Skriv ut konstkarta nr 1 och gå en konstvandring på Västerås sjukhus

15 Gångstråket mot norr från apoteket. Träsnitt.
Lars Stenstad, Horisontsviten, triptyk, utan årtal.
Lars Stenstad är en veteran i den svenska trägrafikens historia. Född
1921 i Ronneby studerade han vid Otte Skölds målarskola. Efter att
ha arbetat med måleri, grafik och textil specialiserade han sig på färgträsnitt.
Hans starka färger, tydliga mönster har anknytning till naturen.
I många år har han varit medlem
av den internationella träsnittsföreningen
Xylon och deltagit i utställningar både
inom och utanför Sveriges gränser. Han
har även flera utsmyckningsuppdrag,
främst gobelänger, bakom sig. Är bosatt
i Sollentuna.
16 Gångstråket mot norr från apoteket. Träsnitt.
Rune Pettersson, Fjällandskap, utan årtal.
Rune Pettersson (1918-1999) ingick i ”Grödingegruppen”, en grupp
trägrafiker kring konstnären Vide Jansson och hans verkstad i Grödinge
gamla skola söder om Stockholm. 30 år efter dess bildande hade
gruppen en uppmärksammad utställning på Nationalmuseum
år 1988. Rune Petterson levde stora
delar av året bland samer och nybyggare i Norrbottens
lappmark. Berättelser om jakt och myter
har inspirerat honom till bilder av spökhunden -
vargen, av brinnande höstlandskap och djurspåren
i den nyfallna snön.
17 Apotekstorget, torget som avslutar gångstråket mot norr från apoteket.
Målning. Nunne von Unge, Frukost, 1980.
Nunne von Unge (1928-2007) var en välkänd profil i Västerås
konstliv under många år. Med en omfattande utbildning
bakom sig kom hon att måla, teckna, göra grafik och
illustrationer. Med rastlös nyfikenhet prövade hon ofta de
senaste konstnärliga teknikerna, så också i sina offentliga
uppdrag på flera ställen i Västerås.
18 Apotekstorget, torget som avslutar gångstråket mot norr från apoteket.
Bengt Göran Broström, Tre målningar, 1980-talet.
De är som fotografier från en tid som varit nyss. BG Broström (1947-
2004) målade sin vardag med realistiska anspråk. Han blev urvästeråsaren
som fångade folkhemmets vardag i
skarpa kontraster men med en tidlöshet – som
skulle allt vara för evigt. BG Broström utbildades
på Konstfack och Valands målarskola i
Göteborg. Han gjorde tidigt resor till Sovjetunionen,
Turkiet, Albanien och England. Vid
sidan om sitt konstnärskap var han en uppskattad
lärare på Rudbeckianska gymnasiet.
19 Korridor mellan Apotekstorget och mot kvinnokliniken.
Screentryck på glas, metall, ljus. Vera Ohlsson, Spår, 2007.
Som grafiker behärskar Vera Ohlsson olika mekaniska, fotografiska
och digitala trycktekniker och experimenterar nyfiket vidare. Hennes
berättelser innehåller fragment ur vardagen, ett collage med inklippta
fotografier, tidningsrubriker och teckningar som smälts samman mot en
sparsmakad färgskala. Vera Ohlsson
(född 1948) är verksam i Malmö. Hon
arbetar som lärare i grafik och har flera
offentliga uppdrag, för bland andra
Region Skåne, bakom sig.
21 Entréhallen, Barnkliniken. Väggmålningar.
Gunnar Forsman, Afrikaresan, 1985-86.
Ett tågset åker i väg från Västerås Central på en
världsomspännande resa. Barn och ungdomar sitter
i 25 vagnar. De sjunger och spelar, prövar sina
sinnen och kunskaper. Djur och fåglar slår följe
med dem, fjärilar möter upp. Som en serieteckning
berättas historien om deras äventyr längs
väggarna i entréhallen. Det fredsfrämjande och
ekologiska budskapet går inte att missa. Gunnar
Forsman är född 1948
och bosatt i Västerås.
