Vårt Falun nr 4, 2012 (pdf 3,8 MB) - Falu Kommun

falun.se/ 

Vårt falun 4 

En tidning för dig Som bor i fAlu Kommun 2012 

Tema: Läsa 

Orden 

öppnar nya 

dörrar 

#4 2012: Kultursatsning för seniorer / Skolmat för alla / Service på landet / Planer och projekt / Så mår luften i Falun 

Anhöriga är viktiga / Så styrs kommunen / Koll på badrumsskåpet / Det händer 2013/ www.falun.se

i detta nummer 

Vårt falun ges ut av 

falu kommun fyra 

gånger om året. 

Ansvarig utgivare: 

Eva Dahlander 

eva.dahlander@falun.se 

redaktör: 

Kerstin Lundin 

kerstin.lundin@falun.se 

redaktionsråd: 

Emma Jonsson, 

näringslivskontoret 

Lina Grandin, 

trafik- och fritidsförvaltningen 

Lena Halsius, 

omvårdnadsförvaltningen 

Elke Herbst, 

Kopparstaden 

Ingela Hörlin, 

kultur- och ungdomsförvaltningen 

Ulla Hernefalk, 

skolförvaltningen 

Göran Rosenström, 

socialförvaltningen 

Thomas Sundin, 

miljöförvaltningen 

Mikaela Trapp, 

Falu Energi & Vatten 

Art direction och 

layout: Ryter 

kommunikationsbyrå 

tryck: 

MittMediaPrint 

distribution 

Svensk Direktreklam 

frågor eller synpunkter 

på innehållet? 

Välkommen att mejla till 

redaktionen@falun.se 

eller ring 023-827 22. 

omslaget 

Julia, 2 år, gillar böcker. 

foto: Fotograf Heléne 

bor du i falu kommun 

och vill vara med på 

nästa omslag? 

Skicka ett mejl till 

redaktionen@falun.se 

nästa nummer 

Vårt Falun nr 1-2013 

kommer i din brevlåda 

i februari. 

Foto: Håkan Edvardsson Foto: Håkan Edvardsson 

Foto: Håkan Edvardsson 

min vardag. sid 4–5 

Bra skolmat. sid 6–7 

Tema: Läsa. sid 10–13 

så funkar det. sid 16–17 

Håll koll. sid 18–19 

2 Vårt Falun 

Foto: Ulf Palm 

Foto: Håkan Edvardsson 

Foto: Privat. 

tEmA: läSA 

Kryp upp i soffan, 

läs och njut! 

n KröniKA/ ”Blunda, blunda fort, fort 

fram till sagolandets port – nu är vi framme.” 

Så börjar mitt första minne av läsningens 

tjusning. Min mamma låg i dubbelsängen 

och jag och mina syskon fick de första 

fantastiska upplevelserna av att läsa en 

bok och med sin egen fantasi ge sig hän åt 

handlingen och dess karaktärer. 

Ett av mina minnen från dessa läs stunder 

är att hon försökte läsa Bröderna Lejon hjärta, 

men hon klarade inte av det för hon bara 

grät. Jag vet att mitt minne av detta var irritation, 

tills jag i vuxen ålder förstod henne. 

Man får en bok i sina händer och man 

läser den och man kan lätt sätta sig in i 

handlingen. Man gråter när någon dör, man 

blir rädd när något otäckt är på väg att 

hända och man gläds åt någon som är glad. 

När detta infinner sig har man hittat en 

”guldbok”. Visserligen kan du få dessa 

upplevelser av att se en film, men i filmens 

värld är det någon annan som bestämt hur 

personerna och miljön ser ut. 

I bokens värld är det du och din fantasi 

som bestämmer hur det ska se ut och det 

kan ingen annan ta ifrån dig. Det är också 

därför det är kul att vara medlem i en bokcirkel. 

Där får man chansen att diskutera en 

bok och man ser hur olika vi kan läsa och 

förstå en bok. 

Att vara med i en bokcirkel har också 

gjort att jag har fått upp ögonen för andra 

författare som jag troligtvis aldrig skulle 

ha kommit i kontakt med. Och att då få förmånen 

att prata och recensera en bok som 

kanske väckt ens glädje eller sorg eller 

ilska är väldigt roligt och utmanande. Så 

varför inte starta en bokcirkel med dina 

vänner, arbetskollegor eller varför inte fråga 

någon du inte känner så bra, men skulle 

vilja lära känna? 

Man kan läsa samma bok eller ta olika som 

man recenserar för varandra. Låt fantasin 

flöda. Så kryp upp i soffan, nu när höstmörkret 

är över oss. Läs den där boken som 

väntat på dig hela sommaren och njut. n 

Pia Jogér 

Bokslukerska och bokcirkeldeltagare

Konstverksamheten på Herrhagsgården är populär och välbesökt. 

Kultur för äldre 

Hösten har ut brett ut sig i form av färgglada löv över ett 

bord på Herr hagsgården. Runtom löven finns färgpaletter 

och penslar utspridda. De boende på hemmet sitter redo. 

Nu är det dags för konst skapande! 

tExt ocH foto: Sara Mostofizadeh 

n Kultur/ Under hösten 2012 kommer professionella 

musiker och konstvetare att erbjuda äldreboenden 

i Falu kommun på olika kulturella träffpunkter. 

Ansvarig för verksamheten är kultur och ungdomsförvaltningen 

som vill satsa på kultur för äldre. 

omtyckt verksamhet 

Just idag befinner vi oss på Herrhagsgårdens konstverksamhet 

för dementa. Några av de medverkande 

är Ally, Aina och Åke. De börjar med att välja ut varsitt 

löv och rita av konturerna. De jobbar med stor precision 

och tålamod för att få fram detaljerna i de åldrade 

löven. Nästa steg blir att färglägga illustrationen. 

Det är tydligt att verksamheten är älskad. 

– Ja, Åke längtar efter det här varje vecka! 

berättar Kicki Westberg som är fritidsledare på 

Herr hagsgården. 

Under sina träffar brukar de medverkande få titta 

på bilder, prata om dem och även måla själva. 

– Konst har en kraft som är stimulerande för alla 

åldrar. Att samtala om konst och själv få måla tror jag 

i längden ger äldre människor en ökad livskvalitet, 

säger konstnären Malin Ljung Striberger som leder 

konstverksamheten. n 

Hemsjukvård blir 

kommunens ansvar 

Den 7 januari 2013 tar kommunen över 

hemsjukvård och hembesök från landstinget. 

En person som behöver hälso- och 

sjukvård i hemmet kan bli inskriven i 

hemsjukvården efter vårdplanering på lasarettet 

eller vårdcentral. Hemsjukvården 

kommer också att göra tillfälliga hembesök 

till personer som inte kan ta sig till 

sin vårdcentral. Vården utförs av sjuksköterska, 

arbetsterapeut eller sjukgymnast. 

