Kandidatuppsats i Statsvetenskap – Södra ... - Sebastian Bay
Kandidatuppsats i Statsvetenskap – Södra ... - Sebastian Bay
Kandidatuppsats i Statsvetenskap – Södra ... - Sebastian Bay
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Södra</strong> Lapplands Kommun? …………………………………………<br />
8 Slutnoter<br />
i Denna konstruktion grundar sig på uppfattningen att det är avgörande för<br />
forskning att utgå från ”[…] en strikt begreppsbildning och att det är<br />
nödvändigt att göra en skarp åtskillnad mellan empirisk kunskap och<br />
värdeomdömen.” (Weber 1991 s. 96). Det normativa och det empiriska bör<br />
alltså hållas isär i största möjliga mån.<br />
Max Weber, idealtypens fader, underströk att målet för vetenskapen måste<br />
vara att synliggöra våra sällningstaganden för att hjälpa såväl läsare som<br />
författaren att ”synliggöra och reflektera över de yttersta värdeuppfattningar<br />
som författaren omedvetet utgår ifrån, samt måste utgå ifrån om denne vill<br />
vara konsekvent” (Weber 1991 s. 100). Jag delar denna epistemologiska<br />
uppfattning i många avseenden och tillstyrker även Webers påstående om att<br />
skapandet av medvetenhet kring dessa yttersta värderingar förmodligen är det<br />
sista ”den vetenskapliga kritiken kan prestera utan att bli spekulativ” (Weber<br />
1991 s. 100).<br />
Detta resonemang har dock bara mening om man tror på värden (jmfr.<br />
Weber 1991 s. 101). I motsats till ett positivistiskt tänkande som hävdar att<br />
objektiv kunskap om verkligheten är möjlig så utgår jag ifrån ett<br />
hermeneutiskt tänkande. Jag anser att sociala fenomenen måste tolkas som en<br />
del av de sammanhang som de är del av (Lundquist 1993 s. 40ff). Idealtypen<br />
ger en möjlighet att arbeta i gråzonen mellan nomotetisk och ideografisk<br />
vetenskap vilket passar min egen epistemologiska utgångspunk väl (jmfr.<br />
Peterson 1987 26f).<br />
En idealtyp är en analytisk konstruktion som används för att skapa<br />
ordning i studier som har sitt fokus mot komplexa frågor och<br />
begreppsbildningar (Badersten 2002 s. 31, Lundquist 1993 s. 82). Idealtypen<br />
understryker kärnan i en fråga eller ett begrepp samtidigt som den utelämnar<br />
mindre viktiga aspekter (Badersten 2002 s. 31, Esaiasson et al. 2003 s. 154).<br />
Men en idealtyp är inte på något sätt en empirisk hypotes - idealtypen är<br />
istället en avsiktlig analytisk reduktion av verkligheten (Peterson 1987 s.<br />
28ff). Även om idealtypen är inspirerad av normativt demokratiforskning så<br />
utger den sig inte för att avbilda den. Hur idealtypen normativt rättfärdigas är<br />
således inte av avgörande vikt för idealtypen i sig, vars existens till större del<br />
rättfärdigas av huruvida den är konsistent och i avsaknad av interna<br />
motsägelser <strong>–</strong> men framförallt i vilken grad den bidrar till ökad förståelse av<br />
det studerade problemet (jmfr. Lundquist 1993 s. 83, Petersson 1987 s. 28f,<br />
Bergström och Boréus 2000 s. 58, Weber 1991 s. 96f).<br />
Om en idealtyp respektive en empirisk hypotes ställs mot verkligheten och<br />
en bristande överensstämmelse konstateras så betyder det att hypotesen måste<br />
falsifieras emedan detta inte sker med idealtypen. Detta eftersom den aldrig<br />
47