22.09.2013 Views

Hälsa på Nobel – forska om goda matvanor och ... - Nobel Museum

Hälsa på Nobel – forska om goda matvanor och ... - Nobel Museum

Hälsa på Nobel – forska om goda matvanor och ... - Nobel Museum

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Fysiologi eller medicin<br />

Maten, kroppen <strong>och</strong> hälsan <strong>–</strong> för att må bra måste vi äta det kroppen<br />

behöver, dvs. vitaminer, mineraler, fett, protein <strong>och</strong> kolhydrater. Men<br />

hur ska man veta vad man ska äta? Tallriksmodellen (1/3 kött eller fisk,<br />

1/3 pasta, potatis eller ris, 1/3 grönsaker) ger bra vägledning hur din<br />

mattallrik bör se ut. Ett annat tips är att din mat ska vara så färgglad<br />

s<strong>om</strong> möjligt. Obs! Ketchup <strong>och</strong> senap räknas inte, utan det är grönsaker<br />

s<strong>om</strong> ska göra din mat färgglad!<br />

Det gäller också att äta regelbundet <strong>och</strong> näringsriktigt, så att blodsockerhalten<br />

hålls <strong>på</strong> en jämn nivå. Om du inte äter blir du trött, har<br />

svårt att koncentrera dig <strong>och</strong> får lätt huvudvärk. Samma sak händer <strong>om</strong><br />

man t.ex. äter en <strong>på</strong>se godis istället för lunch. Först blir man pigg för att<br />

blodsockerhalten stiger kraftigt, men när kroppen gör allt för att minska<br />

halten socker i blodet, sjunker snart halten igen <strong>och</strong> man känner sig åter<br />

trött. Frukost, lunch, middag <strong>och</strong> 2<strong>–</strong>3 mellanmål är bra riktmärken för<br />

vad du behöver äta för att orka med hela dagen. Skolans kafeteria kan<br />

underlätta för eleverna gen<strong>om</strong> att erbjuda mellanmål s<strong>om</strong> både är <strong>goda</strong><br />

<strong>och</strong> nyttiga, s<strong>om</strong> gör att orken räcker både till eftermiddagslektioner,<br />

läxor <strong>och</strong> kanske en träning innan det är dags för middagen.<br />

Medicin handlar <strong>om</strong> att förstå hur människokroppen fungerar <strong>och</strong> hur<br />

vi ska hålla oss friska <strong>och</strong> må bra. Alla ämnen s<strong>om</strong> kroppen behöver för<br />

att bygga upp sig själv <strong>och</strong> arbeta k<strong>om</strong>mer från maten vi äter. Det behövs<br />

också energi till alla reaktioner s<strong>om</strong> ständigt sker i kroppen. Ett viktigt<br />

födoämne är därför kolhydrater s<strong>om</strong> är kroppens bränsle. När vi smälter<br />

maten bryts alla kolhydrater (till exempel stärkelse <strong>och</strong> strösocker) ned<br />

till druvsocker (glukos) innan det k<strong>om</strong>mer ut i blodet. Det är druvsocker<br />

s<strong>om</strong> cellerna använder s<strong>om</strong> bränsle <strong>och</strong> det är hormonet insulin s<strong>om</strong> hjälper<br />

till att transportera in druvsockret i cellen. Vi mår bra <strong>om</strong> druvsockerkoncentrationen<br />

i blodet hålls <strong>på</strong> en någorlunda jämn nivå. Om det finns<br />

för mycket druvsocker i blodet läcker det ut i urinen.<br />

Gen<strong>om</strong> att undersöka vilka födoämnen livsmedel innehåller får vi<br />

förståelse för att vi måste äta varierad kost för att få i oss de ämnen s<strong>om</strong><br />

kroppen behöver.<br />

Diabetes <strong>och</strong> insulin<br />

Sjukd<strong>om</strong>en diabetes beror <strong>på</strong> att kroppen inte kan tillverka tillräckligt<br />

med insulin. Insulin behövs för att druvsockret, s<strong>om</strong> är kroppens<br />

bränsle, ska kunna ta sig in i cellerna. S<strong>om</strong> tur är kan de s<strong>om</strong> har<br />

diabetes ta sprutor med insulin.<br />

Frederick Banting från Kanada <strong>och</strong> John Macleod från Skottland fick<br />

<strong>Nobel</strong>priset i medicin 1923, för att de upptäckte insulin <strong>och</strong> förstod<br />

orsaken till diabetes. Dorothy Hodgkin från Storbritannien lyckades<br />

ta reda <strong>på</strong> hur insulin ser ut. Hon fick <strong>Nobel</strong>priset i medicin 1964.<br />

20<br />

Matkultur<br />

i Storbritannien<br />

Det brittiska köket är känt för att vara<br />

ganska så konservativt. En brittisk frukost<br />

består t.ex. av ägg, bacon, stekta eller<br />

grillade t<strong>om</strong>ater, stekta champinjoner,<br />

stekt korv <strong>och</strong> vita bönor i t<strong>om</strong>atsås. På<br />

söndagarna äter många brittiska familjer<br />

stek med potatis, sås, grönsaker <strong>och</strong><br />

yorkshirepudding. Olika sorters pajer<br />

är annars populära maträtter. Populärt<br />

är också att dricka afternoontea (eftermiddagste)<br />

s<strong>om</strong> serveras med små smör-<br />

gåsar, scones <strong>och</strong> kakor.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!