Tekniska och miljömässiga aspekter på ... - Byggnadsmaterial

om hissinstallation skall kunna krävas eller ej. Likaså
är våningsantalet avgörande för en hel rad brandkrav
och för krav på sopnedkast - också "tunga" krav ekonomiskt
sett.
Sammanställningen av uppgifter från de inventerade husen
och Bostadsräkningen 1960 (figurerna 2.2 och 2. 8) visar
att från ca 1920 finns hiss i så gott som samtliga hus
med 6 våningar eiler mer. Från 1930 har 5-våningshusen
som regel utrustats med hiss medan flertalet 4-våningshus
fortfarande på 60-talet byggdes utan. Ända sedan
sekelskiftet förekommer dock enstaka hus om 4 och 5
våningar med hiss. Eftersom entydigt samband alltså
inte existerar mellan ålder, antal plan och förekomst
av hiss måste antalet plan utgöra en egen parameter
vid urskiljandet av'husgrupper med likartat ombyggnadsbehov.
På grundval av de olika kraven kan bebyggelsen delas
in i hus med 1-2, 3, 4 samt 5 eller fler våningar.
Med hänsyn till brand- och hisskraven kan den senare
gruppen dessutom delas upp i hus med 5-8 resp 9 eller
fler våningar. Inom de bebyggelsegrupper som nu kan
vara aktuella för ombyggnad förekommer emellertid
knappast några hus högre än 8 våningar.
3- och 4-våningshus skiljs åt eftersom de är och behandlas
olika. Hiss förekommer i 4-våningshus men
aldrig (så vitt vi vet) i 3-våningsbebyggelse. Kravet
på hissinstallation vid ombyggnad gäller för närvarande
ovillkorligt först 5-våningshus, medan 4-våningshus
kan undantas. Kravet kommer sannolikt att utsträckas
till 3-våningshus, men undantag komme.r fortfarande att
kunna medges vid speciellt ogynnsamma förutsättningar.
Möjligheterna att täcka kostnaderna med hyran är
förstås sämst i 3-våningshusen, där alltså de flesta
dispenserna kan väntas.
I samband härmed måste också påpekas att problemet
med handikapptillgänglighet inte är löst genom att
det finns en hiss - dels kan· den existerande hissen
vara för liten för att rymma en rullstol, dels kan
det hända att hissen inte nås direkt från gatuplanet
utan via en trappa från entren. Omfattningen av den
första reservationen är svår att studera på ritning
eller genom annan typ av arkivmaterial. Där måste
fortsatta direkta studier av bebyggelsetyper visa
om det finns regelbundenheter eller ej. Beträffande
den andra reservationen framgår av inventeringen att
bristerna samvarierar med byggnadsåldern.
Det finns naturligtvis fler variabler än våningsantalet
som har stor betydelse för bebyggelsens egenskaper och
för bristbilden, och som inte har något entydigt samband
med byggnadsåldern. Främst är det det geografiska
läget som sätter skilda spår, i synnerhet i den äldre
bebyggelsen. Ända fram till 40-talet påverkades
byggandet starkt av lokala traditioner i fråga om
byggnadsmaterial, arkitektur, planlösningar och rymlighet
i bostäderna. Klara skillnader kan utläsas
35