Klicka här för att läsa nya Inblicken. - Fridaskolan

Inblicken
nummer 1/2009, elfte årgången
I det här numret...
Äntligen student
Fridagymnasiet släpper sina första treor
Vi i femman
Uddevalla har svar på tal
Bortom horisonten
Är skolans framtid redan här?
Att gå sin egen väg
Områdesarbete i Trollhättan
m.m.
www.fridaskolorna.se
www.fridagymnasiet.se

2
Benny reflekterar
Du missar 100% av de skott du
aldrig skjuter, som Gretzky sa
Tidningen Inblicken
ges ut av Frida Utbildning AB
med syfte att spegla verksamhet
och aktuell debatt vid skolorna.
Birgitta Arosenius är ansvarig utgivare.
Anders Nord är redaktör.
Redaktion Frida Utbildning AB,
Box 225, 462 23 Vänersborg.
Inblicken@fridaskolan.se
© Samtligt material är skyddat
av upphovsrätt tillhörande Frida
Utbildning AB.
Nästan, nästan i TV
Uddevallas femmor om Vi i femman
Var det någon som missade det? Förmodligen inte, åtminstone
om man lyssnade på lokalradion i början av året, Uddevallas
femmor, som tog sig hela vägen till länsfinal i årets upplaga av
radioprogrammet Vi i femman.
Vi i femman var en riktig upplevelse som jag tror att hela klassen gillade
ända från första början till länsfinalen i Göteborg. Mellan alla tävlingar läste
vi många tidningar och spelade frågespel i skolan. Men mamma förhörde
mig mycket hemma också, så nu kan jag nästan alla frågor på vi i femmanspelet.
Det var ganska jobbigt men det var en anledning varför det gick så
bra. En annan anledning till varför det gick så bra är ju alla i klassen som har
peppat oss och hejat på oss genom alla tävlingar.
I varje tävling har det känts tryggt och vinna första poängen, för då har man
fått en bra start och kände ”det här vinner vi”. Precis innan en tävling skulle
börja kändes det som när jag spelade innebandy mot Partille och låg under
med 3-2 och tog ut målvakten (alltså väldigt pirrigt).
Det bästa med tävlingen var när vi vann länsfinalen och vann 5000 kr!
/ Samuel Arvidsson, klass 5 Fridaskolan i Uddevalla
När jag förberedde mig inför Vi i femman hade jag läst tidningar, tittat
på nyheterna, spelat vi i femman-spelet och Samuel kunde väldigt mycket
innan. Och det var därför vi kunde så många frågor i Vi i femman.
Jag tyckte att det var jättespännande och ifall vi hade klarat den sista frågan
hade vi varit i tv nu. För mig så var det inte så pirrigt inför Vi i femman, bara
den sista gången. Det bästa med Vi i femman var att vi vann 5000 kronor så
att vi kanske kan åka till Liseberg någon dag. Jag tycker att det var jätteroligt
att vara med för att vi kom så långt och att vi var bäst i Radio Väst.
... Och vi hade nog klarat av den sista frågan om vi hade tänkt lite mera för
att den var ju rätt lätt egentligen.
/ Alva Blomberg, klass 5 Fridaskolan i Uddevalla
www.fridaskolorna.se

www.fridagymnasiet.se
Kåseri för nya tågluffare
40 nya förskoleplatser i Vänersborg - tag plats!
De sista spadtagen till den nya förskoleavdelningen har tagits.
En perrong börjar ta form under vårsolens leende, om än täckt
av slipdamm och ännu utan fasta tidtabeller. I luften surrar
frågor, förväntningar, förmodanden och förhoppningar som
nykläckta sommarknott:
Vad hinner hit först, barnen eller matborden? Är lavendel en färg? Hur gammal
är du i glaset? Att översätta tågluffarmetaforen på de minsta barnen är inte
särskilt svårt. Ta tre egenskaper som du tycker kännetecknar en tågluffare
och föreställ dig sedan en 2-åring. Alltid på väg, litet bagage samt en benägenhet
att smaka på allt. Där har du dem. Lika som bär.
Men det finns en extra dimension när det gäller småfolket. De är inte bara
nya i förskolan. De är nya på jorden, i universum, och skinnet under fötterna
har ännu inte bildat den där lite hårdare skorpan på huden. Det ska
vi komma ihåg.
De minsta är ytterst noga med att följa det som känns i magen, fjärilarna, trumpeterna och den där idisslade korvmackan
ni vet… Småfolket är nyfikna, forskningstokiga och väldigt oförutsägbara. Det är något att bejaka.
Med en större förskola väntar vi oss att våra möjligheter ska växa. Nya arbetskamrater, nya barn, större mångfald och
naturligtvis tillskott av energi. Fler tågluffare… Goda chanser att utveckla vårt sätt att organisera oss och vårt sätt att
tänka. Och en sak vet vi med säkerhet med de skisser som lämnat ritbordet, vårt kära Paradis ska bli förskolegård.
Det tackar vi för. Inom de gränserna ryms världens alla underverk, från kinesiska muren till Machu Picchu.
Så lyssna lite extra nästa gång du går förbi förskolan. För snart hörs det nya spadtag, vilda tjut och bubblande skratt.
Det har kommit nya tågluffare…
/ Mikael Bornström
3

