Hälsa på Nobel – forska om goda matvanor och ... - Nobel Museum

Hälsa på Nobel 

Forska om goda matvanor och hälsa 

1

Copyright: 

Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), Örebro universitet, Örebro 2011 

Nobelmuseet, Stockholm 2011 

ISBN: 978-91-7668-789-5 

Idé, text, innehåll och layout: NCFF och Nobelmuseet 

Foto: NCFF (sida 6, 7, 10, 12, 13, 14, 16, 18, 19, 21, 22, 24, 25, 27), Orasis – copyright Nobelstiftelsen (sida 5), 

copyright Nobelstiftelsen (sida 8, 9, 11, 16, 18, 20, 22, 24, 26, 30), Olivia & Elin Blomgren (sida 15), 

Matton Images (sida 21, 23), Alfaskolan, Solna (sida 26), Kvistbergsskolan, Torsby (sida 27), 

Elin Skogmo, Virginska skolan, Örebro (sida 27) 

Grafisk produktion: Tammerman/Koubek 

Tryck: Tetab Tryckeri AB, 2011 

2

Varför blir jag så trött 

på eftermiddagslektionerna? 

Vad händer 

om jag blundar 

och lyssnar på någon 

som äter ett äpple? 

3 

Vem var egentligen 

den där Alfred Nobel? 

Hälsa på Nobel 

Forska om goda matvanor och hälsa 

Kan man leva 

på bara godis? 

I vilka ämnen 

kan man få Nobelpris? 

Varför smakar 

köttbullarna i skolan annorlunda 

än de vi äter hemma?

Innehåll sida 

Upplevelsebaserat lärande 6 

Om Alfred Nobel 8 

Fysik 10 

Kemi 16 

Fysiologi eller medicin 20 

Litteratur 22 

Fred 24 

Vardag och fest 26 

Länklista 28 

Kort till övningar 29 

Om NCFF och Nobelmuseet 30 

Beställning av materialet 32 

4

Framtidsvision 

Tänk dig en mörk decemberdag. Ute faller snön och vinden från 

norr är kall. Men i skolans matsal är det ljust, varmt och dukat 

till fest. Precis som på Nobelbanketten i Blå hallen i Stockholm, 

ska skolan fira kreativa personer. 

Tidigare under dagen har skolan haft en prisutdelning. De bästa 

idéerna om hur man kan utveckla skolan mot mer hälsosamma 

och lustfyllda matvanor har fått pris. Tänk så många bra idéer 

som eleverna har kommit med! 

Under hösten har skolan arbetat med frågor om mat och hälsa. 

Eleverna har själva fått ställa frågor, och tillsammans med lärare 

och fritidspedagoger försökt komma fram till svar. Kreativiteten 

har flödat fram genom experiment, skrivövningar och diskussioner! 

Förhoppningsvis så fortsätter eleverna att tänka, klura, 

upptäcka, finna svar och lära sig något nytt. Kanske blir det i 

framtiden någon av dem som kommer att befinna sig på Stockholms 

konserthusscen den 10 december – redo att ta emot pris för 

sina idéer. Vem vet? Allt är möjligt! 

Tanken 

med materialet 

Vår idé med materialet är att stimulera lärandet om hälsa och 

goda matvanor ur olika kunskapsperspektiv och inom olika 

vetenskaper och ämnesområden. Materialet är tänkt för årskurs 

4–6 och kan användas inom flera av grundskolans ämnen 

– svenska, samhällsvetenskap, hem- och konsumentkunskap, 

bild och naturorienterande ämnen. 

Tanken är att eleverna själva ska söka kunskap och komma 

med egna förslag på hur man genom nya matvanor kan påverka 

sin hälsa. En del av övningarna kan med fördel göras inom fritidshemsverksamheten. 

Varför mat och Alfred Nobel? 

Alla människor behöver ju äta flera gånger om dagen, och alla 

har en egen relation till mat och ätande. Ämnet är konkret och 

vardagsnära men samtidigt komplext och mångfacetterat. Att lära 

sig genom att använda alla sina sinnen i undervisningen gör det 

lättare att ta till sig kunskapen, att minnas och att se sammanhang. 

Det upplevelsebaserade lärandet ökar inlärningsförmågan. 

Vi vill också sprida kunskap om Alfred Nobel och Nobelpriset. 

I över 100 år har Nobelpriset hyllat nytänkande och idérika 

vetenskapsmän, författare och fredskämpar. Prisen är en inspirerande 

ingång till ämnen som fysik, kemi, fysiologi eller medicin, 

litteratur och fred. 

Genom att koppla ihop den livsviktiga maten med betydelsen 

av nya idéer hoppas vi sätta igång en kreativ process som in- 

spirerar eleverna till goda matvanor och god hälsa, både nu 

och i framtiden. 

NCFF, Nationellt centrum för främjande av god hälsa 

hos barn och ungdom 

www.ncff.nu 

Nobelmuseet 

www.nobelmuseet.se 

5

Upplevelsebaserat lärande 

Vi minns 50 procent av det vi läser men 80 procent av 

det vi gör och upplever. 

Stimulera upptäckarlusten! 

Barn och ungdomar kan själva komma med lösningar när 

det gäller deras egen hälsa och matvanor. För att sätta igång 

kreativiteten och upptäckarlusten, har vi skapat ett material 

som ökar kunskapen, väcker nyfikenheten och inspirerar till 

nya tankar. Uppmuntra gärna alla bra idéer genom att dela ut 

pris till de elever som lämnar de bästa idéerna! Att avrunda 

temat med en riktigt trevlig fest är förstås en festlig och kul 

avslutning. 

I materialet hittar du tips på hur ni kan arbeta i skolan och 

fritidshemmet. Lektionsförslagen och uppgifterna är tänka att 

fungera som igångsättare, inspiration, ett sätt att tänka i nya 

banor och hjälpa dig som pedagog i din planering. Genom att 

fundera på en rad frågor får eleverna klura och göra egna 

undersökningar för att få fram svar som de sedan kan presentera 

inför klassen. Lektionsidéerna blir en övning i att tänka i 

nya banor, men tränar också elevernas förmåga att skriftligt 

och muntligt presentera egna tankar och idéer. 

Jag lär mig effektivt om jag … 

… först får vara med om och själv uppleva med 

hela kroppen och med många sinnen 

… blir känslomässigt berörd och engagerad av 

upplevelserna 

… reflekterar över och ger uttryck för det jag 

upplevt 

… sedan får hjälp att bearbeta tankar om det jag 

upplevt så att jag får nya kunskaper 

… och slutligen får testa mina nya kunskaper 

6 

”Jag misslyckades inte 1 000 gånger. 

Glödlampan uppfanns i 1 001 steg.” 

Thomas Alva Edison

Må bra i skolan och på fritids 

För att orka ta till sig nya kunskaper i skolan är det 

viktigt att elevens grundläggande behov som sömn, 

fysisk aktivitet och mat är tillgodosedda. En självklarhet 

skulle man kunna tycka – men tyvärr ser verkligheten 

annorlunda ut. En utvilad kropp och knopp har själv- 

klart mycket lättare att hänga med på lektionerna, men 

dagens lockelser från tv och dator gör att många barn 

och ungdomar får för lite sömn. Stillasittandet är ett 

stort hälsoproblem och daglig fysisk aktivitet är viktigt 

för alla, stora som små. Forskning visar att fysisk aktivitet 

påverkar inlärning positivt. 

Det här materialet handlar om maten. Mat och hälsa 

är ett ständigt aktuellt ämne och diskuteras livligt i 

medierna ur olika infallsvinklar. De flesta i Sverige är i 

dag medvetna om att man mår bra av att man äter bra. 

