – åtta månader. 

För närmare beskrivning av innehållet i inbjudan/förfrågningsunderlaget se avsnitt 1.4.2. 

1.3.7 Utvärdering 

Utvärdeingskriterierna skall framgå av förfrågningsunderlaget. Både enligt LOU och nya 

LOU finns två alternativ: lägsta pris eller mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet. 

1.3.8 Förhandling 

Vid förhandlat förfarande, som kan vara att föredra i den här typen av komplexa projekt, 

skall SLL när anbuden kommit in, förhandla, från början med samtliga anbudsgivare, om 

de anbud de lämnat in för att anpassa buden till de krav SLL angett i annonsen och i för- 

frågningsunderlaget samt för att få fram det bästa anbudet. Förutsättningarna för upphand- 

lingen och upphandlingens föremål får inte förändras. Viktigt här är kravet på likabehand- 

ling av anbudsgivarna vilket innebär att SLL under förhandlingarna måste behandla an- 

budsgivarna lika och får t ex inte lämna ut information som kan gynna vissa anbudsgivare i 

förhållande till andra. 

Det kan noteras att i nya LOU finns en ny bestämmelse om successiva steg vid förhandlat 

förfarande för att minska det antal anbud som förhandlingen skall omfatta, men även här 

skall det slutliga antalet anbudsgivare vara så stort att effektiv konkurrens uppnås. 

1.4 Innehållet i kvalificerings- och förfrågningsunderlag

LEGAL#2690340V3 

1.4.1 Kvalificeringsunderlag 

17 oktober 2007 7(27) 

Kvalificeringsunderlaget bör innehålla en teknisk beskrivning av NKS-projektet som bland 

annat inkluderar en beskrivning av projektets omfattning. För att SLL skall kunna få in 

relevanta intresseanmälningar och sedan göra ett adekvat urval av anbudsgivare krävs att 

man har en god uppfattning om vilka tjänster NKS-projektet skall omfatta. Det bör också 

finnas en kortare beskrivning av hur finansieringen är tänkt och hur betalningsmodellen 

skall se ut samt SLLs uppskattade tidplan för upphandlingsförfarandet. 

De krav som SLL ställer på intresserade bolag och konsortier skall anges i kvalificerings- 

underlaget. Här inkluderas krav på ekonomisk samt teknisk och yrkesmässig kapacitet och 

ekonomisk ställning. Även andra krav t ex att intressenterna inte är föremål för konkurs, 

tvångsförvaltning, tvångslikvidation och liknande förfarande och andra liknande krav skall 

anges (vilka krav SLL får uppställa i detta avseende framgår av LOU och nya LOU). 

Det skall i kvalificeringsunderlaget också anges hur kraven ska styrkas, d v s vilka uppgif- 

ter och handlingar som intresserade bolag och konsortier skall skicka in. I nya LOU ges 

exempel på hur den ekonomiska kapaciteten kan styrkas, vilket i princip överensstämmer 

med befintlig lagstiftning, t ex genom uppgift om företagets samlade omsättning och ba- 

lansräkningar. Vad gäller bevis för den tekniska och yrkesmässiga kapaciteten innehåller 

nya LOU tvingande regler om på vilket eller vilka sätt det får ske (vilka i viss mån över- 

ensstämmer med vad som anges i befintlig lagstiftning). Bland tillåtna uppgifter att begära 

in finns bland annat (i) förteckning över slutförda byggentreprenader under de fem senaste 

åren, åtföljt av intyg om att de viktigaste byggentreprenaderna utförts på ett tillfredsstäl- 

lande sätt med uppgift om värde, tidpunkt och plats för byggentreprenaderna och huruvida 

de utfördes enligt gängse branschnormer och slutfördes på ett korrekt sätt, (ii) uppgifter om 

utbildnings- och yrkeskvalifikationer, (iii) uppgifter om den tekniska personal och de tek- 

niska organ som företaget kan förfoga över för att genomföra entreprenaden, (iv) uppgift 

om antal anställda i medeltal per år etc.

LEGAL#2690340V3 

Se även beträffande annonsering i avsnitt 1.3.4. 

1.4.2 Förfrågningsunderlaget 

17 oktober 2007 8(27) 

De tekniska, finansiella och legala krav som SLL ställer på anbudsgivarna/entreprenörerna, 

entreprenadarbetena och tjänsterna skall anges i förfrågningsunderlaget. 

I förslaget till nya LOU finns bestämmelser om utformningen av tekniska specifikationer. 

Här förtydligas också möjligheten att ställa funktionskrav, vilket är den typ av krav som 

huvudsakligen bör ställas för utförandet av NKS-projektet. Med hänsyn till de förändringar 

i lokaler och i tjänster som kan behöva göras under kontraktstiden är det viktigt att stor 

omsorg läggs vid utformandet av de tekniska kraven. Detta gäller särskilt mot bakgrund av 

den upphandlingsproblematik som beskrivs närmare i avsnitt 1.5. Vid utformningen av 

funktionskraven måste man också tänka på att det måste vara möjligt för SLL att bedöma 

huruvida anbuden faktiskt uppfyller kraven samt i ett senare skede, SPC verkligen levere- 

rar i enlighet med dem. 

Till skillnad från traditionella bygg- och tjänsteentreprenader kommer anbudet också att 

inkludera en ganska omfattande finansiell del, alltså inte endast en uppgift om pris. Efter- 

som SPC kommer att vara ansvarigt för finansieringen av projektet så måste SLL få in 

uppgifter om ekonomiska och finansiella förhållanden. Sådana uppgifter kan inkludera 

proforma redovisning för SPC som visar att SPC klarar att betala räntor och amorteringar 

under driftsfasen, förväntad projektkostnad (bygg- och finansieringskostnad), finansie- 

ringsplan, åtagande om lån från banker och andra finansiella institut som anbudsgivaren 

avser ingå avtal med, samt beräkning av den avgift som anbudsgivarna kommer att begära 

från SLL under driftsfasen, d v s de belopp som SLL skall betala under driftsfasen till SPC. 

Till förfrågningsunderlaget bör fogas utkast till de avtal som skall gälla för NKS-projektet, 

d v s i första hand ett utkast till projektavtal som SLL avser ingå med SPC som anger de 

villkor och krav (tekniska, finansiella, legala etc.) som skall gälla under avtalstiden och (se 

vidare avsnitt 2 nedan). För det fall SLL avser ingå ett särskilt avtal med ägarna till SPC,

LEGAL#2690340V3 

17 oktober 2007 9(27) 

ett s.k. sponsorsavtal, skall ett utkast till sådant avtal också inkluderas i förfrågningsunder- 

laget. 

Förfrågningsunderlaget skall vidare ange vilka handlingar och vilken information anbuds- 

givarna skall bifoga sitt anbud för att visa att de uppfyller de tekniska, finansiella och lega- 

la kraven. 

