vår tro - Björnstorpskyrkan i Oskarström - Pingst.se
vår tro - Björnstorpskyrkan i Oskarström - Pingst.se
vår tro - Björnstorpskyrkan i Oskarström - Pingst.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Om vetenskapliga modeller<br />
När man forskar har man stor hjälp av vetenskapliga ”modeller” såsom<br />
formler eller liknandes. Ett bra exempel är Ohms lag: U=R*I. Modeller kan vara<br />
mer eller mindre komplicerade. En ”hypotes” är en modell som man ännu inte<br />
vet om den ”fungerar” – om den bekräftas av verkligheten. Hypote<strong>se</strong>n liknar<br />
”<strong>tro</strong>”. En mycket viktig skillnad mellan <strong>tro</strong> och hypotes är att <strong>tro</strong>n kan gälla allt,<br />
medan den vetenskapliga hypote<strong>se</strong>n bara bör gälla det som kan beskrivas<br />
med vetenskapens strikta begränsade termer.<br />
Normalt prövas vetenskapsmäns nya modeller av kollegor. Det ställs<br />
högre krav på naturvetenskapliga och en del ekonomi-vetenskapliga modellen<br />
än andra. De måste kunna bekräftas genom verkliga ”mätningar” för att inte<br />
förbli ”rena hypotes” = hypote<strong>se</strong>r som inte har bekräftats. Tyvärr händer det i<br />
skolorna att populära gissningar förväxlas med vetenskapligt bekräftade<br />
förklaringar. Modeller måste rimligen utformas så tydligt och rakt, så att det är<br />
tänkbart att de kan motbevisas. Se Karl Popper: Falsifierbarhet.<br />
Rena hypote<strong>se</strong>r kan exempelvis handla om den okända ”mörka materian<br />
och energin” som finns i nebulosor i rymden, eller om stenåldersmänniskornas<br />
religiösa liv. Uttalanden som bygger på ”rena hypote<strong>se</strong>r” kan bara vara<br />
tolkningar, mer eller mindre kvalificerade gissningar eller <strong>tro</strong>. Detta måste<br />
öppet deklareras i vetenskapliga sammanhang – och då inte minst i samband<br />
med utbildning för att inte röra till det för studerande.<br />
Man bör också informera om att det ibland kan räcka med ett enda<br />
motbevis för att en naturvetenskaplig modell skall bli inaktuell. Efter en sådan<br />
diskvalificering bör ”försvararen” försöka utveckla hypote<strong>se</strong>n så att motbevi<strong>se</strong>t<br />
elimineras, Han kan exempelvis begränsa området inom vilket hypote<strong>se</strong>n skall<br />
gälla. Se Karl Popper: Hypote<strong>se</strong>rs utveckling.<br />
Ett grundläggande önskemål för vetenskapliga modeller är att de skall<br />
vara överskådliga och lätta att använda. Detta åstadkommer man genom att<br />
förenkla. Man väljer bort faktorer som man antar har liten betydel<strong>se</strong>. Se<br />
”Ockhams rakkniv”. I allmänhet görs det i ”god <strong>tro</strong>”, utan att man kan göra<br />
heltäckande utredningar om vilka fel förenklingarna kan ge. Annpassning av<br />
modeller - enligt ”Ockhams rakkniv” - ger ett tillskott av <strong>tro</strong> till<br />
vetenskapen.<br />
Kommunism och Nazism är mycket ovanliga men viktiga historiska<br />
exempel på hur felaktiga begränsningar av modeller kan orsaka enorma<br />
skador.<br />
Marxismen kallade sin ideologi för ”vetenskaplig socialism”. Förenklat sa<br />
den ungefär att ”kapitalism är samhällets dominerande problem”. Det tolkades<br />
av många som att alla kapitalister och deras ”lakejer” var folkets fiender som<br />
hindrade en positiv utveckling. I en del kommunistiska stater påstod man att<br />
alla kritiker hade missförstått verkligheten - hade ett ”falskt medvetande”.<br />
Staters försvar av en enkel men omöjlig ”vetenskaplig” modell orsakade<br />
miljontals människors död.<br />
Liknande gäller för kombinationen Nazism, judar och maktbegär. Man kan<br />
säga att den hatfulla koncentrationen på ”judefrågan” och över<strong>tro</strong>n på den<br />
mänskliga starka ledaren var viktiga förenklingar av Nazisternas modell.