Nummer 1 2009 - GilleScouterna
Nummer 1 2009 - GilleScouterna
Nummer 1 2009 - GilleScouterna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
GILLESCOUTEN<br />
Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige • Årgång 59 • Nr 1 febr <strong>2009</strong><br />
Landsgilleting på Kolbodagården söder om Kalmar, tingshandlingar sid 5-7<br />
Foto: Lars Stejdahl<br />
Följ med till Åland sid 8<br />
Gillescouterna på<br />
fabriksbesök. Gillena<br />
berättar sid 9<br />
Ålands Landskapsregering. Foto: Margareta Husell Foto: Vega Lindwall<br />
1949<br />
SGSSLX<br />
<strong>2009</strong>
2<br />
S:t Georgs<br />
Scoutgillen<br />
i Sverige<br />
Box 2034, 141 02 Huddinge<br />
Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge<br />
tel och fax 08-17 84 32<br />
Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men<br />
telefonsvarare finns.<br />
gillekansli@telia.com<br />
www.gille.scout.se.<br />
PlusGiro 35 91 06-2<br />
Landgillerådet<br />
Gunilla Engvall Landsgillemästare<br />
Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås<br />
021-35 16 51, 070-310 42 25<br />
g.engvall@telia.com<br />
Laila Boxström vice Landsgillemästare<br />
Solrosvägen 13, 911 35 Vännäsby,<br />
0935-206 11, 070-226 12 97<br />
laila@vannastv.net<br />
Gjermund Austvik Landsgilleskrivare<br />
Brombärshult 1, 432 96 Åskloster,<br />
0340-62 60 65, 070-875 95 80<br />
gjermund.austvik@gaengin.se<br />
Knut-Olov ”Ola” Axelsson Landsgilleskattmästare<br />
Kantvägen 1, 141 31<br />
Huddinge, 08-711 80 01, 070-397 73 83<br />
knut-olov.axelsson@telia.com<br />
Torsten Hansson<br />
Serenadvägen 1, 784 43 Borlänge,<br />
0243-22 58 79, 070-301 99 98<br />
torsten.ha@telia.com<br />
Carl-Magnus Klärcke<br />
Internationell sekr.<br />
Kopparvägen 37, 791 42 Falun,<br />
70-624 32 45<br />
carl-magnus.klarcke@comhem.se<br />
Staffan Sjunnesson<br />
Markvägen 7, 238 35 Oxie,<br />
040-54 86 24, 070-312 11 31<br />
staffan.sjunnesson@telia.com<br />
GILLESCOUTEN<br />
Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige<br />
Box 2034, 141 02 Huddinge<br />
Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan)<br />
Utkommer med fyra nummer per år<br />
Nr 2 9 maj <strong>2009</strong>, manusstopp 1 april<br />
Nr 3 19 sept <strong>2009</strong>, manusstopp 15 aug<br />
Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande:<br />
Torsten Hansson (adress ovan)<br />
Typsnitt: Optima och Times New Roman<br />
Papper: Galeri Art Silk 115 g – miljö -<br />
märkt med Svanen<br />
Tryck: Sahlanders Grafiska AB, Falun<br />
ISSN 1653-7033<br />
Landsgillemästaren har ordet<br />
Vi ses på Landsgilletinget!<br />
Kylslagna vindar drar runt husknuten,<br />
väderlekstjänsten förutspår<br />
snö i morgon. Krokusarna<br />
i rabatten har kommit upp någon<br />
centimeter. Kommer de att överleva<br />
en bister tid innan vårsolen verkligen<br />
värmer upp marken? Kommer de att ta<br />
skada, rent av inte klara av ytterligare<br />
kalla dagar? Svaret får jag någon gång<br />
i början på mars. Inne är det varmt och<br />
trivsamt, jag har det ganska så gott.<br />
Hur kommer gilleåret att utvecklas?<br />
Landsgillerådet arbetar som bäst med<br />
att ta fram allt underlag till Landsgilletinget<br />
i Kalmar i maj. Ärendelista och<br />
anmälningsblankett får ni i detta nummer<br />
av Gillescouten, med nästa nummer<br />
kommer verksamhetsberättelse,<br />
bokslut, förslag till verksamhetsplan<br />
och budget. Förhoppningsvis kommer<br />
det också in ett antal motioner, som då<br />
också skickas ut med LGRs svar. Jag<br />
ser fram emot ett engagerat landsgilleting,<br />
som debatterar underlaget och<br />
fattar beslut om de kommande årens<br />
verksamhet!<br />
Det fi nns många likheter mellan<br />
mina krokusar och det som händer<br />
inom gillescouting just nu. Landsgillerådet<br />
har arbetat med att få fram material<br />
och mött många gillescouter från<br />
olika delar av landet under det senaste<br />
året, vi har försökt skapa en bättre jord<br />
för vår växt. Det fi nns många livaktiga<br />
gillen, de är våra lökar för en rik<br />
blomning. Det har blåst bistra vindar,<br />
vi har tappat medlemmar, hela gillen,<br />
men också kunnat välkomna nya. Det<br />
som behövs för en bra tillväxt är resurser,<br />
mänskliga och ekonomiska. Näring<br />
och livgivande vatten resulterar i en rik<br />
blomning. Vilken sorts näring och hur<br />
mycket regn behövs för att gillescouting<br />
ska slå ut i full blom?<br />
I gillena är det trivsamt och gott, intressanta<br />
program och vänner att umgås<br />
med. Räcker inte det? För en del<br />
gör det det. För andra är det självklart<br />
att ha aktiviteter tillsammans med en<br />
scoutkår, att göra sociala insatser av<br />
olika slag och att ha kontakter inom<br />
och utom landet. Vad behöver många<br />
gillen för att blomma? Nya medlemmar,<br />
som tillför idéer, näring!<br />
Det är vi gillescouter, som bestämmer<br />
om vår verksamhet ska blomstra<br />
eller inte! Vi ska avgöra vad vi vill ska<br />
hända i våra gillen, i regionerna och i<br />
Sverige på Landsgillerådet. Hur ska<br />
vi vattna och ge näring åt det som ska<br />
växa och blomstra? Kom och var med i<br />
Kalmar i maj!<br />
Gunilla<br />
Gillearrangemang<br />
21–22 mars <strong>2009</strong><br />
Landsgillerådet<br />
15 maj <strong>2009</strong><br />
Landsgillerådet<br />
16–17 maj <strong>2009</strong><br />
Landsgilleting i Kalmar<br />
9–10 juni <strong>2009</strong><br />
NBSR-möte på Åland<br />
10–14 juni <strong>2009</strong><br />
Nordisk-Baltisk Gilleträff på<br />
Åland<br />
29 juli–9 augusti 2011<br />
Världsjamboree i Sverige<br />
Fonder<br />
Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten<br />
Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne<br />
och Jenny Rieck-Müllers fond sätts in på<br />
SGSSs PlusGiro 35 91 06-2. Ansökan om<br />
medel riktas till SGSS, adress se spalt<br />
överst till vänster.<br />
Gillescouten 1–<strong>2009</strong>
European Fellowship Workshop<br />
Vid möte med Europakommittén<br />
i november 2007 beslöts<br />
att man skulle hålla en<br />
”workshop” för Landsgillemästare<br />
och internationella sekreterare<br />
under 2008. Därför hölls en sådan arbetshelg<br />
på Cypern i april 2008.<br />
Från Sverige kunde ingen delta den<br />
gången, men vid andra arbetshelgen,<br />
som hölls i 14–17 november i Kotná<br />
Hora i Tjeckien var vi fyra deltagare,<br />
nämligen Gunilla Engvall, Calle<br />
Klärcke, Björnar Johnsen och Anna-<br />
Brita Lundahl. Det är av stort värde att<br />
åka flera från varje land. Då kan man<br />
arbeta vidare, när man kommit hem och<br />
det går även lättare att sprida budskapet<br />
till flera regioner och gillen.<br />
Framtiden och grunden till utveckling<br />
var ämnet för helgen. Det allra<br />
viktigaste en sådan här helg är att lära<br />
känna varandra. Vi var deltagare från 13<br />
europeiska länder. Under första kvällen<br />
försökte vi kommunicera med varandra<br />
trots språkförbistring. Med god vilja,<br />
minspel, gester och bilder gick det alldeles<br />
utmärkt.<br />
Varje land fick också berätta om situationen<br />
för gillescou t ing i sina respektive<br />
hemländer. Vi har mycket gemensamt<br />
inom de europeiska gillena. Vi<br />
har alla svårigheter att bli fler och att få<br />
med yngre medlemmar. Men det finns<br />
goda exempel, hur man kan gå tillväga.<br />
Danmark arbetar med Baden-Powell<br />
Stamm, i Norge hjälper man nya gillen<br />
med startkorgar och i Holland har man<br />
Plus Scouts. Dessa exempel är kanske<br />
något för oss i Sverige att ta efter.<br />
Vi fick även möjlighet till sightseeing<br />
i Kotná Hora, som ingår i UNESCO:s<br />
Gillescouten 1–<strong>2009</strong><br />
Var ligger Europa? Längst t v syns Rigmor Lauridsen, ledamot av Världskommittén, och<br />
böjd vid bordet Jane Wardropper, ordförande i Europakommittén. Foto: Björnar Johnsen.<br />
världsarvslista. Denna stad har haft stora<br />
rikedomar av silver – kanske Tjeckiens<br />
Sala silverstad. Under vandringen<br />
runt i staden hann vi också lära känna<br />
varandra och hann föra många intressanta<br />
samtal.<br />
Helgen utmynnade bl a i European<br />
Challenge 2008–2010. Där finns ett par<br />
saker, som våra svenska gillen kan arbeta<br />
med:<br />