Fridaskolan håller starkt på att man kan lära sig mycket även utanför skolan,
det är därför alla nior får möjligheten att åka ut i Europa. Syftet med själva
resan är att fördjupa förståelsen för vad som hände under 1900- talet med
fokus på världskrigen och få kontakt med andra ungdomar i Europa. Fridaskolan
samarbetar med en skola i Zdunska Wola och vi har redan haft en del
kontakt med eleverna via mail. Vi kommer att besöka deras skola när vi är
nere i Polen och ska då diskutera viktiga miljö- och framtidsfrågor.
Att ha kontakt med elever från ett annat land är bra när man tänker på de
kunskapsmål som finns i läroplanen och dessutom är det en väldigt rolig
upplevelse. Att åka och besöka något i verkligheten ger en bra uppfattning
om vad som egentligen hände. Det är lättare att ta in det som hänt om man
ser det med egna ögon. Efter Zdunska Wola ska vi ta oss till Krakow, där vi
tillbringar större delen av vår vistelse i Polen. I Krakow ska vi bl.a. besöka en
saltgruva, ett barnhem och koncentrationslägren Auschwitz och Birkenau.
För att vår resa skulle bli möjlig så har vi bl.a. under längre tid samlat in
pengar i vårt skolkafé där vi bakat och sålt. Vi har också fått flera stipendier.
Vi ser verkligen fram mot den här resan!
4
Berlin, Krakow, Världen
Kort om årets europaresor
I slutet av mars reste niorna i
Trollhättan till Berlin, så här
berättar Johannes Broborn, 9X
När vi äntligen kom fram till Berlin
så hade det hunnit bli mörkt och
staden glänste av ljus och prakt. Vi
hade åkt i 14 timmar så man var lite
mör. Staden kändes oändlig.
Nästa morgon släppte bussen av oss vid Reichstagen (Riksdagen). Vi kollade runt lite och sen ställde vi oss på kö för
att få komma in. Kön var lång och tog sin tid, och när vi äntligen kom in var vi alla nyfikna på att utforska. Vi fick
gå upp på taket och se den vackra utsikten. Sedan begav vi oss till Brandenburger Tor. När vi kommit fram fick vi
kika oss omkring och till slut sa lärarna att det här skulle vara vår mötesplats.
Vi fick gå och hitta nåt ställe att äta på. Vi bestämde oss för att äta på ett typiskt McDonalds eller Burger King men
hur långt vi än gick tycktes vi inte hitta något. Vi fick till slut fråga i en affär och då sa de att det låg en Burger King
vid järnvägstationen. Det var ett litet ställe och vi fick beställa på engelska. Nästa dag skulle vi åka till koncentrationslägret
Sachsenhausen. När vi väl kom in så fanns det massor med häpnadsväckande byggnader, minnesstenar
och annat. Och en sak som jag minns mycket väl var grinden till koncentrationslägret. När man kom in genom
grinden tappade man nästan hakan för det var så otroligt stort. Och när man såg hur omöjligt det var att fly blev
man nästan skräckslagen. Tiden i Sachsenhausen var mycket intressant och väldigt sorglig.
Nu när vi har kommit hem tänker jag att jag verkligen kommer att sakna vår fina tid tillsammans och kompisarna
och lärarna har varit helt underbara. Så, jag antar att detta är slutet på dagboken. Peace, Love and Understanding!
Det här är ett utdrag från Johannes dagbok. Läs hela på www.fridaskolan.se
.., i Vänersborg kommer årets nior att resa till Krakow i slutet
av maj. Sofia Edlundh och Frida Rundberg, 9B, om resan:
www.fridaskolorna.se

Som en del i det samarbete med en gymnasieskola i Krakow
som Fridagymnasiet arbetat med under de senaste två åren,
passade man också på att besöka de polska vännerna på plats i
Krakow. Emma Lantz, Fridagymnasiet om detta:
Nästan två år av förberedelser, två år isär. Om att göra de där resorna som
man aldrig trott man skulle göra. Aldrig kunde vi tro att fem dagar skulle
innehålla så många positiva intryck och upplevelser!
Minns ni vilket tjabbel det blev när lärarna skulle få sova på vandrarhemmet
ALLA nätterna? Tack Gud att vi bara behövde vistas där en natt, även om
just den natten var den längsta på hela resan (och dyraste?). Arton tjejer i
samma rum och i genomsnitt fyra timmar sömn säger nog allt!
Det började bra, klasskassan som vi tjänat in blev stulen inom loppet av en
timma efter att vi landat i Warszawa. Det blev till att spärra kortet och skaka
av sig känslan som infunnit sig. Man riktigt såg hur alla höll andan...
När vi till slut kommit på rätt tåg mot Krakow, började det faktum att vi
faktiskt inte längre var hemma att sjunka in. De kilometerlånga kålstånden
skrämde vettet ur många men vad jag har hört efter resan så vet jag ingen
som blev bjuden på kål... Ryktet om att de lever på kål dagarna i ända dog
där och då.
Det var underbart att träffa min värd ”Pati” igen efter så lång tid och det
otroliga var att hon kom ihåg vem jag var! Lugnet jag kände när jag kramade
om henne försvann snabb när hon sa att vi var försenade...
Min chockade själ och jag begav oss direkt till “acting class”, fem minuter
efter att tåget rullat in på perrongen i det kalla Krakow. Där möttes vi av
fyra fnittriga tjejer och en något överambitiös kille - alla redo att lära mig
uttrycka polska ord med kroppen som enda hjälpmedlet!
Tro det eller ej – I survived, eller som jag säger när jag pratar engelska i
Polen – Aj survajvd.
Det blev många utekvällar, mest för att man skulle få träffa de andra svenskarna
och polackerna visade oss snällt runt. De var fantastiska! Jag fick trots
mina protester, sova i en av familjens två sängar. Patis mamma sov i soffan
medan jag låg i hennes varma säng, med huvudet och fötterna stadigt mot
väggen.
Det obligatoriska besöket på Auschwitz fick ner oss på jorden ett tag. Det är
skönt att vara med folk man tycker om när man möter så hemska intryck.
Det var första gången jag var där och ja, vad ska man säga? Det blev många
tysta minuter.
En sak som är säker är att det blev fem fartfyllda dagar med ett okänt antal
besök på “Donken”, sms kors och tvärs samt kissepauser bland poliser och
prostituerade... ”Fniss, fniss!”
Jag är övertygad om att alla med mig vill ta tillfället i akt och tacka “våra
polacker” för ett besök som slog våra förväntningar med hästlängder och
som så vänligt tog emot oss i sina hem!
www.fridagymnasiet.se
5

