L-G:s rättade texter Skötselplan för Nationalstadsparken i Stockholm ...

På nordsidans sluttningar bör vegetationen i större utsträckning hållas undan i de stråk som
idag är minst igenväxta och skapa möjlighet till vintersport på sikt. Dock ingen stor
anläggning med lift upp till toppen då landskapsbilden är mycket viktig. Öppningarna i den
igenväxande kullen gynnar dock också faunan och floran i området om ytor också lämnas för
utveckling mot skog. I nordväst vid tippens fot finns ett område med äldre skog som är i
behov av gallring och som bildar en skyddsbarriär mot backens nedre del. De nedersta partiet
av de öppna markerna hävdas ej i dag men bör hävdas med slåtter.
Ett gott alternativ är att hela kullen betas med får i kombination med röjning och gallring.
Jättelokan ( Heracleum montegazzianum) måste aktivt bekämpas med årligen återkommande
mekanisk bekämpning.
Åtgärder på längre sikt eller som ett dyrare alternativ är att lägga på ytterligare massor på
krönet. Detta har två syften. Dels kommer utsikten att bli bättre och krönets form
överensstämmer bättre med en åskulles form med en välvd topp, lite högre i söder. Idag ser
den märkligt avhuggen ut då höjdpartiet är plant. Detta är viktigt med tanke på att toppen är
väl synlig över ett mycket stort område. Dessutom kan det, förutsatt att massorna består av
grusmaterial från rullstensås, medföra att det också är möjligt att återskapa en flora som hör
till den forna åskullen med t.ex. backsippor, tjärblomster, gråfibbla, solvända m.m. Eventuellt
skulle därvid massor med fröbank kunna tas från området som idag avbanas för grustäkt inom
regionen.
Vid eventuell anläggning av skidbacke bör övervägas att anläggningen exponeras vida över
hela norra Stockholmsregionen. En anläggning på toppen och belysning skulle definitivt
påverka landskapsbilden negativt. Om åskrönet höjs kan dock en anläggning på nordsidan av
kullen bättre smälta in i miljön.
Hagaparken
Parkområdet är genom den genomtänkta planen för området ett av våra förnämsta och
vackraste exempel på ett engelskt parklandskap. Placeringen av byggnader i terrängen har
gjorts med hänsyn taget till landskapsbilden med tillvaratagande av de visuella upplevelserna
i landskapsrummen, utblickar, utsiktspunkter, träd och skogsgrupper i landskapet. I sin helhet
är området särskilt naturskönt – ett historiskt landskap från Gustav III:s tid. Hagaparken har i
alla väsentliga drag bibehållit karaktären som engelsk park från Gustav III:s tid men nu mer
än 200 år senare efter anläggningens tillkomst har parkträd och skogsbeståndet utvecklats än
mer till de viktiga inslag i miljön som intensionerna var från 1780-talet. I några fall har
slutenheten gått för långt för gynnsam utveckling av parkmiljöer och solkrävande enskilda
träd. Genom sänkningen av Brunnsviken gick tyvärr dock en del av de anlagda
vattenmiljöerna förlorade. Tilltalande är växlingen mellan kulturhistoriskt intressanta
byggnader inramade av imponerande parkträd, öppna välhävdade gräsytor med utsikt mot
intressanta vyer. Mellan dessa vårdade ytor finns höjder klädda med barrdominerade
skogspartier med äldre gran och tallbestånd som ger området karaktär och också bidrar till en
rik fauna och flora. Området hyser t.ex. stora bestånd av äldre barr och lövträd som är viktiga
för den biologiska mångfalden. Det finns också restytor av igenväxningskaraktär och m.e.m.
igenväxta tippar som är mindre attraktiva delar i området. Området är ett av de klassiska
utflyktsmålen för promenader och picknick intill stenstaden i Stockholm och Solna. De stora
välansade gräsytorna - pelouserna -lockar särskilt som målpunkter. Vegetationens
artsammansättning har förändrats kraftig sedan 1859 (Thedenius) och utarmats på arter som
hörde till såväl skogs – ängs- och beteslandskap sannolikt beroende på upphörd hävd och den
gödselpåverkan som på olika sätt påverkar floran idag.
44