24.09.2013 Views

Kandidatuppsats i Statsvetenskap – Södra ... - Sebastian Bay

Kandidatuppsats i Statsvetenskap – Södra ... - Sebastian Bay

Kandidatuppsats i Statsvetenskap – Södra ... - Sebastian Bay

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Södra</strong> Lapplands Kommun? …………………………………………<br />

Bilaga 8 <strong>–</strong> kort historieöversikt<br />

H<br />

istorien om kommunsammanslagningar är lång och för många fylld med<br />

mycket känslor. 1846 gjordes den första officiella kommunindelningen<br />

av landet, resultatet blev ungefär 2400 landskommuner, 10 köpingar och 90<br />

städer. 1946 tog Sveriges riksdag ett beslut om att antalet kommuner skulle<br />

minskas ned till 1000 stycken. Det beslutet verkställdes 1952. Under 1950talet<br />

började många kommuner oroa sig över deras storlek och förmåga att<br />

klara kommunens åtaganden och förfrågningar om kommunsammanslagningar<br />

började komma regeringen till handa (Ivarsson 1992 s. 5). 1959<br />

tillsattes en utredning för att undersöka frågan. Två år senare kom den med<br />

sitt förslag och 1962 antogs en kommunblocksreform som innebar en<br />

minskning av antalet kommuner till 273.<br />

Indelningen utformades så att de svarade mot tätorternas spontana<br />

upptagningsområde, det område som människor reste ifrån för att ta sig till<br />

centralorten där de uträttade sina dagliga ärenden eller arbetade. Indelningen<br />

blev således styrd av de kommersiella tätorterna. Men det sattes också upp ett<br />

mål som utgick ifrån att ingen kommun skulle ha färre än 8000 invånare år<br />

1975 eftersom det inte ansågs att mindre kommuner kunde erbjuda tillräckligt<br />

god service. Detta betydde i praktiken att man i vissa fall frångick<br />

utgångspunkten att de nya kommunerna skulle bestå av en kommersiell tätort<br />

med omnejd. Det fanns en frivillighetsklausul i 1962 års kommunblocksreform<br />

vilket innebar att vissa kommuner stretade emot<br />

sammanslagning. 1969 beslutade riksdagen om ett obligatorium <strong>–</strong> senast den<br />

1 januari 1974 skulle reformen vara genomförd i alla kommuner (Gidlund<br />

1983 s. 11ff).<br />

Dorotea, Åsele och Fredrika slogs ihop den 1 januari 1974 efter starka<br />

protester i framförallt Dorotea. På grund av kommunernas storlek frångick<br />

staten centralortsprincipen i detta fall. Detta ledde till att två lika stora tätorter<br />

(Åsele och Dorotea) slogs ihop med det mindre Fredrika. Innevånarna i<br />

Dorotea hade svårt att acceptera sammanslagningen vilket ledde till<br />

matstrejker och något som stundtals påminde om upploppsstämningar.<br />

Efter hårda folkliga påtryckningar beslutade den borliga regeringen 1979<br />

att kommunerna åter skulle delas från och med den 1 januari 1980.<br />

Regeringen utgick ifrån att en delning var önskvärd eftersom ingen naturlig<br />

kommunal enhet vuxit fram, att det folkliga motståndet var så massivt, att<br />

servicen blev delad eftersom man delat förvaltningarna mellan Åsele och<br />

Dorotea samt de stora avstånden (VK 15 april 1978 s. 15).<br />

2005 beslöt regeringen att de i 2006 års budget skulle inkludera 10<br />

miljoner kronor för kommuner som vill utveckla samverkan eller utreda<br />

möjligheten till en kommunsammanslagning (Rosen 2005). Länsstyrelsen<br />

93

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!