Men varför är det så svårt att äta bra mat? Svenskarna 

äter t.ex. mest godis i världen: 17 kg per person och 

Ur den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11): 

• Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta 

och utveckla kunskaper och värden. 

• Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende 

samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. 

• Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. 

I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska 

aspekterna uppmärksammas. 

• Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. 

• Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans 

verksamhet. 

7 

år, dvs. dubbelt så mycket som genomsnittet för övriga 

EU-medborgare. Vi dricker dessutom 90 liter läsk per år 

och person. Uppskattningsvis 30 000–50 000 barn är 

så feta att de riskerar att dö i förtid av diabetes, cancer 

och hjärtinfarkt. En orsak är de äter sötsaker och dricker 

läsk. 

Undersökningar visar att barn föredrar livsmedel som 

är söta och mjuka och väljer bort sådant som är surt, 

beskt och hårt. Väljer man mat efter dessa kriterier blir 

urvalet lätt ensidigt och man går miste om många smakupplevelser. 

Men det skulle inte behöva vara så. Men 

hur ändrar man en vana? Hur får vi barn och ungdomar 

att göra mer hälsosamma val? Kanske är det dags att vi 

frågar barnen själva. Låt eleverna bli kluriga detektiver, 

forskande vetenskapsmän och kreativa upptäckare i 

hälsodjungeln. Låt barnen få söka svaren!

Alfred Nobel 

Alfred Nobel 

– vem var han egentligen? 

Alfred Nobel (1833–1896) är känd över hela världen. Han uppfann många 

saker. En av hans mest kända uppfinningar är dynamiten. Men han var också 

en duktig affärsman som byggde upp ett stort internationellt företag kring 

sina uppfinningar. 

När Alfred var liten ville han bli författare, men sedan ändrade 

han sig och blev uppfinnare. Alfreds pappa Immanuel var 

också uppfinnare, så man kan säga att han gick i sin pappas 

fotspår. 

Alfred var också något av en världsmedborgare. Han föddes 

i Stockholm, men levde större delen av sitt liv utomlands. 

Han talade fem språk (svenska, ryska, engelska, tyska och 

franska), och var ofta på resande fot. 

Jakten på ett 

säkert sprängämne 

Tillsammans med sin pappa Immanuel började 

Alfred på allvar att experimentera med det nya 

sprängämnet nitroglycerin. Målet var att skapa 

ett sprängmedel som både var effektivt och 

säkert att hantera, något som efterfrågades i 

gruvorna och för järnvägsbyggandet i Europa. 

Genom att blanda nitroglycerin med kiselgur 

fick Alfred fram en degliknande massa som han 

kallade för dynamit. 

Företag över hela världen 

Alfred Nobel fortsatte att utveckla nya sprängmedel. Samtidigt 

ägnade han mycket tid åt att bygga upp en stor industri kring 

sina uppfinningar. Mot slutet av Alfred Nobels liv fanns ett 

hundratal fabriker med direkt eller indirekt koppling till de 

bolag han grundat. Att sköta om företag krävde mycket resande 

och brevskrivande. 

Alfred Nobels andra uppfinningar 

Alfred hade många idéer inom flera andra områden som han 

arbetade med, framför allt under den sista tiden av sitt liv. 

Han utvecklade konstsilke, byggde världens första aluminiumbåt 

och var med och tog fram den så kallade Svea-velocipeden, 

den första cykeln med flera växlar. 

Den sista viljan 

Mot slutet av sitt liv flyttade Alfred Nobel till San Remo i 

Italien, och det var där han dog den 10 december 1896. Hans 

uppfinningar hade gjorde honom oerhört rik. Men vad skulle 

han göra med sina pengar? Han hade ingen fru och inga barn. 

Kanske fick Alfred Nobel sin allra bästa idé i slutet av sitt liv 

– att skapa ett pris för att belöna personer som bidragit till 

”mänsklighetens största nytta”. Nobelpriset blev Alfred Nobels 

sista bidrag till eftervärlden. 

8

Den stora dagen 

Prisutdelning och Nobelbanketten 

För Nobelpristagarna är den 10 december den stora dagen. 

Det är då de får ta emot sina medaljer och diplom på en 

högtidlig fest. Fredspriset delas ut i Oslo, medan de övriga 

delas ut i Stockholm. Allt är planerat in i minsta detalj. När 

världens finaste pris delas ut får ingenting gå fel! 

Nobeldagen 

Den 10 december är Alfred Nobels dödsdag. I Sverige 

kallas dagen för Nobeldagen. Till minne av Alfred Nobel 

tar Nobelpristagarna emot sina Nobelpris på just den dagen. 

Så har det varit ända sedan de första prisen delades ut 1901. 

Festligheterna i Stockholm och Oslo uppmärksammas 

världen över. 

Prisceremonin 

I Stockholm delas Nobelpriset i fysik, kemi, fysiologi eller 

medicin samt litteratur ut. Sedan 1969 delar man även ut 

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred 

Nobels minne. Utdelningen av dessa priser sker under en 

högtidlig ceremoni i Stockolms konserthus. Alla pristagare 

och deras familjer finns på plats. Pristagarna får ta emot sina 

medaljer och diplom av den svenske kungen. I Oslo, 

där priset i fred delas ut, äger prisutdelningen 

rum i Oslo rådhus. Inför bland annat den 

norska kungafamiljen hyllas fredspris- 

tagaren genom tal och musikuppträdanden. 

Den stora finalen 

– Nobelbanketten 

Efter prisutdelningen i Stockholm hålls en 

stor bankett på kvällen – självaste Nobelbanketten, 

som brukar kallas för festernas 

fest och består av middag och dans. Mer 

om denna fest kan du läsa lite längre fram. 

”Om jag har tusen idéer 

om året och bara en blir bra 

så är jag nöjd.” 

... man inte kan komma till Nobelbanketten i vilka kläder som 

helst. För männen är det frack som gäller, medan kvinnorna ska ha 

aftonklänning eller balklänning. En frack är en manlig högtidsdräkt 

där rocken har lång skört. Till fracken hör även vit frackskjorta, 

vit rosett och väst. För kvinnorna måste klänningen gå ända ner 

till golvet. 

Alfred Nobel Visste du att … 

9

Fysik 

Fysik handlar om att förstå hur materia och olika krafter 

beter sig, och om hur det kan användas. Ljus, ljud och elektricitet 

är exempel på vad fysik kan handla om. Syn, hörsel 

och känsel är fysiska sinnen. Genom att förstå att fysik 

också finns med som en viktig del när vi äter blir det lättare 

att ta till sig ämnet. 

Syn 

Synen är vårt mest dominerande sinne och står för 80 procent av våra sinnesupplevelser. Med 

hjälp av synen kan vi redan på avstånd se att den gröna bananen ännu inte är mogen att ätas. 

Men kan man lita på synen? Ögat kan bli lurat av t.ex. tillsatta färgämnen i maten. Synen skapar 

förväntningar och ju mer imponerad man blir av det man ser desto högre blir förväntningarna. 

Men vi vill inte bli lurade! Smak och lukt ska motsvara våra förväntningar från synintrycket. 

Presentationen av en maträtt är viktig för måltidsupplevelsen. En måltid på en ren duk eller väl 

avtorkat bord är mycket mer tilltalande än att behöva sitta och äta bland matrester och spill. 

Känsel 

Känselsinnet spelar stor roll när vi upplever 

maten och livsmedel. Samma produkt kan 

smaka olika vid olika temperaturer och samma 

produkt kan smaka olika beroende på hur den 

tillreds. Vi påverkas av hur maten känns i munnen 

när vi äter. En del små barn har t.ex. svårt 

för att äta hårda livsmedel på grund av att de är 

vana att bara äta mjuka. Men det går att träna 

upp, så att de uppskattar många olika sorters 

konsistenser. Genom vår känsel kan vi också 

känna med handen om en avokado är mogen. 

