Kandidatuppsats i Statsvetenskap – Södra ... - Sebastian Bay
Kandidatuppsats i Statsvetenskap – Södra ... - Sebastian Bay
Kandidatuppsats i Statsvetenskap – Södra ... - Sebastian Bay
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Södra</strong> Lapplands Kommun? …………………………………………<br />
Det finns dock en mängd olika demos vilka i sig avgränsas territoriellt<br />
med betydelsen att de fastställer vilka som har rätt att delta i det gemensamma<br />
beslutsfattandet inom ett visst område (Gidlund 1994 s. 187, Nielsen 2003 s.<br />
9). Men när den demokratiska processen och dess kriterium diskuteras förutsätts<br />
ofta enhetens eget berättigande, men om inte enheten i sig själv är<br />
berättigad så blir det demokratiska styret själv lätt ifrågasatt (Dahl 1989 s.<br />
207).<br />
Enheters berättigande brukar ofta studeras utifrån den amerikanska<br />
statsvetaren Robert A Dahls sju kriterier som han anser är kritiska för att ett<br />
demos skall ha rätt till en demokratisk process. 5 Han menar bland annat att<br />
självstyre måste vara efterfrågat av demos, att enhetens område och omfång<br />
måste vara klart avgränsat, att enhetens avgränsning resulterar i större<br />
samförstånd än vad som annars skulle ha åstadkommits samt att självstyret<br />
ger ökat inflytande över frågor som man tidigare inte hade någon kontroll<br />
över (Dahl 1989 s. 207ff och Nielsen 2003 s. 12f).<br />
Indelning av demos å andra sidan kan studeras utifrån en mängd<br />
kategorier eller kriterier. Nedan följer en sammanställning av demokratikriterier<br />
för demokrati i allmänhet och kategorier för indelning av demos och<br />
självstyre i synnerhet så som det framgår i demokratiforskningen. Detta skall<br />
inte ses som en fullständig översikt utan som en redovisning av huvudelementen,<br />
så som jag tolkar dom, i den vetenskapliga debatten på området.<br />
Syftet med denna genomgång är att utkristallisera idealtypens byggstenar. 6<br />
Jag börjar denna genomgång genom att ta avstamp i tre övergripande<br />
kategorier: identitet, deltagande och effektivitet (Gidlund 1994 s. 188).<br />
Effektivitet definieras som förmågan hos politiken att förverkliga demos<br />
vilja (Ibid. s. 191). Kopplingen till demos storlek är stark här <strong>–</strong> både Platon<br />
och Aristoteles hävdade att när en enhet blir för stor så blir den ostyrbar (Ibid.<br />
s.189f). Robert A. Dahl och Edward R Tufte avfärdar dock denna tanke och<br />
menar istället att varje politiskt problem kräver politiska enheter av olika<br />
storlek (Dahl och Tufte 1973 s. 135). Effektivitet delas ofta upp i två undergrupper<br />
<strong>–</strong> kapacitet och affinitet. Med kapacitet menas resurser, kompetens,<br />
administrativ struktur och dylikt medan affinitet betecknar matchningen<br />
mellan problemlösning och problemverkligheten (Gidlund 1994 s. 192).<br />
Identitet kan i detta sammanhang definieras som en företeelse som skiljer<br />
människor i vi och dom utifrån egenskaper eller känslor (Gidlund 1994 s.<br />
188, Nielsen 2003 s. 33). Deltagande definieras utifrån möjligheten att delta<br />
politiskt, som demos förmåga att delta i det politiska livet. Detta gjorde<br />
kopplingen mellan demos storlek och deltagande avgörande i demokratins<br />
födelse när direktdemokrati var den dominerande styrelseformen. Kunde inte<br />
alla delta i det praktiska demokratiska utövande så kunde inte demokratin<br />
fungera. I och med att representativ demokrati introducerades i slutet av<br />
1700-talet minskade vikten av att varje medborgare skulle kunna delta i det<br />
politiska livet (Gidlund 1994 s.190ff).<br />
5 För mer detaljerad redovisning av dessa kriterier se slutnot ii<br />
6 Denna sammanställning finns även i tabellform i Bilaga 5.<br />
11