Hälsa på Nobel – forska om goda matvanor och ... - Nobel Museum
Hälsa på Nobel – forska om goda matvanor och ... - Nobel Museum
Hälsa på Nobel – forska om goda matvanor och ... - Nobel Museum
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fysiologi eller medicin<br />
Maten, kroppen <strong>och</strong> hälsan <strong>–</strong> för att må bra måste vi äta det kroppen<br />
behöver, dvs. vitaminer, mineraler, fett, protein <strong>och</strong> kolhydrater. Men<br />
hur ska man veta vad man ska äta? Tallriksmodellen (1/3 kött eller fisk,<br />
1/3 pasta, potatis eller ris, 1/3 grönsaker) ger bra vägledning hur din<br />
mattallrik bör se ut. Ett annat tips är att din mat ska vara så färgglad<br />
s<strong>om</strong> möjligt. Obs! Ketchup <strong>och</strong> senap räknas inte, utan det är grönsaker<br />
s<strong>om</strong> ska göra din mat färgglad!<br />
Det gäller också att äta regelbundet <strong>och</strong> näringsriktigt, så att blodsockerhalten<br />
hålls <strong>på</strong> en jämn nivå. Om du inte äter blir du trött, har<br />
svårt att koncentrera dig <strong>och</strong> får lätt huvudvärk. Samma sak händer <strong>om</strong><br />
man t.ex. äter en <strong>på</strong>se godis istället för lunch. Först blir man pigg för att<br />
blodsockerhalten stiger kraftigt, men när kroppen gör allt för att minska<br />
halten socker i blodet, sjunker snart halten igen <strong>och</strong> man känner sig åter<br />
trött. Frukost, lunch, middag <strong>och</strong> 2<strong>–</strong>3 mellanmål är bra riktmärken för<br />
vad du behöver äta för att orka med hela dagen. Skolans kafeteria kan<br />
underlätta för eleverna gen<strong>om</strong> att erbjuda mellanmål s<strong>om</strong> både är <strong>goda</strong><br />
<strong>och</strong> nyttiga, s<strong>om</strong> gör att orken räcker både till eftermiddagslektioner,<br />
läxor <strong>och</strong> kanske en träning innan det är dags för middagen.<br />
Medicin handlar <strong>om</strong> att förstå hur människokroppen fungerar <strong>och</strong> hur<br />
vi ska hålla oss friska <strong>och</strong> må bra. Alla ämnen s<strong>om</strong> kroppen behöver för<br />
att bygga upp sig själv <strong>och</strong> arbeta k<strong>om</strong>mer från maten vi äter. Det behövs<br />
också energi till alla reaktioner s<strong>om</strong> ständigt sker i kroppen. Ett viktigt<br />
födoämne är därför kolhydrater s<strong>om</strong> är kroppens bränsle. När vi smälter<br />
maten bryts alla kolhydrater (till exempel stärkelse <strong>och</strong> strösocker) ned<br />
till druvsocker (glukos) innan det k<strong>om</strong>mer ut i blodet. Det är druvsocker<br />
s<strong>om</strong> cellerna använder s<strong>om</strong> bränsle <strong>och</strong> det är hormonet insulin s<strong>om</strong> hjälper<br />
till att transportera in druvsockret i cellen. Vi mår bra <strong>om</strong> druvsockerkoncentrationen<br />
i blodet hålls <strong>på</strong> en någorlunda jämn nivå. Om det finns<br />
för mycket druvsocker i blodet läcker det ut i urinen.<br />
Gen<strong>om</strong> att undersöka vilka födoämnen livsmedel innehåller får vi<br />
förståelse för att vi måste äta varierad kost för att få i oss de ämnen s<strong>om</strong><br />
kroppen behöver.<br />
Diabetes <strong>och</strong> insulin<br />
Sjukd<strong>om</strong>en diabetes beror <strong>på</strong> att kroppen inte kan tillverka tillräckligt<br />
med insulin. Insulin behövs för att druvsockret, s<strong>om</strong> är kroppens<br />
bränsle, ska kunna ta sig in i cellerna. S<strong>om</strong> tur är kan de s<strong>om</strong> har<br />
diabetes ta sprutor med insulin.<br />
Frederick Banting från Kanada <strong>och</strong> John Macleod från Skottland fick<br />
<strong>Nobel</strong>priset i medicin 1923, för att de upptäckte insulin <strong>och</strong> förstod<br />
orsaken till diabetes. Dorothy Hodgkin från Storbritannien lyckades<br />
ta reda <strong>på</strong> hur insulin ser ut. Hon fick <strong>Nobel</strong>priset i medicin 1964.<br />
20<br />
Matkultur<br />
i Storbritannien<br />
Det brittiska köket är känt för att vara<br />
ganska så konservativt. En brittisk frukost<br />
består t.ex. av ägg, bacon, stekta eller<br />
grillade t<strong>om</strong>ater, stekta champinjoner,<br />
stekt korv <strong>och</strong> vita bönor i t<strong>om</strong>atsås. På<br />
söndagarna äter många brittiska familjer<br />
stek med potatis, sås, grönsaker <strong>och</strong><br />
yorkshirepudding. Olika sorters pajer<br />
är annars populära maträtter. Populärt<br />
är också att dricka afternoontea (eftermiddagste)<br />
s<strong>om</strong> serveras med små smör-<br />
gåsar, scones <strong>och</strong> kakor.