1. Lära känna ett annat gille i Sverige.<br />
2. Lära känna gillen i andra länder, s k<br />
Twinning.<br />
Därför har jag skickat ut en uppma-<br />
De svenska deltagarna<br />
Calle Klärcke,<br />
Anna-Brita Lundahl<br />
och Gunilla Engvall<br />
lyssnar på Olav Balle,<br />
landsgillemästaren i<br />
Norge. Foto: Björnar<br />
Johnsen.<br />
ning till alla gillen att tala om, ifall ni<br />
håller på med Twinning och hur ni samarbetar<br />
med gillen i andra länder.<br />
En annan viktig fråga, som vi borde<br />
arbeta mer med: Vad gör vi för att stötta<br />
scouting i Sverige?<br />
Skicka gärna in bidrag om detta till<br />
Gillescouten, så att andra får tips och<br />
idéer både till Twinning och till samarbete<br />
med vår svenska scoutrörelse. Det<br />
kan bli en möjlighet till tillväxt inom<br />
Gillescouting i vårt land.<br />
Anna-Brita Pricken Lundahl<br />
3
Lägerbål som scenförskola<br />
Läser med saknad att den jämngamle<br />
före detta scoutkamraten<br />
Gösta Krantz avlidit under<br />
mellandagarna. Redan som<br />
16-åring presterade han vid lägerbål en<br />
monolog om Rödluvan på ett mycket<br />
professionellt sätt. Det var vid IOGTscouternas<br />
riksläger vid Husby slott<br />
i samband med Storlogemötet 1941 i<br />
Söderköping. Sedan dess har den förre<br />
scouten från Nackakåren på olika scener<br />
glatt många, som med glädje kommer<br />
att minnas denna rundhulte tagelskjortemunk<br />
i Casinorevyer.<br />
En av mina patrullkamrater vid Blåbokursen<br />
före rikslägret var den jämngamle<br />
Thor Isedal (Karlsson), som vi<br />
under mellandagarna kunnat se på TV<br />
i "Söderkåkar". Han gick bort allt för<br />
tidigt. Lägerbål och Tjaddens revyer i<br />
Norrköping var hans scenförskola. Vid<br />
senare kontakter har han lovprisat sina<br />
scoutår och även vid intervjuer lämnat<br />
ut bilder från scouttiden.<br />
4<br />
Twinning<br />
En ännu framgångsrikare nöjesguru,<br />
som har ett aktivt scoutförflutet är Hasse<br />
Wallman. Han är nu mera administratör<br />
än estradör i ett nöjesimperium i kolossalformat.<br />
Han var även den förträfflige<br />
lägerbålsledaren vid stora lägerbål.<br />
Med dessa tre exempel verifieras att<br />
scouting förutom en livsstil med naturmål<br />
och karaktärsdaning även initierar<br />
små framträdanden i lägerbålsringen,<br />
som ger en bra grund för fortsatt scenskola,<br />
livets autodidaktiska scenskola<br />
eller träning för muntligt framförande.<br />
Man lär sig tidigt att stå upp för något<br />
och några. Föreningslivets scenskola är<br />
talangscouting. På tal om talangscouting<br />
tillträdde jag för exakt 60 år sedan en<br />
tjänst som ämneslärare vid ASEAs nya<br />
Industriskola i Västerås. Hade då ett förflutet<br />
som lokalrevymakare och radavlönad<br />
nöjesrecensent i lokaltidningen.<br />
Fann att Västerås hade en högklassig lokalrevy<br />
med bl a Acke Goffrich, Sigge<br />
Söderström, Asta Holm, Stig Andersson<br />
– kontakter med scoutgillen i andra länder<br />
Från ISGF:s Världsbyrå i Bryssel<br />
har jag fått en lång lista på Twinning<br />
i Sverige. Denna lista stämmer<br />
inte med de kontakter, som våra<br />
svenska scoutgillen har med scoutgillen<br />
i andra länder. Därför har jag bett om<br />
rapport angående detta. Några gillen<br />
har redan skrivit eller ringt och berättat<br />
om spännande kontakter man har sedan<br />
många år tillbaka. Andra kontakter har<br />
upphört av olika skäl.<br />
Nu längtar jag efter fler rapporter, så<br />
att jag dels kan skicka tillbaka en färsk<br />
Twinning-lista till Bryssel, men även<br />
skriva lite om de intressanta kontakter,<br />
som några av våra scoutgillen har. Det<br />
vore förstås extra trevligt, om ni ute i<br />
gillena kan skriva egna berättelser och<br />
skicka med bilder till kommande nummer<br />
av Gillescouten.<br />
Anna-Brita Pricken Lundahl<br />
En tanke<br />
Gör inte mot andra som du vill<br />
att de skall göra mot dig. Deras<br />
smak kan ju vara annorlunda.<br />
G B Shaw<br />
och Eva Eriksson. Eva var ett lovande<br />
artistämne, som jag rekommenderade<br />
till mina vänner och kontakter Stig Bergendorff<br />
och "Tjadden" Hällström. Hon<br />
blev också aktris på heltid med namnet<br />
Eva Bysing.<br />
Om de nämnda revyartisterna från<br />
Västerås varit scouter vet jag inte, men<br />
Bo Setterlind, Olof Thunberg och Lars<br />
Ekborg var på sin tid patrullkamrater<br />
som KFUM-scouter i Västerås, vilket<br />
en syssling till min mor, John Brogren,<br />
berättade före min flytt till Västerås.<br />
Han bodde i Uppsala och var då vice<br />
scoutchef i KFUMs Scoutförbund, så<br />
västeråstrion var redan då väl känd utanför<br />
länsgränsen. Han berättade även<br />
om Carl-Anton och Carl-Axel Axelsson<br />
som underhållare. Den förre blev<br />
känd trubadur och brodern scoutchef i<br />
KFUMs Scoutförbund samt undervisningsråd<br />
i skolöverstyrelsen<br />
Thore Gårmark<br />
Folkare Scoutgille i Avesta<br />
Från<br />
Frimärksbanken<br />
Frimärksbanken tackar gillena<br />
och privata för insatsen<br />
under frimärksåret 2008.<br />
Drygt 25-tal bidragsgivare<br />
under året, vilket har gett<br />
frimärksbanken 32 000 kronor<br />
totalt under budgetåren<br />
2007–2008. Förhoppningsvis<br />
ses vi på LGT i Kalmar<br />
med mycket frimärksklipp?<br />
K-E o Viveca Mattsson<br />
Utmarksgatan 9<br />
784 62 Borlänge<br />
tel 0243-17972<br />
Gillescouten 1–<strong>2009</strong>
Välkomna till<br />
Landsgilleting<br />
16–17 maj <strong>2009</strong><br />
på Kolbodagården i Södermöre kommundel av Kalmar kommun,<br />
25 km söder om Kalmar<br />
S:t Georgsgillena Nyckeln och Kronoberg<br />
hälsar alla gillescouter välkomna<br />
till Kolbodagården i Kalmar kommun.<br />
Kalmar är troligen Smålands mest<br />
kända turiststad, känt för slottet, domkyrkan,<br />
Kronanmuseet, den pittoreska<br />
Gamla stan, Stadsparken o s v.<br />
Omlandet är gammal, bördig jordbruksbygd<br />
med många stora gårdar.<br />
Den största och mest kända gården i Södermöre<br />
är Värnanäs, c:a en mil söder<br />
om Kolboda. Den ägdes på medeltiden<br />
av Bo Jonsson Grip och Sten Sture d ä,<br />
senare av Gustav Vasa och hans söner.<br />
Kanske mest känd från Axel Oxenstiernas<br />
tid på 1600- och 1700-talen. Ett<br />
fint utflyktsmål.<br />
Danska gränsen låg ju förr inte långt<br />
borta, och då hände det ofta att danska<br />
trupper trängde in i området. Därför<br />
Anmälan<br />
Jag anmäler mig till Landsgilletinget på Kolbodagården, Kalmar den 16–17 maj <strong>2009</strong><br />
Namn........................................................................................................................... Telefon............./.............................<br />
Adress.......................................................................................................................... Mobiltfn.........................................<br />
Postadress.................................................................................................................... E-post.............................................<br />
Scoutgille.......................................................................................................................................................................................<br />
Anmälan och anmälnings/konferensavgift (200 kr) skall vara SGSS tillhanda senast 1 april <strong>2009</strong>.<br />
Adress: LGT <strong>2009</strong>, S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, Box 2034, 141 02 Huddinge.<br />
Anmälningsavgiften, 200 kr, insättes på pg 35 91 06-2. Märk talongen LGT <strong>2009</strong>. Denna avgift betalas inte tillbaka.<br />
Kostnad för mat och logi betalas före 1 maj , enligt faktura, som skickas ut.<br />
Gillescouten 1–<strong>2009</strong><br />
byggde man på medeltiden kyrkorna<br />
som försvarskyrkor i flera våningar,<br />
med tjocka väggar och skyttegluggar.<br />
Två av Sveriges få rundkyrkor ligger<br />
bara några km från Kolboda. Hagby är<br />
den äldsta och största rundkyrkan byggd<br />
på 1100-talet, Voxtorp en mycket liten<br />
gårdskyrka.<br />
Kolbodagården har också gamla anor.<br />
Strax intill vid Lovers hamn låg på vikingatiden<br />
en stor handelsplats. Man<br />
tror t ex att S:t Sigfrid kunde ha landstigit<br />
där.<br />
