L-G:s rättade texter Skötselplan för Nationalstadsparken i Stockholm ...
L-G:s rättade texter Skötselplan för Nationalstadsparken i Stockholm ...
L-G:s rättade texter Skötselplan för Nationalstadsparken i Stockholm ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
har mycket dålig kondition och t.o.m. utgör en trafikfara. Samtidigt utgör dessa gamla träd<br />
nästan undantagslöst de som hyser de största naturvärdena med ihåligheter <strong>för</strong> hålbyggande<br />
fåglar och fladdermöss, påväxt av svampar och mossor, substrat <strong>för</strong> hotade insektsarter.<br />
Vidare finns här finns en del rödlistade svampar samt sällsynta insekter som t.ex.<br />
noshornsbagge. Dessa trädbjässar har högt kulturhistoriskt värde genom att de redan anlades<br />
på 1600-talet. Trädvårdsplanen tar fasta på dessa värden och genom beskärning söker man<br />
<strong>för</strong>länga livslängden <strong>för</strong> så många träd som möjligt.<br />
Bedömning<br />
Det är viktigt att <strong>för</strong>nyelsen av alléträden sker över så lång period som möjligt <strong>för</strong> att skapa<br />
en kontinuitet i uppkomsten av träd viktiga <strong>för</strong> den biologiska mångfalden.<br />
Mål<br />
Alléerna <strong>för</strong>nyas successivt med i <strong>för</strong>sta hand hänsyn till säkerhet. Genom beskärningar m.fl.<br />
åtgärder <strong>för</strong>längs trädens livstid..<br />
Åtgärder<br />
Gamla träd som ej utgör hot <strong>för</strong> trafik eller <strong>för</strong>bipasserade på stigar bör sparas trots risken <strong>för</strong><br />
grenbrott. Det räcker med att hålla uppsikt och regelbundet beskära inåtlutande grenar. De<br />
fällda trädstammarna eller grenarna bör få ligga och multna på lämplig plats i så nära<br />
anslutning till växtplatsen som möjligt.<br />
Litteratur<br />
Topia Landskapsarkitekter AB, 2002. Trädvårdsplan Ulriksdals slottsområde.<br />
Bauer, Walter, 1971. Ulriksdals slottspark, trädvårdande åtgärder<br />
UP 4. Mons Mariae-kullen<br />
Mons Mariae eller Lusthuskullen utgörs av en kulle en gång skapad som en vattenreservoar<br />
<strong>för</strong> fontäner och bevattningen av dammarna fram<strong>för</strong> slottet. Kullen har en bergskärna men är<br />
pålagrad med åsmaterial och jordmassor. Den ovala <strong>för</strong>djupningen finns kvar men består idag<br />
av ett gräsbevuxet bäcken omgärdat av sluttningar med fram<strong>för</strong>allt gamla ekar i en halvöppen<br />
parkmiljö. En stor hägg växer i ena kanten av gropen. På kullens sydsida täcks en stor yta av<br />
snöbärssnår. Kullens västsida hyser bl.a. blåbär, getrams, oxbär, krollilja och getapel. Hela<br />
kullen och dess sluttningar hyser bestånd av äldre grova träd med mer tallar åt norr. Ekarna<br />
här är mycket gamla och med gott om ihåligheter och död ved, viktiga <strong>för</strong> den biologiska<br />
mångfalden. Kullen har en rik svampflora.(Wasstorp muntl.)<br />
Mål<br />
Området <strong>för</strong>blir en halvöppen parkmiljö med glest bestånd av grova ekar och fristående andra<br />
yngre ekar och andra träd. Den gamla bassängen återskapas som en grund dammiljö.<br />
Åtgärder<br />
Vatten pumpas upp från Edsviken och fyller bassängen med upp till meterdjupt vatten varvid<br />
en dammiljö skapas <strong>för</strong> groddjur och vattenlevande insekter. Träd som växer upp i kronorna<br />
på ekarna avverkas och hela området hävdas med slåtter eller ett måttligt fårbete. En särskild<br />
plan <strong>för</strong> hur kullen skall återställas bör utarbetas.<br />
Litteratur<br />
Statens Fastighetsverk 1994, Trädgårdarna på Ulriksdal.<br />
22
Change language