Förfrågningsunderlaget skall också ange vilken grund för tilldelning av kontrakt som SLL 

avser tillämpa, d v s lägsta pris eller mest ekonomiskt fördelaktigt. Mest ekonomiskt för- 

delaktigt torde vara det enda möjliga kriteriet vid den här typen av projekt. De kriterier 

som skall användas vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördel- 

aktiga skall anges samt hur dessa kommer att viktas eller prioriteras inbördes. 

SLL bör i förfrågningsunderlaget också begära att anbudsgivarna uppdaterar eller bekräftar 

de uppgifter som lämnades genom intresseanmälningarna om bland annat ekonomisk, tek- 

nisk och yrkesmässig kapacitet samt ekonomisk ställning, eftersom dessa uppgifter vid 

tidpunkten för anbudens inlämnande (vilken kanske infaller uppemot ett halvår senare) kan 

ha blivit inaktuella. 

Se även beträffande inbjudan till anbud i avsnitt 1.3.7. 

1.5 Något om risker vid ändringar i det som upphandlats 

Upphandlingslagstiftningen innebär vissa begränsningar vad gäller i vilken utsträckning 

SLL har möjlighet att ändra omfattningen av projektet dels under själva upphandlingsförfa- 

randet, dels efter tilldelningsbeslutet. Väsentliga ändringar i projektet, även tidsmässiga, 

kan innebära att det krävs en ny upphandling eftersom alltför stora förändringar kan anses 

ha skett i förhållande till de förutsättningar som angavs i samband med infordran av anbud. 

Det är svårt att idag exakt ange hur stora förändringar som är möjliga att göra utan att så- 

dana förändringar föranleder en ny upphandling.

LEGAL#2690340V3 

17 oktober 2007 10(27) 

Vid utformningen av förfrågningsunderlaget kan man försöka ta höjd för de eventuella 

osäkerheter i projektet som finns och de ändringar de kan medföra i syfte att minska risken 

för att de faktiska ändringarna kommer att innebära att en ny upphandling krävs. Ju större 

osäkerhet som finns vad gäller projektets omfattning, tidplaner etc. desto större krav kom- 

mer alltså att behöva ställas på framtagandet och utformningen av förfrågningsunderlaget. I 

detta sammanhang bör även övervägas hur man utformar krav och specifikationer i an- 

budsunderlag, t ex kan man överväga att i huvudsak ställa funktionella krav som ger större 

handlingsfrihet för anbudsgivaren att utforma sitt/sina lösningsförslag. 

2. Kontraktsstruktur 

Kontraktsstrukturen för NKS-projektet bör följa vad som kan sägas utgöra praxis för lik- 

nande projekt inom OPS-området. Följaktligen skall huvudavtalet för projektet (”Projekt- 

avtalet”) vara ett avtal som ingås mellan SLL (eller den enhet som väljs eller etableras av 

SLL för detta syfte) och det aktiebolag som kommer att skapas särskilt för NKS-projektet 

av det konsortium som har lagt det vinnande budet (”SPC”). 

Utöver att vara kontraktspart till SLL, skall SPC ingå nödvändiga avtalsarrangemang med 

byggentreprenören, fastighetsdriftsentreprenören(erna) och leverantörer av material och 

utrustning mm. Ägarna av SPC, de så kallade sponsorerna, inkluderar normalt sett de par- 

ter som är intresserade av att ingå ett eller flera av ovanstående avtal. SPC är också det 

bolag som kommer att låna upp pengar till projektet utöver det kapital som sponsorerna 

satsar. 

Som framgår ovan skall SLL vara avtalspart i Projektavtalet. SLL kommer inte att vara 

part i något av avtalen med till exempel byggentreprenören, fastighetsdriftsentreprenören, 

leverantörerna av material och utrustning eller med finansiärerna. 

Figuren nedan visar hur avtalsstrukturen föreslås se ut.

LEGAL#2690340V3 

Finansiärer 

3. Projektavtalet 

3.1 Generellt 

17 oktober 2007 11(27) 

Som konstaterats ovan är Projektavtalet huvudkontraktet för OPS-projektet. Det skall defi- 

niera rättigheter och skyldigheter för SLL och SPC gällande implementeringen och driften 

av projektet. Projektavtalet skall ge sponsorerna rättighet och skyldighet att finansiera, 

konstruera och driva NKS under avtalstiden. Avtalet skall även fördela riskerna mellan 

SLL och SPC. 

Sponsorerna 

Projektavtalet måste innehålla villkor som säkerställer att projektet är ”bankable” , d.v.s. 

att projektet har en godtagbar struktur för kunna finansieras genom projektfinansiering. 

Det är därför viktigt att SLL har insikt om och kan ta hänsyn till bankernas förhållningssätt 

till risk. Till exempel 

Finansieringsavtal 

Eget 

kapital 

Leverensavtal 

Leverantör av 

utrustning 

SLL 

SPC 

Leverensavtal 

det bör finnas en rimlighet i riskfördelningen, 

Projektavtal 

FM-avtal 

Entreprenadkontrakt 

Leverantör av 

material 

det bör inte ställas några otillbörligt betungande villkor på SPC, 

FM-entreprenör 

Byggentreprenören

LEGAL#2690340V3 

SLL bör bära huvudsakliga risken för lagändringar, 

17 oktober 2007 12(27) 

SPC ansvar på grund av dess brott mot Projektavtalet bör antingen begränsas till att 

inte omfatta indirekt skada eller också bör SPC:s ansvar vara begränsat till ett visst be- 

lopp, samt 

villkoren för Projektavtalets upphörande skall ej vara av konfiskatorisk natur och even- 

tuell ersättning som SPC är berättigad till, även vid SPCs kontraktsbrott, skall vara till- 

räcklig för att betala bankerna. 

3.2 Avtalets utformning 

Projektavtalet bör ha en svensk utformning (format) och baseras på svensk avtalssrätt, 

praxis och sedvänja. De standardavtalsvillkor som brukar användas för entreprenadarbeten 

(AB 04 and ABT 06) och för fastighetsdrift (Aff) samt den erfarenhet som finns från större 

entreprenadprojekt i Sverige kan i viss utsträckning användas som inspiration när man 

skall utveckla villkoren för Projektavtalet. Det rekommenderas dock att principer som ut- 

vecklats och använts i internationella PPP-projekt av liknande slag, som till exempel eng- 

elska National Health Services PFI-projekt, används som utgångspunkt för de huvudsakli- 

ga kommersiella villkoren, inklusive för riskfördelningen. 

