Lö sningar Heureka1 Kapitel 16

Strålningsskada
Eftersom en strålningspartikel är en partikel med mycket energi så kan den jonisera atomer
och molekyler, detta ställer till stora bekymmer i biologisk vävnad. De joniserar atomer och
molekyler antingen genom att de själv är laddade (alfa - och betastrålning) eller genom att
knuffa bort elektroner (gammastrålning). När en atom eller molekyl blir joniserad, laddad, så
kan den i sin tur påverka andra partiklar i närheten, lite grann som en kedjereaktion i miniatyr.
Skador kan vara t.ex. att metaller blir spröda och smulas sönder.
I biologiska organismer är det så att de laddade partiklar som bildas oftast är mycket reaktiva
och deltar då i kemiska reaktioner som stör den normala funktionen i cellen. Om enstaka
celler skadas så är det ingen större skada eftersom andra kopior kan ta dess plats, men är
skadan på DNA eller på nervceller, neuroner så är det värre. Ibland kan det gå så illa att den
skadade cellen inte förstörs utan fortsätter bilda kopior av sig själv i okontrollerad fart och
bildar cancer tumörer.
Radioaktivitet i sjukvården
Radium började tidigt användas för att bekämpa cancer. Man förstod att strålningen dödade
cancercellerna. Tyvärr var man inte riktigt försiktig i början så man ställde samtidigt till en
hel del skada. Nu är man mycket noga med att koncentrera strålningen till det sjuka området.
Om radioaktivt material kommer på avvägar kan det ställa till stor skada.
Alla kanyler och sprutor som ska användas inom sjukvården måste steriliseras extremt noga.
De skickas från tillverkaren till ett företag som specialiserat sig på sterilisering med radioaktiv
bestrålning. Strålningen dödar nämligen bakterier också. Strålningen går genom
förpackningen så ingen behöver hantera sakerna efteråt. Den påverkar inte heller produkten på
något annat sätt. Det är naturligtvis viktigt för personalen att det finns säkerhets spärrar som
fungerar. En person som av misstag kommer in i strålningsrummet blir livsfarligt strålskadad.