Behövs läkarvård sköts den av landstinget. 

För den som idag är inskriven i hemsjukvård 

blir det ingen större skillnad. 

Berörda personer kommer att få mer information 

innan 7 januari. 

bollsport för 60+ 

Under vinterhalvåret arrangerar kommunen 

ledarledda senioraktiviteter i 

Lugnets sporthall två gånger i veckan: 

fotboll på måndagar kl 10.00–11.30 och 

volleyboll på torsdagar kl 10.00–11.30. 

Ledare och material finns på plats. 

Tempo och nivå anpassas efter deltagarna. 

Ingen föranmälan, det är bara att 

dyka upp. Aktiviteterna kostar 20 kr per 

person och tillfälle. Säsongen är redan 

igång. Välkommen till Lugnet! För mer 

information, tfn 023-836 50. 

öppet hus 

hos gymnasiet 

i valet och kvalet inför gymnasievalet? 

Ta reda på mer – kom till Öppet hus: 

Lugnetskolan tisdag 27 november 

kl 18–20, Kristineskolan torsdag 29 

november kl 18–20 och Haraldsboskolan 

torsdag 6 december kl 18–20. 

Falu kommun gör just nu en översyn av 

gymnasieskolan. Det innebär bland annat 

att ett par program kommer att flytta 

från Haraldsbo till Lugnet hösten 2013. 

– Vi behöver minska lokalkostnaderna. 

Genom att göra det kan vi också fortsättningsvis 

erbjuda en gymnasieutbildning 

av hög kvalitet. Du som väljer den kommunala 

gymnasieskolan kan vara säker 

på att du kommer att gå tillsammans 

med många som pluggar liknande program 

och även lära känna flera andra i 

riktigt bra skollokaler med riktigt bra 

lärare, säger skolchef Jonatan Block. 

gilla oss 

Visste du att Falu kommun 

har en officiell Facebook- 

sida? Det har vi haft sedan 

2009. Här hittar du information och kan 

ställa frågor. Gå gärna in och gilla oss 

– facebook.se/falukommun 

Flera förvaltningar, fritidsgårdar och 

projekt har även egna Facebook-sidor. 

För mer information, se 

falun.se/socialamedier. 

#4, november 2012 3

min vardag på falu kommun 

n VAKtmäStArE, bibliotEKAriEr, SJuKSKötErSKor, lärArE, ingEnJörEr, 

SociAl SEKrEtErArE, EKonomEr ocH mångA flEr – i orgAniSAtionEn fAlu Kommun 

ArbEtAr närA 5 000 PErSonEr. i dEn Här SEriEn mötEr du någrA AV dEm. 

JEnny JAgAr 

rena resultat 

– Problemlösning, en ständig jakt på det som ytterligare förbättrar vår 

reningsprocess. Det är min vardag på jobbet. Det är vad jag gör, oavsett om 

jag står i labbet, funderar över en serie värden eller diskuterar med kollegor. 

Det berättar process ingenjör Jenny Grankvist vid Främby reningsverk. 

tExt ocH foto: Håkan Edvardsson 

– Ett reningsverk renar vatten från organiskt material och fosfor. 

Läkemedel och kemikalier klarar vi inte, så det ska man inte spola ner, 

konstaterar Jenny Grankvist. 

n min VArdAg/ Det var för två månader 

sedan som Jenny kom till Falu Energi & Vatten 

från en anställning vid Avesta Research Centre 

inom Outokumpu koncernen. 

Den första tiden har gått åt till att sätta sig 

in i reningsverkets rutiner och uppdatera vissa 

av dem. Besöksmöbler och whiteboard till det 

egna kontoret har inte prioriterats och är inte 

heller på plats ännu. Därför står den 39åriga 

ingenjören nu framför fem välfyllda papper 

som tejpats direkt på väggen och funderar. 

Med en blick till vänster, ut genom fönstren 

säger hon: 

– Ser du här, i bassäng nummer 2? Enligt 

mätningarna händer något med värdena i den 

bassängen som inte kan förklaras med exempelvis 

förändringar i syrehalten. Det är ett fenomen 

vi jagar lösningen på nu. Vi ligger inom 

alla gränsvärden, så det är inget problem på det 

sättet. Men alla processer kan alltid bli bättre. 

Jagar svar 

I sin jakt på svar har Jenny ett laboratorium 

bakom ryggen. Där jobbar också laboranten 

Christina Eriksson. Här kan alla prover som är 

intressanta i sammanhanget testas och analyse 

Jenny grankvist 

Utbildad vid 

Högskolan dalarna. 

Bor i hus i gustafs. 

Sambo och nioårig 

son, Timmy. 

Ser sällan på tv. 

Ser gärna på film, 

gillar svenska om jag 

vänder mig om. 

Läser gärna 

Jo nesbø-deckare. 

Lyssnar på miss li. 

Äter gärna kryddstarka 

köttfärsrätter. 

rött vin är festdrycken 

nummer ett. 

Att upptäckta avvikelser. Att se samband i en mängd data. Att kartlägga alternativ och testa olika 

lösningar tills avvikelsen är justerad. Det är några delar av processingenjör Jenny Grankvist jobb. 

ras i detalj. Exempelvis halterna av kväve, 

fosfor, ammonium och organiska föreningar. 

– Men de proverna är ju bara en liten del av 

den information vi har till hjälp. Jag kan till 

exempel gå in i realtid här och kolla olika on 

lineinstrument. Härifrån kan vi exempelvis 

justera halterna av syrgas och studera pH 

värden löpande, säger Jenny och klickar sig 

igenom en 3Dbild av verket, tankarna, 

bassängerna och en uppsjö av siffror. 

Kapaciteten 

Reningsverket har fyra steg som Jenny ska 

analysera. Först sorteras ”brännbart” skräp som 

tops, bindor och portionssnus bort via ett galler. 

Sedan tillsätts kemikalier som gör att vissa 

partiklar klumpar ihop sig och faller till botten 

som slam. Det slammet rötas och bildar metangas 

som i sin tur skapar el och värme. Det är 

rötslammet som stundtals kittlar näsborrarna 

på förbipasserande. I ett biosteg äter levande, 

och känsliga, mikroorganismer fosfor och efter 

ett sista reningssteg rinner vattnet ut i Runn. 

– Jag har jobbat som processingenjör på 

andra ställen men aldrig egentligen reflekterat 

över hur ett kommunalt reningsverk fungerar. 

Att exempelvis läkemedel och vissa kemikalier 

inte kan renas i ett vanligt reningsverk känner 

nog många till, men det är faktiskt värre än så, 

säger Jenny och avslutar: 

– De viktiga mikroorganismerna kan slås ut 

av kemikalier och därmed skada processen så 

att vi inte kan rena det vanliga avloppsvattnet 

heller. Så får man skicka med ett råd är det att 

man verkligen inte ska spola ner något i toaletten 

som inte hör hemma där. n 

/Jennys arbetsdag 

• Provtagning i anläggningen. 