Det finns inga legala hinder mot att utveckla svenska avtalsvillkor baserade på principer 

utvecklade i till exempel engelska projekt. Fördelarna med att använda sig av dessa princi- 

per är bland annat: 

Principerna för riskfördelning är välkända för internationella aktörer och de kommer 

förhoppningsvis att ge trygghet och göra projektet mer attraktivt för dessa aktörer, och 

finansiärer kommer vid bedömningen av projektet bland annat att se till SLL:s förståel- 

se och attityd till riskfördelning och de kommer att förvänta sig en riskfördelning i linje 

med vad som är brukligt på marknaden (se även avnsitt 3.1 ovan rörande ”bankability”.

LEGAL#2690340V3 

17 oktober 2007 13(27) 

En användning av engelska dokument bör dock undvikas eftersom det kommer att leda till 

ökad komplexitet. Dessa villkor är inte heller lämpliga för svenska förhållnden. 

Svensk lag bör gälla på Projektavtalet. Tvister och meningsskiljaktigheter i samband med 

eller med härkomst ur Projektavtalet bör avgöras genom skiljedom i Sverige, till exempel 

enligt reglerna för Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut, se vidare avsnitt 3.17. 

Till skillnad från traditionella entreprenadprojekt, där avtalen mer eller mindre förlorar sin 

betydelse så fort bygget färdigställts och garantiperioden gått ut, så ska SLL hantera OPS- 

projektet genom Projektavtalet inte bara under byggtiden utan också under den efterföljan- 

de driftsperioden. För att kunna vidmakthålla en stark ställning gentemot SPC kommer det 

krävas att personalen på SLL, som skall leda projektet, över tiden har en god kunskap om 

och förståelse för avtalsvillkoren i Projektavtalet. SLL bör upprätta Projektavtalet på 

svenska. För att underlätta för utländska anbudsgivare/parter kan man upprätta en engelsk 

version i informationssyfte. 

3.3 Överföring av rättigheter och skyldigheter till SPC 

Projektavtalet bör ange att SLL överför rätten och skyldigheten att genomföra projektet till 

SPC. 

3.4 SPC’s och SLL’s ansvarsområden 

Omfattningen av och gränssnitten mellan SLL:s och SPC:s ansvarsområden bör klargöras i 

Projektavtalet. Förslagsvis bör SPC vara ansvarigt för att tillhandahålla alla tjänster, allt 

arbete, allt material och all finansiering som krävs för genomförandet av projektet. Eventu- 

ella undantag från SPC:s ansvar bör endast utgöras av sådant som uttryckligen specificerats 

som SLL:s ansvar. 

SLL ansvar bör omfatta:

LEGAL#2690340V3 

17 oktober 2007 14(27) 

tillhandahållande av mark, eventuella nyttjanderätter såsom arrenden, servitut, mm som 

är nödvändigt för projektet, 

detaljplaneändringar, erhållande av miljötillstånd om sådant krävs samt bygglov, 

i den utsträckning det behövs, tillhandahållande av tillfartsvägar, installationer för 

strömförsörjning, vatten och liknande faciliteter, 

betalning av avgifter till SPC i enlighet med betalningsvillkoren i Projektavtalet; 

andra ansvarsområden som uttryckligen anges i Projektavtalet. 

Alla övriga uppgifter bör i huvudsak SPC vara ansvarigt för. 

3.5 Platsen 

Projektavtalet bör innehålla villkor gällande den fysiska platsen där NKS skall lokaliseras. 

SLL bör ansvara för att tillhandahålla den mark som behövs till SPC samt att ordna de ser- 

vitut och nyttjanderättigheter som kan behövas för att SPC skall kunna genomföra projek- 

tet. 

Viktiga frågor att reglera är ansvaret, geologiskt såväl som miljömässigt, för markförhål- 

landena. SLL kan vilja överföra allt sådant ansvar till SPC genom att kräva att SPC skall 

acceptera platsen ”i befintligt skick”. Detta innebär att SPC måste utföra sina egna mark- 

undersökningar och utvärderingar och att SPC inte kommer att kunna lita på information 

och utvärderingar som SLL tillhandahåller. 

3.6 Design, konstruktion, upphandling och byggnation 

3.6.1 Design 

Den design som lämnas med anbuden kommer inte att vara detaljerad utan snarare koncep- 

tuell eller preliminär. Ifall genomförandet av designen skulle visa sig vara mer kostsamt än 

väntat bör SPC inte ha rätt till någon ytterligare ersättning.

LEGAL#2690340V3 

17 oktober 2007 15(27) 

SLL:s ansvar såvitt avser designen bör vara begränsat och bör endast omfatta av funk- 

tionskraven (eller produktionsspecifikationer) som SLL uppställt. Funktionskraven skall 

utgöra en del av det förfrågningsunderlag som skall lämnas ut till de kvalificerade anbuds- 

givarna. SLL:s krav bör inkludera uppgifter angående kliniska och kliniskt närliggande 

tjänster samt samverkan mellan de tjänster som SPC skall tillhandahålla och de tjänster och 

åtaganden som skall förbli hos SLL. 

SPC:s åtaganden bör inkludera alla aspekter av designen avseende byggnaden samt hela 

byggnationsprocessen. SPC bör även vara ansvarigt för att fastighetsförvaltningsentrepre- 

nören och övriga entreprenörer samtycker till designen. 

SPC bör stå risken för alla misslyckanden vid implementeringen av designen och för upp- 

fyllandet av SLL:s funktionella krav. 

3.6.2 Ändringar (under byggnationsfasen) 

SLL bör förbehålla sig rätten att begära ändringar i byggnaden under byggnationsfasen. 

Det kan i det sammanhanget övervägas huruvida det i Projektavtalet bör inkluderas en 

möjlighet för SLL att välja huruvida ändringen skall finansieras av SPC (alltså genom att 

SPC lånar mer pengar) eller av SLL själv (genom att SLL betalar ett engångsbelopp mot- 

svarande kostnaden för ändringen). 

Vid ändringar som SLL begärt bör SPC:s kompenseras för de rimliga kostnader som änd- 

ringarna åsamkat dem, så att SPC sätts i samma ställning som de hade varit om ändringen 

inte hade skett. 

3.6.3 Byggnationen 

SPC bör bära risken för överskridande av kostnads- eller tidskalkyler under byggnationspe- 

rioden om inte anledningen till överskridandet kan hänföras till en omständighet för vilken

LEGAL#2690340V3 

17 oktober 2007 16(27) 

SLL enligt Projektavtalet uttryckligen bär risken. Sådana omständigheter skulle till exem- 

pel kunna inkludera förseningar på grund av SLL:s ändringar, att SLL gjort någon åtgärd 

som hindrat SPC från att komma åt byggarbetsplatsen, försening på grund av SLL:s kon- 

traktsbrott eller force majeure. 