På 1700-och 1800-talet fanns här dels<br />
ett alunbruk, som kunde sysselsätta upp<br />
till 150 arbetare, dels ett skeppsvarv, där<br />
många skrov till våra tidiga ångbåtar<br />
byggdes. Varvet lades ned 1895, men<br />
jordbruket levde vidare.<br />
Vid Hagbyån, inte långt från kyrkan,<br />
ligger bl a Holmskvarns garveri med<br />
anor från 1700-talet, helt intakt med alla<br />
inventarier och redskap från den dagen<br />
verksamheten upphörde på 1940-talet.<br />
I samband med LGT kommer ni att få<br />
möjlighet att höra mer om och se mera<br />
av dessa och andra lokala sevärdheter.<br />
Kolbodagårdens ekonomibyggnader<br />
har nu gjorts om till en mycket trivsam,<br />
familjeägd konferensanläggning.<br />
Mycket gott samarbete har Kolbodagården<br />
med den fina campinganläggningen<br />
Kolbodabaden, knappt en km bort.<br />
Räcker inte bäddarna till på det ena stället<br />
får man bo på det andra.<br />
Mera information om anläggningarna<br />
går att få på internetadresserna<br />
www.kolbodagarden.se och<br />
www.kolbodabaden.se<br />
5
Markera dina val nedan med kryss i önskat alternativ (jämte ev. tilläggsinformation)<br />
A. Övernattning lördag till söndag (inkl. måltider men<br />
exkl. lakan o handdukar*) (Måltider: lördag: lunch,<br />
em.kaffe & middag samt söndag: frukost, fm.kaffe & lunch)<br />
…. enkelrum: 900:- (begränsat antal).<br />
…. dubbelrum**: 800:- per person.<br />
…. flerbäddsrum**: (3-6 pers.): 750:- per person.<br />
…. husvagnsplats (exkl. mat): 135:- …… plus ev. el (35:-)<br />
…. tältplats (exkl. mat): 135:-<br />
* … önskar hyra lakan o handdukar: 60:-<br />
** önskar dela rum med följande deltagare:<br />
……………………………………………….<br />
……………………………………………….<br />
…. måste ligga i underbädd.<br />
B. Måltider<br />
…. önskar endast måltider (fr.o.m. lördag lunch t.o.m.<br />
söndag lunch): 570:-<br />
…. önskar specialkost, nämligen:<br />
………………………………..<br />
6<br />
Lördag<br />
10.00 Receptionen öppnar<br />
11.30 Lunchen börjar serveras<br />
13.00 LGT öppnar, invigning och förhandlingar<br />
17.00 Ajournering<br />
Ev. uteaktiviteter, fri tid<br />
19.00 Middag med kvällsunderhållning<br />
21.00 Kvällsavslutning, kvällskaffe<br />
Preliminärt program<br />
Söndag<br />
08.00 Flagghissning<br />
08.15 Frukost<br />
09.00 Morgonsamling, förhandlingarna återupptas<br />
12.00 LGT avslutas och flaggan halas<br />
12.30 Lunch<br />
13.30 Guidade besök i närområdet<br />
Hemfärd<br />
Vägbeskrivning till Kolbodagården<br />
Väg E22 från norr:<br />
Trafikplats Ljungbyholm mot Hagby-Vassmolösa (ca<br />
1 mil söder Kalmar). Efter ca 1 mil tag vänster mot<br />
Kolboda-Loverslund, följ vägvisning.<br />
Väg E22 från söder:<br />
Trafikplats Söderåkra mot Kolboda-Hagby. Efter ca<br />
1,5 mil tag höger mot Kolboda-Loverslund, följ vägvisning.<br />
Frågor om vägen och eventuell hämtning vid flyg eller<br />
tåg-buss besvaras av Stig Jonsson, 070-6374843.<br />
C. Tidigare ankomst till Kolbodagården<br />
… jag kommer fredag kväll och önskar logi, kvällsmål, frukost<br />
och fm.fika: 450:-<br />
… enkelrum fredag till lördag: plus 100:-<br />
D. Hämtning vid flyg/tåg/långfärdsbuss<br />
… vill bli hämtad vid Kalmar flygplats den … maj kl. ……<br />
Pris: 30:- per person.<br />
… vill bli hämtad vid Kalmar centralstation den … maj<br />
kl. …… Pris: 30:- per person.<br />
Önskad skjutsning söndag meddelas i receptionen.<br />
E. Utflykter söndag efter lunch.<br />
Broschyrer delas ut om sevärdheter i Kalmar, Glasriket, m.m.<br />
för besök på egen hand.<br />
Följande guidade turer finns att välja mellan i närområdet:<br />
1. Vandring, max 2 km, till Kolbodaområdets intressanta industrilämningar,<br />
c:a en timme.<br />
2. Besök i en av rundkyrkorna och Holmskvarns garveri (med<br />
egna bilar), c:a 2 timmar.<br />
Anmälan till utflykterna görs under lördagen i receptionen.<br />
Gillescouten 1–<strong>2009</strong>
Föredragningslista<br />
för det ordinarie landsgilletinget på Kolbodagården 16–17 maj <strong>2009</strong><br />
1. Landsgilletinget öppnas<br />
2. Val av ordförande och vice ordförande för landsgilletinget<br />
3. Justering av röstlängden<br />
4. Val av två protokollsjusterare tillika rösträknare<br />
5. Fråga om LGT behörigen sammankallats<br />
6. Godkännande av föredragningslistan<br />
7. Verksamhetsberättelse för 2007–2008<br />
8. Bokslut för 2007–2008. Föredragning av revisionsberättelse.<br />
9. Fråga om godkännande av bokslut<br />
10. Beslut om disposition av resultat för 2007–2008<br />
11. Beslut om ansvarsfrihet för LGR för perioden 2007–2008<br />
12. Föredragningar<br />
a) verksamhetsplan för <strong>2009</strong>–2012<br />
b) budget för perioden <strong>2009</strong>–2010<br />
c) inkomna motioner<br />
13. Beslut<br />
a) beslut om inkomna motioner<br />
b) fastställande av verksamhetsplan för perioden <strong>2009</strong>–2012<br />
c) beslut om medlemsavgift för perioden 2011 och framåt<br />
d) fastställande av budget för perioden <strong>2009</strong>–2010<br />
14. Val av landsgilleråd för perioden <strong>2009</strong>–2010<br />
a) fastställande av antalet ledamöter i LGR<br />
b) val av landsgillemästare<br />
c) fastställande av antalet vice landsgillemästare<br />
d) val av vice landsgillemästare<br />
e) val av övriga ledamöter på fyra år<br />
f) eventuella fyllnadsval för två år<br />
15. Val av funktionärer<br />
a) två revisorer för perioden <strong>2009</strong>–2010<br />
b) två revisorssuppleanter för samma period<br />
c) valberedning för landsgilletinget 2011 efter förslag från nomineringskommittén<br />
d) nomineringskommitté att föreslå valberedning att väljas 2011<br />
16. Information från landsgillerådet<br />
17. Ärenden som LGR hänskjutit till LGT<br />
18. Under landsgilletinget väckta frågor<br />
(Frågor som önskas behandlade skall skriftligen inlämnas till tingets presidium)<br />
19. Landsgilletinget 2011 – plats och tid<br />
20. Landgilletinget avslutas<br />
Gillescouten 1–<strong>2009</strong><br />
Kallelse<br />
Vid LGT får beslut tas endast i de ärenden som anges i kallelsen.<br />
Alla medlemmar i S:t Georgs Scoutgillen i Sverige kallas härmed<br />
till ordinarie landsgilleting på Kolbodagården i Kalmar den 16–17<br />
maj <strong>2009</strong>. Välkomna!<br />
Landsgillerådet<br />
Motioner<br />
Det har kommit in 23 motioner<br />
till landsgilletinget.<br />
Flera av dem har samma<br />
ordalydelse och några<br />
har identiskt eller liknande<br />
innehåll. LGR har<br />
sammanfört dem till nio<br />
motioner att behandlas vid<br />
LGT. Dessa har följande<br />
rubriker:<br />
1. Rösträtt<br />
2. Antal delegater<br />
3. Rösträtt<br />
4. Rösträtt via fullmakt<br />
5. S:t Georgs Scoutgille<br />
Tre Kronor<br />
6. Medlemsbegreppet<br />
7. Medlemsavgiften<br />
8. Reseutjämning<br />
9. Nomenklatur<br />
LGR har behandlat motionerna<br />
vid sammanträde<br />
den 7–8 februari och hela<br />
materialet har, med LGRs<br />
svar på de nio motionerna,<br />
därefter sänts ut till alla<br />
gillen. Med Gillescouten<br />
nr 2 som kommer ut den<br />
9 maj bifogas alla tingshandlingar.<br />
7
8<br />
Nordisk-Baltisk gillescout träff den 10–14 juni <strong>2009</strong> i<br />
Mariehamn på Åland<br />
Kom med och upplev nordisk<br />
samvaro! Ljusa nätter och<br />
kluckande vågor i Ålands skärgård,<br />
kan något vara mer exotiskt?<br />
Träffen går av stapeln i Mariehamn<br />
och alla gillemedlemmar med familjer<br />
är välkomna.<br />
De finska värdarna påpekar att hela<br />
arrangemanget är handikappanpassat.<br />
Deltagaravgiften är €300 = 3126 kronor<br />
och den inkluderar alla måltider och<br />
andra utgifter i samband med träffen.<br />
Av deltagaravgiften skall €100 =<br />
1042 kr betalas i förskott tillsammans<br />
med anmälningen, resterande €200 =<br />
2084 kr skall vara inbetalt senast den 24<br />
april <strong>2009</strong>.<br />
Anmälningar och pengar för deltagaravgiften<br />
skall skickas till S:t Georgs<br />
Scoutgillen i Sverige, Box 2034, 141 02<br />
Huddinge, Plusgironr 35 91 06-2,<br />
tel 08-17 84 32,<br />
gillekansli@telia.com<br />
Gillekansliet gör en sammanställning<br />
och skickar till gillescouterna i Finland.<br />
I enlighet med programmet<br />
måste alla deltagare vara i Mariehamn<br />
onsdagen den 10 juni<br />
kl 14:30. Det innebär att man<br />
måste resa med den färja som<br />