• Analys av data, från laboratorieprov 

eller mätinstrument. 

• Möten och diskussioner med 

kollegor. 

• Tester av olika hypoteser. 

• Uppdatering av rutiner. 

• Inspektion av mätutrustning. 

• Rapporter till miljöförvaltningen. 

4 Vårt Falun

Familjen, träning och bra filmer fyller Jennys fritid. Målet är tio chin-ups, lyft av kroppen upp till hakan, med handflatan utåt. Idag är hon uppe i sju. 


falun.se/ 

Selma Örtenhag, Melvin Ljung och Rodi Hassan köar för att testa den nya salladen. 

Nya metoder ska lyfta 

– Jag kommer att ta 

med mig mycket av det 

här hem till Träflaskan, 

förskolan där jag jobbar 

i köket. Med rätt metod 

kan man hinna laga 

mer mat från grunden. 

Det säger Gunnel 

Berg som jobbar i 

Sundborn och var en av 

deltagarna i stjärnkocken 

martin Karlssons 

utbildningsdagar i 

Hälsinggårdsskolans kök. 


n KoSt/ – Idag kör vi en riktig fjäskrätt för 

barnen, tacogratäng. Den är populär även till 

vardags och personalen är van att laga den. 

Men det finns sätt att tillaga den smidigare och 

ännu lite godare, säger Martin och strösslar 

över lite tacochips tillsammans med Nilda Da 

Silva, köksbiträde. 

I matbranschen är Martin Karlsson känd 

som Sveriges bästa skolmatskock, med seger i 

skolmatsgastro som bevis. Han ingår också i 

Svenska kocklandslaget och en av de sallader 

som denna dag serveras i Hälsinggårdsskolans 

skolmatsal var med och bärgade silver i mat 

OS. Den innehåller bland annat lagrad ost, 

tomat och basilika och ligger intill de mer 

välbekanta, rivna morötterna. 

– Vi är här för att inspirera och tipsa den 

ordinarie personalen. Vi arbetar med något som 

kallas metodmatlagning. Enkelt uttryckt går det 

ut på att laga mer mat från grunden utan att det 

blir dyrare. Vissa moment i matlagningen 

kan göras på ett annat sätt och det ska vi testa 

tillsammans, berättar Martin. 

Kött på natten 

På restaurangkök är tillagningssättet sous vide 

vanligt. Denna långsamma tillagning av kött i 

sitt eget spad, ofta i vakuum, betyder att köttet 

kan tillagas över natten i ugn, även på en 

skola. Det ger personalen mer tid till att jobba 

med såser, sallader och andra tillbehör som lyfter 

maten. Med Martin som stöd ska fredagens 

grillbuffé innehålla kött som lågtempererat och 

långsamt ungssteks medan eleverna sover. 

martin Karlsson 

Martin Karlsson är 

skolkock från Skövde. 

Tillsammans med sin 

personal har han tävlat 

i skolmatsgastro 

och vunnit utmärkelsen 

årets skolkök. 

Har utbildat Falu kommuns 

måltids personal 

i Gruvris skolan, 

Brits arvsskolan och 

Hälsing gårdsskolan. 

Dit har ansvariga 

från andra kök också 

kommit. 

Martin deltog i matoS 

för skolkök där 

Sveriges lag kom tvåa. 

– Äter man rätt mat orkar man mera, konstaterar 

Lovisa Holst som gillade den nya maten. 

Gunnel Berg, Träflaskans förskola, var en av de 

matansvariga som deltog i utbildnings- och 

inspirationsdagarna på Hälsinggårdsskolan. 

– Det här är en jättebra form av vidareutbildning 

och det är mycket bättre att han 

kommer hit, till köksmiljön som vi har, än att 

vi åker ner till ett främmande kök. Nu blir det 

lättare att fortsätta med det vi lärt oss, säger 

Anders Beckman som pratar detaljer i konsistensen 

hos potatismos med Martin och samtidigt 

häller skalad potatis i en ångande gryta. 

Elevernas val 

När dörrarna öppnas och dagens första lunchgäster 

går loss på gratängerna står Lisskulla 

Snell, från Hosjöskolan och Nadja Hansen, 

Hälsinggårdskolan, beredda att fylla på både 

tacogratäng och vitlökssås, som ska lyfta 

gratängen och göra den lite krämigare. 

– Tacogratäng gillar barnen alltid, men det 

ser ut som om de tar lite mer än de brukar. 

Grönsaker är de lite försiktigare med, som 

vanligt, säger Lisskulla. 

Johan Elomejli och Lovisa Holst, förskoleklass 

A, äter med god aptit upp sina portioner. 

– Gott, det här är en favoriträtt, menar 

Lovisa. 

– Jag tyckte om det men pannkakor är 

godare, säger Johan. 

Remsy Bergström i klass 1 gillar också maten. 

”Fett bra” är hans betyg innan han konstaterar: 

– Det mesta är gott i skolan, men pölsa 

vill jag inte ha. n 


fyra tips för 

godare mat 

färsk lök räcker längre 

än fryst. Besparingen i 

mängd täcker kostnaden 

för den dyrare, 

färska löken. 

Mos som serveras till en 

fiskgratäng och blir pommes 

duschesse ska vara 

lösare än vanligt. Moset 

sätter sig när det bryns 

gyllenbrunt i ugnen. 

garnering strax före 

servering är mycket 

viktigt för att lyfta mat 

som serveras ur stora 

formar. Färska örter till 

kötträtter och citron till 

fiskrätter är två 

säkra tips. 

Kött, sås och potatis 

måste inte ha separata 

formar. Att laga rätterna 

på annat sätt minskar 

antalet arbetsmoment 

och gör att det finns mer 

tid till såser, sallader 

och andra tillbehör. 

– Vi vill höja statusen på skolmaten 

genom fokus på inspiration, 

arbetsglädje och yrkesstolthet, 

berättar dietisten maria Wahlström, 

en av personerna bakom 

kommunens kostprojekt. 

tExt: Kerstin Lundin 

n KoSt/ Falu kommuns kostenhet ska 

laga, leverera och servera god, vällagad 

och näringsriktig mat till förskola, skola, 

vård och omsorg. 

– Det är ett omfattande uppdrag och 

det är viktigt att vi följer lagar och regler, exempelvis 

i fråga om arbetsmiljö och 

livsmedel, säger Maria Wahlström. 

nya rutiner 

Kostprojektet går ut på att utforma Falu 

kommuns framtida kostverksamhet. Kvalitet, 

kund och ekonomi är nyckelbegrepp. 

Projektet innehåller åtta delprojekt och ett 

pilotprojekt. Totalt ingår 40–50 medarbetare 

från köken i olika projektarbetsgrupper. 