Tänk på att ta reda på om det finns 

allergier eller andra matrestriktioner hos 

eleverna innan du gör smaktester. 

10 

Hörsel 

Ljud uppstår när vi lagar mat (kniven hackar, det 

fräser av smöret i stekpannan och bubblar om 

det kokande vattnet) och när vi äter hör vi ljuden 

från oss själva när vi tuggar och dricker. Hörseln 

ger oss information om maten har rätt konsistens, 

t.ex. om knäckebrödet inte knastrar när vi äter det 

så har det antagligen blivit gammalt och mjukt. 

Maträtternas namn skapar också förväntningar. 

Bara genom att beskriva en maträtt kan det börja 

vattnas i munnen på oss liksom prasslet av en godispåse 

kan göra oss sugna på godis. Men ljuden 

runt omkring oss när vi äter påverkar oss också. 

Det kan vara stolar som skrapar, diskmaskiner 

som går för fullt eller glas som klirrar. Det 

kallas för störande ljud.

Ögat 

Allvar Gullstrand var en svensk 

ögonläkare och uppfinnare. 1911 

fick han Nobelpriset i medicin 

för att han tog reda på hur ögat 

fungerar. Han uppfann också nya 

glasögon och mikroskop. 

Matkulturen 

i Österrike: 

Österrike ligger mitt i Europa och matkulturen 

är starkt påverkad av de åtta grannländerna. 

Typisk österrikisk mat är wienerschnitzel, 

gulasch (köttgryta eller soppa), knödel (söt jästklimp 

som bakas eller kokas) och många olika 

sorters korvar. Det finns gott om sockerbagare 

i Österrike – apfelstrudel och sachertårta är 

några av deras mest kända bakverk. 

Nerver 

Nervsystemet är som ett slags 

nätverk i kroppen. Det består av 

100 miljarder celler som genom 

sina långa trådar har kontakt med 

varandra. När dina sinnen arbetar 

skickas signaler till och från hjärnan 

genom dessa trådar. Santiago 

Ramón y Cajal från Spanien var en 

av de första som kom på hur man 

kunde titta på nervcellerna i mikroskop 

och se hur de var uppbyggda. 

Han fick Nobelpriset i medicin 

1906. 

11 

Matkultur 

i Sverige: 

Det svenska smörgåsbordet är känt 

över hela världen och där förekommer 

många av de traditionella svenska 

rätterna som sill, gravad lax, köttbullar 

och knäckebröd. Det man räknar som 

svensk husmanskost är ärtsoppa och 

pannkakor, stekt fläsk med löksås, falukorv 

och kålpudding. Sveriges matkultur 

har såklart influerats av många andra 

länder. Nu är rätter som spagetti och 

köttfärssås, pizza och tacos en del av 

den svenska matkulturen och kanske vad 

man kan kalla den nya husmanskosten. 

Örat 

Robert Bárány från 

Österrike fick Nobelpriset 

i medicin 1914 för att 

han tog reda på hur örat 

är uppbyggt och hur 

balanssinnet fungerar. 

Matkulturen 

i Spanien: 

Den spanska matkulturen präglas av 

färska råvaror som vitlök, paprika, 

tomater, oliver och citrusfrukter. Saffran 

är en vanlig krydda och återfinns i 

rätten paella (ris, grönsaker, kyckling 

och skaldjur). Oftast serveras det i 

Spanien olika smårätter, tapas, som 

består av t.ex. grönsaker, kött, vilt, fisk, 

ägg och ris.

1. Testa med yoghurt 

Synen påverkar i högsta grad våra smakupplevelser. 

Olika färger ger oss en förväntan på vad det 

ska smaka, t.ex. att rosa yoghurt är hallon- eller 

jordgubbsyoghurt. Förbered testet i enskildhet. 

Det här behöver ni: 

• yoghurt, naturell 

• små muggar, 4 per elev 

• skedar 

• karamellfärg 

Gör så här: 

1. Ge eleverna fyra muggar var med yoghurt där 

en är naturligt vit, en är färgad rosa, en färgad 

gul och en är färgad grön. 

2. Berätta inte för eleverna att yoghurten är 

färgad, utan låt dem i lugn och ro smaka på 

yoghurten. 

3. Låt dem beskriva smaken och upplevelsen. 

Lektionsförslag! 

12 

2. Fruktsallad 

Mat skapar förväntningar. Hur känns det när 

maten inte lever upp till dina förväntningar? 


• frukt, t.ex. äpple, banan, apelsin och vindruvor 

• salt 

• skålar eller uppläggningsfat 

• skedar och tallrikar för provsmakning 


1. Gör två till innehållet lika fruktsallader. 

Förbered utan att eleverna är med. 

2. Den ena ska presenteras så fult som möjligt, 

dvs. mosa ihop frukterna och bären. 

Bananerna och äppelskivorna får gärna ligga 

framme så att de blir brunfärgade. 

3. Den andra fruktsalladen ska vara vackert 

upplagd, utan brunfärgad frukt, men denna 

sallad är också (utan eleverna vetskap) kraftigt 

saltad. 

4. Be nu eleverna först beskriva de två fruktsalladernas 

utseende, färg och form. 

5. Be dem nu smaka på salladerna, en sallad i 

taget (den saltade sist) och be dem beskriva 

upplevelsen.

3. Undersök 

djupfrysta gröna ärtor 

Varför ändras färgen på ärtor och spenat om 

de kokas eller ligger i sura lösningar? Det är 

klorofyllet som ger gröna grönsaker dess färg. 

När gröna grönsaker kokas byts magnesiumjonerna 

i klorofyllet ut mot vätejoner och den 

vackra gröna färgen försvinner. Smutsbrun 

feofytin bildas. Det sker lättare om grönsaken 

ligger i något som är surt, men det händer inte 

om det ligger i något som är basiskt. 


• djupfrysta ärtor 

• provrör eller små plastbägare 

• vinäger 

• bikarbonat 


1. Lägg djupfrysta ärtor i fyra provrör eller 

bägare. 

2. Tillsätt: 

a. vatten till ett av provrören 

b. vinäger till ett av provrören 

c. bikarbonat och vatten till ett av provrören 

d. ingenting i ett av provrören 

3. Häll av lösningarna efter fem minuter 

och jämför färgen på ärtorna. 

Frågor: 

Varför får ärtorna olika färg? Vilka ser godast ut? 

Att fundera över: 

– Kan en citronkaramell vara röd? 

– Vilka färger kan en banan ha och vad berättar 

färgen för oss? 

– Spelar det någon roll vad maten har för färg? 

Skulle ni äta godis även om det var grått? 

– Hur ser en lockande, läcker portion mat ut? 

13 

4. Spenat 

i vatten, vinäger och mjölk 


• tre små kastruller eller bägare 

• kokplatta 

• spenatblad 

• mjölk 

• vinäger 


1. Värm en bägare med vatten, en med mjölk 

och en med vinäger till kokning. 

2. Lägg några spenatblad i bägarna och låt 

koka 4–5 minuter. 

3. Stäng av värmen. Låt bladen ligga kvar 

fem minuter i bägarna. 

Fråga: 

Vilken spenat ser godast ut?

5. Lyssna på äpplen 


• äpplen 

7. Matsalsljud 


1. Alla elever blundar. 

2. Ge äpplen till några elever och 

be dem äta dem. Övriga elever 

blundar och lyssnar på ljudet 

från sina tuggande kamrater. 

3. Låt eleverna beskriva sina 

upplevelser. 


• saft eller måltidsdryck 

• glas eller muggar 

• inspelning av störande ljud 

• olika sorters musik 


1. Ge eleverna varsitt glas med saft eller 

måltidsdryck. Se till att det är tyst och 

lugnt i rummet. 