6
Våra första studenter
Nu kommer den första kullen Fridastudenter
Sjungom studentens lyckliga dag ... Så lyder början av den
kända texten som våra första, stolta och till den framgången väl
förtjänade studenter skall sjunga. För att sätta lite perspektiv på
den stundande ceremonin kanske det är på sin plats att återberätta
delar av historien bakom Fridagymnasiets tillkomst.
Idén om att starta en gymnasieskola går faktiskt så långt tillbaka i tiden som
till Fridaskolornas första år. Vi sa ofta att när vi har tre fullt utbyggda grundskolor,
ja då skall vi starta en gymnasieskola. Och det var också vad vi gjorde
våren 2005, då vi lämnade in ansökan om att starta en gymnasieskola.
Ett av de första dokumenterade planeringstillfällen vi har sker i en bil under
hemfärden från Kumla. Nu undrar ni säkert vad man kan mena med en
hemfärd från Kumla. Sanningen är att en delegation bestående av två från
Fridaskolorna hade genomfört en utbildningsdag med skolpersonal i just
Kumla hösten 2004. Den konkreta planeringen, eller kanske antecknade
drömmar, rymdes på en väldigt litet papper. Grundtankarna från papperslappen
ligger dock fortfarande kvar.
En rad av mer seriösa planeringsmöten gick av stapeln. En liten första modig personalgrupp på fyra personer växte
fram under hösten 2005. I tidiga anteckningar från de träffarna kan man till exempel läsa att marknadsföringsidéer
börjar ta form:
Tröjor med namn och bricka med Fridagymnasiets logga, pennor och kola till mässan i Trollhättan.
Inbjudan till Öppet Hus den 23/11.
Presenningsidén inför utställningen den 11/10.
... och så kontakta Grästorp, Mellerud för info om gymnasiet.
Låtom oss fröjdas...
Hösten 2006 var alla planer och
alla tankar omsatta till en mycket
spännande verklighet, då vi hade 42
spända och förväntansfulla nyblivna
gymnasielever på plats framför
personalen.
Redan vid den officiella invigningen
tackade vi för elevernas engagemang
och vilja att bidra till starten
av Fridagymnasiet.
Utan det fortsatta engagemanget
från våra elever och från vår utomordentligt
motiverade personal hade
det givetvis inte kunnat bli den nyskapande
aktör inom gymnasieverksamhet
som vi idag faktiskt är.
www.fridaskolorna.se

Goda historier att hålla vid liv
Goda historier att hålla vid liv kan vi inte få för många av. Hur skall man någonsin glömma vår första kick-off på
Lurö? Som till exempel träningen på konkretisering av våra riktlinjer:
Elevansvar:
www.fridagymnasiet.se
Jamän,kom
och ät nu då!
Mångfald skall prägla verksamheten:
Evolution...
Eller det här...
… att höra två mörkrädda tjejer i ord, ganska starka ord, beskriva hur mycket de
hatade spindlar. Detta sagt innan de besökte den finurligt utformade och
småkrypsrika utetoaletten.
… klarar jag verkligen av att gå Samhällsprogrammet? Självklart, svarade vi.
Idag har hon kunnat välja den högskola som hon önskade.
… matlagning med olika nivåer av ansvar och innehåll.
… en våghalsig personal som genomförde ett välövat konstsim
i en höstkylig Vänern, om än med viss dödsskräck. fortsättning på sidan 8
7

Vad händer
efter studenten?
8
Cecilia Danielsson
- Sommarlov! Det behövs!
Sen sticker jag till Frankrike, till
Lyon för att plugga franska i tre
månader.
Fritiof Hedman
- Först ett välbehövligt sommarlov,
sen blir det datateknik på
Chalmers, i fem år, så jag längtar
redan…
Linus Anna Silferstolpe Möller
- Jag Att funderar det finns på speglar! att åka till Inte så,
USA men det som är au ju pair, rätt praktiskt kul att prova att ha.
nåt Annars annorlunda. är det bästa Sen blir att det
är
högskola, större, det psykologi, känns roligare kanske…
då.
Studentfirandet på Fridagymnasiet
Nu ser vi fram emot ett värdigt och glatt firande av vår första student.
Vi inleder med en gemensam middag den 2 juni där studenterna har bjudit
in personalen.
Den 5 juni är det sedan dags för lift-off. Dagen inleds med ceremonier
med tacktal och visdomsord på vägen ut i den stora världen. Vi avslutar
med att studenterna springer ut från Fridagymnasiet till respektive anhöriga
klockan klockan 15:00. Givetvis är så många som har lust och tillfälle att
bevittna när våra första historiska studenter springer ut varmt välkomna!
Till er, våra första studenter!
”Den ljusnande framtid är vår!” Vi hoppas av hela vårt hjärta att det blir
så för er, våra nybakade studenter. Använd de egenskaper och kvaliteter ni
visat vid så många tillfällen under tiden hos oss så är vi övertygade att det
också blir så.
- Var beredda på utmaningar och oförutsedda händelser
- Ansträng er för att skaffa sig information och lösa problem
- Inta ett aktivt förhållningssätt som innebär eget ansvar och egna initiativ
- Arbeta för att åstadkomma en skapande och kreativ miljö för lärande
Hurra, och Lycka till!
/ Fridagymnasiets personal genom Tomas Borgvall och Filippa Johansson
Fridagymnasiets erbjuder för närvarande två program, Samhällsvetenskapsprogrammet
och naturvetenskapsprogrammet. Till vår glädje
fortsätter båda programmen att växa i antal studerande inför läsåret
2009/2010.
Läsåret därefter ser vi fram mot att elevantalet skall öka ytterligare,
och förhoppningsvis också ett utökat programutbud.
Självklart med lika goda studieresultat
som våra elever presterar redan idag.
Välkommen till Fridagymnasiet!
www.fridagymnasiet.se
info@fridagymnasiet.se
0521 - 26 04 20
www.fridaskolorna.se