– Självklart vill vi skapa delaktighet och 

Anders Beckman, skolkock, fyller upp 

med potatis inför potatismoskokning. 

skolmaten 

/maten engagerar många 

ta vara på våra duktiga medarbetares 

kunskap, erfarenheter och engagemang, 

säger Katarina Lindberg, kostchef. 

Medarbetarna har bland annat varit med 

och tagit fram rutiner och handlingsplaner 

som är anpassade efter kommunens verksamheter, 

till exempel riktlinjer för 

specialkost inom förskole och skolkök 

och näringsberäknade matsedlar 

– Den stora utmaningen ligger i att 

in föra de nya rutinerna i vardagen, 

konsta terar Maria Wahlström. n 

ny service på landet 

n utVEcKling/ Sedan 

september driver Falu 

stadsbibliotek ett ettårigt 

projekt om utökad service på 

kommunens biblioteksfilialer 

i Bjursås, Svärdsjö och Vika. 

– Genom en enkät och 

öppna möten ska vi ta reda 

på vilken service medborgarna 

saknar och vill ha. Sedan 

ska vi undersöka om man 

kan möta åtminstone en del 

av önskemålen, säger Sara 

Strömberg, projektledare. 

Enkäten skickas ut under 

november, inbjudan till 

öppna möten kommer efter 

årsskiftet. 

Saknar dator 

Bakgrunden till projektet är 

att alltmer av den offentliga 

servicen centraliseras och 

digitaliseras, samtidigt som 

många människor saknar 

dator och kunskap om hur 

man använder Internet. 

– Centraliseringen gör 

också att många mötesplatser 

runtom i kommunen försvinner. 

I och med det här 

projektet kan biblioteksfilialerna 

komma att få en större 

betydelse i lokalsamhället, 

säger Sara. 

Vägledning 

Projektet drivs med stöd från 

det statliga regionala serviceprogrammet 

och har initierats 

av kommunstyrelsen 

n VintErcyKliStEn/ 

De senaste vintrarna har 

Falu kommun arrangerat 

den populära utmaningen 

Vintercyklisten. 2013 är det 

dags för den fjärde upplagan. 

– Den här gången ska 

man gå ihop i tremannalag 

varav minst en i laget ska vara 

vanebilist, berättar Thomas 

Sundin, miljöstrateg. 

många vinster 

Vintercyklisten 4 körs perioden 

21 januari–24 mars. De 

deltagande lagen har chans 

att vinna 3 000 kr i present 

och näringslivskontoret. 

– Vilken service som 

behövs vet vi inte i nuläget, 

men ett exempel kan vara 

vägledning om vart man 

vänder sig i olika ärenden. 

En annan service skulle kunna 

vara hjälp med olika slag 

elektroniska tjänster eller lån 

av lokalen för möten. 

återkoppling 

Projektet ska även undersöka 

hur exempelvis kommun och 

landsting kan leverera det 

som efterfrågas. 

– Vi tror det är viktigt att 

gemensamt skapa hållbara 

rutiner för rapportering, 

återkoppling och åtgärder 

när det blir problem eller fel 

som rör tjänsternas innehåll. 

Om kommunens eller andra 

myndigheters tjänstemän 

vill träffa kommundelsinvånarna 

personligen kan 

biblioteksfilialerna fungera 

som tillfälligt kontor. 

Har du idéer eller 

syn punkter på projektet? 

Välkommen att kontakta 

Sara Strömberg, 

tfn 023-823 36 eller 

sara.stromberg@falun.se 

Vintercyklisten 

– fjärde upplagan 

kort i någon eller flera 

av följande utmaningar: 

totalt antal cyklade kilometer, 

pendlingsresor, 

tjänsteresor, fritidsresor 

och vanebilisternas totala 

cyklade kilometer. 

– Men egentligen är ju 

alla lag vinnare med tanke på 

den insats man gör för hälsan 

och miljön. Kom ihåg att 

anmäla ditt lag senast 20 

januari, hälsar Thomas. 

Anmälan och mer 

information: 

falun.se/vintercyklisten 


falun.se/ 

undViK KöEr 

Välj gärna annan väg 

Planeringsarbetet för resentrum 

falun och Södra centrum är i full 

gång. går allt enligt planerna blir 

det byggstart i april nästa år. 

– räkna med att det här kommer 

att påverka trafiken, säger yvonne 

bengtsson, falu kommun. 

n rESEcEntrum/ Projektet 

innehåller flera olika delar: 

1. Korsnäsvägen flyttas till ett nytt 

läge närmare banvallen. 

2. Söder om parkeringshuset byggs en 

Knutpunkt för busstrafik där samtliga 

busslinjer ska passera. 

3. Vid järnvägsstationen byggs en ny 

bussterminal för landsbygdslinjerna. 

Terminalen ska sedan byggas ihop med 

den befintliga järnvägsstationen som 

kommer att moderniseras. 

4. Mellan plattformarna byggs en ny 

gångtunnel som ökar säkerheten 

för tågresenärerna. 

5. Vid resecentrum ska även nya parkeringsplatser 

för cyklar och bilar byggas. 

! 

! ! ! 

! ! ! 

! 

! 

! ! ! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! 

! ! 

! ! 

! 

! ! ! 

! 

! ! ! ! 

! ! ! ! 

! 

! 

! 

! ! ! ! 

! 

! 

! 

! ! ! 

! ! 

! 

! ! 

! ! 

! ! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! ! 

! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! ! ! 

Kårarvet 

! 

! 

! 

! 

Önsba cken 

L Ö V B E R G E T 

Enklare för dig som går och cyklar 

På ett dygn brukar cirka 22 000 fordon 

passera genom centrum. Väljer lika många 

att åka genom centrum under byggtiden 

kommer det att bli mycket trångt, med 

långa köer som följd. 

– Vi vill redan nu vädja till dig som tar bilen 

till jobbet att fundera på att välja annat 

färdsätt eller annan färdväg, säger Yvonne. 

Just nu jobbar projektgruppen för att 

Naturreservat 

Kårarvsgruvan 

hitta lösningar som ska göra det enklare 

att välja bort bilen under byggperioden. 

– Bland annat genom ett batteri med 

K Å R A R V E T 

åtgärder som ska göra det enklare och säk- 

rare för alla att ta sig till och från centrum, 

järnvägsstationen och sina arbetsplatser. 

! ! 

! ! 

Nubbs arvet 

N U B B S A R V E T 

Det handlar till exempel om åtgärder som 

kan göra det mer attraktivt att åka dammen buss, 

gå eller cykla, men även hur man ska lösa 

parkeringsfrågan under byggtiden. 

följ projektet resecentrum falun på 

falun.se/resecentrumfalun 

! 

Önsbacken 

! 

! 

! ! 

K O R S G Å R D E N 

Säsong för radonmätning 

n rAdon/ Om du inte redan har kontrollerat 

radonhalten i ditt hus, passa på att göra det 

Stora Vällan 

nu – det är under vinterhalvåret som mätningen 

ska göras. 