2. Låt eleverna dricka en klunk och be dem 

beskriva smaken och upplevelsen. 

3. Spela nu upp ett s.k. störande ljud, t.ex. 

inspelning från skolans matsal en dag 

mitt under lunchrushen. 

4. Låt eleverna dricka en klunk medan ljudet 

spelas upp och be dem beskriva smaken 

och upplevelsen. Ni kan också testa hur 

upplevelsen förändras när olika sorters 

musik spelas. 

14 

6. Lyssna på bröd 


• mjukt bröd 

• knäckebröd 


1. Varje elev får en bit mjukt bröd och 

en bit knäckebröd. 

2. Eleverna håller för öronen och äter 

av det mjuka brödet. 

3. Låt dem beskriva sina upplevelser. 

4. Eleverna håller sedan för öronen och 

äter av knäckebrödet. 

5. Låt dem beskriva upplevelsen. 


– Förändras smaken på saften vid tystnad och olika 

ljud? Vad beror det på? 

– Vilka ljud eller musik gör maten godare respektive 

mindre god? 

– Vilka ljud finns i matsalen när ni äter lunch? 

Visste du att … 

... forskare har upptäckt att flygplanets ljud påverkar 

resenärernas smak negativt och är orsaken till att så 

många tycker att flygplansmaten är smaklös.

8. Känsla för vatten 

Kan något så vanligt som vatten smaka olika? 


• vatten 

• glas eller muggar 

• vattenkokare 


1. Ge eleverna tre glas var. I ett av glasen 

serveras riktigt kallt vatten, i det andra 

serveras rumstempererat och i det tredje 

serveras varmt (kokat vatten, inte för 

hett så det bränns). 

2. Be eleverna smaka på vattnet och låt 

dem sedan beskriva upplevelsen. 

15 

9. Mystiska påsar 

Testa känseln genom att placera föremål 

i tygpåsar. 


• ogenomskinliga påsar i t.ex. tyg 

• olika föremål som ett äpple, en gaffel, 

okokt pasta, vitlökspress, en ananas 


Förbered utan att eleverna ser vad du gör: 

1. Lägg olika föremål i påsar. 

2. Låt eleverna, utan att titta i påsen, beskriva 

vad de känner och vad de tror att det är. 


– Vilken konsistens hade skolmåltiden idag? 

Kall, varm, hård, klibbig? 

– Kan t.ex. en morot ha olika konsistens? 

Vad beror det på i så fall?

Doft av syrén påminner många 

om skolavslutning 

Kemi 

Kemi handlar om ämnen, deras egenskaper och hur de kan förändras 

genom olika reaktioner. Mat består av ämnen som omvandlas när vi 

tillagar den, och när maten spjälkas och omsätts i vår kropp, omvandlas 

den igen. Genom att använda mat, som är något väldigt vardagsnära och 

konkret, i kemiundervisningen gör man ämnet mer lättförståeligt. En 

kemist använder sig ofta av lukt och till viss del smak i sitt arbete. 

Prisad forskning 

När något smakar riktigt 

gott är det framför allt 

vårt luktsinne vi använder. 

Richard Axel och 

Linda B Buck från USA 

upptäckte hur vårt 

luktsinne kan känna 

igen och minnas minst 

10 000 olika dofter. De 

fick Nobelpris i fysiologi 

eller medicin 2004. 

Lukt 

Lukt är ett kemiskt sinne. Luktsinnet är till för att locka, varna och 

informera. Om maten luktar gott betyder det att den är ätlig. Om maten 

stinker betyder det: Ät inte – maten kan vara dålig!! Vi människor 

kan skilja på flera tusen olika lukter. Även om luktsinnet inte är människans 

främsta sinne så ska man inte underskatta det. En stor del av 

matens smak är i verkligheten doft. Om luktsinnet är nedsatt får man 

inte samma glädje av maten och aptiten minskar. Vi vet ju alla hur trist 

det är att äta när t.ex. näsan är täppt vid förkylning! Doft väcker också 

känslor. De flesta har starka doftminnen med sig. Det kan t.ex. vara 

doften från mormors kök, soltorkade tallbarr på en stig ner till sjön eller 

yllevantar som blivit våta av snöbollskastning. Man kan träna sig på att 

känna igen dofter – en sorts doftkunskap för att få en större referensram. 

Barn är känsliga för dofter och kan dessutom utveckla sitt språk genom 

att beskriva dofterna. 

Smak 

Smak är också ett kemiskt sinne. Smaksinnet finns i munnen på tungan, i 

gommen och svalget. Med hjälp av smaksinnet kan vi känna de fem grundsmakerna: 

sött, salt, surt, beskt och umami. Vår förkärlek för den söta smaken 

är medfödd, medan vi måste lära oss att gilla det syrliga och beska. Det kan ta 

10–15 gånger innan man lär sig uppskatta en ny smak. Umami blev accepterad 

som grundsmak på 1990-talet. Man kan säga att umami är smaken av protein, 

men det är också en smakförstärkare som förstärker de andra smakerna. 

Natriumglutamat i kryddblandningar och aromater är t.ex. en smakförstärkare 

som smakar umami. När en måltid ska komponeras gäller att de olika smakerna 

balanseras för de påverkar varandra: surt minskar sötma, socker minskar 

surhet, och beskhet och syra framhäver sälta. Om man t.ex. bara frossar i de 

söta och salta smakerna så går man miste om de sura och beska. Ju mer man 

lär sig om smaker desto mer kan man njuta av olika smaksammansättningar. 

Matkulturen 

i USA: 

USA är en invandrarkontinent och här finns mat från 

världens alla kök. I Texas finns tex-mexmaten med 

inspiration från Mexico, i Louisiana hittar du det berömda 

cajunköket och i Alaska äter man mycket fisk och skaldjur. 

Till frukost äter gärna amerikanerna pannkakor med 

lönnsirap. Andra kända amerikanska maträtter är cole 

slaw (kålsallad), Buffalo-wings (kycklingvingar) och 

cheesecake (dessert). På hösten firar amerikanerna 

Thanksgiving (tacksägelsedagen) och då äter de kalkon 

och sötpotatis. Men mest känt, när det gäller mat, är nog 

USA för all snabbmat och de stora portionsstorlekarna. 

16

1. Rödkålsindikator 

Vad är en indikator? 

pH-värde är ett mått på surhet. Lösningar med låga 

pH-värden kallas sura (riktigt surt är 0) och de med 

höga pH-värden kallas basiska (14 är väldigt basiskt). 

Lösningar som har ett värde runt pH 7 kallas 

neutrala, mittemellan surt och basiskt. Vissa ämnen 

kan ha olika färg beroende på om de finns i en sur, 

basisk eller neutral lösning. Ett sådant ämne kallas 

för en indikator. 

Hur fungerar rödkål som indikator? 

Rödkål innehåller en blandning av något som heter 

antocyaniner. Det är de som ger rödkålen dess färg. 

Antocyaninerna kan byta färg. De blir nämligen 

röda om de hamnar i en sur lösning. Om lösningen 

är neutral så blir de lila och om lösningen är basisk 

så blir de blå. Är det riktigt basiskt blir de gröna. 

När de till slut har brutits ner blir de gula. 

Gör en rödkålsindikator och testa livsmedel. 


• rödkål 

• kastrull 

• sil 

• plastmuggar 

• ämnen att testa, t.ex. vinäger, mjölk, bikarbonat 


1. Skär eller riv färsk rödkål. 

2. Låt den ligga i kokande vatten en stund. 

3. Sila av och låt svalna. Det lilafärgade vattnet 

är din indikator. 

4. Häll över den i olika glas. 

5. Häll sedan i de olika sakerna du vill testa. 

Ett test per glas. Testa gärna mjölk och vinäger 

som ni också ska använda i nästa experiment. 

