Kandidatuppsats i Statsvetenskap – Södra ... - Sebastian Bay
Kandidatuppsats i Statsvetenskap – Södra ... - Sebastian Bay
Kandidatuppsats i Statsvetenskap – Södra ... - Sebastian Bay
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Södra</strong> Lapplands Kommun? …………………………………………<br />
Bilaga 8 <strong>–</strong> kort historieöversikt<br />
H<br />
istorien om kommunsammanslagningar är lång och för många fylld med<br />
mycket känslor. 1846 gjordes den första officiella kommunindelningen<br />
av landet, resultatet blev ungefär 2400 landskommuner, 10 köpingar och 90<br />
städer. 1946 tog Sveriges riksdag ett beslut om att antalet kommuner skulle<br />
minskas ned till 1000 stycken. Det beslutet verkställdes 1952. Under 1950talet<br />
började många kommuner oroa sig över deras storlek och förmåga att<br />
klara kommunens åtaganden och förfrågningar om kommunsammanslagningar<br />
började komma regeringen till handa (Ivarsson 1992 s. 5). 1959<br />
tillsattes en utredning för att undersöka frågan. Två år senare kom den med<br />
sitt förslag och 1962 antogs en kommunblocksreform som innebar en<br />
minskning av antalet kommuner till 273.<br />
Indelningen utformades så att de svarade mot tätorternas spontana<br />
upptagningsområde, det område som människor reste ifrån för att ta sig till<br />
centralorten där de uträttade sina dagliga ärenden eller arbetade. Indelningen<br />
blev således styrd av de kommersiella tätorterna. Men det sattes också upp ett<br />
mål som utgick ifrån att ingen kommun skulle ha färre än 8000 invånare år<br />
1975 eftersom det inte ansågs att mindre kommuner kunde erbjuda tillräckligt<br />
god service. Detta betydde i praktiken att man i vissa fall frångick<br />
utgångspunkten att de nya kommunerna skulle bestå av en kommersiell tätort<br />
med omnejd. Det fanns en frivillighetsklausul i 1962 års kommunblocksreform<br />
vilket innebar att vissa kommuner stretade emot<br />
sammanslagning. 1969 beslutade riksdagen om ett obligatorium <strong>–</strong> senast den<br />
1 januari 1974 skulle reformen vara genomförd i alla kommuner (Gidlund<br />
1983 s. 11ff).<br />
Dorotea, Åsele och Fredrika slogs ihop den 1 januari 1974 efter starka<br />
protester i framförallt Dorotea. På grund av kommunernas storlek frångick<br />
staten centralortsprincipen i detta fall. Detta ledde till att två lika stora tätorter<br />
(Åsele och Dorotea) slogs ihop med det mindre Fredrika. Innevånarna i<br />
Dorotea hade svårt att acceptera sammanslagningen vilket ledde till<br />
matstrejker och något som stundtals påminde om upploppsstämningar.<br />
Efter hårda folkliga påtryckningar beslutade den borliga regeringen 1979<br />
att kommunerna åter skulle delas från och med den 1 januari 1980.<br />
Regeringen utgick ifrån att en delning var önskvärd eftersom ingen naturlig<br />
kommunal enhet vuxit fram, att det folkliga motståndet var så massivt, att<br />
servicen blev delad eftersom man delat förvaltningarna mellan Åsele och<br />
Dorotea samt de stora avstånden (VK 15 april 1978 s. 15).<br />
2005 beslöt regeringen att de i 2006 års budget skulle inkludera 10<br />
miljoner kronor för kommuner som vill utveckla samverkan eller utreda<br />
möjligheten till en kommunsammanslagning (Rosen 2005). Länsstyrelsen<br />
93