KONSTITUTION FÖR EUROPA

Fördrag om upprättande av en
konstitution för Europa
Den 18 juni 2004 kom EU:s stats- och regeringschefer överens
om ett nytt fördrag för Europeiska unionen, vad som
kallas en konstitution för Europa. Beslutet fattades efter
långa och hårda förhandlingar, och bygger på det förslag
som det så kallade framtidskonventet lade fram sommaren
2003. Fördraget undertecknades formellt den 29 oktober
2004 i Rom.
Konstitutionen är ett mellanstatligt fördrag. För att det
ska kunna träda i kraft, måste det först godkännas i samtliga
medlemsländer. Det görs genom beslut i de nationella parlamenten
eller i folkomröstningar. Tanken är att konstitutionen
– om den accepteras i alla EU-länder – ska kunna träda i
kraft den 1 november 2006. Riksdagen väntas fatta beslut i
frågan i slutet av 2005.
På de fl esta områden överensstämmer konstitutionen
med konventets förslag, men på några punkter gjorde regeringskonferensen
avsteg från konventsförslaget. Tröskeln
för att uppnå en kvalifi cerad majoritet höjdes jämfört med
konventets förslag och på ett antal områden bibehålls EUländernas
vetorätt.
Konstitutionen innehåller fyra delar. Den första delen
innehåller bestämmelser om unionens mål, maktbefogenheter
och styrelseformer. Den andra delen innehåller rättighetsstadgan.
Den tredje delen behandlar unionens politik
och funktion och i fjärde delen fi nns allmänna bestämmelser.
Därtill kommer ett antal protokoll och förklaringar som
förtydligar olika delar av konstitutionen, däribland subsidiaritetsprincipens
tillämpning och de nationella parlamentens
infl ytande.
För att underlätta läsningen har konstitutionen i den här
versionen försetts med marginalkommentarer och ett register,
som således inte är delar av själva fördraget. Kommentarerna
och registret bygger på boken Europas grundlag.
Framtidskonventets förslag till konstitution för EU (utgiven
7