lämnar Stockholm den 10 juni<br />
kl 07:45, om man inte föredrar<br />
att åka dagen innan och få en<br />
natt extra i Mariehamn. Lunch<br />
ombord kostar 190 kr.<br />
I tillägg till deltagaravgiften<br />
kommer resa till och från<br />
Stockholm och eventuell övernattning<br />
i Stockholm.<br />
Viking Line har egna transporter<br />
från ett flertal ställen i<br />
Sverige till Stockholm.<br />
Se www.vikingline.fi<br />
OBS Ny turlista från och med<br />
den 1 mars.<br />
Framåt för fulla<br />
segel<br />
Att överföringen av pengar sker via<br />
kansliet är ett sätt att göra det billigare<br />
för varje enskild person, då det för varje<br />
transaktion tas ut en avgift.<br />
På anmälan skall finnas namn, kön<br />
och ålder på varje deltagare samt adress<br />
på den som anmäler (= reseledare).<br />
Ange även gärna e-post-adress och telefonnummer.<br />
Senaste anmälningsdag till kansliet<br />
är 17 mars <strong>2009</strong>.<br />
Viking Line har åtagit sig att sköta<br />
alla resor och övernattningar i samband<br />
med träffen. Kontaktperson hos Viking<br />
Line är Carita Svenblad<br />
carita.svenblad@vikingline.fi<br />
tel +358 182 60 11 (kontorstid: tisdag–<br />
fredag kl 08:00–16:30 finsk tid). Carita<br />
tar emot era anmälningar, gärna gruppvis.<br />
Hon måste få namn, kön och ålder<br />
på deltagarna, av sjösäkerhetsskäl.<br />
Detta ska göras före 31 mars. Carita<br />
skickar ett bokningsnummer, fakturerar<br />
er för resa och hotell och skickar ut biljetterna.<br />
Välkomna med!<br />
Pris från Viking Line för boende<br />
Hotell Park Alandia<br />
Dubbelrum € 98 = 1022 kr/rum & natt<br />
Enkelrum € 85 = 886 kr/rum & natt<br />
Hotell Pommern<br />
Dubbelrum € 103 = 1074 kr/rum & natt<br />
Enkelrum € 88 = 917 kr/rum & natt<br />
Hotell Cikada<br />
Dubbelrum € 71 = 740 kr/rum & natt<br />
Enkelrum € 62 = 646 kr/rum & natt<br />
Stuga Ekströms 6/6–13/6<br />
€ 460 = 4794 kr, stugan rymmer sex pers.<br />
Stuga Övernäsgården 8/6–14/6<br />
€ 627 = 6534 kr, stugan rymmer sex pers.<br />
Pris för resa<br />
Stockholm–Mariehamn t o r € 3 = 33 kr.<br />
Program<br />
Onsdag 10 juni<br />
14:30 Ankomst och inkvartering<br />
16:00 Flagghissning<br />
Träffen öppnas<br />
Information<br />
17:00 Ålands museum<br />
Ålands Landskapsregering.<br />
19:00 Välkomstfest + mat på Pommern<br />
(en fyrmastad bark i Mariehamn)<br />
Torsdag 11 juni<br />
S:t Görans kyrka är öppen för morgonsamling.<br />
10:00 Gillescouting i Norden och<br />
Baltikum<br />
12:00 Lunch<br />
13:30 Avfärd till Bomarsunds fästning<br />
(historisk rysk utpost mot väster)<br />
14:00–18:00 Scoutaktiviteter<br />
(15:00 ca kaffe) Workshop, midsommarstång<br />
18:00–21:00 Midsommarfest<br />
Fredag 12 juni<br />
10:00 Sightseeing på Åland, valbara<br />
program<br />
12:30 Lunch<br />
Sightseeing fortsätter<br />
14:00 Kaffepaus<br />
18:00 Lägerbål<br />
Lördag 13 juni<br />
10:00 Stadsmanöver i Mariehamn<br />
12:00 Lunch<br />
14:30–16:30 Sjöfartsmuseet<br />
19:00 Avskedsmiddag<br />
Söndag 14 juni<br />
10:30–11:15 Avslutning i S:t Görans<br />
kyrka<br />
Sverige ska ha med sånger och några<br />
programpunkter. Kansliet kommer att<br />
informera deltagarna!<br />
Gillescouten 1–<strong>2009</strong>
Regionting i Västerås<br />
Anna-Stina Andersson<br />
& Kristina Sundberg,<br />
Tuna Scoutgille i Borlänge,<br />
på region träff i<br />
Västerås. Foto: Torsten<br />
Hansson.<br />
Lördagen 4 oktober följde gillescouter<br />
från Creutz Lave, Folkare,<br />
Gustav Wasa, Tuna och Uppsala<br />
med ASEA-strömmen för att umgås<br />
med gillescouterna i S:t Georgs Scoutgille<br />
i Västerås. Det blev en lite regnig<br />
och kylig upptakt vid de gamla gravarna<br />
och sjösättningarna vid Anundshög.<br />
Men kanelbullar och juice värmde upp<br />
oss denna ”Kanelbullens dag”.<br />
Hos Cederroths i Falun<br />
Tuna Scoutgille, tillsammans med Creutz Lave<br />
i Falun, var i slutet av oktober inbjudna till besök<br />
hos Cederroths fabriksanläggning i Falun.<br />
Mottot för besöket var ”Allt från Salvekvicksplåster<br />
till tankvagnar med växtnäring”.<br />
Många gillemedlemmar hörsammade inbjudan och<br />
fick ta del av en intressant berättelse om hur företaget<br />
utvecklats från Anders Herdins Gema till dagens storindustri.<br />
Gillemästaren i Creutz Lave, Jan Tollsten, kåserade<br />
om sin tid som inköpare på företaget och visade bilder<br />
till sitt anförande. Ledamoten i LGR, Carl-Magnus<br />
Klärcke, tog vid och berättade om dagens företag, som<br />
har 220 personer anställda i Falun och inte mindre än<br />
3.000 artiklar i sitt enorma lager.<br />
Efter sedvanligt kaffedrickande blev det en rundvandring<br />
i fabriks- och lagerlokalerna.<br />
Text: Bertil Lundh<br />
Gillescouten 1–<strong>2009</strong><br />
Gillena berättar<br />
Sammankomsten fortsatte med kulturella<br />
övningar. Vi gick en intressant<br />
konstvandring i det centrala Västerås<br />
och hann även med att beskåda ASEAströmmen<br />
vid Stora Torget. Att det var<br />
Bondens Dag gjorde inte dagens innehåll<br />
sämre. Både gurkor och annat grönt<br />
blev inköpta av våra ekologiska grönsaksodlare<br />
från trakten.<br />
Regionting är ett bra sätt att lära känna<br />
Foto: Vega Lindvall<br />
Julklappar till<br />
Östeuropas barn<br />
I<br />
över tio år har S:t Georgs Scoutgillen<br />
i Stockholm bidragit med<br />
julklappar via Läkarmissionen till<br />
Östeuropas barn. Medlemmarna bidrar<br />
genom ekonomiska bidrag till inköpen,<br />
vi samlas och slår in julklapparna under<br />
stor trivsel, avslutar med kaffe och<br />
bakelse. Därefter transporterar vi julklapparna<br />
till Läkarmissionens mottagningscentral<br />
Venngarn utanför Sigtuna.<br />
Och hör och häpna: Genom stora insatser<br />
lyckades vi i år få ihop inte mindre<br />
än 187 julklappar! Och alla innehållande<br />
de av Läkarmissionen angivna 12<br />
artiklarna!<br />
Nu känns det bra att vi kunnat bidra<br />
med att skänka 187 barn lite av vår<br />
glädje inför den stundande julen!<br />
För alla bidragsgivare<br />
Harriet Reivant<br />
S:t Eriks Scoutgille<br />
gillescouter från andra scoutgillen och<br />
vi har också mycket att visa varandra.<br />
Gunilla Engvall och Torsten Hansson<br />
delade med sig av landsgillefrågor som<br />
avslutning på dagen.<br />
Anna-Brita Pricken Lundahl<br />
S:t Georgs Scoutgille i Västerås<br />
9
Blå Hajken<br />
När jag jobbade i Gillets café på<br />
lägret Jiingijamborii 2007 träffade<br />
jag Kenny Jönsson som<br />
är ledare för Blå Hajken i Jämtland. Vi<br />
pratade en del och fann att Blå Hajken<br />
firade 60 år 2008. Jag som var med 1948<br />
undrade om jag kunde vara med några<br />
dagar. Vi hade senare kontakt med varandra<br />
våren 2008 och jag var välkommen.<br />
Detta blev en härlig upplevelse<br />
med mycket nostalgi.<br />
Därför vill jag skriva något om min<br />
hajk med Jägarna i Jämtland. Svenska<br />
Scoutförbundet gjorde en satsning på<br />
hajker där ”Långa Lassot” Torwald<br />
Wermelin var en av eldsjälarna. Hajk =<br />
fotvandring med övernattning utomhus.<br />
På Tivedslägret 1948 fick jag besked<br />
att få åka på Blå Hajken i Jämtland.<br />
Detta var ett omtumlande besked. Några<br />
år efter världskriget och fjällresor<br />
var mycket ovanligt. Hem och fundera<br />
över packningen. Vandring åtta dagar<br />
kräver rätt grejor. Ryggsäck fanns s k<br />
”päron”. Kängor, ja för vintern. Regnkläder<br />
dåligt. Sovsäck fick lånas, tung.<br />
Ta med bröd sa mamma. En limpa, som<br />
gav mig ett smeknamn och blev smulor<br />
av senare. Tåg Lidköping - Skövde och<br />
natt-tåg till Östersund. Samling på Frösön<br />
och senare vidare med tåg till Undersåker.<br />
Buss till Vålådalen där utrustning<br />
och patrullindelning skedde. Tält<br />
typ ryggås fick vi. Tveksam om köket<br />
10<br />
var typ Trangia. Maten bestod av torra<br />
varor och konserver. Komplettering senare.<br />
Mycket tung packning.<br />
Patrullvis gick vi mot Sylarna, där vi<br />
underhöll folket på Sylstationen, den<br />
gamla som brann ner sen. Långa Lassot<br />
som var en riktig underhållare höll<br />
igång oss och turisterna var glada för<br />
detta annorlunda inslag i deras fjällvistelse.<br />
Under vägen hade vi lägerbål och<br />
andra aktiviteter. Vid ett tillfälle ropade<br />