Fråga: 

Varför blir det olika färg? 


17 

2. Sur mjölk 

Varför blir mjölken sur och varför bildas det klumpar 

i sur mjölk? 

Mjölk surnar på grund av att bakterier omvandlar 

det naturliga mjölksockret laktos till mjölksyra och 

då sjunker pH-värdet. När mjölken blir sur påverkas 

proteinerna – de klumpar ihop sig så att mjölken blir 

tjockflytande. Det är det som händer när man gör fil 

och yoghurt av mjölk. 

Gör mjölken sur och forma figurer av proteinet. 


• skummjölk (lättmjölk går också bra att använda) 

• vinäger 

• vatten 

• teskedsmått 

• värmekälla 

• filtrerpapper 

• tratt 

• decilitermått 

• något att röra om med 


1. Häll 1 dl skummjölk eller lättmjölk i en bägare. 

2. Tillsätt 4 tsk vinäger (ättiksyra). 

3. Värm försiktigt upp blandningen, under konstant 

omrörning, tills små klumpar bildas. Ta bort 

bägaren från värmen och fortsätt att röra om tills 

inga fler klumpar bildas. 

4. Låt klumparna sjunka och filtrera därefter bort 

vätskan (vassla) i bägaren med hjälp av filtrer- 

papper och en tratt. Ta bort ännu mer vätska 

genom att försiktigt pressa ihop klumparna med 

filtrerpapper. 

5. Forma klumparna till en figur och låt den torka. 

Fråga: 

Vad består massan av? Varför bildas den? 


... forskare har tagit fram en elektronisk näsa som också kallas kemisk luktsensor. 

Den identifierar dofter och kemiska ämnen. Den elektroniska näsan mäter 

t.ex. om maten i ditt kylskåp går att äta även om datumstämpeln gått ut. Idag 

kastar svenskarna mat motsvarande miljöbelastningen av 700 000 bilar. Näsan 

kan också användas till att kontrollera t.ex. kvaliteten i mjölken i mjölkproduktion. 

Eller så kan den sättas in i en ugn och styra temperatur och tillagningstid. 


Finns det fler områden som en elektronisk näsa skulle kunna vara bra till?

3. Doftburkar 

Att bara låta doftsinnet vägleda är en utmaning. 

Ibland vet man direkt vad det är och ibland hjälper 

det att associera. Förbered burkarna i enskildhet. 


• ogenomskinliga burkar med lock 

• bomull 

• kryddor (t.ex. kanel, nejlika, oregano, kakao, 

kaffe, anis) 


1. Lägg kryddorna i burkarna, en doft för varje burk, 

och täck med ett tunt lager bomull så man inte ser 

vad det är. Sätt på locket. 

2. Eleverna ska nu lyfta på locket och genom att endast 

använda sitt luktsinne beskriva den doft de känner. 

Låt gärna eleverna skriva ner sina upplevelser. När 

man talar högt om sina upplevelser påverkar man 

lätt andra. 

18 

4. Försök med lingon 

Samma råvara kan upplevas väldigt olika 

beroende på om den är tillagad och i vilken 

form den är tillagad. 


• lingon (råa) 

• lingonsylt 

• lingonsaft 

• assietter eller bakformar 

• små muggar 

• skedar 


1. Dela ut små portioner med lingon, lingonsylt 

och lingonsaft. 

2. Låt eleverna lukta sig fram till vilken produkt 

som har den sötaste respektive den suraste 

doften. Vilken produkt luktar starkast? Vilken 

doft påminner minst om det naturliga bäret? 

3. Eleverna kan nu smaka på produkterna. 

Kvarstår upplevelsen från luktövningen? 

Är något annorlunda? Vad i så fall?

5. Testa smaklökarna! 

För att lättare kunna beskriva en 

smak är det bra om man har testat 

de olika grundsmakerna. De fem 

grundsmakerna är sött, salt, surt, 

beskt och umami. 


• något sött, t.ex. socker 

• något salt, t.ex. koksalt 

• något surt, t.ex. citron 

• något beskt, t.ex. kaffe eller grön 

paprika 

• umami, t.ex. aromat eller 

parmesanost 


Låt eleverna prova på de olika 

grundsmakerna och gissa vilken 

grundsmak det är. 


– Hur beskriver du lukten i matsalen? 

(Undersök och gör anteckningar nästa 

gång du ska äta skollunch.) 

– Finns det något man skulle kunna göra 

när det gäller lukt och dofter för att 

maten i matsalen skulle kännas mer 

lockande? 

– Vad luktar det hemma i t.ex. köket när 

ni äter? (Undersök och gör anteckningar.) 

– Finns det något som luktar illa men som 

vi äter ändå? 

– Vilka grundsmaker känner du i dagens 

skollunch? 

6. Störande smakupplevelser 

Det finns smakupplevelser som man brukar 

anses ”störande”; de delas upp i uttorkande, 

brännande och stickande. Dela ut vitt bröd 

efter provsmakningen, så 

smaklökarna neutraliseras. 


• vitt bröd 

• rabarber (rå) 

• wasabi 

• kolsyrat vatten 

• muggar och skedar 


1. Uttorkande: Låt eleverna bita 

i en rå rabarberstjälk och 

sedan beskriva upplevelsen. 

2. Brännande: Låt eleverna lukta och smaka 

på en liten klick wasabi och be dem sedan 

beskriva upplevelsen. 

3. Stickande: Ge eleverna en liten mugg 

med kolsyrat vatten och be dem beskriva 

upplevelsen. 

19 


... forskarna har tagit fram en elektronisk tunga 

som kan användas för att mäta kemikaliehalten 

i vatten i reningsverk. Vad skulle den mer kunna 

användas till?

Fysiologi eller medicin 

Maten, kroppen och hälsan – för att må bra måste vi äta det kroppen 

behöver, dvs. vitaminer, mineraler, fett, protein och kolhydrater. Men 

hur ska man veta vad man ska äta? Tallriksmodellen (1/3 kött eller fisk, 

1/3 pasta, potatis eller ris, 1/3 grönsaker) ger bra vägledning hur din 

mattallrik bör se ut. Ett annat tips är att din mat ska vara så färgglad 

som möjligt. Obs! Ketchup och senap räknas inte, utan det är grönsaker 

som ska göra din mat färgglad! 

Det gäller också att äta regelbundet och näringsriktigt, så att blodsockerhalten 

hålls på en jämn nivå. Om du inte äter blir du trött, har 

svårt att koncentrera dig och får lätt huvudvärk. Samma sak händer om 

man t.ex. äter en påse godis istället för lunch. Först blir man pigg för att 

blodsockerhalten stiger kraftigt, men när kroppen gör allt för att minska 

halten socker i blodet, sjunker snart halten igen och man känner sig åter 

trött. Frukost, lunch, middag och 2–3 mellanmål är bra riktmärken för 

vad du behöver äta för att orka med hela dagen. Skolans kafeteria kan 

underlätta för eleverna genom att erbjuda mellanmål som både är goda 

och nyttiga, som gör att orken räcker både till eftermiddagslektioner, 

läxor och kanske en träning innan det är dags för middagen. 

Medicin handlar om att förstå hur människokroppen fungerar och hur 

vi ska hålla oss friska och må bra. Alla ämnen som kroppen behöver för 

att bygga upp sig själv och arbeta kommer från maten vi äter. Det behövs 

också energi till alla reaktioner som ständigt sker i kroppen. Ett viktigt 

födoämne är därför kolhydrater som är kroppens bränsle. När vi smälter 

maten bryts alla kolhydrater (till exempel stärkelse och strösocker) ned 

till druvsocker (glukos) innan det kommer ut i blodet. Det är druvsocker 

som cellerna använder som bränsle och det är hormonet insulin som hjälper 

till att transportera in druvsockret i cellen. Vi mår bra om druvsockerkoncentrationen 

i blodet hålls på en någorlunda jämn nivå. Om det finns 

för mycket druvsocker i blodet läcker det ut i urinen. 