I traditionella byggkontrakt är uppdragsgivaren oftast berättigad till förseningsvite om ent- 

reprenören blir försenad med entreprenaden. I Storbritannien verkar ha utvecklats en praxis 

där man istället utgår ifrån att finansieringsupplägget för projektet i sig kommer att säker- 

ställa att det finns ett tillräckligt incitament för SPC att leverera i tid. SPC:t har till exempel 

ingen rätt till betalning förrän faciliteterna gjorts tillgängliga för uppdragsgivaren. (I detta 

sammanhang bör dock nämnas att viten betraktas och hanteras olika enligt svensk respek- 

tive engelsk rätt och att vitesklausuler inte alltid anses giltiga engelsk rätt). Med hänsyn till 

den begränsade erfarenheten av denna typ av projekt som finns i Sverige, kan man övervä- 

ga huruvida SLL verkligen kan lita på att finansieringsupplägget faktiskt fungerar som 

incitament. Möjligen är det bäst att här följa svensk praxis på entreprenadområdet och i 

Projektavtalet ange att SLL har rätt till vite vid SPCs försening. 

3.7 Drift och underhåll och övriga tjänster 

3.7.1 Generella åtaganden vad gäller tjänster 

SPC skall ansvara för fastighetsdrift, underhåll och alla andra tjänster som OPS-projektet 

omfattar i enlighet med SLL’s krav som anges i Projektavtalet. 

SLL:s krav bör säkerställa att de nya faciliteterna hålls i ett gott skick. De bör till exempel 

alltid vara operationellt säkra och endast uppvisa mindre fysiska försämringar under tiden 

Projektavtalet löper. SLL bör ha rätt att kräva att fel korrigeras även om faciliteternas eller 

tjänsternas tillgängligheten inte påverkas av felen. SPC bör vidare generellt bära risken för 

dolda och andra fel i faciliteterna, kostnader för åtgärdande av fel, underhållskostnader 

som är högre än förväntat m m (generellt sett alla kostnader under NKS livscykeln som blir 

högre än väntat).

LEGAL#2690340V3 

SLLs krav bör vidare specificera den ”output” som SPC:s tjänster förväntas ge. 

3.7.2 Ändringar (under driftsfasen) 

17 oktober 2007 17(27) 

Då de kliniska tjänsterna kommer att variera under tiden Projektavtalet löper är det nöd- 

vändigt att Projektavtalet innehåller regler för hur förändringar i faciliteterna och tjänsterna 

skall hanteras under projektets driftsfas. SLL bör som en huvudregel ha rätt att kräva nöd- 

vändiga förändringar. 

Projektavtalet bör också innehålla lämpliga föreskrifter för att garantera att förändringarna 

genomförs till en rimlig kostnad. Det bör övervägas att inkludera en förpliktelse för SPC 

att göra en upphandling beträffande sådana arbeten och tjänster som överstiger ett visst 

belopp. 

I detta sammanhang skulle vi vilja peka på vikten av att SLL:s designkrav avseende facili- 

teterna inkluderar krav gällande anpassningsbarhet och flexibilitet. Sådana krav medför att 

SPC redan på designstadiet tvingas ta hänsyn till att det kommer ske ändringar i faciliteter- 

na under driftsfasen. 

3.7.3 Konkurrenskraftiga tjänster 

Enligt det standardkontrakt som brittiska National Health Service använder för sina PFI- 

projekt skall en värdering av vissa av tjänsterna som SPC utför göras regelbundet (t ex vart 

femte år) för att säkerställa att tjänsterna NHS betalar för är konkurrenskraftiga. De tjänster 

det bland annat är fråga om här är om- och tillbyggnader och enskilda underentreprenader 

avseende FM-tjänster. De vanligaste metoderna är benchmarking och marknadstest. Den 

förstnämnda metoden innebär att en jämförelse görs med kostnaden för likvärdiga tjänster. 

Vid den sistnämnda metoden begär SPC in anbud från ett antal entreprenörer vilka sedan 

utgör grund för prissättning.

LEGAL#2690340V3 

17 oktober 2007 18(27) 

Svagheterna med dessa modeller består i dels svårigheten att göra relevanta jämförelser, 

dels att det i praktiken kan vara svårt att få in konkurrenskraftiga bud. Det är dock lämpligt 

att projektavtalet innehåller någon slags modell för att säkerställa att SLL inte betalar mer 

än nödvändigt för tjänsterna och de brittiska metoderna bör här kunna tjäna som inspira- 

tion. 

3.8 Nyinvesteringar 

SLL och SPC kan enas om att nyinvesteringar är nödvändiga beträffande NKS. Nyinve- 

steringar kan till exempel innebära en utbyggnad av byggnaden eller andra modifikationer 

av byggnaden som inte kan räknas som ändringar enligt avsnitt 3.7.2 ovan. Projektavtalet 

bör innehålla en procedur för hur sådana nyinvesteringar skall hanteras. 

3.9 Avgifter och betalning 

3.9.1 Avgifter 

Projektavtalet bör innehålla en formel för beräkning av storleken på avgifterna som SLL 

ska betala till SPC under driftstiden. Vanligtvis förväntas den offentliga parten bära risken 

för prisökningar, förändringar i valutakursen och ränteförändringar. I Projektavtalet bör 

regleras i vilken utsträckning avgifter skall indexeras samt vilka index som skall tillämpas. 

3.9.2 Underlåtenhet att utföra tjänsterna 

SLL kommer inte att ha någon kontraktsrelation till de enskilda entreprenörer som utför 

tjänsterna under driftsfasen. SLL har därmed begränsade möjligheter att direkt påverka 

dem i den mån tjänsterna inte utförs i enlighet med Projektavtalets krav. Ett alternativ för 

att komma tillrätta med eventuella problem skulle kunna vara att SLL i Projektavtalet ges 

möjlighet att under vissa förutsättningar säga upp den tjänst som inte möter uppställda krav 

och själv tar över utförandet av den tjänsten. Det kan noteras att enligt det brittiska stan- 

dardavtalet så har beställaren ingen rätt att säga upp enskilda tjänster. En sådan uppsägning

LEGAL#2690340V3 

17 oktober 2007 19(27) 

ändrar omfattningen på OPS-projektet och därmed också den grund som finansieringen är 

baserad på. Rekommendationen är därför att brister i utförda tjänster bör hanteras på annat 

sätt. 

En påföljd för brister i tjänsterna är avdrag i avgiften som SLL betalar under driftsfasen. 

Utgångspunkten bör vara att SLL endast skall betala för det som levereras. Betalningsmo- 

dellen utformas lämpligen så att den ger ett incitament för SPC att faktiskt leverera tjänster 

i enlighet med avtalade krav så att SLL i sin tur kan leverera kliniska tjänster i den omfatt- 

ning och med den kvalitet som patienterna har rätt att förvänta sig. 