Radon är en osynlig gas som finns naturligt 

i vår inomhusluft. Den kan komma från 

marken under huset, från olika byggnadsmaterial 

eller från kranvattnet. Om halten 

är hög innebär den en hälsorisk, därför är 

mätningen viktig. 

Skulle det visa sig att radonhalten överstiger 

gränsvärdet finns det flera olika sätt 

att komma tillrätta med problemet. 

Beställ gärna mätdosor hos miljöförvaltningen, 

Falu kommun, tfn 023-832 85. 

Kostnaden för grundpaketet med två 

dosor är 295 kr, extradosor 110 kr 

(en dosa behövs per våningsplan). 

! 

! 

! 

! ! 

Falu 

avfallsanläggning 

Harmsa rvet 

! ! 

! ! ! 

H Å B E R G S H A G E 

H A R M S A R V E T 

Götgården 

Mycket på gång i 

! ! ! ! 

! ! ! 

Gamla b erget 

B J Ö R K L U N D E N 

! 

1 

G Ö T G Å R D E N 

!( 

Björklunden 

!( 

G A M L A B E R G E T 

L Ö V H Y D D A N 

3 

S L Ä T T A 

Sportha ll 

Ingarv ets 

industriom råde 

S Ö D R A V Ä L L A N 

Slä tta ce ntrum 

V A R G G Å R D E N 

Svensk Bilprovning 

Gamla Bergsdammen Krondiket 

Ja ktskytt eba na 

!( 

K R O N D I K E T 

I N G A R V E T 

S T E N N Ä S E T 

S T E N S L U N D 

!( 

34 

H E R R H A G E N 


Halkbana 

Elve rk 

Räd dning stjä nst 

Herrhags 

gården 

Ö V R E 

G R U V R I S E T 

!( 

Tallens 

Köpcentrum 

Östanforsån 

Skål 

pussen 

Väs ter malm sv erket 

Falu Gruva 

33 

Gruvplatsen 

! ! ! 

! 

! ! ! ! 

! ! 

B O J S E N B U R G 

Vatte nverk 

Gettorget 

B adhus 

parken 

Kvarn 

torget 

! ! 

Kalle 

Herm ans 

torg 

! 

Vårdcent ral 

! ! ! ! 

! 

Kvarn 

park en 

! ! 

Polis 

hus 

Ölands 

park en 

! ! ! ! ! 

! ! ! ! 

Åkanten 

E L S B O R G 

N E D R E 

K ronber gs 

Minne 

Rådhus 

pl. 

! ! ! ! 

Gam la 

Lu stig knop p 

Dom - 

st olarn a 

Dalarna s 

museu m Hälsing C E N T R U M 

torget 

Fö rs. 

Holm 

ka ssa n 

torget 14 Fo lket s 

Hus 

Stadsteate 

r 

Vasaparken 

!( 49 

Busstation 

Ta xi Jä rn vä gsst 

ation 

15 

H äst - 

tor gsp 

a rken 

K åre 

parken 

Polishus 

Fisk 

parken torget 

J U N G F R U B E R G E T 

B R I T S A R V E T 

Kålgårdsparken 

Östanfors 

park en 

Haga 

park en 

31 

Kålgårdsudden 

!( 

K Y R K B A C K E N 

Fö rs. 

hem !( 10 St Ko ppa rb ergs 

Ö S T A N F O R S 

kyrka 

V I L L A S T A D E N 

11 

P I L B O 

Sam uels dals 


26 

H Ö K V I K E N 

B O R N 

!( 

G A M L A 

H E R R G . 

Djursju kh us 

H ytt- 

bergets 

Faluån 

industri- 

om råde 

E ls bor gs- 

indus tri- 

S A M U E L S D A L 

!( 

Samu elsdalsgärde t 

Källviksbacken 

Med 

borgar 

pl. 

Länsst 

yrelsen 

om råde 

Gruvrisg ården 

S A N D T Ä K T 

Daljunka re 

gården 

G e isl e rsk a 

p ar ke n 

Faluån 

Daglösparken 

F R Ä M B Y 

G A L G B E R G E T 

N E D R E G R U V R I S E T 

Stora Kä llvikens gå rd 

H Ä S T B E R G 

Kopp arva llen 

D A G L Ö S T Ä K T E N 

L I L L A 

K Ä L L V I K E N 

B E R G A L I D 

Främ by 

!( 


Naturreservat Lugnet 

K L O C K A R T Ä K T 

Häst bergs kyrkogå rd 

Kristinehallen 

Lärover ks 

park en 

Fa lu la sarett!( 

Kristine k:a 

Örtagår den 

Stora 

Stads Torget 

Kyrkog ård 

hus 

23 132 

!( 

!( !( !( 

!( !( 

!( 18 

16 !( !( 

Vårdcent ral 

17 32 

Tisken !( 

!( 

35 

46 

!( 

!( 

1 km 

12 

36 

4 

Kvarn bergsba cke n 

Scaniavallen 

K Ä L L T O R P 

Klo cka rtä kt 

Skogskyrkogå rd en 

Skogskap ellet 

20 

19 

!( 

H Ö G T Ä K T 

Stadsparken 

K Ä L L V I K E N 

Patient hote ll 

Reningsv er k 


Lilla H älla 

Hög täkt 

Stora H älla 

Lugn ets cam ping 

L U G N E T 

K V A R N B E R G E T 

27 

48 

Ö S T R A F R Ä M B Y 

Främ by 

Norslund s kyrko gård 

Stora H älla gå rd 

H Ä L L A 

! 

Selm a Lagerlöfs 

platsen !( 

!( 

!( 

Nor slunds 

! ! ! ! ! ! 

D A L R E G E M E N T E T 

!( 


S L U S S E N 

Småb åtsha mn 

7 

!( 

!( 

9 


Främbyviken 

! 

21 

D I G E R T Ä K T 

! 

! 

! 

6 

! ! 

! ! ! 

! ! ! ! 

! 

! ! 

J Ä R L I N D E N 

!( 

5 

!(!( 

!( 

24 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! ! ! 

! 

! 

Ö V R E N O R S L U N D 

N E D R E 

Främ by ud de 

! 

! 

! 

! ! 

! ! ! 

! ! 

Vårdcent ral 

N O R S L U N D 

Sluss ens 


22 

S J U L S A R V E T 

! ! ! 

Sju lsa rvet 

! 

! 

! 

! 

! 

H Ö G B O 

Norshöjde n 

! ! ! 

! ! 

! 

! 

! 

Hög bo 

! 

! 

H A R A L D S 

F R Ä M B Y U D D E 

Krögarholmen 

Naturreservat 

Runns norra öar 

!( 

8 

Pilsundet 

! 

Båtbrygg

! 

! 

a 

Falu kommun 

! ! ! ! 

O 

Sju lsa rvsstug an 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

H A R A L D S B O 

! 