Hans stora kunskaper
om djur och växter och
hans pedagogiska intresse
speglas i väggmålningarna.
22 Entréhallen, Barnkliniken. Lekskulptur i trä.
Gunnar Forsman, Lokomotiv, 1985-86.
De tågvagnar som väggmålningarna visar får sitt
lok i lekskulpturen. Dess namn anknyter till stadens
historia: Stockholm-Vesterås-Bergslagensjärnväg.
Det är ett rejält
bygge som tål att barn
klättrar, klänger och
går in i det i väntan på
behandling vid barnklinikens
mottagning.
23 Receptionen, Barnkliniken. Bronsskulptur.
Sonja Pettersson, Quintus, 1985.
Mopsarna blir knappast större än Quintus själv,
barnklinikens mest omtyckta skulptur. Placeringen
vid receptionen har en strategisk verkan: det
blir lättare att avdramatisera besöket på sjukhuset
när Quintus väntar där. Sonja Pettersson är född
1935 och bor i Heby. Katter och hundar har varit
hennes favoritteman. Med en
glimt i ögat och med känsla för
djurens egenart har hon skildrat
dem både som självständiga karaktärer
och människans följeslagare.
Hennes skulpturer finns på
många offentliga platser i Mellansverige.
24
Ingången till Barnkliniken. Mosaik på betong.
Lena Hultman, Blomma och frökuddar, 2004.
Lena Hultman bor i Surahammar. Hon är utbildad
textilkonstnär med Västerås konstskola och
Konstfack bakom sig. Sedan 1986 har hon ansvarat
för många offentliga uppdrag, bland andra
för Västerås stad och Svenska kyrkan. Nyfikenheten
på olika material, textil,
trä, mosaik, grafik, keramik och
betong kopplas i hennes arbeten
till ett starkt sinne för dekorativa
värden, med expansiv styrka och
lekfullhet på samma gång.
Juni 2011 /CK
Text o foto Kristina Mezei
Vägvisare till
Konsten i vården
Västmanlands sjukhus Västerås.
Östra delen, konstplatser 1 – 24.
Landstinget Västmanlands konstinnehav omfattar över 7 000 verk. En hel del av dessa följer dig när
du går igenom sjukhuset, på allmänna platser utanför och innanför byggnaden, vid entréer, i hallar,
längs korridorer och på mindre torg. Konsten tillhör oss alla, den ger oss kraft och lust, vidgar våra
tankar.
Att vi mår bra av skönhetsupplevelser, som exempelvis genomtänkt miljögestaltning skänker oss,
är en gammal kunskap som numera också nya rön från hjärnforskning stöttar. Landstingets konstinnehav
har huvudsakligen byggts upp sedan 1960-talet. Konsten utgör en del av omsorgen om
hela människan. Estetiska kvaliteter i sjukhus stöttar den medicinska vården och är av betydelse för
människors tillfrisknande. Konsten är många gånger ett vitalt och stimulerande inslag i vårdmiljön
– andra gånger ger den ro och avkoppling.
Välkommen till en konstpromenad!
Du håller i handen en karta som täcker sjukhuskomplexets östra delar.
Längs ett stråk markerar siffrorna konstverk som kommenteras kort i en ruta.

1
Utanför sjukhuset mellan ingång 1 (huvudentrén) och ingång 2. Lackerat gjutjärn.
Maria Koolen Hellmin, Livet! 2007.
Livet kan ses både som hälsans symbol och som del av landstingets
logga. Maria Koolen Hellmin är född i Västerås, bor i Stockholm
och har ateljé utanför Skinnskatteberg. Hon har varit verksam som
lärare och professor på Konstfack, rådgivare och projektledare för
offentliga utsmyckningar. Hon har flera stora uppdrag bakom sig.
Lyhörd för de krav platsen ställer är hon medveten om formens och
rummets betydelse för socialt samspel och dynamik. Skulpturen lyser
med sin varma färg sommar som vinter.