Emma
www.fridagymnasiet.se
... räknar ned till studenten!
I skrivandets stund är det exakt femtio dagar kvar av mitt liv
som gymnasiestuderande. Femtio dagar! Helt otroligt känns
det. Varje gång man råkar tänka på framtiden går en kall ilning
längs ryggraden...
Alla är vi olika, vissa har i åtanke att bege sig ut i världen och söka lyckan
och andra vill stanna kvar här hemma och studera vidare - något som vi
allihop i slutändan skulle behöva göra för att få en bra chans, eftersom alla
i trean läser studieförberedande gymnasielinjer. En del har redan fått jobb
som de ska börja sitt liv som vuxen med, andra letar febrilt arbete utan
vidare framgång. Trots olikheterna har vi i alla fall en sak gemensamt; förhoppningen
om att livet efter gymnasiet ska bli så bra som möjligt.
När jag gjorde mitt gymnasieval gjorde jag ett val som verkligen påverkade
mitt liv. Jag valde en skola som har lärt mig med en av de viktigaste sakerna
i livet, nämligen att följa sina drömmar och inte nöja sig med saker som är
medelmåttiga. Därför vill jag här försöka förmedla några ord som kanske
förändrar någons sätt att se på livet eller ger någon annan en spark i baken.
Jag har insett att vi måste leva livet med baktanken om att vi bara lever en
gång. Jo, visst tror vissa att man återföds eller rent av fortsätter leva i en annan
värld efter denna - men vem vet egentligen hur det är?! Varför chansa?
Lev livet så som du vill minnas det, och för mig betyder det att jag i slutet
ska känna att jag levt livet. Då menar jag inte bara allt det vackra, att jag rest
över hela världen, skaffat vänner i jordklotets alla hörn... nej, jag vill minnas
både misstag och uppfyllda drömmar. Jag tror att man lär sig av sina misstag,
så för att kunna uppleva mycket måste man klanta till det alldeles för
många gånger för att det egentligen skall vara nyttigt för självkänslan - om
man nu inte gör som jag säger; tänker man att man bara lever en gång, då
får man ursäkter och förklaringar till väldigt mycket.
Precis som jag redan förklarat är vi alla olika, men vore det inte roligt att
pröva olika yrken om det nu är så att man bara lever en gång? Vore det inte
roligt att vakna i olika sängar, bära olika kläder och bada i olika vatten?
Möta soluppgången mot olika horisonter och testa smaker du aldrig kan
säga är mindre goda före du smakat dem? Vore det inte enklare att hitta din
livskamrat om du mötte fler personer än du gjort hittills? Visst kan det kännas
tryggt att stanna kvar här, välja ett jobb med stadig inkomst och strunta
i alla grodor du kunde kysst i stället för den finniga mannen med hyfsad bil
som du valde i matkön? Frågan som alltid kommer finnas kvar om du väljer
den enkla vägen är: Tänk om där ute finns något bättre?
Så kom igen nu, väv ditt liv som en trasmatta med miljoner olika händelser
och upplevelser, ta risker och gör saker du aldrig gjort förr - för du får kanske
bara möjlighet att göra det en gång! Tänk samtidigt på att det gäller för
alla, ta vara på tiden vi har och umgås med dem du tycker om. Lär dig av
andra, av dig själv och av livet. Ta chansen och lycka till!
/ Emma Lantz
Emma Lantz
- Emma har gått det naturvetenskapliga
programmet på Fridagymnasiet
och har nu många idéer inför
framtiden - kanske att utbilda sig
till läkare, veterinär eller polis. Men
först väntar ett sommarjobb inom
vården, och till hösten bär det av till
USA för att arbeta som au-pair.
Emma om tio år då? Just nu känns
det väldigt avlägset och man kan
förstås bara att gissa vad man har
för sig då. Kanske befinner hon sig
utomlands, någonstans och i något
sammanhang där hon på något vis
kan hjälpa människor.
.., och om tiden på Fridagymnasiet
sammanfattar hon det med tre ord;
unikt, roligt och minnesvärt!
Grattis Emma, och lycka till!
9