Genom att undersöka vilka födoämnen livsmedel innehåller får vi 

förståelse för att vi måste äta varierad kost för att få i oss de ämnen som 

kroppen behöver. 

Diabetes och insulin 

Sjukdomen diabetes beror på att kroppen inte kan tillverka tillräckligt 

med insulin. Insulin behövs för att druvsockret, som är kroppens 

bränsle, ska kunna ta sig in i cellerna. Som tur är kan de som har 

diabetes ta sprutor med insulin. 

Frederick Banting från Kanada och John Macleod från Skottland fick 

Nobelpriset i medicin 1923, för att de upptäckte insulin och förstod 

orsaken till diabetes. Dorothy Hodgkin från Storbritannien lyckades 

ta reda på hur insulin ser ut. Hon fick Nobelpriset i medicin 1964. 

20 

Matkultur 

i Storbritannien 

Det brittiska köket är känt för att vara 

ganska så konservativt. En brittisk frukost 

består t.ex. av ägg, bacon, stekta eller 

grillade tomater, stekta champinjoner, 

stekt korv och vita bönor i tomatsås. På 

söndagarna äter många brittiska familjer 

stek med potatis, sås, grönsaker och 

yorkshirepudding. Olika sorters pajer 

är annars populära maträtter. Populärt 

är också att dricka afternoontea (eftermiddagste) 

som serveras med små smör- 

gåsar, scones och kakor.


1. Undersök hur mycket druvsocker 

det finns i olika livsmedel med hjälp 

av testremsor. 


• vätskor som mjölk, saft, juice, sirap, honung 

• plastburkar eller små plastglas 

• matvaror upplösta i lite vatten, t.ex. strösocker, kokos, 

mjöl, kaka, tomat 

• testremsor (remsorna finns att köpa på apotek och 

testar druvsockerhalt – glukoshalt – i urin) 

Så här gör ni: 

Läraren visar hur testremsorna fungerar och berättar att 

man brukar använda dem till att mäta druvsockerhalten i 

urin. Hos en frisk person ska det inte läcka ut druvsocker 

i urinen. 

1. Häll upp lite av vätskorna och lite av de finfördelade 

matvarorna i olika provrör eller i små plastburkar eller 

små plastglas. Blanda matvarorna med några droppar 

vatten och rör om så att de blir uppblötta. 

2. Gissa vilket som innehåller mest respektive minst 

druvsocker. 

3. Doppa reagensstickorna i provrören. 

4. Vänta cirka 1 minut innan du jämför färgen på den del 

av testremsan som inte ligger närmast spetsen på 

stickan med färgskalan. (Orsaken till färgändringen 

är att ett enzym som reagerar med just druvsocker 

förändrar den gröna färgen. Ju brunare, desto mer 

druvsocker.) 

Frågor: 

Vilket livsmedel innehåller mest druvsocker? När kan det 

vara bra att äta det? 

21 


– Varför äter vi godis 

och chips när vi 

vet att det inte är bra 

för oss? 

– Hur ska man göra 

för att få någon att 

äta hälsosamt? 

– Var i maten finns 

energi? 

– Finns det bra och 

dålig energi? 

– Hur skulle man 

kunna hålla en 

jämnare blod- 

sockerhalt under 

en skoldag?


... många Nobelpristagare, oavsett 

vilket land de kommer ifrån, har läst 

böcker av Selma Lagerlöf. Hon är en 

mycket uppskattad författare även 

utanför Sverige. 

Litteratur 

Matkultur 

i Indien 

Den starka kryddningen är en viktig del i det indiska 

köket i form av olika curryblandningar. Linser, böner, 

ärtor och grönsaker och ris är vanliga ingredienser. 

Chapatibröd brukar användas istället för kniv och 

gaffel. Yoghurtsåser (raijta) används för att dämpa 

hettan i maten. Att dricka vatten till brukar bara 

förvärra hettan i halsen. Efter den kryddstarka maten 

serveras gärna en söt efterrätt. 

I litteraturens värld kan allting hända. Någon blir kompis med en 

djungelbjörn, någon annan blir förvandlad till en pyssling. Det är 

bara fantasin som sätter gränserna! 

Genom litteraturen kan vi förena gammal och ung, och vi kan 

bygga broar mellan människor över hela världen. 

Selmas skor 

Selma Lagerlöf föddes 1858 på Mårbacka 

i Värmland, och är en av våra mest kända 

och populära författare. Hon föddes med en 

höftskada och hade svårt att gå. På Nobelmuseet 

i Stockholm kan man titta på hennes 

skor. Den ena klacken är större än den andra. 

För trots att hon hade svårt att gå fick hon 

faktiskt många av sina idéer just när hon var 

ute och promenerade. Selma Lagerlöf fick 

Nobelpriset i litteratur 1909. 

22 

Djungelboken 

Rudyard Kipling föddes 1865 

i Bombay i Indien. Kipling 

var en brittisk författare 

och poet. Mest känd är han 

kanske för boken Djungelboken. 

Kipling fick Nobelpriset i 

litteratur 1907.

1. Rudyard Kipling 

– Djungelboken 

1. I Djungelboken får vi möta pojken 

Mowgli. Han råkar ut för både det 

ena och det andra. Han växer upp 

tillsammans med vargar, och i 

slutet slåss han mot en tiger. Läs 

gärna ett utdrag ur novellsamlingen 

för eleverna. Djungelboken finns 

att låna på de flesta bibliotek. 

2. Skrivuppgift: Att överleva en vecka 

i skogen. I djungeln äter Mowgli 

frukter och bär för att överleva. 

I Sverige finns ingen djungel, 

däremot finns det mycket skog. 

Låt eleverna söka fakta om olika 

överlevnadstekniker och informa- 

tion om vad som går att äta i 

skogen (blad, barr, bark, bär, 

blommor, svampar). Tips! Skogen 

i skolan har många bra lektions- 

förslag på sin webbplats. 


... banan faktiskt är ett bär. 


2. Selma Lagerlöf – Bortbytingen 

1. Läs Bortbytingen av Selma Lagerlöf. Berättelsen finns 

att låna på biblioteket men går även att ladda ner på 

Projekt Runeberg: 

http://runeberg.org/troll1/bortbyt.html 

2. Hur är berättelsen skriven (form, språk, innehåll)? 

3. Skrivuppgift: De fem sinnena. ”Var gång, som mor 

gav trollungen grodor och möss, fick jag smör och 

bröd. Men när ni satte fram bröd och kött för 

trollungen, bjöd trollkäringen mig på ormar och 

tistlar.” Ormar och tistlar låter inget vidare, eller hur? 

Skriv en berättelse om din äckligaste eller godaste 

måltid. Fånga ögonblicket, och försök att få med alla 

de fem sinnena i din berättelse (syn, hörsel, känsel, 

lukt och smak). 


– Hur många frukter finns det i en vanlig mataffär? Från vilka länder kommer 

frukterna i butiken? Finns det närproducerade frukter? 

– Hur skulle man kunna undersöka om man mår bättre och blir piggare av att äta 

mer frukt och grönsaker i skolan? 

– Äta myror? frågar Mowgli i filmen Djungelboken. I Kina äter man hund och i 

Sverige äter vi jäst eller s.k. fermenterad fisk (surströmming). Vad eller vem 

bestämmer vad som är ätbart egentligen? 

– Vad har ni för erfarenheter av olika matkulturer i klassen? Vad är typiskt för de 

olika matkulturerna? Hur skiljer de sig åt? 