2 Parken utanför huvudentrén. Brons och betong.
Knut-Erik Lindberg, Sländan, 1971.
Bronsskulpturen beställdes 1970 till nästan samma plats där den står i dag. 1982 flyttades
den närmare Stockholmsvägen där den dock 2009 kom i vägen för den nya
vårdbyggnaden och återfördes till gräsplanet framför sjukhuset. Knut-Erik Lindberg
(1922-1988) var en av de konstnärer som kom att kallas 1947 års män. I sina verk tolkade
de verkligheten som en dynamisk, abstrakt konstruktion
– de benämndes därför också som konstruktivisterna. Lindberg
bodde fram till 1976 i Mälhammar utanför Eskilstuna.
Få av hans verk har den intrikata humor och sorglöshet som
Sländan.
3
4
5
6
Grönområde utanför huvudentrén. Betong och trä.
Johan Wilin, Knix, parkbänk 2009.
I väntan på taxi eller på att bli upphämtad kan man slå sig ner på
en bänk formgiven av Johan Wilin. Han är industridesigner och
bor i Älvsjö. Det är en viloplats för stunden, skapad i kontrast
till naturen och i närhet till trafikflödet av bilar och människor.
Huvudentrén. Kakel.
Inger Möller, Mosaik, 2006.
Vattenpölar, trädstammar, skuggspel?
Inger Möllers mosaik till vänster om karuselldörrarna vid sjukhusets
entré ger, med sitt färgstarka ickeföreställande mönster, associationer
till skog och natur. Mosaiken är en välgörande komplement
till den funktionellt renodlade arkitektur som präglar
byggnaden. Inger Möller är bosatt i Skinnskatteberg. Vid sidan av
sitt måleri har hon också formgett tyger, skapat intrikata mönster
som används för att klä möbler eller trycka på bruksföremål.
Entré 2. Olja på duk.
Inger Möller, Landskap, 2004.
Ett rörligt formspel med tredelad färgsättning kombinerar geometriska
och organiska figurer. Djup skapas med den blåa grunden.
Mikrobiologi och naturintryck flätas samman. Inger Möller
är bosatt i Skinnskatteberg. Vid sidan av sitt måleri har hon också
formgett tyger, skapat intrikata mönster som används för att klä
möbler eller trycka på bruksföremål.
Sjukhuskyrkan. Textil, broderi och applikation.
Berit Lundqvist, Växande, 2008.
Berit Lundqvist är textilkonsulent vid Västerås stift sedan 1989. Hon
utvecklar det egna skapandet genom fortbildning. Den textila bilden i
sjukhuskyrkan är hennes examensarbete efter en kurs i textil formgivning
vid Linköpings universitet. Det är en applikation i ull samt broderi
med guldtråd. Signaturen förenar hela hennes verksamhet: Västerås Stift
Textilateljé Berit Lundqvist
7
Sjukhuskyrkan. Målning.
Tadeusz Sempinski (1927-1998), Lovsång.
Född i Polen 1927 kom Teddy Sempinski till Sverige
1947. Han blev en viktig personlighet i Västerås konstliv
med regelbundna utställningar och utsmyckningar
i flera bostadskvarter. Hans konstnärsbana utvecklades
från mörker till ljus. Dunkelt skimrande målningar, som
liknade den ortodoxa kyrkans ikoner, förvandlades till
en hyllning av ljuset och det gudomliga. Hans kristna
tro bar fram en stark framtidstro.
Barnkliniken
Landstingshuset
24
23 21
22
20
Östra delen
19
18
17 Apotekstorget
16
15
14
13
Apotek
8
4
Ingång 1
Huvudentré
Sjukhuskyrkan
7 6
Café
8 Korridor till vänster, innanför huvudentrén. Olja på duk.
Maj-Siri Österling, Laxpata, 2004.