Här kan du se alla aktuella planer och 

trafikprojekt i Falu kommun. Har du frågor är du 

välkommen att kontakta stadsbyggnads kontoret eller 

trafik och fritidsförvaltningen, tfn 023830 00. 

Hellmansö 

mer information hittar du på falun.se 

! ! ! ! ! ! ! 

29 

Vand rarhe m 

Hälsing- 

!( 

S:t St efa ns 

ka pell 

! 

H Ä L S I N G G Å R D E N 

Koppar 

torget 

Öratjärnarna 

Årbosjön 

Sågmyra 

! ! ! ! 

! 

! 

Hjärtklack 

Rällsjön 

! 

Militä rt ö vningsom rå de 

går dens 

! 

Gopen 

LEKSANDS K:N 

! 

! 

Mell 

Valsan 

! 

30 

! 

! 

Ned. 

! 

! 

! ! 

! 

! 

! 

! 

industriom r. 

!( 

!( 

Bjursås 

Smälingen 

! ! 

! ! ! 

! ! 

Båtbrygg a 

Tansen 

Hålsjön 

! 

Stora 

Aspan 

! 

! 

! 

25 

! 

Bjursen 

BORLÄNGE 

! 

! 

! 

! ! 

! 

Rox näs indus triom r åde 

Roxnäsudden 

! 

! 

Lilla 

Aspan 

! 

J Ä M M E R D A L E N 

Ornäs 

Moto crossb ana 

Skju tban a Ösjön 

! ! ! 

Runn 

! ! 

H Ä L S I N G B E R G 

! 

Fjällgrycken 

Grycksbo 

!( 

Grycken 

Kors näs- 


! 

! 

Rogsjön 

! 

37 

Stångtj. 

47 

Lilla Stora 

Vällan 

! 

Varpan 

!( 

Korsn äsgå rde n 

! 

Utgrycken 

! 

! 

! 

Liljan 

! 

! ! ! ! 

! 

FALUN 

42 

45 

Rox näs indus triom r åde 

! 

Skju tban a 

Naturreservat 

Rottnebyskogen 

K O R S N Ä S 

!( 

Björkan 

Björktj. 

! 

R ottn eby 

! 

Vika 

Vika- !( sjön 

!( 

!( 

Runn 

! 

! 

39 

! 

Vågsjön 

Enviken 

40 

! 

Ha gu dd ens gård 

S tora Främsb acka 

S V E D E N S G Å R D 

Sve dens gå r d 

S T O R A 

R O T T N E B Y 

! 

! 

! !( 

Linnes 

Brö llop sst uga 

F R Ä M S B A C K A 

! 

! 

! 

Öv 

Klingen 

M A S U G N E N 

! 

Svärd- 

! 

sjön 

Svärdsjö 

Stortj. 

Gårdvikssjön 

! !( ! 

Liljan 

!( 

Toftan 

Sundborn 

43 

!( 

41 

SÄTERS K:N 

Danholn 

Linghed 

Sk utuddens 


! 

Logärden 

L. 

St. Övertj. 

L. 

Lönnvattnet 

St. 

38 

28 

Hosjön 

F R Ä M S B A C K A 

! 

Långtj. 

! 

St. 

Aborrtj. 

Långsälnan 

Lilla Främsba cka 

L I L L A 

Väsjön 

Fäbodsjön Lottbosj 

Ryggen 

Skju tban a 

Ågsjön 

Djuptj. 

Hinsen 

44 

HEDEMORA K:N 

Långshyttan 

Lången 

S A N D V I K E N 

S K U T U D D E N 

/övrigt 

#4, november 2012 9 

g g g g g 

! 

L. Logärden 

g g 

Hyn 

g g 

g 

Hos jö- 

g 

Edsken 

Fullen 

g 

Hos jö- 

industriom r. 

Solbacka 

H O S J Ö 

g g g g g g 

g g g 

industri 

g g 

Borrsjön 

H Ö J E N 

Grycken 

/Planer 

1 ingarvet. Utökning av 

Ingarvets industriområde. 

2 bergmästaren 15. Planläggning 

för nytt bostadshus vid 

Berg skolegränd. 

3 Herrhagsvägen. Planläggning 

för bostäder. 

4 tallbacksvägen. Planläggning 

för nytt höghus med hyreslägenheter. 

8 Högboområdet. Planering av 

nya bostäder på Högbo, pågår. 

10 östanfors. Områdesbestämmelser 

för trästadsdelen. 

g g g g g g 

11 gamla Herrgården. Områdesbestämmelser 

för trästadsdelen. 

12 nedre gruvrisvägen. 

Plan läggning för bostäder vid 

Nedre Gruvrisvägen. 

H O L M S K V A R N 

Stabergs ö 

g 

g 

g 

g 

g 

g g 

13 bergskolegränd. Planläggning 


14 Kv Västra falun. Planläggning 

för nöjesanläggning och bostäder. 

15 Stenbocks väg. Planläggning 


16 Kv gamla bergsskolan. 

Utveckling av kvarteret med 

kopplingar till Södra centrum. 

18 lindgården. Planläggning för 

byggnadens användning. 

20 falu lasarett-lasarettsområdet. 

Planläggning av lasarettsområdet. 

21 nordvästra delen av myran. 

Planläggning för olika verksamheter 

inför kommande byggnation. 

/byggprojekt 

5 lugnet hoppbackar. 

Ombyggnad av hoppbackar. 

6 lugnet. Ny ”hästsko” byggs 

och den gamla rivs. 

7 lugnet. Ny utförskörning anläggs 

och ny gångtunnel byggs. 

9 Högskolan. Nytt högskolebibliotek. 

17 resecentrum. Nytt Resecentrum 

och ny Knutpunkt byggs i 

om r åde Södra centrum. 

19 falu lasarett-vårdbyggnad. 

Byggnation av ny vårdbyggnad 

(kvinnoklinik). 

23 geislerska parken. Ombyggnad 

av parken, byggstart 2013. 

28 borgärdet. Utveckling av 

Borgärdets centrum. 

37 grycksbo-bergsgården. 

Trafikverket bygger ny cykelväg, 

trolig byggstart 2013. 

40 gårdvik. Utbyggnad av va-nätet. 

45 länsbodarna. Utbyggnad av 

va-nätet. 

22 myran. Planläggning för 

verk samhetsområde på Myran. 

24 bostadsområde vid Kungsgårdsvägen. 

Planläggning för nytt 

bostadsområde. 

26 Samuelsdals golfbana. Planläggning 

för utökning av golfbanan. 

27 Vildvattenpark. Planläggning 

inför byggande av forspaddlingsanläggning. 

29 Kopparvägen. Planläggning 

för gruppbostad. 

30 tranbärsvägen. Planläggning 

för gruppbostad. 

32 regionbussterminal. Planläggning 

för ny regionbussterminal. 

34 Västra tallen. Planering för 

mer verksamhetsmark. 