10
Gäst i det ovanliga
Om studiebesöken på Fridaskolorna
Att ta emot studiebesök är väl numera en ganska vardaglig del
av verksamheten på Fridaskolorna. I olika former tar vi emot
besöksgrupper varje vecka och de kommer i stort sett från hela
landet. Vad är det egentligen som folk är så nyfikna på?
Antalet studiebesök som besökt Fridaskolorna börjar nu närma sig 3000,
och det stora antalet är inte en slump. För att hantera det här på ett vis som
både innebär att besökaren skall uppleva ett intressant och välorganiserat
besök samtidigt som det inte skall inverka störande på verksamheten fordras
naturligtvis en väl fungerande organisation kring studiebesöken, och det är
där som Lena Larsson, lärare på Fridaskolan i Vänersborg, finns som ”spindeln
i nätet”. Lena är också anställd i vårt dotterbolag DidaktikCentrum,
och det är i den rollen hon arbetar med våra studiebesök.
Samordning av studiebesöken
I rollen som samordnare av studiebesök inleder Lena Larsson läsårets arbete
med att göra en förfrågan hos respektive skolas och förskolas utvecklingsledare:
Vilka möjligheter finns det att ta emot studiebesök under året? Av
olika anledningar kan vissa tider under ett läsår passa bättre att ta emot
studiebesök än andra, och det är viktigt att Lena har en uppfattning om när
detta är, för att kunna matcha studiebesökens omfång och behov mot en
verksamhet på ett så bra vis som möjligt.
Detta betyder att hon är beredd när förfrågningar börjar strömma in, vilket
i huvudsak brukar vara i början och i slutet av terminerna. Studiebesökare
hör av sig både via e-post och telefon, och det gäller då för Lena att lyssna in
beställningarna noggrant. För att kunna ro i hamn ett lyckat och uppskattat
studiebesök, är det tvivelsutan väsentligt att idén om vad man tror att
man kommer att få uppleva, också är någonting som Fridaskolorna faktiskt
kan erbjuda. Lena är därför också noga med att låta blivande studiebesök
få beskriva var de är i sin process och varför de har blivit intresserade av
Fridaskolan.
I samma takt som efterfrågningarna når Lena Larsson, dubbelkollar hon
med respektive utvecklingsledare för att se om det fungerar att ta emot de
aktuella beställningarna. När det är gjort, ska beställningarna bekräftas, och
sedan ska datum och program sättas. De detaljerade önskemålen vidarebefordras
till utvecklingsledarna, som delegerar de praktiska arrangemangen
på skolorna. Genom Lena får skolorna också det materiel som behövs, till
exempel broschyrer och formulär för feedback. När allt är grönt, bekräftar
Lena programmen till besökarna.
När besöken så småningom är gjorda, tar Lenas efterarbete vid. Detta innefattar
bland annat att läsa samtliga besökares utvärderingar, sammanställa
och bolla tillbaka till utvecklingsledarna. Lena gör sedan, när studiebesöken
är över för året, en egen utvärdering tillsammans med Didaktikcentrum.
Till denna läggs idéer och synpunkter från ledningsteamet, och till sist –
innan årscykeln är komplett – är det dags att tänka nytt och utveckla studiebesökens
innehåll och form inför nästa läsår. Varpå allt börjar om…
www.fridaskolorna.se

Vilka är intresserade av studiebesök?
Ja, det varierar oerhört. Nästan alla typer av besökare finns. Allt från enskilda pedagoger (som ibland till och med
har betalat ur egen ficka!) till enstaka arbetslag till samtliga pedagoger på en skola. Till det kommer skolledare,
utvecklingsledare och skolchefer. En och annan skolpolitiker har varit på besök, nyfikna representanter från Skolverket
likaså. Till och med hela kommuner har i omgångar varit på studiebesök på Fridaskolorna. Sedan läsåret
2007-2008 har många besök ingått i en större kompetensutveckling som Didaktikcentrum ansvarar för, bland
annat i Linköpings, Värnamos, Höganäs, Mörbylångas och Olofströms kommuner. I dessa fall handlar det om ett
totalupplägg som syftar till långsiktiga verkningar, och det blir ett växelspel: Didaktikcentrum (ofta med tillskott
från Frida Utbildnings aspirantutbildning) är ute på olika skolor, och dessa skolor kommer också på besök som en
del av sin kompetensutveckling.
Hur får alla besökare nys om oss? Sätten är tveklöst legio, och utan inbördes rangordning kan man nämna Fridaskolornas
deltagande på olika mässor som Skolforum och Matematikbiennalen, och olika artiklar i tidningar
och böcker, skrivna av bland andra Håkan Johansson och Jan Blomgren. Många anger att de blivit intresserade
av studiebesök för att de har hört talas om Fridaskolan av andra som redan varit på besök. Likaså har arbetet med
portfolio, individuell utvecklingsplan och nu på senare tid matematikutvecklingsschema lockat besökare.
En hel del skolor återkommer också, vilket förstås är glädjande och hedersamt. Det kan handla om att man vill
att hela personalen ska få möjlighet att göra ett studiebesök, och det är också ofta så att samma personer kommer
tillbaka för att kunna vidga intrycken och fördjupa diskussionerna. ”Det som gjorde starkast intryck på mig är utvecklingen
av skolan. Jag hade förmånen att besöka er 2000. Fantastiskt hur man fått kulturen att leva vidare”, som
en gäst uttryckte det i sin utvärdering.
Och vad är det nu då som studiebesöken är så nyfikna på? Svaret är även här inte ett, utan många – och de har
förändrats över tid. I början på 2000-talet var många besök inriktade på portfolio, och drygt tre år senare hade
fokus skiftat till att istället gälla områdesarbete och hur man dokumenterar elevers lärande och utveckling. Just
områdesarbete har efterfrågats konstant, liksom organisation av lärande. Runt 2005 var både elevinflytande och
elevansvar något som studiebesökare ville veta mer om, men framförallt ville man veta mer om hur vi hade arbetat
med målstyrning.
2006 var den individuella utvecklingsplanen mitt på tapeten och många
besök var nyfikna på vilka möjligheter som Fridaskolorna såg. Under 2007
och 2008 fanns fortfarande en tyngdpunkt på efterfrågningar av IUP och
målstyrning, och då närmast hur man kunde göra undervisning av IUP:n.
Många besökare under de senaste åren har också varit intresserade av hur
man utvecklar en verksamhet. ”Engagemanget och den positiva skolsynen
har gjort starkast intryck på mig. Hur kan man skapa detta engagemang i
en ’vanlig’ skola? Jag har varit på alla tre Fridaskolorna och det är samma
bild på alla skolorna” skrev en studiebesökare. Från 2008 har även många
efterfrågat studiebesök med inriktning på betyg, bedömning och skriftliga
omdömen.
Det börjar alltså med en liten förfrågan från Lena Larsson till utvecklingsledarna
om möjligheterna att ta emot besök, och slutar med en utvärdering
från en – förhoppningsvis – inspirerad, nöjd och taggad studiebesökare.
Som det stod i en utvärdering:
”Det som gjort starkast intryck på mig är att alla är så
positiva, trygga och glada, både personal och elever.
Hur startar man en sån här skola?”
www.fridagymnasiet.se
Lena Larsson
11