Femton laxar avtecknar sig mot en djupblå grund. Maj-Siri Österling har i många år målat
sina barndomsupplevelser från en by nära älven Muoni i Norrbotten, med riter som följde
årets rytm. Älvens vatten, fiskarna, fångstredskap och renskinn
har dykt upp i hennes målningar och installationer. Laxpata är
en sinnrik fångstanordning som med störar och nät byggdes om
vårarna i norrländska älvar. Maj-Siri Österlings är född 1940 i
Muonionalusta i Norrbottens län. Hon bor arbetar i Fors, Sverige
och i Languedoc, Frankrike och har en lång rad utställningar
och uppdrag både i Sverige och utomlands bakom sig.
11
10
9
12
Ny vårdbyggnad
2
1
3
5
Ingång 2
Entréhallen, rakt fram från huvudentrén. Olja på duk. 9
Henrik Haukeland, Inre landskap, 2008.
Färgsjoken bolmar fram och åter mellan ljus och mörker i Henrik Haukelands
målning Inre landskap. Det ickeföreställande måleriet
har under en tid kompletterat Haukelands musikintresse
och spelningar. Henrik Haukeland är född 1980 i Dingtuna.
Han har ägnat sig åt film, bildkonst och musik och
deltagit i några utställningar under senare år både på
hemmaplan och i Stockholm.
Entréhallen, rakt fram från huvudentrén. Bronsskulptur. 10
Curt Thorsjö, Jeanette, omkring 1960.
Klassisk enkelhet, balans och avvägda proportioner präglar Curt Thorsjös
kvinnofigurer. Ibland fylliga som moderskapssymboler, ibland
magra och bestämda, unga flickor som likt Jeanette, tar steget ut i livet.
Thorsjö föddes 1922, utbildade sig vid Konstfack, vid Konstakademierna
i Stockholm och sedan i Paris. Hans många skulpturer finns
lite överallt i landet. Jeanette gjöts i flera exemplar och har även fått
andra namn.
Entréhallen, rakt fram, längst bort från huvudentrén. Målning.
Matti Aldsjö, Blå timmen, 2005.
I lugn takt skapar Matti Aldsjö sina verk. Långsamt växer
skuggdagrar och ljusglimtar fram på dukarna och justeras om
och om igen. Tålamod präglar det han gör även som pedagog
och bibliotekarie. Fram till 2008 var han lärare vid Skinnskattebergs
folkhögskola och arbetar numera vid biblioteket
i Arboga. Han är född 1949, utbildad vid konstakademien i
Köpenhamn och har ateljé i Skinnskatteberg.
Till vänster, längst bort i entréhallen. Del av triptyk. Målning. 12
Leif Ahnlund, Skogsbruk, 1987.
Mest känd för sina bilder om motorsport har Leif Ahnlund även
målat andra motiv på beställning. Till Skogsbruksgymnasiet i
Surahammar målade han tre målningar med snidade ramar om
äldre tiders arbetssätt. Egna erfarenheter av att arbeta i skogen
gav honom inifrånkunskaper. Det flödiga måleriet, den mustiga
färgskalan och de nerviga penseldragen illustrerar en berättelse
med stark närhet till naturen. Ahnlund är född 1949, utbildad på
Konsthögskolan och bosatt i Västerås.
Gångstråket mot norr från apotetket. Emalj. 13
Göte Hektor, Sommar, 1976. 14
Göte Hektor, Fjärilar ur Sommar, 1976.
Göte Hektor (1927-1986) började som keramiker
med egen verkstad i Västerås på Vallby
friluftsmuseum i början av 1960-talet. Utmaningen
tio år senare blev emaljtekniken. Han
gjorde flera utsmyckningar, reliefer i Aseas
hotell, Västerås hattfabrik och Bjurhovda
ungkarlshotell. Hans sista stora verk sattes på
plats i Folkets park 1985. Emaljerna i den långa korridoren i sjukhuset
är formsågade och målade med konstnärlig känsla.
11
Korridor åt väster från Apotekstorget. Emalj. 20
Göte Hektor, Mälarsommar, kring 1980.
Se text till nr 13 och 14 ovan.