Tekniska och miljömässiga aspekter på ... - Byggnadsmaterial

främst vad gäller placering av soprum så att hämtningsvägen
blir acceptabel. Även av denna anledning behövs
många gånger stora ingrepp, som också kan komma i konflikt
med de boendes bekvämlighet. Placering och dimensionering
av soprum och eventuell mekanisk utrustning måste också
avvägas i förhållande till de bostadskomplement som krävs
inomhus. Sammantagna utgör kraven på förbättrad sophantering
och på normala bostadskomplement ett rejält utrymmesproblem
i en del av bostadsbeståndet byggt före ca 1945.
Dessa krav. kan också påkalla omfattande ingrepp i den
yttre miljön, där uppvuxen vegetation, vackra stenhällar
eller andra karaktäristiska inslag kan fordra hänsynstagande.
Vad gäller själva lägenheternas standardhöjning finns
ofta utrymmesmässiga svårigheter att helt uppfylla nybyggnadsnormens
krav för samtliga funktioner. Problem
finns även där man önskar ändra lägenhets- eller rumsindelningen.
Lägenheterna är ju i allmänhet ursprungligen
utformade både med balans och goda samband mellan olika
utrymmen, och med till dessa planegenskaper intimt knutna
miljökvaliteter, som inte tål stora ingrepp.
Miljökvaliteter riskerar också att försämras, och/eller
utrymmesmässiga problem ökas, beroende av hur de nödvändiga
tekniska försörjningssystemen planeras. Rörschakt för
vatten, avlopp och ventilation kan i de flesta fall placeras
mer eller mindre väl, inte minst ur miljösynpunkt.
Krav på ljudisolering eller invändig tilläggsisolering
adderar också svårigheter att bevara ursprungskvaliteter
i lägenheterna.
Kraven på energihushållning innebär problem.med avvägning
mellan ventilation, uppvärmning och isolering, för
att med rimliga ingrepp och kostnader uppnå den eftersträvade
energibesparingen och ett gott inomhusklimat.
Kraven innebär också estetiska avvägningar, t ex mellan
typ av fasadisolering med eventuella fönsterbyten och
husets yttre utseende. Fördyrande utförande behövs ofta
av hänsyn till miljön.
slutligen bör nämnas problem som gäller hus med brister
i grunden, eller andra större brister i stabiliteten.
Då grundförstärkning innebär stora ingrepp och kostnader
blir det ofta aktuellt att riva i stället för att bygga
om. En utveckling av enklare metoder för förstärkningsarbeten
skulle kunna spara stora värden.
Det behövs inte bara kunskaper om hur de stora problemen
kan lösas eller undvikas vid ombyggnad i olika hustyper.
Även mindre brister skall åtgärdas. Om en brist finns i
en mycket stor del av husbeståndet kan även små förbättringar
av lösningar och genomförandemetoder totalt sett
ha stor betydelse.
Många gånger är det kombinationer av flera olika krav som
är svåra att tillfredsställa. Problemen blir mycket
komplexa och kräver en helhetssyn. Det är i dag ovanligt
att någon har en sådan total överblick och ett sådant
ansvar under hela ombyggnadsprocessen att det är möjligt
7