12
Behövs rektorsutbildningen?
Om DidaktikCentrums rektorsutbildningar
Frida Utbildning har för tillfället runt 250 skolledare under
utbildning i åtta kommuner runt om i landet. Längden på
utbildningarna varierar från 6 till 30 dagar och löper över flera
år. Men varför behövs det egentligen en rektorsutbildning?
Svensk skola är till synes inne i en fas av stark utveckling. Arbetet med att
skapa hållbara system för målstyrning och kvalitetssäkring pågår på flera
olika plan. Skolverket och Myndigheten för skolutveckling har publicerat
skrifter om utvärdering och kvalitetsarbete i en aldrig sinande ström. Konferenser
kring kvalitet och utvärdering är vanligt förekommande företeelser.
Skolchefer och skolledare diskuterar skolplaner, arbetsplaner, utvecklingsdialoger,
balanserade styrkort, kvalitetsredovisning, uppföljning, utvärdering,
utveckling, förbättring…
Regeringen tar nya grepp för att få fart på skolans utveckling – nya mål för
åk 3 i sv och ma, obligatoriska nationella prov i åk 3 och åk 5, nationella
prov i fysik, kemi och biologi i åk 9, skriftliga omdömen för alla elever i
grundskolan, ny betygsskala, en reviderad gymnasieskola och så vidare…
Mycket tid och stora resurser satsas vilket, måste man förmoda, förväntas
ge goda effekter. Nu kanske man inte ska vara alltför optimistisk – stora
satsningar har gjorts kontinuerligt under de senaste 50 åren och effekten
av satsningarna måste ändå sägas vara måttliga i förhållande till nedlagda
resurser.
I ett historiskt perspektiv har således sådana här satsningar mestadels gett låg
avkastning eller för att uttrycka sig en aning mer fyndigt – rätt som det är
blir det fel. De nya läroplaner vi har ligger rätt i tiden och bygger på aktuell
forskning och beprövad erfarenhet – det stora problemet är metoden eller
sättet som de sjösätts på. Det finns nämligen bara en väg för en skolreform
att bli framgångsrik – den måste ta vägen genom klassrummet!
Hur ser DidaktikCentrum på situationen?
Håkan Johansson på DidaktikCentrum berättar om hur han ser på svensk
skolutveckling, och han beskriver han arbetet i skolor och kommuner på
följande sätt:
”I vårt arbete möter vi kloka människor som tar sin uppgift på allvar och
som idogt arbetar för att åstadkomma bestående förbättringar. Dock ser vi
sällan eller aldrig en rejäl samordning av resurser och insatser som skulle
kunna utgöra ett stöd för dessa personer.
Trenden är istället att ansvar och resurser sprids på allt fler händer, vilket
ofta får till följd att olika satsningar tar ut varandra och att medarbetarna
i organisationen inte vare sig hinner eller orkar följa med i svängarna. På
många skolor finns det således alltför många ”projekt” igång samtidigt för
att en positiv effekt ska komma till stånd.
Den förväntan som finns om att det ska ske en utveckling infrias därför
sällan och dessutom saknas det vanligen kunskap om hur långsiktig skol-
www.fridaskolorna.se

