Tekniska och miljömässiga aspekter på ... - Byggnadsmaterial

ger detaljrikedomen och variationen liv och
intresse åt gatubilden, Mot gården är
fasaderna konstlösa och vanligen slätputsade.
Gårdsfasaderna livas upp av de något växlande
fönstertyperna och av trapphusen som alltid
ligger med fönster in mot gården, och som
ofta skjuter ut och bryter av fönsterraderna
eller mjukar upp hörnen.
Entreerna till gathusen vänder sig mot gatan
eller ibland mot en portgång eller portik,
som leder in till gården och gårdshusen.
Hus med större lägenheter - gathus av hög
klass - har vanligen också de rymligaste
entreerna och trapphusen. Där och lokalt,
mest i Sydsverige, finns dessutom en särskild,
smalare kökstrappa/brandtrappa, som ofta nås
via gården.
Gathus av högre klass har i portar, portgångar
och trapphus, liksom i bostadsrummen,
ofta bröstningar, socklar, lister och stuckaturer
som utformats med stor omsorg. Bostäderna
där är också i allmänhet relativt stora,
rymliga och differentierade. At gatan ligger
de "finare" rummen, ofta i fil med vackra
genomblickar och - där de finns kvar - rikt
dekorerade kakelugnar. At gården ligger kök
och enklare sovrum. Gårdshusen har mindre,
ofta enkelsidiga lägenheter, trängre mått
och enklare standard. Gårdshusen är ofta
en våning lägre än gathusen.
I vissa stadsdelar byggdes det mest för
arbetare och andra lågavlönade. Där är
standardskillnaden mellan gat- och gårdshus
inte så tydlig. Men även om lägenheterna
.överlag är små och enkla finns de större
i gathusen, och liksom fasaderna mot gatan
- fastigheternas ansikte utåt - är de i
allmänhet litet mer påkostade.
Bostädernas plankvalitet beror ju också på
husens planform, som genomgick flera variationer
under perioden. De äldsta husen,
som är upp till 12 m djupa, har en längsgående
hjärtvägg. Lägenheterna har enkla,
klara planer och fönster åt två håll. Samma
kvaliteter finns många gånger även i
friliggande gårdshus. Ofta är dock dessa
gårdshus försedda med idel små enkelsidiga
lägenheter, med samma plantyper som de
vanliga enkelsidiga gårdslängorna. Senare
blev dubbla bjärtväggar vanligt, både i
gatu- och gårdshus. Bjälklagen kunde då
också förstärkas med järnbalkar, så att husdjupet
kunde ökas till uppåt 15 m. Gårdshusen
byggdes ofta. ihop "rygg i rygg". Den
mörka kärnan i dessa hus innehåller hallar,
garderober och ibland hygienutrymmen. De
46