– Godis och godsaker – är det bara onyttig mat som är smakar gott? Eller finns 

det nyttig mat som är god? 

– Undersök vad man äter i moderna barn- och ungdomsböcker. Hur beskrivs 

måltiderna? Stämmer det med vad vi äter i dag? Förekommer det någon mat 

i den bok du läser just nu? Ge exempel. 

23

Fred 

Måltiden har en mycket viktig social funktion och man kan 

säga att måltiden är demokratins vagga. Många viktiga politiska 

beslut har fattats under måltider runt om i världen. Det är vid 

måltiderna vi sitter ner och i lugn och ro kan prata, lära känna 

varandra, umgås och diskutera. Många fredsuppgörelser har 

t.ex. uppkommit kring matbordet, eftersom en måltid skapar bra 

klimat för svåra frågor som gränsdragningar, krig och fred. Men 

fungerar det alltid så i vardagen? Kan en måltid i stressig och 

hård miljö t.o.m. ge upphov till konflikter? 

Hur måltiden smakar beror också mycket på hur umgänget är 

kring bordet – en trevlig stämning gör att maten smakar godare 

och tvärtom. Genom maten kan vi 

också på ett lätt och trevligt sätt 

bekanta oss med andra kulturer. Vi 

lever i en global värld, vilket gör att 

vi har all möjlighet att prova nya 

smaker och produkter. Framför allt 

kan vi öka förståelsen för olika 

religioner och hur de tillsammans 

med klimat och naturtillgångar 

påverkar ett lands matkultur. 

Wangari Maathai föddes 1940 i Nyeri 

i Kenya. Hon startade miljörörelsen 

Green Belt Movement 1977. Wangari 

Maathai fick Nobels fredspris 2004. 

Nobelkommittén hade följande motivering: 

”Fred på jorden är beroende av 

att vi lyckas säkra livsmiljön. Maathai 

står längst fram i kampen för miljön, 

demokrati och kvinnors rättigheter.” 

24 

”Nationernas välgång 

är och förblir beroende 

av dess måltidsvanor.” 

Anthelme Brillat-Savarin 

Matkultur 

i Kenya 

I det kenyanska köket, som tillhör den östafrikanska 

matkulturen är basingredienserna färska 

grönsaker, kött, fisk och skaldjur. Majs, tomat, 

lök, ingefära, chili och kokosmjölk är också vanliga 

ingredienser. Kenyas inofficiella nationalrätt 

är nyama choma – grillat kött (lamm, get, höna 

eller nötkött, ibland på vissa håll även antilop 

eller zebra).

1. Mänskliga rättigheter 

Fredspriset kan gå både till individer 

och till organisationer. En organisation 

som fått fredspriset flera gånger 

är Förenta nationerna (FN). Den mest 

kända deklarationen är FN:s universella 

deklaration om de mänskliga rättigheterna 

från 1948. 


1) Dela in klassen i fem till sex 

grupper. Låt varje grupp få varsin 

uppsättning av kort med mänskliga 

rättigheter (se sidan 29). 

2) Varje grupp är ett land och grupp- 

medlemmarna är de som bestämmer 

i landet. Låt grupperna välja bort de 

fem mänskliga rättigheter som de 

tycker är minst viktiga. Dessa 

rättigheter kommer alltså inte 

medborgarna i deras länder att ha. 

3) Låt grupperna redovisa sina val 

inför resten av klassen. Diskutera 

varför de valde just dessa rättigheter, 

och om det var svårt att välja. 


... Alfred Nobel ville att fredspriset skulle delas 

ut i Oslo. I sitt testamente skriver han att kommittén 

som ska utse fredspristagare ska utses 

av det norska stortinget. Priset kan gå till både 

individer och organisationer. 

I Oslo ligger Nobels Fredssenter. Där kan man 

lära sig mer om fredspriset och fredspristagarna. 


... över en miljard människor lever i svält. 

... varje år slängs 900 000 ton mat i onödan 

av de svenska hushållen. 

25 

”Hungerkrisen innebär 

en allvarlig risk för 

världsfred och säkerhet.” 

Jacques Diouf 


Många konflikter runt om i världen har bottnat 

i att man inte har kunnat komma överens. Flera 

krig har haft sin orsak i fattigdom och svält. 

– Hur skulle det kännas om man t.ex. inte hade 

tillgång till mat eller vatten? 

– Vem bestämmer vad du ska äta och inte äta? 

– Vad händer med dig när du inte äter på en 

hel dag? 

– Hur ska man göra för att det ska slängas 

mindre mat i skolan?

Vardag och fest 

Det är roligt och utmanande att komma på nya idéer som kanske kan leda 

till en positiv förändring. Förhoppningsvis har uppgifterna och frågorna i det 

här materialet bidragit till att eleverna har upptäckt och funderat på vad som 

gör en måltid trevlig, god och nyttig. Kanske har de redan börjat tänka på 

hur man skulle kunna förbättra skolmåltiden och vad som är hälsa. 

Livet handlar inte bara om vardag, skola och nyttig mat. Vi behöver 

festliga tillfällen att se fram emot och det behöver inte alltid vara stort och 

påkostat utan det kan vara en så enkel sak som ett lite lyxigare mellanmål. 

Att ordna en festlig lunch eller 

middag i Nobels anda för hela 

skolan är en morot att se fram 

emot under hela terminen. Kanske 

också ett bra tillfälle att lyfta fram 

de elever som gjort goda framsteg i 

sitt arbete. 

Nobelbanketten 

Varje år efter utdelningen av 

Nobelpriset i konserthuset i 

Stockholm är det fest i Stockholms 

stadshus. I Blå Hallen är det dukat 

för 1 300 gäster med vita dukar, 

levande ljus, blommor och fint 

porslin. Noga utvald musik spelas 

under middagen. Nobelbankett- 

en är en festlig tillställning, där 

varje detalj är uttänkt. Gästerna 

som kommer från hela världen är 

finklädda med höga förväntningar om att detta ska bli en trevlig 

tillställning. Menyn är hemlig fram till kl. 16 på Nobeldagen, 

men den har alltid en nordisk prägel och råvarorna är 

svenska. Det finns t.o.m. en specialdesignad servis 

som heter Nobelservisen. 

”Vi tror att genom att premiera 

och uppmärksamma innovationer 

stärker vi barnens nyfikenhet 

och självförtroende.” 

Alfaskolan 

Alfaskolan i Solna ordnar en fest 

På Alfaskolan i Solna (F–9) är Nobeldagen den 

10 december den viktigaste dagen på året. Då delar 

man ut Alfapriset och ordnar en festlig måltid med 

pompa och ståt. 

Under fanfar på trumpet delas Alfapriset ut i 

tre kategorier: litteratur, samhällsvetenskap och 

naturvetenskap. Priset delas ut både till äldre och 

yngre elever och juryn består av lärare, skolledning 

och skolans vetenskapliga råd. Festlunchen serveras 

av årskurs åtta vid långbord med linnedukar, fint 

porslin och kandelabrar. Råvarorna är ekologiska 

och närproducerade. 

26 


... 45 kockar och 260 servitörer arbetar under 

Nobelkvällen för att gästerna ska få mat. 

... middagen är 3,5 timmar lång. 

... det går åt 470 meter linneduk till de drygt 

60 borden. 

... de 5 000 glasen är putsade för hand.

1. En hejdundrande fest 

Skapa tillsammans med eleverna en festlig 

måltid med det lilla extra där alla sinnena 

tilltalas: oemotståndliga dofter möter gäster, 

färg och form lockar ögat, musik osv. Låt 

eleverna pröva sig fram med dukningar och 

miljöer, olika teman som färger (allt är t.ex. 

rött), olika länder eller områden (kanske de 

fem Nobelprisområdena). Man kan också 

prova att äta på annorlunda sätt genom 

t.ex. en s.k. baklängesmiddag där desserten 

kommer först och förrätten sist. Här 

finns det stora möjligheter till samarbete 

med olika ämnen som bild, musik, hem- 

och konsumentkunskap och de teoretiska 

ämnena. 