någon, en häst! Nu hade väI lappsjukan<br />
slagit till trodde vi. Men mycket riktigt<br />
kom ett ekipage med släpa efter sig<br />
och lastad med förnödenheter. De var<br />
på väg till en jaktstuga i väglöst land.<br />
Vi besökte Karolinermonumentet nära<br />
norska gräsen och byggde en bro över<br />
Enan. Vår vandring slutade sen i Enafors<br />
för tåg hem. Tiden stämde inte med<br />
Vi vet att flera av våra gillekamrater<br />
vill komma till Kopparbo,<br />
så kan det bli även i år. För en avgift<br />
av 300 kronor kan Ni vara på Kopparbo<br />
under 25 juli till 1 augusti. Ni<br />
gör en insats som syftar till att många<br />
scouter får uppleva ännu ett läger på<br />
Kopparbo. Temat för lägret kommer<br />
att vara PIRATER så ta med dej ditt<br />
träben, snusnäsduk och kom.<br />
Givetvis ska vi också ha några gillescoutaktiviteter<br />
under veckan. Vi<br />
tåget och då vi var för tidiga och hungriga<br />
kokade vi bruna bönor på banvallen.<br />
Koktiden blev för kort och sen dess<br />
gillar jag inte bruna bönor. Maten var<br />
annorlunda då. Ingen pasta, vakuumtorkad<br />
köttstuvning och soppor, samt ärtor<br />
och fläsk. Makaroner fanns ju också.<br />
Sämre näringsvärde och smak för pojkar<br />
17–18 år gamla, alltid hungriga.<br />
Väl hemkommen med fina minnen<br />
och ett fjällintresse, som har hängt med<br />
under alla år, jobbade jag vidare som avdelningsledare<br />
några år. När min äldste<br />
son var med i scouterna på 80-talet, var<br />
jag med som ledare. Nu senare är jag<br />
lite hjälpledare i scoutkåren och är också<br />
med i Gillescouterna i Skaraborg.<br />
En gång scout. Alltid scout.<br />
Ingemar Nyberg<br />
Lidköpings scoutkår<br />
Kopparboläger med pirattema<br />
försöker lösa boendet så att de flesta<br />
ska kunna bo inomhus. Tanken är att<br />
vi gillscouter skall hjälpa till med<br />
följande uppgifter: Intendenturen,<br />
lägerboden, caféet och eventuellt ett<br />
Ledar-Spa.<br />
Du som är intresserad kontakta<br />
Calle Klärcke på telefon 023-591 32<br />
eller på mail carl-magnus.klarcke@<br />
comhem.se Det finns även mer information<br />
på www.dalacamp.se<br />
Gillescouten 1–<strong>2009</strong>
Vad betyder arvet från B-P för<br />
medlemsutvecklingen?<br />
För 40 år sedan genomfördes<br />
Den Stora Revisionen i Scoutsverige:<br />
Tiden för verkligt<br />
scoutpatrullarbete förkortades.<br />
Blåvinge- och vargungekulturen<br />
försvann. En ny ålders- och grenindelning<br />
med minior- och juniorscouter infördes.<br />
Klassproven ersattes med uppgifter.<br />
Specialmärkena slopades. Året<br />
var 1968. Året därpå omformulerades<br />
scoutlagen.<br />
Sedan dess har medlemsantalet i<br />
Scoutsverige i det närmaste halverats<br />
(från 167 562 till 87 968, enligt närmast<br />
tillgängliga år i SSRs medlemsstatistik,<br />
1971 och 2007).<br />
En tillfällighet? Eller finns ett samband?<br />
Arvet från B-P<br />
B-Ps mål var att fostra pojkar och flickor<br />
till goda medborgare, som kunde klara<br />
sig själva och hjälpa andra. Redan från<br />
början beskrev han scouting som en<br />
värdefull träning även för flickor, men<br />
verksamheten kom att organiseras inom<br />
skilda förbund. Omkring 1960 förenades<br />
flick- och pojkscoutförbunden i<br />
Sverige och samscouting infördes.<br />
B-Ps idéer presenterades i en värld<br />
mycket olik dagens. Hans arbetsmetoder<br />
med patrullsystemet & learning<br />
by doing låg långt före sin tid, liksom<br />
lanseringen av friluftslivet och att låta<br />
naturen vara en inspirerande miljö för<br />
verksamheten. Riddaridealen, den moraliska<br />
värdegrunden som han formade<br />
i scoutlag & löfte, kan sägas vara en<br />
tredje beståndsdel i det som snabbt blev<br />
scoutrörelsen.<br />
Hur har arvet efter B-P förvaltats? Låt<br />
oss se.<br />
Arbetsmetoderna<br />
Patrullsystemet är det som skiljer scoutrörelsen<br />
från andra organisationers sätt<br />
att fostra, har B-P påpekat. Han ville<br />
lära scouterna att samarbeta och hjälpas<br />
åt, och genom patrullsystemet fick alla<br />
ta ansvar, det bästa sättet att fostra.<br />
Genom den förändrade ålders- och<br />
grenindelning som infördes 1968, där<br />
man är patrullscout i endast tre år, blev<br />
ålderskillnaden inom patrullen för liten,<br />
Gillescouten 1–<strong>2009</strong><br />
för att en patrulledare och patrullsystemet<br />
ska kunna fungera som tänkt. ”En<br />
gång i tiden var det skolan som tog efter<br />
scouting och införde grupparbete, nu<br />
är det vi som tar efter skolans form av<br />
grupp. En form utan den stabilitet och<br />
fostrande funktion som scoutpatrullen<br />
var avsedd att ha och också hade” (Ek<br />
1999 s 21).<br />
Learning by doing (att lära genom att<br />
göra) var sättet att leda scouterna genom<br />
olika prov till III-, II-, och I-klass<br />
scout, där förmågan tränades i spårning,<br />
orientering, simning, matlagning, naturkännedom,<br />
sjömanskap, sjukvård<br />
och andra scoutfärdigheter. Ett system<br />
med märken, som erövrades efter genomgångna<br />
prov, var ett tävlingssätt där<br />
man enbart tävlade mot sig själv.<br />
Genom 60-talets revision försvann<br />
klassproven. ”Risken är att scouting<br />
hamnar i samma något flummiga fack<br />
som enhetsskolans läroplan förmedlade<br />
på 1950-talet och den rädsla för personlig<br />
duktighet som präglade 68-rörelsen.<br />
[…] Det är synd att vi inte lyckats hålla<br />
takten som föregångare och t ex mer<br />
högljutt hävdat den glädje och utveckling<br />
som ligger i att skaffa sig kunskaper.<br />
Vi har inte ens behållit specialmärkena<br />
som gav scouten glädjen att fördjupa sig<br />
i något ämne och omspände både teoretiska<br />
och praktiska ämnen” (Ek 1996<br />
s31f).<br />
Friluftslivet & naturen<br />
En föregångare till scoutrörelsen var<br />
Woodcraft Indians, en ungdomsrörelse<br />
som Ernest Thompson Seton hade utvecklat<br />
i USA inspirerad av de nordamerikanska<br />
indianerna, och som starkt<br />
påverkade B-P. Underrubriken i Scouting<br />
for Boys fick tillägget ”through<br />
woodcraft”, i översättning: ”genom<br />
förtrogenhet med naturen”.<br />
Kärleken till naturen var viktig för<br />
B-P, som var övertygad om att när man<br />
vistas nära naturen, så börjar man tycka<br />
om den så mycket, att man till exempel<br />
inte vill döda ett djur för nöjes skull. ”En<br />
scout är djurvän” löd den sjätte punkten<br />
i den första scoutlagen. År 1935 breddades<br />
begreppet till ”en scout är djurvän<br />
och skyddar naturen”.<br />
Två citat från B-P belyser patrullsystemets<br />
och patrulledarens betydelse: ”The<br />
Patrol system is the key to success in Scout<br />
training.” & ”The best progress is made<br />
in those Troops where power and responsibility<br />
are really put into the hands of the<br />
patrol Leaders.” Efter 60 års framgångsrikt<br />
arbete ändrades förutsättningarna för<br />
svensk scouting 1968. Teckning B-P.<br />
Klas Sandell har gjort gällande att B-P<br />
dock såg friluftslivet och naturen mest<br />
som ett medel ”som tjänade samhällets<br />
behov av ökad medborgaranda, händighet<br />
och social enhet”, ett uppifrån-perspektiv,<br />
medan det för Seton var ”ett<br />
mål i sig, inspirerat av indiankultur och<br />
sett utifrån pojkens personliga behov av<br />
spänning, upplevelser, kamratskap och<br />
mognad.” (Sandell 1990 s 11). ”Spänningen<br />
mellan friluftslivets roll som<br />
metod för andra syften, respektive som<br />
mål i sig själv, är något som sedan följt<br />
scoutrörelsen. Sin mest konkreta illustration<br />
får detta i de två huvudtyperna<br />
av friluftsliv som scouter praktiserar<br />
nämligen lägret med kanske många tusen<br />
deltagare där naturen mest är kuliss<br />
för diverse aktiviteter, och hajken där<br />
man med medhavd utrustning och i<br />
små grupper färdas på naturens villkor”<br />
(Sandell 1990 s 12).<br />
År 1969 ändrades innehållet i naturpunkten<br />
till ”en scout lär känna och vårdar<br />
naturen”. Skiftningen från djur- och<br />
naturskydd till studium och naturvård<br />
kan tolkas som en förändring från naturanpassning<br />
till naturutnyttjande.<br />
Scoutlagen & löftet<br />
”Scoutlagen har en speciell ställning<br />
eftersom den är både mål och medel i<br />