35 lilla Källviken. Planläggning 

för nytt bostadsområde. 

38 lisselbo. Planläggning i bebyggt 

område där VA behöver ordnas. 

39 roxnäsvägen. Planläggning 

för handel. 

42 Herrgårdsviken-Sundet. 

Planläggning för bostäder i 

område där gemensamt VA 

behöver ordnas. 

43 Stabergsviken. Planläggning 

för nytt småhusområde. 

46 myntgatan f.d. Elsborgskyrkan. 

Planläggning för ändrad användning 

av lokaler. 

47 gullnäsgården. Planläggning 

för småhus. 

25 bjursås Skicenter. Utbyggnad/ 

montering av 4-stolslift. 

31 blindgatan. Ombyggnad av 

industribyggnad till 20 

lägenheter. 

33 tallen. Om- och tillbyggnad 

av City Gross lokaler. 

36 Södra galgberget. Försäljning av 

kommunala småhustomter. 

41 dellners i Vika. Om- och 

nybyggnad av kontor mm. 

44 Jädraås vindkraftpark. 

Etablering av vindkraftsanläggningar. 

48 Svärdsjögatan. Ombyggnad av 

Svärsjögatan vid högskolan, 

byggstart våren 2013. 

49 Vasaparken, Södra centrum. 

Gestaltning av Vasaparken. 

På gång är även: 

VA-plan, översiktsplan Falun- 

Borlänge, cykelplan, projektet 

”Från gruva till grönsak” (om 

odling i parker m m).

tema: läsa 

Barn och unga i Sverige har de senaste 

åren blivit sämre på att läsa – det visar 

internationella jämförelser. 

– Vi behöver bryta trenden. Ska unga ta del 

av det som händer i samhället och själva vara 

med och påverka måste de klara texter som är 

längre än ett blogginlägg, säger högstadieläraren 

Katarina Tegmark. Text och foto: Kerstin Lundin 

läsa och lära för livet 

Elisabeth Axelsson och Katarina Tegmark 

har kartlagt läs- och skrivundervisningen i 

Faluns kommunala grundskola. En följd av 

studien är att 80 pedagoger nu träffas flera 

gånger per termin för att fördjupa sina 

ämneskunskaper och utbyta erfarenheter. 

n tEmA:läSA/ Katarina Tegmark och 

lärarkollegan Elisabeth Axelsson har tillfälligt 

lämnat sina skolor för att arbeta med 

kartläggning och utveckling av läs och 

skrivundervisningen i Falu kommuns 

grundskola – ett projekt som genomförs 

med statligt stöd från Skolverket. 

formel för läsning 

Elisabeth och Katarina har observerat lektioner, 

intervjuat lärare och gjort enkäter. Deras 

studie visar att merparten av lärarna satsar 

på att eleverna ska läsa mycket och att de ska 

tycka att läsningen är rolig. 

– Det är jättebra, samtidigt som vi generellt 

sett behöver jobba mer systematiskt med 

läsförståelsen, säger Katarina och ritar upp en 

formel: A x F x M = L. 

– A står för avkodning, F för förståelse 

och M för motivation. Det är de tre delar som 

behövs för att resultatet ska bli L, läsning. 

Elisabeth ger ett exempel på sambandet: 

– Om avkodningen, förmågan att göra 

ord av bokstäver, tar massor av energi blir 

det svårare att förstå vad man läser. Att läsa 

snabbt är inget självändamål, men en viss 

säkerhet behövs för att man inte ska tappa i 

förståelse. 

läsa varierat 

För många barn och unga har datorerna varit 

en ingång i läsandet och skrivandet. 

– Det eleverna läser på skärm är ofta korta 

texter, till exempel bloggar. Självklart är det 

inget fel i sig, men för att utveckla ett språk 

måste du också kunna ta dig an andra typer 

av texter, konstaterar Katarina. 

Genom att läsa varierat utvecklar vi lässtrategier 

– verktyg för att förstå, tolka och 

bearbeta det vi läser. Elisabeth förklarar: 

– Att läsa och att skriva är två sidor av 

samma mynt. Får eleverna till exempel öva 

på att skriva argumenterande texter eller sammanfatta 

faktatexter blir de efterhand tryggare 

med det de gör. Nästa gång de ställs inför 

samma typ av text har de bättre koll på läget 

och då blir det också mycket roligare. 

Samtal om texter 

De båda lärarna betonar att det är skolans 

uppgift att jobba med barnens läsning, men 

att föräldrar också kan hjälpa till. Bland 

annat genom att läsa för egen del. Om det 

är böcker, tidningar eller något annat spelar 

ingen roll – läsning smittar. 

– En annan sak man kan göra är att prata 

med sina barn om sånt de läser. Diskutera 

och ställ frågor. Ni kanske kan hitta kopplingar 

till saker ni varit med om, till andra 

böcker, filmer eller andra personer. Det 

brukar bli väldigt intressanta samtal, säger 

Katarina som också tycker det är en bra idé 

att fortsätta läsa ihop med barnen även efter 

det att de lärt sig läsa. 

– Läser barnet Lassemajaböckerna på 

egen hand kanske ni kan hitta en lite svårare 

bok att läsa tillsammans. n 

/Språk 

Språk är människans främsta redskap 

för att tänka, kommunicera och lära. 

Genom språket utvecklar människor 

sin identitet, uttrycker känslor och 

tankar och förstår hur andra känner och 

tänker. Att ha ett rikt och varierat språk 

är betydelsefullt för att kunna förstå 

och verka i ett samhälle där kulturer, 

livsåskådningar, generationer 

och språk möts. 

Ur Läroplan för grundskolan 2011 

Emmy Bortas och Johan Svensson läser 

gärna på fritiden. Inte minst på resor. 

Bjursås b 

– Har jag tråkigt brukar jag 

läsa. man kommer in i en annan 

värld. men böckerna måste vara 

spännande, som den här. Jag ska 

läsa alla i serien, säger Johan 

Svensson som går i klass 8 c vid 

den mycket läsande bjursåsskolan. 


n tEmA: läSA/ Det pågår inget projekt. 

Det har inte kommit några extra pengar 

till författarbesök eller temalektioner. 

Ändå läser eleverna vid Bjursåsskolan 

mycket böcker och deras resultat i svenska 

förbättras därefter. Hur kan det komma 

sig? Finns förklaringen i gamla, bruna 

resväskor? 

– Vi jobbar väldigt medvetet med elevernas 

läsande. Att läsa i grupp är också ett 

väldigt bra sätt att upptäcka och diskutera 

sina fördomar, säger Johanna Dalin och 

kollegan Amar Enochsson fortsätter: 

– Det låter kanske självklart men att 

tips från 

bjursåsskolan: 

• Börja tidigt, 

läs för din bebis. 

• Välj bok efter 

läsaren. 

• Stegra långsamt 

språk och val 

av ämnen. 