Det finns många tänkbara alternativ för hur avdragen skall bestämmas. Eftersom vissa av 

sjukhusets verksamheter kan sägas vara mer centrala och viktigare än andra, kan det t ex 

vara lämpligt att de brister i tjänster som relateras till viktigare verksamheter medför ett 

större avdrag än brister i tjänster som är av mindre vikt. Den tid under vilken bristerna i 

tjänsterna påverkar driften av sjukhuset kan också vara en faktor vid bestämmande av av- 

draget. Betalningsmodellen bör också reglera att SLL har rätt till avdrag även om SLL trots 

bristerna fortsätter att bedriva verksamhet. I sammanhanget bör noteras att vid bestämman- 

de av modell för avdrag är det viktigt att de faktorer avdragen baseras på något rimligt sätt 

går att mäta och kontrollera av SPC och/eller SLL. 

I Storbritannien tillämpas, utöver avdragsrätten, också s.k. ”service failure points” vilket i 

korthet innebär att SPC tilldelas poäng vid brister i tjänsterna. När SPC fått ett visst antal 

poäng för brister i viss tjänst har beställaren rätt att skicka en varning och om SPC inte 

åtgärdar bristerna har beställaren rätt att öka sin kontroll och övervakning beträffande den 

aktuella tjänsten och om ingen förbättring sker under en övergångsperiod själv träda in och 

ta hand om tjänsterna (beställaren har dock inte rätt att säga upp avtalet med den relevanta 

underleverantören). Regleringar motsvarande denna modell skulle kunna inkluderas i Pro- 

jektavtalet. 

3.10 Underentreprenörer

LEGAL#2690340V3 

17 oktober 2007 20(27) 

SPC bär risken för dess underentreprenörers prestationer, handlingar och underlåtenheter. 

SLL kommer inte att ha något kontraktsförhållande till underentreprenörerna och kommer 

därigenom inte att kunna kontrollera dem. För att SLL skall kunna känna sig någorlunda 

trygga med valet av underentreprenörer kan Projektavtalet föreskriva att SLL skall ha rätt 

att godkänna alla SPC:s underleverantörer, dock att SLL har rätt att neka godkännande 

endast på rimliga grunder. 

3.11 Rapportering, redovisning och annan dokumentation 

En utgångspunkt i OPS-projekt är vanligen att SPC både skall utföra de angivna tjänsterna 

samt ansvara för kontroll och uppföljning därav. Det är dock viktigt att SLL har viss rätt 

till insyn i verksamheten och viss rätt tillgång till redovisning, rapporter och dokumenta- 

tion som SPC sammanställer och samlar in. Detta bland annat så att SLL kan kontrollera 

att tjänsterna utförs i enlighet med kraven samt för att säkerställa att SLL inte betalar mer 

än vad man är skyldig att göra enligt avtalet. Projektavtalet bör också innehålla bestämmel- 

ser i vilken utsträckning SPC skall rapportera till SLL och tidpunkt för rapportering samt 

innehåll i rapporterna. Projektavtalet bör vidare ha bestämmelser som hur länge SPC är 

skyldigt att spara redovisningar, rapporter, data m m och i vilken mån SLL har rätt att ta 

del av sådant material t ex genom att SLL gör en inspektion på plats i SPCs lokaler. 

3.12 Force Majeure 

Projektavtalet bör innehålla bestämmelser om att händelser och omständigheter som ligger 

utanför parternas kontroll, hinder, (force majeure) som huvudregel ursäktar parterna från 

att uppfylla sina avtalsförpliktelser, samt vad som skall gälla om sådana händelser inträffar. 

Force majeure händelser är typiskt sett händelser såsom krig, väpnad konflikt, terrorism, 

jordbävning och liknande. I det brittiska standardavtalet inkluderas också vissa förorening- 

ar såsom radioaktivitet, kemisk och biologisk förorening som orsakas av händelserna ovan. 

Det bör särskilt regleras vad som skall gälla beträffande betalningar från SLL till SPC un- 

der den tid hindret föreligger, under vilka förutsättningar projektavtalet kan sägas upp samt

LEGAL#2690340V3 

17 oktober 2007 21(27) 

vilken ersättning SPC i så fall har rätt till. Här bör särskilt beaktas att bankerna troligen 

kommer att förvänta sig att SPC får ersättning som täcker åtminstone amorteringar och 

ränta på lånen, oavsett om det är SPC eller SLL som drabbas av force majeure händelsen. 

3.13 Försäkring 

SPC bör vara ansvarigt för att teckna alla försäkringar beträffande NKS och kostnaderna 

härför omfattas av avgiften som SLL skall betala under driftsfasen. Försäkringarna bör 

täcka återställandevärdet av faciliteterna. Vilka försäkringar som SPC respektive SLL bör 

teckna konfirmeras lämpligen med en försäkringsspecialist i samband med framtagandet av 

Projektavtalet. De försäkringar SPC förväntas teckna bör därefter listas i Projektavtalet, 

bl a för att parterna skall kunna hantera fallet att vissa risker inte går att försäkra, se nedan. 

Projektavtalet bör ange att försäkringsutbetalningarna i första hand skall användas för att 

reparera och återställa fastigheten. Projektavtalet bör också ange att för det fall det har in- 

träffat en skada som medför att SPC har rätt till ersättning från SLL så skall från den er- 

sättningen avräknas eventuella belopp som SPC får ut från försäkringen. 

Vissa händelser och risker går inte att försäkra. Exempel på sådana händelser/risker kan 

vara 

force majeure, 

saker som går att försäkra under byggfasen, men sedan inte är möjliga att försäkra un- 

der driftsfasen, 

andra risker som inte går att försäkra på försäkringsmarknaden (globala marknaden) 

eller som har varit möjliga att försäkra men inte längre är möjliga att försäkra. 

Projektavtalet bör innehålla bestämmelser som vad som skall gälla i den mån det är fråga 

om händelser/risker som, i den mån de skulle inträffa, kan ha allvarliga konsekvenser för 

SPC och dess möjligheter att uppfylla sina skyldigheter enligt Projektavtalet. För frågan 

om hur force majeure-händelser skall hanteras, se avsnitt 3.12 ovan. Vad gäller de andra 

icke försäkringsbara riskerna så bör projektavtalet innehålla bestämmelser bland annat om

LEGAL#2690340V3 

17 oktober 2007 22(27) 

vad som gäller för det fall en risk inte längre är försäkringsbar (t ex bör avgiften SLL beta- 

lar minskas med premiekostnaden för sådan försäkring) och om sådan risk inträffar. I det 

senare fallet kan man säga att det i princip kommer att finnas två alternativ för SLL att 

välja mellan: antingen att betala ersättning till SPC motsvarande den försäkringsersättning 

SPC borde ha kunnat få ut eller att säga upp Projektavtalet. 