scoutarbetet. Dels uttrycker den B-Ps<br />
vision av den ’färdige’ scouten, dels<br />
ger den oss vägledning för vandringen<br />
forts nästa sida<br />
11
forts fr föregående sida Vissa begrepp har slopats och formulering-<br />
mot målet” (Ek 1999 s 14). Den svenska<br />
scoutlagen har moderniserats språkligt<br />
vid några tillfällen och består nu av sju<br />
punkter. Även innehållsmässigt har vissa<br />
förskjutningar skett. Den sjätte punkten<br />
om ”djur och natur” är redan nämnd.<br />
Här följer de övriga.<br />
Scouthedern. Den första punkten i<br />
B-Ps lag, "en scouts ord är att lita på",<br />
har behållet sitt innehåll, kanske även<br />
stärkts, och lyder nu: "En scout är ärlig<br />
och pålitlig". Men 1969 flyttades punkten<br />
ned till andra plats.<br />
Trohet. Den ursprungligen andra<br />
punkten: ”En scout är sin konung, sina<br />
officerare, sina föräldrar och sina arbetsgivare<br />
trogen”, ändrades 1912 till<br />
"en scout besinnar sin plikt mot Gud<br />
och fosterlandet". Här kom nya inslag.<br />
Plikten mot Gud fanns ej med i B-Ps<br />
lag, dock i löftet. Den uttalat religiösa<br />
skrivningen kan möjligen bero på att<br />
många scoutledare var präster och att<br />
kyrkan var mer framträdande i samhället<br />
1912 än i vår sekulariserade tid, menar<br />
Gerd Ek (Ek 1999 s 9). År 1969 flyttades<br />
punkten till första plats i lagen och<br />
formulerades: "En scout visar vördnad<br />
för Gud och hans ord". I dag heter det:<br />
"En scout söker sin tro och respekterar<br />
andras".<br />
Hjälpsamhet. ”En scouts plikt är att<br />
vara till nytta och att hjälpa andra”,<br />
hette det från början. Den tredje punkten<br />
i lagen har behållit sin innebörd och<br />
plats, och formuleras nu: "En scout är<br />
vänlig och hjälpsam".<br />
Vänskap & kamratskap. Även den<br />
fjärde punkten har behållit sin innebörd<br />
och plats. Den äldsta lydelsen: ”En<br />
scout är allas vän och bror till hvarje annan<br />
scout, sak samma af hvilken samhällsställning<br />
denne är” formuleras nu:<br />
"En scout visar hänsyn och är en god<br />
kamrat".<br />
Hövlighet. ”En scout är hövlig”, hette<br />
det från början, senare ”…uppmärksam<br />
och hövisk”. Punkten är slopad, men<br />
innebörden ingår i nuvarande lagens<br />
tredje och fjärde punkter.<br />
Lydnad. ”En scout lyder utan frågor<br />
befallningar från sina föräldrar, sin patrulledare<br />
eller scoutmaster.” Så löd<br />
den sjunde punkten i Ebbe Lieberaths<br />
ursprungliga tolkning. Formuleringen<br />
har ändrats under åren och ersattes 1969<br />
med: "En scout känner ansvar för sig<br />
själv och andra".<br />
Om det ursprungligen kärva budskapet<br />
skriver Gerd Ek: ”Punkten 7 stäm-<br />
12<br />
mer inte alls med senare tids önskan att<br />
fostra scouterna till eget kritiskt tänkande.<br />
[…] Synen på obetingad lydnad<br />
[har] ändrats sedan 1909”, (Ek 1999 s<br />
6).<br />
Dock kan formuleringen om lydnad<br />
ännu ha sin giltighet i vissa sammanhang,<br />
som Rulle Neveling visar i sin beskrivning<br />
av hur han vid påmönstringen<br />
på Biscaya fått förklara vad som gäller<br />
ombord: ”Demokrati kräver kunskap<br />
och respekt för kunskap. I morgon skall<br />
vi talas vid om detta, om ni skulle haft<br />
lust att vara medbestämmande och ha<br />
medansvar den natt som kommer, då vi<br />
ligger till havs. Demokrati kräver även<br />
tid och den har vi inte alltid inför snabba<br />
manövrer. Därför får ni tåla det impopulära<br />
ordet lyda. Vi kan inte samråda,<br />
utan när det gäller måste ni lyda order<br />
blixtsnabbt. Din egen och fartygets säkerhet<br />
är beroende av detta. Efteråt kan<br />
ni ställa frågor och vi kan även diskutera<br />
varför vi handlade på ett visst sätt. Demokratin<br />
börjar från botten, i den vakt<br />
du är tilldelad, den lilla gruppen om fyra<br />
man. Inom den kan ni själva välja vaktbas,<br />
fördela jobb och avgöra vem som<br />
skall göra vad. Bara arbetet blir uträttat”<br />
(Neveling 1985 s13).<br />
Gott humör. ”En scout småler och<br />
hvisslar under alla förhållanden” hette<br />
det från början. Punkten har omformulerats<br />
flera gånger och lyder nu, placerad<br />
som nummer fem: "En scout möter<br />
svårigheter med gott humör".<br />
Sparsamhet. Punkten ”en scout är<br />
sparsam” kompletterades 1935 med ”…<br />
arbetsam och sparsam", men slopades<br />
1969. Möjligen kan den tänkas ingå i<br />
nuvarande lagens sjunde punkt: ”En<br />
scout känner ansvar för sig själv och<br />
andra.”<br />
Scoutlöftet har renodlats och lyder i<br />
dag: ”Jag lovar att efter bästa förmåga<br />
följa scoutlagen.”<br />
arna har förändrats genom åren, men den<br />
etiska grunden i scoutlagen får nog sägas<br />
vara intakt. Teckning B-P.<br />
Sammanfattning<br />
Ord som plikt, trohet, lydnad, och även<br />
sparsamhet, har slopats i den svenska<br />
scoutlagen, men den etiska grunden<br />
får nog sägas vara intakt. Begrepp som<br />
Gud, konung & fosterlandet har utgått,<br />
men hängde kvar länge, trots att scoutrörelsen<br />
snabbt visade sig vara en fredsrörelse<br />
utan nationella eller religiösa<br />
gränser.<br />
Naturpunkten i lagen har ändrats från<br />
att scouterna anpassar sig till naturen i<br />
riktning mot att dominera över naturen.<br />
Men i praktiken finns nog ändå andan<br />
i den ursprungliga punkten, ”en scout<br />
är djurvän”, levande på flera håll, inte<br />
minst bevisat här i Dalarna med Gröna<br />
Spåret i Tunaskogarna.<br />
Metoderna för utbildning och fostran,<br />
som från början närmast var unika för<br />
scoutrörelsen, har tagits upp av andra,<br />
medan den svenska scoutrörelsen dock<br />
tycks gjort sig urarva på detta område.<br />
”Undersökningar visar att många scouter<br />
lämnar scouting för att mötena är<br />
bråkiga och röriga. Avgångar på grund<br />
av att man förväntas lära sig för mycket<br />
har vi inte hört talas om” (Ek 1996 s<br />
32).<br />
År 1968 blev en brytpunkt i scoutrörelsens<br />
goda medlemsutveckling. Vad<br />
orsakade raset? Vad betydde inskränkning<br />
av patrullsystem och scoutkunskaper?<br />
Att nå 200 000 medlemmar år 2015<br />
är Svenska Scoutrådets mål. Hur skapas<br />
en sådan framtid? Kan vi dra lärdom av<br />
historien?<br />
Sven Janson<br />
Tuna Scoutgille i Borlänge<br />
----------------------------<br />
Källor:<br />
Ek, Gerd: Från prov till uppgift. Föreningen<br />
Scoutmuseets vänners årsskrift 1996.<br />
Ek, Gerd: Arvet från BP – visionen och<br />
verkligheten. Föreningen Scoutmuseets<br />
vänners årsskrift 1999.<br />
Neveling, Raoul: Biscaya. Föreningen<br />
Scoutmuseets vänners årsskrift 1985.<br />
Sandell, Klas: Gamla rötter och nya skott.<br />
Föreningen Scoutmuseets vänners årsskrift<br />
1990.<br />
Sica, Mario: Footsteps of the Founder. Centenary<br />
edition 2006. ISBN 88-8054-800-X.<br />
Gillescouten 1–<strong>2009</strong>
Nya grenar, nya namn – finns<br />
det plats för gillescout?<br />
”Modernare, med ett nytt anslag och en<br />
ny paketering. Tydliga mål för varje åldersgrupp<br />
och väl fungerande för både<br />
nya och gamla scouter. Det är några av<br />
huvudmålen för det nya programmet.<br />
[...]<br />
– Men varför behövs ett nytt program?<br />
Vi frågar Fredrik Svensson som<br />
jobbar på Scoutrådet som projektledare<br />
för programutvecklingen.<br />
– Samhället förändras och det måste<br />
också vi göra. Vi måste paketera vår<br />
verksamhet på ett attraktivt sätt så att<br />
folk ska vilja vara scouter.<br />
[...]<br />
Men var det något fel på det gamla<br />
grogrammet då?<br />
– Ja, till viss del kan man nog säga<br />
det. Vi har tappat mycket medlemmar<br />
under flera år. Då måste man utvärdera<br />
och testa nytt, säger Fredrik.<br />
I oktober <strong>2009</strong> lanseras det nya programmet<br />
men redan nu kan vi se en del<br />
av arbetets frukter. I februari i år var de<br />
nya gemensamma åldersindelningarna<br />
klara och nu presenters också namnen<br />
på grupperna. [...] Och de nya namnen<br />
är...<br />
Spårarscout. Spåraren är en nyfiken<br />
rackare på 8–9 år [...]<br />
Upptäckarscout [...] Upptäckarscouten<br />
är 10, 11, kanske 12 år och gillar<br />
att lösa problem tillsammans med sina<br />
vänner [...]<br />
Äventyrarscout. Resan fortsätter och<br />