– Vad gör en måltid festlig, 

trevlig och aptitlig? 

– Vad är trevligt vid en måltid 

och vad är mindre trevligt? 

– Var är okej att äta och var är 

mindre okej att äta? Middag 

framför tv:n – är det okej? 

Äta i badkaret? 

– Hur ska miljön vara i matsalen 

för att maten ska smaka gott 

och det ska vara trevligt att 

äta? Vad tycker du? 

– Hur ser din drömmiddag ut? 

– Varför har middagen på 

Nobeldagen fått en sådan 

hög status jämfört med en 

skollunch? 

– Från det svenska köket tyckte 

Alfred Nobel själv bäst om 

plättar med sylt. Vilken är din 

favoriträtt? 


2. Blind date 

Hur är det att äta och vara synskadad? Att äta en 

måltid helt i mörker? I Stockholm erbjuder flera restauranger 

en måltidsupplevelse i kolsvart mörker där 

du serveras av synskadade servitörer. Servitörerna rör 

sig lätt och ledigt medan du själv kanske har svårt att 

få gaffeln att träffa munnen. En häftig, annorlunda 

och tankeväckande upplevelse som också går att ordna 

själv på skolan. 


Mörklägg ett rum helt, låt inget ljus komma in från 

fönster eller dörrar. Det ska vara kolsvart. Ställ fram 

bord och stolar. Duka fram en tallrik vid varje plats 

med olika smakprover av ost, grönsaker och bröd. 

Täck över tallrikarna med servett eller folie så att det 

inte syns vad det är. Låt eleverna komma in i rummet 

och sätta sig. Instruera dem att de först ska var helt 

tysta under måltiden och att de på en given signal får 

tala med sina bordsgrannar om sina upplevelser, men 

inte gissa högt vad det är de äter. Det kan nämligen 

styra de andras upplevelse för mycket. Släck ljuset och 

be dem att ta bort servetten från tallriken och börja 

smaka. Efter måltiden så tänds ljuset igen och ni går 

tillsammans igenom elevernas upplevelser och vad det 

var som låg på tallriken. 

27 

Vilket bord skulle du helst vilja 

sitta och äta vid?

Länklista 

Alfaskolan, Solna: www.alfaskolan.com 

Folkhälsoinstitutet (FHI): www.fhi.se 

Förenta nationerna (FN): www.un.org 

Kemilärarnas resurscentrum (KRC): www.krc.su.se 

Mat för alla sinnen (Sapere), Livsmedelsverket: 

www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Mat-i-forskola-och-skola/-Mat-for-alla-sinnen 

Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF): 

www.ncff.nu 

Nationellt resurscentrum för fysik (NRCF): www2.fysik.org 

Nationellt resurscentrumcentrum för biologi och bioteknik: 

www.bioresurs.uu.se 

Nobelmuseet: www.nobelmuseet.se 

Nobels fredssenter: www.nobelpeacecenter.org 

Projekt Runeberg: http://runeberg.org 

Skogen i skolan: www.skogeniskolan.se 

Skolkemi: http://school.chem.umu.se 

Skolverket: www.skolverket.se 

Svenska Akademien: www.svenskaakademien.se 

Synskadades riksförbund (sökord: svartklubb): www.srf.nu 

28

GIFTA SIG 

MED VEM 

MAN VILL 

Mänskliga rättigheter 

Kort till övningen på sidan 25. 

VARA MED 

I MATRÅDET 

KLÄDER ATT VARA FRISK 

JÄMLIKHET 

ÄTA SIG MÄTT 

MUSIK 

HA ETT 

EGET NAMN 

FÖRÄLDRA- 

LEDIGHET 

TAK ÖVER 

HUVUDET 

GÅ I SKOLAN GÅ PÅ MÖTEN 

29 

TYCKA 

VAD MAN VILL 

TRO PÅ 

VAD MAN VILL 

GÖRA 

KARRIÄR 

RÖSTA 

RESA FRED 

SÄGA VAD 

MAN VILL 

SEMESTER 

FRITID ARBETE 

SKRIVA 

VAD MAN VILL 

REN LUFT 

OCH BRA MILJÖ

Nationellt centrum för 

främjande av god hälsa 

hos barn och ungdom 

(NCFF) 

NCFF inrättades år 2004 och har sitt säte vid Örebro universitet. NCFF 

ska utifrån skolans övergripande mål och riktlinjer stödja skolor och 

fritidshem i arbetet med ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och andra 

hälsofrämjande verksamheter. Detta gör vi genom att sprida erfarenheter 

och lärande exempel från arbetet inom ämnen som hem- och konsumentkunskap, 

idrott och hälsa samt genom arbetet inom fritidshemmen. 

NCFF ska också verka för en ökad samverkan mellan universitet och 

högskolor, kommuner, andra skolhuvudmän, myndigheter, intresseorganisationer 

samt regionala och lokala organisationer. 

NCFF arbetar för att främja en helhetssyn på sambandet mellan fysisk 

aktivitet, matvanor, god hälsa samt barns och ungdomars lärande och 

utveckling. Läs mer på www.ncff.nu 

Nobelmuseet 

Nobelmuseet är ett reflekterande och 

framåtblickande minne för Nobelpris- 

tagarna och deras insatser liksom för 

Nobelpriset och Alfred Nobel. Museet 

ska skapa kunskap och väcka debatt 

kring vetenskap och kultur i vid mening. 

Med kreativ pedagogik och design ska 

museet verka i svenska och internationella 

sammanhang. 

Nobelmuseet invigdes 2001 i samband 

med 100-årsfirandet av Nobelpriset och 

ligger i Börshuset, Stortorget 2, Gamla 

stan, Stockholm. 

30

Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom 

(NCFF) och Nobelmuseet har tillsammans tagit fram detta material som 

riktar sig till årskurs 4–6 och som kan användas inom flera av grundskolans 

ämnen – svenska, samhällsvetenskap, hem- och konsumentkunskap, 

bild, naturorienterande ämnen eller inom fritidsverksamheten. Tanken är 

att materialet ska främja lärandet om hälsa och goda matvanor ur olika 

kunskapsperspektiv. 

Varför mat? Alla människor behöver äta flera gånger om dagen, 

och alla har en egen relation till mat och ätande. Ämnet är konkret och 

vardagsnära men samtidigt komplext och mångsidigt. Att lära sig genom 

att använda alla sina sinnen i undervisningen gör det lättare att ta till sig 

kunskapen, att minnas och att se sammanhang. Det upplevelsebaserade 

lärandet påverkar även inlärningsprocessen positivt. 

Vi vill också sprida kunskap om Alfred Nobel och Nobelpriset. 

I över 100 år har Nobelpriset delats ut till vetenskapsmän, författare 

och fredskämpar. Prisen är en inspirerande ingång till fysik, kemi, fysiologi 

eller medicin, litteratur och fred. 

Genom detta material hoppas vi att eleverna får upp ögonen 

för betydelsen av idéer och nytänkande och blir inspirerande till 

bra matvanor och god hälsa både nu och i framtiden. 

Beställning av materialet: 

NCFF Nobelmuseet 

Örebro universitet Box 2245 

701 12 Örebro 103 16 Stockholm 

Materialet kan även laddas ner gratis från respektive parters hemsidor, 

www.ncff.nu eller www.nobelmuseet.se 

32

Hälsa på Nobel – forska om goda matvanor och ... - Nobel Museum

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?