3.14 Förändringar i lagar och föreskrifter 

Det är viktigt att Projektavtalet innehåller en rimlig riskfördelning avseende förändringar i 

lagar och föreskrifter. SPC bör åläggas en allmän skyldighet att mildra effekten av sådana 

förändringar samtidigt som SLL bör vara skyldigt att bära eventuella kostnadsökningar 

som förändringarna medför för SPC. 

Generellt sett bör risken för förändringar i lagar och föreskrifter som inte medför några 

ökade kostnader bäras av SPC. I den utsträckning förändringarna mildras genom Projekt- 

avtalets indexeringsformel bör SPC inte ha rätt till någon ersättning. 

Om förändringarna i lagar och föreskrifter påverkar SPC:s intäkter eller har en inverkan på 

kapitalkostnaderna bör SPC dock ha rätt till viss kompensation. Det finns olika sätt att re- 

glera hur risken skall fördelas mellan parterna i detta avseende. 

Det kan vara rimligt att SPC skall bära de ökade kostnaderna upp till en viss minimi- 

tröskel och att alla kostnader därutöver skall bäras av SLL. 

Det kan också vara rimligt att SPC skall bära risken för förändringar under byggna- 

tionsfasen eller sådana risker som rimligen kunde förutses när man skrev på Projektav- 

talet. 

Förändringarna kan klassificeras i olika kategorier. Riskerna kan fördelas mellan par- 

terna beroende på vilken kategori de faktiska förändringarna är hänförliga till.

LEGAL#2690340V3 

3.15 Avtalsbrott m m 

17 oktober 2007 23(27) 

Projektavtalet bör innehålla bestämmelser om vad som skall gälla för det fall SLL eller 

SPC bryter mot Projektavtalet. Enligt svenska kontraktsrättsliga principer är den part som 

bryter mot ett avtal skyldig att ersätta den andra parten med ett belopp motsvarande det s.k. 

positiva kontraktsintresset, d v s den senare parten skall försättas i samma läge som om 

något avtalsbrott inte skett. Vid väsentligt avtalsbrott har den andra parten rätt att säga upp 

avtalet. I Projektavtalet bör dock parternas ansvar vid avtalsbrott vara mer begränsat, t ex 

bör övervägas att begränsa SLLs eventuella ersättningsansvar gentemot SPC till rimlig 

avkastning på satsat kapital. 

SLL bör också ha möjlighet att säga upp avtalet om SPC väsentligen bryter mot Projektav- 

talet och rättelse inte sker inom viss tid eller för det fall SPC går i konkurs. Det kan här 

övervägas i vilken utsträckning SLL skall kunna kräva ersättning av SPC. I Storbritannien 

synes bankerna dock acceptera att bära risken i det här fallet, d v s risken att de inte får 

återbetalt sina lån för det fall SLL säger upp Projektavtalet. 

3.16 Överföring av tillgångar 

Projektavtalet bör innehålla regler för processen avseende överföringen av byggnaden vid 

Projektavtalets slut samt de krav och standarder som byggnaden skall uppfylla vid tidpunk- 

ten för övertagande. 

3.17 Tvistelösning 

Svenska myndigheter tillämpar ofta principen att allmän domstol skall lösa de tvister som 

uppkommer i samband med avtal mellan myndighet och privata parter. I ett så stort projekt 

som NKS-projektet där det finns hög sannolikhet för att ett internationellt bolag eller kon- 

sortium deltar, rekommenderas dock att tvister och meningsskiljaktigheter slutligen avgörs 

genom en skiljedom i Sverige, till exempel i enlighet med reglerna för Stockholms Han- 

delskammares Skiljedomsinstitut. Några av skiljeförfarandets fördelar är:

LEGAL#2690340V3 

17 oktober 2007 24(27) 

skiljeförfarandet är snabbare än vanligt domstolsförfarande som kan överklagas kom- 

ma att föras i tre instanser, 

parterna kan välja skiljemän med speciell kunskap och erfarenhet på det område som 

tvisten gäller (i en vanlig domstolsförhandling kan parterna inte påverka valet av doma- 

re), och 

skiljeförfarandet och de dokument som parterna lagt fram kan hållas hemliga (förhand- 

ling i allmän domstol är offentlig och dokument som lagts fram av parterna blir normalt 

sett tillgängliga för allmänheten). 

Man kan tänka sig att ett skiljeförfarande skulle kunna komma i konflikt med offentlig- 

hetsprincipen och allmänhetens rätt till insyn. Vid en eventuell tvist blir handlingar och 

inlagor i målet som inkommer till och diarieförs hos SLL på sedvanligt vis allmänna och 

därigenom tillgängliga för allmänheten, i den mån inte handlingarna skall hållas hemliga 

enligt reglerna i sekretesslagen (1980:100). I detta sammanhang kan hänvisas till 6 kap 

sekretesslagen angående sekretess med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse och 

8 kap rörande skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden, som innehåller bestämmelser 

som kan motivera hemlighållande av vissa av SLLs och SPCs handlingar. I den mån SLL 

på grund av en skiljeklausul i Projektavtalet skulle vara förpliktigad att behandla handling- 

arna med sekretess, skulle detta avtalsrättsliga sekretessåtagande kunna komma i konflikt 

med den offentligrättsliga offentlighetsprincipen respektive sekretesslagen. 

Huvudregeln i ett skiljedomsförfarande är dock att sekretess inte tillämpas på förfarandet. 

Efter Högsta domstolens avgörande i det s.k. Bulbanksmålet (NJA 2000 s. 538) står det 

klart att parterna i ett skiljeförfarande särskilt måste avtala om sekretess för att sekretess 

skall gälla i målet. En skiljeklausul i sig medför således inte automatiskt ett avtalsrättsligt 

åtagande för parterna om sekretess. I den mån frågan om att inkludera en sekretessbe- 

stämmelse beträffande skiljeförfarandet skulle komma upp innan Projektavtalet är ingånget 

kan man tänka sig en lösning där sekretessåtagandet från SLLs sida göras med förbehåll

LEGAL#2690340V3 

17 oktober 2007 25(27) 

för offentlighetsprincipen, d v s att åtagandet att hemlighålla handlingar inte går utöver vad 

som gäller enligt sekretesslagen. 

4. Transaktionskostnader 

Transaktionskostnaderna är vanligtvis högre vid upphandling av ett OPS-projekt än upp- 

handling av traditionella entreprenader, vilket bland annat beror på att OPS-projektet tar 

längre tid att upphandla, är mer komplext (jämfört med en traditionell entreprenad till- 

kommer t ex finansieringsmomentet) och därmed också mer konsultintensivt. 

En upphandling av NKS på OPS-basis skulle bli det första projekt av sådant slag i Sverige, 

vilket kan medföra något ökade transaktionskostnader jämfört med om ett flertal liknande 

projekt redan hade upphandlats i Sverige, eftersom det inte finns utarbetade svenska rutiner 

eller svenska tidigare upprättade förfrågningsunderlag att återanvända. SLL kan dock dra 

nytta av sina egna erfarenheter från fastighets- och fastighetstjänstsupphandlingar, de erfa- 

renheter inom dessa områden och fastighetsentreprenadområdet som finns i Sverige, den 

OPS-erfarenhet som finns i Sverige samt av internationella principer för OPS-projekt. 

