vår tro - Björnstorpskyrkan i Oskarström - Pingst.se

Recommendations

Info

Om vetenskapliga modeller När man forskar har man stor hjälp av vetenskapliga ”modeller” såsom formler eller liknandes. Ett bra exempel är Ohms lag: U=R*I. Modeller kan vara mer eller mindre komplicerade. En ”hypotes” är en modell som man ännu inte vet om den ”fungerar” – om den bekräftas av verkligheten. Hypotesen liknar ”tro”. En mycket viktig skillnad mellan tro och hypotes är att tron kan gälla allt, medan den vetenskapliga hypotesen bara bör gälla det som kan beskrivas med vetenskapens strikta begränsade termer. Normalt prövas vetenskapsmäns nya modeller av kollegor. Det ställs högre krav på naturvetenskapliga och en del ekonomi-vetenskapliga modellen än andra. De måste kunna bekräftas genom verkliga ”mätningar” för att inte förbli ”rena hypotes” = hypoteser som inte har bekräftats. Tyvärr händer det i skolorna att populära gissningar förväxlas med vetenskapligt bekräftade förklaringar. Modeller måste rimligen utformas så tydligt och rakt, så att det är tänkbart att de kan motbevisas. Se Karl Popper: Falsifierbarhet. Rena hypoteser kan exempelvis handla om den okända ”mörka materian och energin” som finns i nebulosor i rymden, eller om stenåldersmänniskornas religiösa liv. Uttalanden som bygger på ”rena hypoteser” kan bara vara tolkningar, mer eller mindre kvalificerade gissningar eller tro. Detta måste öppet deklareras i vetenskapliga sammanhang – och då inte minst i samband med utbildning för att inte röra till det för studerande. Man bör också informera om att det ibland kan räcka med ett enda motbevis för att en naturvetenskaplig modell skall bli inaktuell. Efter en sådan diskvalificering bör ”försvararen” försöka utveckla hypotesen så att motbeviset elimineras, Han kan exempelvis begränsa området inom vilket hypotesen skall gälla. Se Karl Popper: Hypotesers utveckling. Ett grundläggande önskemål för vetenskapliga modeller är att de skall vara överskådliga och lätta att använda. Detta åstadkommer man genom att förenkla. Man väljer bort faktorer som man antar har liten betydelse. Se ”Ockhams rakkniv”. I allmänhet görs det i ”god tro”, utan att man kan göra heltäckande utredningar om vilka fel förenklingarna kan ge. Annpassning av modeller - enligt ”Ockhams rakkniv” - ger ett tillskott av tro till vetenskapen. Kommunism och Nazism är mycket ovanliga men viktiga historiska exempel på hur felaktiga begränsningar av modeller kan orsaka enorma skador. Marxismen kallade sin ideologi för ”vetenskaplig socialism”. Förenklat sa den ungefär att ”kapitalism är samhällets dominerande problem”. Det tolkades av många som att alla kapitalister och deras ”lakejer” var folkets fiender som hindrade en positiv utveckling. I en del kommunistiska stater påstod man att alla kritiker hade missförstått verkligheten - hade ett ”falskt medvetande”. Staters försvar av en enkel men omöjlig ”vetenskaplig” modell orsakade miljontals människors död. Liknande gäller för kombinationen Nazism, judar och maktbegär. Man kan säga att den hatfulla koncentrationen på ”judefrågan” och övertron på den mänskliga starka ledaren var viktiga förenklingar av Nazisternas modell.
Målmedvetenheten gjorde dem blinda för den egna grymheten som orsakade miljontals människors död och sänkte livskvalitén extremt mycket för nästan alla andra berörda. Det kan kännas skönt att ha en enkel modell som lösning på s<strong>vår</strong>a problem. Men att modellen är enkel är inget säkert tecken på att den har hög vetenskaplig kvalité – att den ger säkra användbara resultat. Kvalitén beror mycket på sammanhanget. Den mest självklara modell kan leda helt fel. Ett litet lättsamt problem. Den matematiska modellen 1+1=2 är ”självklar” – ett axiom. Men i verkligheten är 1 sandhög + 1 sandhög = 1 sandhög om man ”lägger ihop dem”. Felet kan motverkas genom att modellen begränsas till att inte gälla sandhögar som skyfflas ihop. Här är ”sunt förnuft” överlägset vetenskaplig teori. Ett liknande exempel: en äppelbit klyvs och plötsligt är 1 äppelbit = 2 äppelbitar; 1=2. Hur skall begränsningen formuleras? Kan båda felen rättas till av en sats? Ett annat intressant exempel är den mycket använda Ohms lag: U=R*I. Modellen förutsätter att storheten R (resistans) är konstant för olika värden på U (elektrisk spänning) och I (elektrisk ström). Det gäller inte i en vanlig grödlampa som har en resistans R som är ca tio gånger större när den lyser än när den är släckt. Koltrådslampan – uppfunnen av Alva Edison – har lägre resistans när den lyser än när den är släckt. Ohms lag gäller inte alls för den vanliga lysdioden. Men det hindrar inte att modellen är ”populär” och ofta använd. Erfarenhet visar att vetenskap ofta bör definieras utifrån vad ”människan” anser vara rimligt. Detta gäller till och med inom matematiken, där en del modeller blir mångtydiga om de inte begräsas - till exempel arcsin. Uppfattningen att vetenskap i sig är rena fakta - fri från mänskligt tyckande och tro - är en mycket tydligt obekräftad tro på vetenskap. En mycket allmän och viktig parallell till osäkra modeller är termen ”sanning”. Den saknar oftast en absolut betydelse. Trots alla oklarheter måste seriösa vetenskapsmän målmedvetet sträva efter sanning och arbeta med vetenskap med målet att uppnå säkra och användbara resultat. Jag anser att en sådan inställning – utan att blanda in någon religiös tro eller annan övertro - men ta med kunskapen om människans begränsningar, ger de bästa förutsättningarna för ett fruktbärande vetenskapligt arbete. Personligen tycker jag att ”Ockhams rakkniv” och ”Kart Poppers teorier för falsifiering och utveckling av hypoteser” (se information på www) är rimliga konstruktiva delar av en definition av vetenskap, trots att de har sina svagheter. Om modellen ”Fri evolution” Hypotesen ”fri evolution” behandlar tillkomsten av nya arter utan hjälp av någon intelligent skapare. I den ersätts konstruktörens idéer med de strålskador som den radioaktiva bakgrundsstrålningen från rymden, jorden och objektet självt, ger på djurs och växters arvsmassor - dna. Ingenjörens metod att välja tekniska lösningar med hjälp av rationell logik ersätts med ”djungelns lag” - att den starkare överlever på den svagares bekostnad. Man vet att den kan skydda existerande arter från strålskador som försvagar genom att de
Page 1 and 2: Oskarström
Page 3 and 4: 1. Om Lilla bibeln och Guds gåva F
Page 5 and 6: Alla liknelser haltar. De bara likn
Page 7 and 8: Det kan ibland vara omöjligt att k
Page 9 and 10: Din godhet och nåd skall följa mi
Page 11 and 12: Han sa: Allt vad ni vill att männi
Page 13 and 14: Om de rika sätter Jesus främst s
Page 15 and 16: Senare, före sin himmelsfärd, tal
Page 17 and 18: har enats om det för att ostört k
Page 19: - ”djungelns lag i det mänskliga
Page 23 and 24: Målet är att alla nummer på en b
Page 25 and 26: han inte finns. I undervisning får
Page 27 and 28: med ära och härlighet krönte du

vår tro - Björnstorpskyrkan i Oskarström - Pingst.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?