Klicka här för att läsa nya Inblicken. - Fridaskolan

More documents

Recommendations

Info

12 Behövs rektorsutbildningen? Om DidaktikCentrums rektorsutbildningar Frida Utbildning har för tillfället runt 250 skolledare under utbildning i åtta kommuner runt om i landet. Längden på utbildningarna varierar från 6 till 30 dagar och löper över flera år. Men varför behövs det egentligen en rektorsutbildning? Svensk skola är till synes inne i en fas av stark utveckling. Arbetet med att skapa hållbara system för målstyrning och kvalitetssäkring pågår på flera olika plan. Skolverket och Myndigheten för skolutveckling har publicerat skrifter om utvärdering och kvalitetsarbete i en aldrig sinande ström. Konferenser kring kvalitet och utvärdering är vanligt förekommande företeelser. Skolchefer och skolledare diskuterar skolplaner, arbetsplaner, utvecklingsdialoger, balanserade styrkort, kvalitetsredovisning, uppföljning, utvärdering, utveckling, förbättring… Regeringen tar nya grepp för att få fart på skolans utveckling – nya mål för åk 3 i sv och ma, obligatoriska nationella prov i åk 3 och åk 5, nationella prov i fysik, kemi och biologi i åk 9, skriftliga omdömen för alla elever i grundskolan, ny betygsskala, en reviderad gymnasieskola och så vidare… Mycket tid och stora resurser satsas vilket, måste man förmoda, förväntas ge goda effekter. Nu kanske man inte ska vara alltför optimistisk – stora satsningar har gjorts kontinuerligt under de senaste 50 åren och effekten av satsningarna måste ändå sägas vara måttliga i förhållande till nedlagda resurser. I ett historiskt perspektiv har således sådana här satsningar mestadels gett låg avkastning eller för att uttrycka sig en aning mer fyndigt – rätt som det är blir det fel. De nya läroplaner vi har ligger rätt i tiden och bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet – det stora problemet är metoden eller sättet som de sjösätts på. Det finns nämligen bara en väg för en skolreform att bli framgångsrik – den måste ta vägen genom klassrummet! Hur ser DidaktikCentrum på situationen? Håkan Johansson på DidaktikCentrum berättar om hur han ser på svensk skolutveckling, och han beskriver han arbetet i skolor och kommuner på följande sätt: ”I vårt arbete möter vi kloka människor som tar sin uppgift på allvar och som idogt arbetar för att åstadkomma bestående förbättringar. Dock ser vi sällan eller aldrig en rejäl samordning av resurser och insatser som skulle kunna utgöra ett stöd för dessa personer. Trenden är istället att ansvar och resurser sprids på allt fler händer, vilket ofta får till följd att olika satsningar tar ut varandra och att medarbetarna i organisationen inte vare sig hinner eller orkar följa med i svängarna. På många skolor finns det således alltför många ”projekt” igång samtidigt för att en positiv effekt ska komma till stånd. Den förväntan som finns om att det ska ske en utveckling infrias därför sällan och dessutom saknas det vanligen kunskap om hur långsiktig skol- www.fridaskolorna.se
utveckling bedrivs. Det paradoxala är att det ofta är en uppriktig vilja att utveckla skolan som ligger bakom den snåriga situationen. Med en fast struktur för långsiktig skolutveckling och uttalade verksamhetsnivåer som bygger på ett systemteoretiskt resonemang skulle man dock kunna undvika att gå i den här fällan.” Varför händer det så mycket just nu? Bakgrunden till alla de förslag som nu duggar tätt från utbildningsdepartementet står att finna i utbildningsdepartementets oro för den svenska skolan. Det spelar mindre roll vilken aspekt man lägger på trovärdigheten i departementets/utbildningsministerns marknadsföring av den svenska skolans försämrade resultat – oavsett sanningshalten i påståendena att den svenska skolan har försämrat sitt resultat vid en jämförelse över tid, eller ej. Måluppfyllelsen i den svenska måste sannolikt ändå öka – det finns ingen tveksamhet eller motsättning i den här ambitionen, möjligen kan det finnas olika idéer om hur det ska gå till. Tomas Borgvall, utvecklingschef vid Fridaskolorna, får frågan om vad som krävs. Han svarar: ”För att komma vidare och för att nå en ökad måluppfyllelse bland våra elever väljer vi nu att utnyttja den kompetens som finns i vårt systerbolag Didaktikcentrum AB. Didaktikcentrum AB arbetar för närvarande med ledarskapsutveckling i ett stort antal kommuner i Sverige. Vi som är ansvariga för att driva ledarskapsutvecklingen inom Frida Utbildning är övertygade om att vi kan vända den trend som svensk skola befinner sig i. Inom Frida Utbildning är vi nämligen övertygade om att alla som arbetar i förskolan/fritidshemmet/skolan vill och kan utveckla verksamheten, att alla elever vill och kan lära och att alla föräldrar vill och kan stödja sitt barns lärande. En viktig resurs i arbetet med att förändra till det bättre är våra skolledare. Vi bedriver därför en långsiktig rektorsutbildning på systemteoretisk grund för samtliga skolledare. Rektorsutbildningen ska stärka rektors förutsättningar att vara en god och proaktiv pedagogisk ledare och att fullt ut ta resultatansvar för sin verksamhet. De bärande kriterierna i utbildningen handlar om hur en långsiktig och hållbar utveckling kan skapa trygghet i vår organisation. Utbildningen ska också ge en fördjupad insikt kring skolutveckling och ha en nära vardagsanknytning. Kort sagt ska fokus vara hur ett ledarskap i en målstyrd, värdegrundsbaserad verksamhet ska se ut. Det övergripande målet för utbildningen är att ge fördjupad kunskap om grundförutsättningar och redskap för systematisk skolutveckling. I målet ligger också att få viss kännedom om organisationer som system och exempel på användbara redskap i ett förändringsarbete.” På vilken grund vilar rektorsutbildningen? Frida Utbildning AB, med dotterbolagen Fridaskolorna AB och Didaktikcentrum AB, är ett värdegrundsbaserat företag där det systemteoretiska perspektivet utgör grunden för verksamheten. Som avslutning är det därför på sin plats att fritt citera Oscar Öquist , en av Sveriges ledande systemteoretiker och, bland annat, ansvarig för de senaste nationella utvärderingarna i Skolverkets regi: ”Det finns en föreställning om systemteori och systemtänkande som något tekniskt, kyligt och främmande för humanvetenskapernas humanistiska ideal. Min idé är att ett systemiskt tänkande har en tydlig humanistisk och demokratisk udd. Ledaren eller läraren som har en systemisk utgångspunkt för sitt arbete tar inte parti för någon enskild del utan har hela systemets väl framför ögonen. Ett sådant förhållningssätt gagnar alla som ingår i systemet – ett sant demokratiskt förhållningssätt ur mitt perspektiv!” / Anders Nord, redaktör www.fridagymnasiet.se 13
Page 1 and 2: Inblicken nummer 1/2009, elfte årg
Page 3 and 4: www.fridagymnasiet.se Kåseri för
Page 5 and 6: Som en del i det samarbete med en g
Page 7 and 8: Goda historier att hålla vid liv G
Page 9 and 10: Emma www.fridagymnasiet.se ... räk
Page 11: Vilka är intresserade av studiebes
Page 15 and 16: lärandet. I vår långsiktiga IKT-

Klicka här för att läsa nya Inblicken. - Fridaskolan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?