När SLL upphandlar traditionella entreprenader gör SLL det utifrån sina specifika behov. 

På samma sätt kan SLL handla upp ett OPS-projekt. SLL har ingen skyldighet att vid sin 

upphandling ta ansvar för eller bekosta utvecklandet av ett standardkoncept för OPS som 

andra landsting skulle kunna använda. 

Upphandling av traditionella entreprenader innebär att SLL måste förbereda ett flertal olika 

anbudsunderlag med fullständiga specifikationer för respektive entreprenad som upphand- 

las. I den mån upphandlingen avser olika typer av tjänster varar avtalen ofta inte så många 

år utan nya upphandlingar måste ske regelbundet. Vid upphandling på OPS-basis behöver 

däremot endast tas fram ett anbudsunderlag. OPS-avtalet varar under lång tid, 20-40 år, 

varför SLL under denna tid varken behöver lägga ner tid eller kostnader avseende upp- 

handling såvitt avser de tjänster som OPS-avtalet omfattar.

LEGAL#2690340V3 

17 oktober 2007 26(27) 

Oavsett om SLL handlar upp tjänsterna inom ramen för ett OPS-projekt eller som traditio- 

nella entreprenader måste SLL arbeta fram kravspecifikationer. Kravspecifikationen i 

OPS-projektet skiljer sig i flera avseende från de specifikationer som används i traditionel- 

la entreprenader med tanke på att fokus i OPS-projektet ligger på funktionskrav. Det är 

dock inte säkert att framtagandet av en sådan kravspecifikation är avsevärt dyrare eller tar 

avsevärt mycket längre tid jämfört med framtagande av flertalet enskilda kravspecifikatio- 

ner för upphandling av samma tjänster på traditionell basis. Detta kommer förstås att bero 

på i vilken utsträckning SLL för traditionella entreprenader skulle kunna återanvända tidi- 

gare framtagna specifikationer. 

5. Statsstöd 

Banverket, VTI och Vägverket skriver i sin rapport ”En svensk modell för offenligt-privat 

samverkan vid infrastrukturinvesteringar” att det vid vissa OPS-projekt bör utredas om 

byggnationen och dess finansiering står i strid med EGs statsstödsregler. Frågan analyseras 

dock inte närmre i rapporten. Bakgrunden till att den tas upp är sannolikt de möjligheter till 

stöd inom transportsektorn som framgår av EG-fördraget och rådsförordningen om stöd till 

transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar (1107/70/EEG). 

För SLLs del kan konstateras att redan det faktum att man följer LOU, kan sägas innebära 

en bekräftelse på att det inte är fråga om statsstöd. SLL anger i förfrågningsunderlaget vad 

man vill ha levererat och den som får leverera har fått ett kontrakt i full konkurrens med 

andra. Om SLL i förfrågningsunderlaget skulle ange t.ex. att den som får kontraktet under 

x år får ett räntefritt lån av SLL, så har alla anbudsgivare kunnat ta med detta i sin prissätt- 

ning. Det innebär att även om SLL ger många förmåner i förfrågningsunderlaget, så blir 

det pris SLL har att betala lägre, dvs det blir fråga om ett nollsummespel. SLL har betalat 

ett marknadspris för det man får. Resonemanget är teoretiskt, men i princip kan det aldrig 

bli tal om statsstöd vid offentlig upphandling. Den som däremot bryter mot LOU och t.ex. 

direktupphandlar kan mycket väl anses ge ett olovligt statsstöd.

LEGAL#2690340V3 

__________________________ 

17 oktober 2007 27(27)

New Karolinska Solna Hospital Draft Market Briefing Document 

1. Background and Purpose 

The New Karolinska Solna Hospital (NKS) will be the largest specialist hospital in Sweden. It will 

offer state of the art specialist clinical services, education and research. A market sounding 

process is being conducted to determine the level and nature of interest in developing this project 

as a Public Private Partnership (PPP). The feedback from this exercise will feature prominently in 

the analysis carried out to determine the eventual procurement route. 

The conceptual design for the hospital was selected from competing architectural entries in 2006 

and the functional requirements are now being developed. The Stockholm County Council (SLL) 

will undertake an assessment and approval process resulting in a decision on the investment and 

method of procurement in February 2008. This conceptual design will enable the hospital 

authorities to test and develop their concepts of healthcare delivery in the future. 

PricewaterhouseCoopers in Sweden (PwC) has been engaged by the County Council to provide 

advice on alternative procurement methods including PPP. This market sounding process will 

make an important contribution to this assessment. Dependant upon the outcome of this work, the 

Council may undertake a bidder pre qualification phase from November. This would be on the 

basis that it is without prejudice to its subsequent decision on proceeding with the project. 

Through this market sounding process PwC is seeking the views of potential project participants 

including major international PPP investors and construction corporations. For example, PwC are 

seeking to understand their views on the: 

factors impacting interest in undertaking a PPP project for Karolinska 

factors impacting interest in the Swedish construction market generally 

proposed scope of the PPP 

proposed legal structure for the PPP project 

proposed process to appoint a PPP partner 

lessons learnt from UK hospital PFI projects 

potential for design innovation and whole of life asset management 

the inclusion of a patient and families hotel within the scope of the PPP; and 

specific risk allocation and commercial issues of potential concern.

2. Description of the Project 

NKS will be the largest specialist hospital in Sweden. It will offer state of the art specialist clinical, 

education and training services. The total cost of the project is estimated to be in the region of €1 

billion. 

As the new university hospital for Stockholm, NKS will provide a range of specialist clinical services 

as well as acute hospital services related to these specialised clinical services. In addition, it will 

contribute to creating a biomedical centre in the Stockholm region for research and education. 

Buildings, equipment and expertise will be used for integrated healthcare, research and education 

purposes to enable skill transfer between these three activities. 

The hospital will look to utilize the latest available technologies to enable it to continue providing 

high quality healthcare to its patients in the most efficient manner. This will mean that the use of 

systems such as Digital Picture and Archiving (PAC) will be maximized and that the use of Day 

Case Surgery will extended as far as possible to treat patients in the most appropriate 

environment. 

The hospital will comprise the following patient beds and operating facilities: 

Facilities Quantity 

beds in single-bed rooms 400 

other beds 175 

intensive care beds 125 

operating theatres 28 

The hospital will also include facilities for: 

Radiation therapy and Diagnostics 

24 hour Accident and Emergency Service 

Clinical laboratories, sterile center and pharmacy 

Common premises, administration, parking services; and 

Research and education facilities. 