utveckling bedrivs. Det paradoxala är att det ofta är en uppriktig vilja att utveckla skolan som ligger bakom den
snåriga situationen. Med en fast struktur för långsiktig skolutveckling och uttalade verksamhetsnivåer som bygger
på ett systemteoretiskt resonemang skulle man dock kunna undvika att gå i den här fällan.”
Varför händer det så mycket just nu?
Bakgrunden till alla de förslag som nu duggar tätt från utbildningsdepartementet står att finna i utbildningsdepartementets
oro för den svenska skolan. Det spelar mindre roll vilken aspekt man lägger på trovärdigheten i departementets/utbildningsministerns
marknadsföring av den svenska skolans försämrade resultat – oavsett sanningshalten
i påståendena att den svenska skolan har försämrat sitt resultat vid en jämförelse över tid, eller ej. Måluppfyllelsen i
den svenska måste sannolikt ändå öka – det finns ingen tveksamhet eller motsättning i den här ambitionen, möjligen
kan det finnas olika idéer om hur det ska gå till.
Tomas Borgvall, utvecklingschef vid Fridaskolorna, får frågan om vad som krävs. Han svarar:
”För att komma vidare och för att nå en ökad måluppfyllelse bland våra elever väljer vi nu att utnyttja den
kompetens som finns i vårt systerbolag Didaktikcentrum AB. Didaktikcentrum AB arbetar för närvarande med
ledarskapsutveckling i ett stort antal kommuner i Sverige. Vi som är ansvariga för att driva ledarskapsutvecklingen
inom Frida Utbildning är övertygade om att vi kan vända den trend som svensk skola befinner sig i. Inom Frida
Utbildning är vi nämligen övertygade om att alla som arbetar i förskolan/fritidshemmet/skolan vill och kan utveckla
verksamheten, att alla elever vill och kan lära och att alla föräldrar vill och kan stödja sitt barns lärande.
En viktig resurs i arbetet med att förändra till det bättre är våra skolledare. Vi bedriver därför en långsiktig rektorsutbildning
på systemteoretisk grund för samtliga skolledare. Rektorsutbildningen ska stärka rektors förutsättningar
att vara en god och proaktiv pedagogisk ledare och att fullt ut ta resultatansvar för sin verksamhet. De bärande
kriterierna i utbildningen handlar om hur en långsiktig och hållbar utveckling kan skapa trygghet i vår organisation.
Utbildningen ska också ge en fördjupad insikt kring skolutveckling och ha en nära vardagsanknytning. Kort sagt
ska fokus vara hur ett ledarskap i en målstyrd, värdegrundsbaserad verksamhet ska se ut. Det övergripande målet
för utbildningen är att ge fördjupad kunskap om grundförutsättningar och redskap för systematisk skolutveckling.
I målet ligger också att få viss kännedom om organisationer som system och exempel på användbara redskap i ett
förändringsarbete.”
På vilken grund vilar rektorsutbildningen?
Frida Utbildning AB, med dotterbolagen Fridaskolorna AB och Didaktikcentrum AB, är ett värdegrundsbaserat
företag där det systemteoretiska perspektivet utgör grunden för verksamheten. Som avslutning är det därför på sin
plats att fritt citera Oscar Öquist , en av Sveriges ledande systemteoretiker och, bland annat, ansvarig för de senaste
nationella utvärderingarna i Skolverkets regi:
”Det finns en föreställning om systemteori och systemtänkande som något tekniskt, kyligt och främmande för
humanvetenskapernas humanistiska ideal. Min idé är att ett systemiskt tänkande har en tydlig humanistisk och
demokratisk udd.
Ledaren eller läraren som har en systemisk
utgångspunkt för sitt arbete
tar inte parti för någon enskild del
utan har hela systemets väl framför
ögonen. Ett sådant förhållningssätt
gagnar alla som ingår i systemet –
ett sant demokratiskt förhållningssätt
ur mitt perspektiv!”
/ Anders Nord, redaktör
www.fridagymnasiet.se
13

14
Bortom horisonten
... eller kanske redan nu?
Vårt uppdrag är att förbereda eleverna för fortsatta framgångsrika
studier och på sikt för ett innehållsrikt och föränderligt
yrkesliv. Inom Fridakoncernen har vi därför en strategi som
kortfattat innebär att vår verksamhet ska utvecklas i takt med
de förändringar som sker i omvärlden.
Merparten av Sveriges skolor är relativt traditionellt uppbyggda med fokus
på studier i ämnen – strikt skilda från varandra. Om man i det perspektivet
sneglar på arbetsmarknaden och hur den förändras är det enkelt att inse att
den här strategin (eller avsaknaden av strategi) inte duger. Signalerna från
statsmakterna gör dessutom att den traditionella skolan, med sitt fokus på
enskilda ämnen, riskerar att ytterligare cementeras.
Utmaningar
Det är ingen enkel utmaning att bygga en skola som lever upp till behoven
på en framtida arbetsmarknad. Men vare sig det är enkelt eller ej finns det
inget annat alternativ än att ta ansvar och arbeta målmedvetet för att ge
våra barn och ungdomar de kunskaper de behöver för att de väl rustade ska
kunna möta framtiden.
En av utmaningarna är att på ett strukturerat och klokt sätt inlemma IKT
(Informations- och Kommunikations-Teknologi) i skolan. Användningen
av teknik i skolan utvecklas och förändras ständigt. Många pedagoger använder
idag tekniken kanske mest för att presentera fakta som ett komplement
till den vanliga undervisningen. Andra har upptäckt nya möjligheter
med tekniken och inser att den öppnar vägar till ett mer flexibelt och verklighetsnära
lärande.
Långsiktighet
För att vi ska lyckas med att integrera modern teknik med aktuell forskning
kring lärande krävs långsiktiga insatser. Pedagogerna behöver stöd och
kompetensutveckling för att på ett naturligt sätt kunna integrera IKT i elevernas
lärande. Skolledarna behöver utbildning för att kunna fungera som
pedagogiska ledare i en värld där de tekniska redskapen utvecklas i en allt
snabbare takt.
Som jag antydde tidigare går signalerna från statsmakterna, när det gäller
lärande, på tvärs med vad arbetsmarknaden kräver i framtiden. När det gäller
IKT däremot, finns det egentligen inga tydliga signaler i vilken riktning
skolan bör gå. Det finns idag ingen ”nationell identitet” när det gäller hur
vi ska inlemma modern teknik i undervisning och lärande. Däremot finns
det mängder med goda initiativ på olika håll. Problemet är dock att det är
svårt för enskilda skolor att dra lärdom av alla goda tankar eftersom det inte
finns en sammanställd och samlad bild.
Strategi
I väntan på att en nationell strategi får vi, i gott sällskap med andra skolor
och kommuner, lita till det vi själva kan åstadkomma. Fridas strategi går ut
på att IKT är ett (av många) verktyg för att ytterligare främja och variera
www.fridaskolorna.se