äventyret blir större. Äventyrarålderna<br />
är ungefär 12–15 år [...]<br />
Utmanarscout. Tänk om. Tänk nytt.<br />
Tänk själv. Utmanarscouten är inne i<br />
en period av ifrågasättande. Ålderna är<br />
15–18 år [...]<br />
Roverscout [...] Man är mellan 19 och<br />
25 år och man söker egna projekt [...]<br />
??? Begreppet ’scoutledare’ finns<br />
kvar men vad ska den vuxne scouten<br />
som inte är ledare kallas? Det är inte<br />
bestämt än.”<br />
Malin Haawind i Scoutmagasinet nr<br />
6, 2008.<br />
Gillescouten 1–<strong>2009</strong><br />
Saxat<br />
ur scoutpressen<br />
av Sven Saxaren<br />
Har kassören blivit tokig?<br />
Landsgillerådet föreslår inför vårens LGT att medlemsavgiften ska<br />
höjas till 350 kr/år för fullt betalande medlem. Man kan ju undra om<br />
Landsgilleskattmästaren har blivit tokig? Nej, inte alls. Han är helt på<br />
det klara med att detta kan uppfattas både som tokigt och provokativt.<br />
Här redogör Knut-Olov Axelsson för varför han anser att avgiften bör<br />
höjas. Är det nödvändigt att höja avgiften? Nej, det är det kanske inte<br />
men det är önskvärt för att skapa resurser för att utveckla gillerörelsen<br />
inför framtiden.<br />
Är det roligt och givande att vara<br />
med i Gillescoutrörelsen?<br />
Det verkar inte så när man tittar på<br />
hur antalet medlemmar minskat under<br />
de senaste åren. Vi var 1467 medlemmar<br />
i januari 1999 men i april 2008 var<br />
antalet 1155! Däremellan var vi som<br />
mest 1515 medlemmar år 2001. Varför<br />
minskar vårt medlemsantal? Vi vet inte<br />
varför våra medlemmar slutar – kanske<br />
är det främst av åldersskäl – men helt<br />
säkert är att vi inte lyckas attrahera nya<br />
medlemmar för att bibehålla och helst<br />
öka antalet medlemmar. Min tro är att<br />
det beror på att vi inte kunnat visa utåt<br />
på ett attraktivt program med intressanta<br />
aktiviteter. En satsning på högre medlemsavgifter<br />
gör att vi får resurser inom<br />
Gillescoutrörelsen för att kunna skapa<br />
aktiviteter, kunna ge bidrag till lokala<br />
satsningar samt inspirera till deltagande<br />
i olika arrangemang.<br />
Kan vi inte göra detta redan idag med<br />
de avgifter vi har?<br />
En titt i budgeten för de kommande<br />
åren visar att den höjning på 50 kr som<br />
beslutades vid förra LGT inte räcker<br />
till annat än den egentliga driften av<br />
rörelsen. Eftersom tre gillen med ca 90<br />
medlemmar försvann vid årsskiftet är<br />
det bara ca 1000 medlemmar kvar under<br />
<strong>2009</strong>. Under perioden <strong>2009</strong>–2010<br />
blir därför intäkten från oss alla som vill<br />
vara med bara ca 17.000 kr/år högre än<br />
motsvarande för åren 2007–2008. Vi<br />
vet alla hur kostnaderna ökar och det<br />
blir inte några stora summor över på<br />
denna intäktsökning. Den höjda avgiften<br />
kommer inte att börja tas ut förrän<br />
från år 2011<br />
Gillena berättar<br />
Sänd in bilder & berättelser<br />
från ditt scoutgille!<br />
Vill vi bli flera och vara en livskraftig<br />
organisation?<br />
Vi blir inte det om vi inte kan förnya<br />
oss! Vi måste satsa nu, annars kommer<br />
vi att bli så få medlemmar att vi inte kan<br />
fungera som en nationell rörelse.<br />
Men ändå – kan man inte dra ner på de<br />
kostnader vi har för att få loss pengar?<br />
Landsgillerådets verksamhet kostar ju<br />
bra mycket, resor till konferenser likaså<br />
och tidningen behöver vi väl inte? Det<br />
är medlemmarna som kan bedöma om<br />
det är bra förslag. För mig är det självklart<br />
att om vi ska kunna fungera nationellt<br />
och internationellt så måste vi:<br />
— kunna samla LGR till rådslag,<br />
— kunna samla gillenas representanter<br />
till Landsgilleting för att föra<br />
fram och diskutera olika ideer,<br />
— kunna deltaga på möten med<br />
representanter för andra länders Gillescoutrörelser<br />
och<br />
— kunna informera alla medlemmar<br />
och ge dem förmånen att uppleva<br />
gemenskapen i Gillescoutrörelsen även<br />
om de inte kan deltaga aktivt i olika arrangemang.<br />
Så, vad gör vi med de cirka ytterligare<br />
100.000 kr som en avgiftshöjning<br />
skulle ge oss?<br />
Det finns många ideer kring vad man<br />
skulle kunna göra men det viktigaste är<br />
att vi är överens om att SGSS ska vara<br />
en värdefull och inspirerande organisation<br />
för medlemmar i alla åldrar. Det<br />
har till exempel funnits förslag om att<br />
regionerna skulle kunna få bidrag till<br />
samlingar med betalda talare. Ett annat<br />
förslag är professionell hjälp med<br />
planering och genomförande av rekryteringar.<br />
Med pengarna skulle vi få resurser<br />
för att tillsammans skapa en ännu<br />
mer attraktiv verksamhet och ökat antal<br />
medlemmar!<br />
Knut-Olov Axelsson<br />
13
Mitt förslag till Landsgillerådet är:<br />
Tänk om i tidningsfrågan och använd<br />
pengarna, som kan sparas, till att nyrekrytera<br />
medlemmar så att denna fina<br />
rörelse inte alldeles försvinner. Det är<br />
14<br />
Insändare<br />
Ska vi ha Gillescouten kvar?<br />
Det förvånar mig när jag läser att Gillescouten<br />
kostar oss ca 90 000 kronor<br />
för fyra nummer per år. Det var nog inte<br />
Lgr-medlemmen Gunnar Häggbergs<br />
mening att tidningen skulle få kosta sådana<br />
belopp när han på 1980-talet undrade<br />
om vi inte kunde ta' tryckningen av<br />
tidningen till Falun-Borlänge.<br />
Efter viss tvekan från dåvarande redaktionskommittten,<br />
Margareta Fromholtz,<br />
Margareta Hedman, Acke Andersson<br />
m.fl., fick vi trycka den i Falun.<br />
Stor hjälp var att jag råkade vara lärare<br />
på "Grafisk Teknik" och därmed kunde<br />
styra produktionen.<br />
Vi var många fler medlemmar på den<br />
tiden. Med dagens medlemsutveckling<br />
måste vi nog se sanningen i vitögat och<br />
konstatera att den stiliga tidningen vi<br />
har i dag är en alldeles för tung post i<br />
vår budget. För fyra 12-sidiga nummer<br />
av tidningen per år betalar varje medlem<br />
75 kronor. Siffrorna talar för sig<br />
själva!!! Det måste finnas ett alternativ.<br />
Här i Falun har vi en liten tidning<br />
för våra medlemmar. Lgr-medlemmen<br />
Carl-Magnus Klärcke började för tio år<br />
sedan ge ut den till våra gillemedlemmar.<br />
Den kommer ut sex gånger per år.<br />
Den skriver vi ut på laserskrivare och<br />
kvaliteten är inte sämre än att den gott<br />
och väl står sig i konkurrensen om man<br />
tar med sidantal och kostnad.<br />
Ett förslag vore att Lgr sänder ut<br />
cirkulärskrivelser till landets alla gillen,<br />
som de i sin tur vidarebefordrar till<br />
medlemmarna. Tiden från cirkulärskrivelsen<br />
nått ut tills medlemmarna har informationen<br />
behöver inte ta så lång tid<br />
som det gör nu mellan tidningarna. Tidningen<br />
kommer ut en gång i kvartalet,<br />
ett enkelt medlemsblad ute på gillena<br />
behöver inte ta' mer än högst en vecka<br />
att producera. Det är en fantastisk skillnad<br />
på möjligheterna till framställning<br />
av medlemsblad nu och hur det var när<br />
vi i Falun-Borlänge fick börja trycka<br />
Gillescouten.<br />
naturligtvis en prestigeförlust att behöva<br />
gå tillbaka från dagens fyrfärgstryck<br />
till kanske en enklare form av kopiering.<br />
Jag tror att i de allra flesta gillen<br />
finns någon som har en färgskrivare.<br />
Det gille som är störst i landet har ca<br />
125 medlemmar, det behöver inte kosta<br />
så fantastiskt mycket att ge ut ett litet<br />
medlemsblad.<br />
Bertil Lundh<br />
Medlem i Creutz Lave, Falun<br />
Fakta om<br />
Gillescouten<br />
Kostnaden för Gillescouten har väl hållit<br />
sig under budgeterade belopp de senaste<br />
sex åren. I genomsnitt har tryckeriets<br />
kostnader utgjort 61 procent och<br />
distributionen 36 procent. Allt kommittéarbete,<br />
liksom montering och layout<br />
av texter och bilder till färdigt manus,<br />
har gjorts på ideell basis. Se tabell härunder<br />
och bild nästa sida.<br />
Fram till och med 2004 gjordes tidningen<br />
mycket förtjänstfullt i Falun<br />
på Lugnetgymnasiets medialinje. Tidningen<br />
trycktes i ett mindre format i<br />
två färger. Vi hade ett fint samarbete<br />
med lärarna på skolan, vilket till stor<br />
del berodde på att de är Bertil Lundhs<br />
tidigare kolleger. Men en neddragning<br />