The current design is based on an estimated floor space of 428 000 gross sqm . This space 

estimate includes: 

42 000 of this space is an existing laboratory building that will be reconstructed as a part of 

the PPP ; and 

56 000 sqm is parking with 2 200 parking spaces. 

The Council own the site and the demolition and site works are currently expected to be outside the 

scope of the PPP. 

Further information on the project can be found on the project website at: 

http://www.locum.se/NUS/StartPage.aspx?id=1803 

(2)

3. PPP Opportunity 

In addition to being the flagship construction project in terms of size and importance, the New 

Karolinska Solna Hospital PPP whilst being designed to meet the Council’s healthcare 

requirements would be conscious of investor needs. The PPP project would be structured in a way 

that recognises accepted principles and tried and tested project scope. Therefore, the project 

scope is likely to closely resemble a typical UK PFI project with greenfield construction and the 

typical range of facilities management services. The PPP legal structure would be based on 

internationally accepted PPP principles. The commercial and legal structure would allow direct 

comparison with other hospital PPP projects in the UK and globally supporting competitive 

financing and longer term secondary market liquidity for debt and equity. 

New Karolinska Solna Hospital has the potential to be one of the first of a series of PPP projects in 

Sweden. A new coalition Swedish government was elected in 2006. The new government has 

clearly indicated its interest in trying new forms for procurement, risk sharing and financing of public 

investment, in particular for large public infrastructure investment projects. It has commissioned a 

study from the road and rail authorities, which identified no absolute legal or other impediments to 

PPP in Sweden. The government is considering the use of PPPs as an option to improve economic 

efficiency, in particular for train and road projects. In the coming Infrastructure Bill that will be 

proposed to the Riksdag (the Swedish parliament) in March, it is likely that the Government will ask 

for permission to initiate the procurement using PPP for a few selected road and rail projects. In 

other sectors such as defence and municipal investments, PPP is already being implemented as 

pilot projects have been announced and are being procured. If positive experiences can be 

demonstrated, schools and hospitals may follow suit. 

Public expenditure in Sweden accounts for a high share of GDP and the scale of decentralisation 

of tasks to Municipalities and County Councils is substantial in international terms. Municipalities 

and county councils account for the bulk of welfare services by being responsible for schools, 

healthcare and other forms of care, local government expenditure accounts for a higher share of 

GDP than in most other countries. On average some 70 per cent of municipal and county council 

costs for services are financed by local taxes. Only a small proportion of the revenues, 15 per cent 

on average, consists of central government grants. The Stockholm County Council has a stable 

AA/A-1+ Standard and Poors credit rating. 

The existing hospital facilities will continue in operation until the new facilities are available. Whilst 

some buildings on the site will be demolished in preparation for the new hospital it will be to all 

intents and purposes, a green field project. The project will not include the demolition works nor 

any refurbishment or use of existing facilities. The PPP could also include the construction, 

operation and running of the adjacent patient and families hospital, although that is not currently 

included in the scope of the estimated costs. 

The initial investment will include the financing and construction of the new facilities according to 

specifications made by Council. The specification will be output based and conceptual in an effort 

to promote innovation from bidders. A design that maximises operational flexibility is a key 

(3)

equirement and we would engage with bidders at an early stage to discuss how that flexibility 

might be achieved. 

Clinical services and medical equipment, will be outside the scope of the PPP project. However, in 

keeping with more traditional PPP models, the private sector will be expected to provide a range of 

Facilities Management (FM) services. 

The length of the contract has still to be determined but it is envisaged that it would be for a period 

of between 20 and 40 years. This will include maintenance and lifecycle obligations for the duration 

of the contract. 

The private partner is also expected to supply general FM services under the PPP arrangement as 

part of the contract, as indicated above. The range of such services has not been finally 

determined yet but could include all or some of the following: 

Security Services 

Cleaning 

Laundry 

Reception, conference and meeting services 

Copying and printing 

Postal services 

Transport 

Maintenance 

Waste Disposal 

PwC welcome comments on the scope indicated above. For example should services like laundry, 

staff and patient catering and portering (internal movement of patients) be included? 

In keeping with standard approaches, the contract will allow for FM services to be values tested at 

various points throughout the term of the contract. 

(4)

4. Contract Structure 

The contract structure of the NKS project will follow what is standard practice within the field of 

PPP for similar types of projects. Accordingly, the main contract of the project (the “Pro¬ject 

Agreement”) will be a contract to be entered into by and between SLL (or a public entity chosen or 

established by SLL for this purpose) and a Swedish limited liability company which will be created 

specifically for the purpose of NKS project by the bidder that has submitted the winning bid (the 

“SPC”). 

The Project Agreement will define the rights and obligations of SLL and SPC for the development 

and operation of the NKS project. It will give SPC the right and obligation to finance, construct and 

operate the NKS project for the contract period. Furthermore, it will allocate the project risks 

between SLL and SPC. 

The Project Agreement will be based on Swedish contract law, legislation and commercial practice. 

Principles developed and used in international PPP-projects of a similar kind, including the PFI 

schemes in the National Health Service in the UK, will serve as basis as regards commercial terms. 

Where appropriate, UK experience will be applied to improve certain areas of the contract such as 

change procedures. 

The Payment Mechanism for the Project will be similar to those used on other health PPP deals 

and is likely to be based on a combination of availability and performance measures. 

The terms and conditions of, and the allocation of project risks in, the Project Agreement shall be 

consistent with completed PPP projects and attractive to Swedish and international bidders and 

shall ensure that the NKS project will be bankable. 

Swedish law will govern the Project Agreement. Disputes and differences in connection with or 

arising out of the Project Agreement will be finally settled by arbitration in Sweden. 

(5)

5. Process 

The conceptual design for the hospital was selected from competing architectural entries in 2006. 

Currently, a planning process is taking place. The project programs, processing of successful 

proposals, activity description and equipment programs are being developed. This market sounding 

is being undertaken in parallel with the early stages of development of the functional requirements. 

The detailed design, under a PPP, will be undertaken in conjunction with the bidders. 

The detailed construction design is intended to start during 2008. The pre-qualified bidders will be 

requested to develop and submit certain design information with their bids. The construction phase 

is intended to start during 2009 and will be ongoing until 2016, with the first phase expected to 

open in 2013. SLL would be interested in participant’s views on whether, based on the information 

contained herein, under a PPP procurement the construction period could be shortened in any 

way. 

The PPP procurement process will include a prequalification phase. 

Contacts: 

All contacts in relation to this Market Sounding should be directed to the following individuals: 

Paul da Rita 

PricewaterhouseCoopers LLP 

+44 207 212 5932 

+44 7740 639912 

Olle Westin 

PricewaterhouseCoopers (Sweden) 

+46 709 293 112 

(6)

Bilaga - Nya Karolinska Solna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?