lärandet. I vår långsiktiga IKT-strategi finns därför bland annat: väsentligt utökade investeringar i ny teknik, utveckling
av pedagogernas kompetens, utveckling av pedagogiska verktyg kopplat till en satsning på att öka kunskapen om vilka
källor som finns när det gäller digitalt innehåll.
Systematik
Fridaskolorna arbetar systematiskt med att utveckla verksamheten, bland annat genom årliga lägesanalyser. Med
stöd av våra utvärderingar gör vi upp en strategisk utvecklingsplan där vi fastställer vilka effekter vi förväntar oss
av de insatser vi planerar att genomföra. I planen gör vi också strategiska val, det vill säga i vilken ordning vi ska
genomföra olika insatser och vilka investeringar som krävs, samt hur vi ska gå tillväga för att uppnå goda effekter.
Några av de frågeställningar vi utgår från är vilken insikt det finns om hur IKT kan främja lärandet hos våra barn
och ungdomar, hur tillgängligheten ser ut, det vill säga hur dagsläget är när det gäller tillgång till datorer/trådlösa
nätverk/projektorer och digitala skrivtavlor. Vi tittar också på pedagogernas roll med fokus på flexibelt lärande där
vi tänker att våra pedagoger vill få nya utmaningar som fördjupar och utvecklar idén om hur lärande kan gå till.
Demokrati och mångfald
Vi på Frida (i likhet med andra aktörer) kan inte veta exakt varthän utvecklingen är på väg. Det vi däremot kan
göra är att ständigt spana och strukturerat pröva nya vägar. ”Nästa generation lärande” handlar inte om ett nytt sätt
att lära utan om nya och spännande redskap som kan variera och göra lärandet mer lustfyllt. I grunden handlar det
också om tillgänglighet för alla, det vill säga ett demokratiskt perspektiv på kunskap och lärande.
Som ni säkert lagt märke till handlar den här artikeln inte om en tro på ny teknik som kommer att lösa alla våra
problem. Snarare handlar det om att vi tillsammans, pö om pö, förändrar vårt sätt att se på lärande. På Frida står
vi för att kunskap är viktigt – men, och ett viktigt men – kunskap kan inte isoleras i olika öar/ämnen. Nu, och i
framtiden, är det helheten som måste stå i fokus.
På Frida tänker vi att mångfald ska omfatta vår verksamhet – inte enfald.
www.fridaskolorna.se
www.fridagymnasiet.se
www.fridagymnasiet.se
/ Håkan Johansson, Koncernchef Frida Utbildning AB
15

Att få gå sin egen väg
Om ett områdesarbete i Trollhättan
I januari startade sjuorna i Trollhättan ett nytt områdesarbete.
Det speciella med just det här området var att det skulle vara
egenplanerat. Det innebar att eleverna skulle utgå från läroplanens
mål och sedan själva bestämma vad de skulle jobba med
under de sju veckor som området pågick.
Syftet med området var att eleverna skulle få prova på att ta ett personligt
ansvar för sin inlärning och att få prova olika arbetssätt och metoder. Syftet
var också att få vara med och planera och utvärdera undervisningen. En del
visste med en gång vad de skulle arbeta med, medan några andra inte hade
en blekaste aning.
Manfred Klug, Peggy Wedin och William Buller valde att spela in en egen
film tillsammans:
”Vi valde att göra en film därför att vi aldrig gjort någonting liknande förut
och för att vi tänkte att det skulle vara kul att testa på, och det var det! Det
var kul att få välja själv vad man skulle jobba med.”
Hanna Liljeblad valde att ha hemkunskap:
”Jag valde det därför att jag gillar att laga mat och baka. Jag tyckte att detta
området var jätteroligt! Kul att känna att lärarna litar så på oss elever så att
dom vågar ge oss ett sånt stort ansvar. Jag tycker också att det var kul att
man fick vara så delaktig.”
Mentorn Mårten Kolsmyr blev otroligt imponerad av elevernas drivkraft:
”Det här området har verkligen gått grymt bra! Jag blev otroligt imponerad
av elevernas drivkraft och att dom klarade av att planera och avsluta sitt
arbete, dom gav aldrig upp. Det var även väldigt roligt att se att alla gjorde
så olika grejer och jobbade inom så många olika ämnen. Det var lite pirrigt
precis i början av området eftersom man inte alls visste hur det skulle sluta,
men när man har kollat på alla olika redovisningar så undrar man ju nästan
varför det var det, alla fixade det hur bra som helst. Jag är otroligt stolt!”
/ Klara Grahn, 7z Fridaskolan i Trollhättan
Mattias Söderqvist och Rikard Dävehed valde att tillverka en go-kart.
Efter cirka hundra arbetstimmar var den färdig för sin premiärtur.
Bild och form, grundkurs, vt 2008. Handen sitter i vanliga fall fast på Amanda Jonasson
Inblicken
nummer 1/2009