av antalet lärare gjorde det inte möjligt<br />
att få fortsätta samarbetet, varför offerter<br />
på tryckningen fick tas in från olika<br />
tryckerier. Valet föll på Sahlanders Grafiska<br />
i Falun, som fr o m 2005 trycker<br />
tidningen.<br />
Omslaget fick fyrfärg första gången<br />
2003 och efterhand har delar eller hela<br />
tidningen haft fyrfärgstryck. På Bertil<br />
Gillescouten –<br />
dyr eller dyrbar?<br />
I vårt avlånga land finns det många gillescouter,<br />
som av olika skäl aldrig kommer<br />
till de möten och träffar, som ordnas<br />
av våra lokala gillen. Dessa passiva gillescouter<br />
betalar också medlemsavgift<br />
till S:t Georgs Scoutgillen i Sverige. Vad<br />
får de då för denna medlemsavgift? Jo,<br />
fyra nummer av tidningen Gillescouten.<br />
När man av hälsoskäl eller andra orsaker<br />
inte kan ta sig till gillemöten, får<br />
man i alla fall Gillescouten i brevlådan<br />
och kan på så vis följa det som händer<br />
inom vår rörelse. Jag har många bevis<br />
på att Gillescouten är till stor glädje för<br />
dem, som inte på annat sätt kan vara<br />
med. För dessa gillescouter är därför<br />
vår medlemstidning extra dyrbar, men<br />
inte speciellt dyr.<br />
Varje nummer av vår tidning kostar<br />
cirka 18:75 (enligt de siffror, som vi kan<br />
läsa i Bertil Lundhs insändare).<br />
Jag har roat mig med att kontrollera<br />
de tidningar och tidskrifter, jag har just<br />
nu i mitt hem. Alla kostar mer än Gillescouten<br />
per nummer: Tidningen Land<br />
25:-, Allers Trädgård 39:-, Hemmets<br />
Veckotidning 22:-, Råd och Rön 48:-,<br />
Fågelvännen 37:50.<br />
Tankar från Pricken<br />
Lundhs förslag ändrades tidningen till<br />
det större formatet fr o m 2005.<br />
Tunagillet sköter distributionen, som<br />
t o m 2006 även omfattade plockning,<br />
falsning och häftning med skolans<br />
maskin. Därefter ligger detta arbete<br />
på tryckeriet. När tingshandlingar och<br />
adressförteckningar ska biläggas tidningen<br />
förser tryckeriet den med ett<br />
plastomslag, som förbilligar portot.<br />
Numera kan tidningen även läsas på<br />
Internet. Detta har medfört en engångsavgift<br />
på ca 2000 kronor.<br />
Bertil Lundh säger sig vara förvånad<br />
över kostnaden, trots den insyn han haft<br />
Kostnader Gillescouten 2003 2004 2005 2006 2007 2008 %<br />
Tryckning, bokbinderi 22345 35250 65970 44000 63708 55097 61<br />
Distribution 26275 22229 30686 23916 27793 26339 36<br />
Övrigt 2215 2447 2292 2683 5248 1355 3<br />
Summa 50835 59926 98948 70599 96749 82791 100<br />
Utfall tvåårsperiod 110761 169547 179540<br />
Tvåårsbudget 172000 172000 190000<br />
forts nästa sida<br />
Gillescouten 1–<strong>2009</strong>
Bildstafetten<br />
I<br />
början av år 1978 togs det första initiativet<br />
för att bilda ett scoutgille i<br />
Norrköping.Samlade kring ett bord<br />
i Hedvigs gamla prästgård för att bilda<br />
S:t Georgs scoutgille i Norrköping sitter<br />
här representanter från stadens olika<br />
kårer. Fr v: Margaretha Schönbeck,<br />
Birgitta Westling, Märta Asterius, Nils<br />
Söderberg (landsgillemästare), Signe<br />
Eriksson, Arne Asterius & Karin Edoff.<br />
Gillet har nu funnits i trettio år och i<br />
dagens gille kan vi räkna in ca 50 medlemmar.<br />
Gillet har under de sista åren<br />
haft en omfattande verksamhet med tre<br />
till fyra aktiviteter på våren och lika<br />
många på hösten, där Julagillet brukar<br />
vara höjdpunkten och avslutning på<br />
verksamhetsåret. På senare år har vi<br />
samarbetat med vårt granngille i Västra<br />
Sörmland. Vi inbjuder varandra till<br />
olika aktiviteter och på så sätt har vi fått<br />
en bra variation på programpunkterna.<br />
För varje nytt år försöker vi finna<br />
nya och spännande aktiviteter som skall<br />
passa medlemmarnas olika intressen,<br />
så att vi alla får känna den trivsamma<br />
gemenskap och scoutanda som brukar<br />
prägla våra sammankomster.<br />
S:t Georgs Scoutgille i Norrköping<br />
som ansvarig för offertupphandlingen<br />
och medverkande vid affärsförhandlingen<br />
med tryckeriet, och trots att totalkostaden<br />
ligger under Landsgilletingets<br />
budgetbeslut. Fakta får tala för sig<br />
själv.<br />
Redaktionskommitténs ledamöter<br />
Torsten Hansson, Sven Janson,<br />
Anna-Brita Lundahl<br />
100000<br />
80000<br />
60000<br />
40000<br />
20000<br />
Nettokostnader Gillescouten 2003-2008<br />
0<br />
Gillescouten 1–<strong>2009</strong><br />
2003 2004 2005 2006 2007 2008<br />
Tryckning, bokbinderi Distribution Övriga nettokostnader<br />
Jubileumsfest i Norrköpingsgillet på 30-årsdagen den 13 december 2008. Foto: Gunnel<br />
Ringman.<br />
Nya<br />
medlemmar<br />
S:t Georgs Scoutgille i Jönköping<br />
Rolf Lindh<br />
S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad<br />
Anne Olsson Heidfors<br />
Eva Sandén<br />
S:t Georgs Scoutgille Carl Johan<br />
Pia Bertén<br />
Billy Elglund<br />
Fredrik Holstein<br />
Inger Jansson<br />
Martina Schedvin<br />
Heidi Végvár<br />
S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg<br />
Flora Andreasson<br />
Nils-Arne Andreasson<br />
S:t Georgs Scoutgille i Västerås<br />
Kerstin Lööv<br />
S:t Georgs Scoutgille Creutz lave<br />
Torbjörn Guldhaugen<br />
Åsa Hedström<br />
S:t Georgs Scoutgille Folkare<br />
Thore Gårmark<br />
Britt Haglund<br />
S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl<br />
Lennart Mörck<br />
S:t Georgs Scoutgille Gåseborg<br />
Sigurd Johansson<br />
S:t Georgs Scoutgille i Helsingborg<br />
Paul Almquist<br />
S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad<br />
Anne Kristoffersson<br />
S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad<br />
Margareta Ericsson<br />
S:t Georgs Scoutgille Kulla<br />
Margareta Aronsson<br />
S:t Georgs Scoutgille Vinga<br />
Hans Nilsen<br />
S:t Georgs Scoutgille Duvkullan<br />
Inger Hartzell<br />
S:t Georgs Scoutgille Malören<br />
15
Posttidning<br />
B<br />
Returadress<br />
SGSS:s Kansli<br />
Box 2034<br />
141 02 HUDDINGE<br />
I detta nummer<br />
Lgm har ordet 2<br />
European Fellowship 3<br />
Lägerbål ... 4<br />
Twinning 4<br />
Frimärksbanken 4<br />
Landsgilletinget 5-7<br />
Träff på Åland 8<br />
Gillena berättar 9<br />
Blå hajken 10<br />
Adressetikett<br />
Gröngölingen publiceras med tillstånd av Hasse Wallman<br />
Kopparboläger 10<br />
Arvet från B-P 11 rea<br />
Saxat 13<br />
Gillemärke, tidigare modell<br />
Från kassören 13 med knapphålsfäste......... 10 kr<br />
Insändare 14<br />
Velourtröja, stl 4 small 50 kr<br />
Bildstafetten 15<br />
Nya medlemmar 14<br />
Sommartröja, vit,<br />
stl S XL XXL.................... 50 kr<br />
Har gått hem 15<br />
Gröngölingen 16<br />
Kofta, mörkblå,<br />
stl S M L XL ................. 150 kr<br />
Beställ från<br />
Gillekansliet<br />
Gillemärke, knapphålsmärke 20:–<br />
Nytt! Gillemärke/emblem på bjälke,<br />
dansk modell 50:–<br />
Tygmärke, fyrkantigt 10:–<br />
Tygmärke, runt 15:–<br />
Bilmärke 15:–<br />
Karta med små dekaler 10:–<br />
Karta med större dekaler 10:–<br />
10 cm dekaler per styck 10:–<br />
Diplom med kuvert 5:–<br />
Korrespondenskort, 10 st 20:–<br />
Affisch, A3 1:50<br />
Affisch, A4 1:–<br />
Gillemärke i metall, att limma<br />
på trä el annant underlag 15:–<br />
Slips, mörkblå 150:–<br />
Slips, ljusare, finare 185:–<br />
Halsduk, stor fykantig 240:–<br />
Halsduk, triangelformad 145:–<br />
Slipshänge 40:–<br />
Nytt! Pikétröja, klarblå. 160:–<br />
ISGF:s handbok 25:–<br />
Idéboken 20:–<br />
Gillerådspärm 30:–<br />
Etiketter, omgång 10:–<br />
D:o för mindre gillen (färre än<br />
20 medlemmar) 5:–<br />
Extra namnlista 5:–<br />
Kopiering, per kopia 1:–<br />
Tygkasse med gillemärke 20:–<br />
Lettiska frimärken, karta eller påse 10:–<br />
Skriften ”Vad är scouting?” 50:–<br />
Köp varor som nu reas ut!<br />
Se rutan till vänster. Velourtröjorna har<br />
gillemärket broderat på vänster sida,<br />
övriga är neutrala.<br />
Beställda varor skickas som B-post om<br />
beställaren inte särskilt sagt till om annat.<br />
Porto debiteras med aktuell kostnad.<br />
Jämför gärna räkning och frimärken –<br />
ibland kan postens våg skilja från vår.<br />
Telefon: 08-17 84 32. Kansliet har ej öppet<br />
på bestämda tider, men telefonsvarare finns.<br />
S:t Georgs Scoutgillen i Sverige,<br />
Box 2034, 141 02 HUDDINGE