Kandidatuppsats i Statsvetenskap – Södra ... - Sebastian Bay

Södra Lapplands Kommun? …………………………………………
samhörighet mellan Åsele och Fredrika, men samtidigt skapade den enorma
skiljelinjer mellan Dorotea och Åsele.
Peder Nielsen framför i sin studie Kommunindelning och Demokrati
(2003) att kommunstorlek har ett starkt samband med politiskt deltagande –
att deltagande är som störst i små kommuner och minskar ju större
kommunen blir (Nielsen 2003 s. 193). Studien påvisar också vissa samband
gällande kommunstorlek och legitimitet – att legitimiteten är något större i
små än större kommuner. Nielsens resultat visar också på att små och
närliggande ”enheter fungerar bättre ur gemenskapssynpunkt än stora och
avlägsna enheter” (Ibid. s. 191). Slutligen visar Nielsens studie att
legitimiteten är som minst i stora flerkärniga kommuner och störst i små
enkärniga (Ibid. s. 204).
Utvärdering av kommundelningar – erfarenheter av Motala och Åsele
kommuners delning av Kommundepartementet (Holmgren 1981) visar på att
det politiska deltagande ökade märkbart i Åsele efter delningen men inte i
Dorotea (Ibid s. 45). Utvärderingen understryker problemen med sammanslagningen
– att det politiska arbetet gick trögt för att det alltid fanns två
läger. Kvoteringstänkanden var satt i system vilket innebar att frågor som
hade med utbyggnader eller förändringar alltid innebar att kompensation
skulle ges till övriga kommundelar (Ibid. s. 18).
Slutligen framför Gunnel Gustavsson i Blockreformens påverkan på
förtroendemannakårens storlek och sammansättning att representativiteten
försämras bland de kommunala förtroendemännen i nybildande
kommunblock. Det vill säga att andelen kvinnor på förtroendeposter minskar.
Hon menar också att hennes material visar vidare väldigt tydligt hur avståndet
mellan väljare och vald ökar i storkommunerna och att det politiska intresset
bland gräsrötterna minskar högst oroendeväckande i kommunblocken
(Gustavsson 1969). 53
Detta material understryker vad jag presenterat - att möjligheten till
demokratiskt deltagande riskerar att påverkas negativt av en sammanslagning,
den tidigare forskningen visar vidare att det faktiska deltagandet mycket väl
kan komma att minska.
Att det finns en svag legitimitet för en kommunsammanslagning som jag
visat komplimenteras av den forskning som redovisats ovan som visar att
legitimiteten för ett styre försämras i större flerkärniga kommuner. Den
tidigare forskningen understryker även att gemenskapen minskar i större
kommuner vilket ligger i linje med vad jag indikerat.
53 De senaste inläggen i debatten om kommunsammanslagningar är Färre kommuner?
(Sundström och Tingvall 2006) och Storleken som kommunalekonomiskt problem (RKA
2006) som båda är delar av Ansvarsutredningen under ledning av Landshövding Mats
Svegfors som undersöker ”den nuvarande samhällsorganisationens förutsättningar att klara de
offentliga välfärdsåtagandena” (Ansvarskommittén 2006). Studierna ger dock ingen
ytterligare insikt i hur en kommunsammanslagning påverkar den lokala demokratin eftersom
båda studierna främst fokuserar på de ekonomiska aspekterna av kommunstorlek.
45