• Visa genom 

hög läsning vilka 

fantastiska böcker 

som finns. 

• Diskutera böckerna 

tillsammans. 

• Om boken filmats, 

använd den för 

att intressera. 

• Kom ihåg: Den 

som läser lyckas 

bättre i skolan. 


arn läser mer än läxor 

kunna läsa är en absolut förutsättning för att 

klara andra ämnen i skolan. Och tyvärr är det 

så att alla inte klarar det. Vissa kan enbart läsa 

motsvarande en halv textremsa i ett tvprogram. 

Då måste vi börja där, på den nivån. 

lärare överens 

Johanna, Amor och Katarina Ottosson är alla 

ämneslärare inom engelska och svenska i årskurs 

7–9. De använder alla medvetet läsande 

i sin undervisning. Till en början prioriteras 

böcker med ”låg tröskel.” 

– Vi måste väcka lusten att läsa, om den inte 

redan finns där. Ett sätt att göra det är att läsa 

högt i klassen. Det kan vara sagor, Harry Potter 

eller något annat. Men det måste intressera och 

locka till egen läsning, menar Katarina. 

Ulrika Ström är speciallärare. Hon har ansvar 

för eleverna som inte har bokstäver och 

läsning som sina bästa vänner. Ett vapen i 

hennes, och övriga lärares, arsenal är ett antal 

gamla resväskor. I dem finns klassuppsättningar 

av olika böcker. Är boken filmatiserad 

finns filmen också med. 

lockande läsning 

– En bra ände att börja i är elevens egna intressen. 

Det kan vara något man gillar att göra 

på fritiden som det finns en bra bok om, eller 

så kan det vara något det snackas mycket om, 

säger Ulrika och fortsätter: 

– När det gäller klassuppsättningarna i 

väskorna så är de verklighet tack vare nätverket 

”Bjursåsbarnens bästa”, med Bjursås 

Sparbank som främsta sponsor. Den satsningen 

betyder också att varje elev får välja 

en bok på sin födelsedag i andra klass och att 

alla barn får en egen kopia av Einar Norelius 

”Petter och hans fyra getter”. 

Väljer böcker 

Johan Svensson och klasskamraten Emmy 

Bortas läser regelbundet. Emmy oftare än 

Johan. Just nu läser hon ”Bara inte du” av 

Katarina von Bredow. 

– Jag tycker om att läsa. Det finns saker i 

varje bok som man känner igen sig i, hur de 

i boken känner och upplever saker. Det går 

lättare att skriva egna historier och annat på 

Ämneslärna Johanna Dalin, Amar Enochsson, speciallären Ulrika Ström och 

ämnesläraren Katarina Ottosson ger elevernas läsande stor plats i undervisningen. 

– Om en elev vill ha tips på bra läsning börjar jag med att luska lite om vad de läst 

förut och vad de är intresserade av, berättar Gunnel Persson, biblioteksassistent. 

”En bra ände 

att börja i är 

elevens egna 

intressen.” 

svenskan om man läser en del själv, berättar 

Emmy. 

Johan har nu en bok i serien ”Spejarens lärling” 

för läsning. Den heter ”Krigarkungens sal.” 

– Jag läser helst böcker från fantasyhyllan 

och jag tycker att man kan låna lite från de historierna 

till det man själv ska skriva. Böcker 

som handlar om krig brukar vara spännande, 

men jag vill att man ska förstå hur de känner 

sig som är med i boken också. Om de kanske 

är lite utanför eller så, säger Johan. n 

/Populärt på skolbiblioteket i bjursås 

cirkeln. Mats Strandberg, Sandra Bergmark Elfgren. 

Hungerspelen-serien. Suzanne Collins. 

twilight-serien. Stephanie Mayer. 

det du inte såg. Patrik Sjöberg, Markus Lutterman. 

Jag är Zlatan. Zlatan Ibrahimovic, David Lagercrantz. 

Hur kär får man bli? Katarina von Bredow. 


tema: läsa 

Vad läser du? 

maja Söderström 

och sonen Albin 

– Just nu läser jag 

mest barnböcker, till 

exempel Totte eller 

Emma. Annars läser jag 

flera bloggar som man 

ju kan läsa via mobilen 

var man än är. 

tuija Hongisto 

– Jag pluggar så jag 

hinner inte läsa något 

annat än det jag måste. 

Men jag läser lite 

tidningar också. 

åsa Jonsson med 

hunden Wilda 

– Mest romaner. Just 

nu ”Ljusfolket”, den 

kan jag verkligen 

rekommendera. 

Sven-olov Strand 

– Jag gillar deckare. 

Björn Hellberg är en 

bra författare. 

isak Spett 

– Det enda jag läser är 

spelrecensioner. 

Läsning för alla 

Vi läser ungefär lika mycket 

idag som för tjugo år sedan, 

men vi läser andra typer 

av texter och bibliotekens 

utlåning har minskat. 

– Pocketböcker och internet. 

där har du två viktiga 

förklaringar, säger biblio - 

tekarien Jan-Erik claesson, 

falu stadsbibliotek. 


foto: Trons 

n tEmA: läSA/ Enligt bibliotekslagen 

ska biblioteken ”främja 

intresse för läsning och litteratur”. 

Hur sköter Falu stadsbibliotek med 

filialer sitt uppdrag, läser kommunmedborgarna 

mycket? 

– Just nu har vi faktiskt en svagt 

positiv trend i statistiken, berättar 

JanErik. 

uPPtäcK nyA fAVoritförfAttArE 

Annan läsning 

Vad Faluborna läser skiljer sig inte 

nämnvärt från rikssnittet, vi läser 

främst den litteratur som uppmärksammas 

i media. Ett aktuellt exempel 

är ”Femtio nyanser av honom”, 

en omtalad roman som biblioteket 

har kö på. 

– Just den har jag inte läst, men 

på det stora hela kan man konstatera 

att den litteratur som det pratas mest 

om inte nödvändigtvis är den som 

är bäst och mest välskriven, säger 

JanErik som tycker det är synd att 

många läsare fastnat i deckargenren. 

– Det är såklart inget fel i att läsa 

deckare, men det finns så mycket 

annan skönlitteratur att upptäcka. 

Varför inte prova? God litteratur behöver 

inte alls vara svår eller märkvärdig, 

men den kanske kan göra att 

du lär dig något om dig själv. 

läslyft 

Tidigare i höst kom den statliga 

litteraturutredningen med sitt 

betänkande. Den visar att barn och 

unga i Sverige har blivit sämre på att 

läsa. För att vända trenden förordar 

utredarna ett femårigt ”läslyft”. 

Målet är att fler barn än i dag 

regelbundet ska läsa, såväl facklitteratur 

som skönlitteratur, och att 

fler ska vilja läsa och förstå varför 

det är viktigt. 

– Utredarna vill bland annat att 

alla skolelever ska ha tillgång till ett 

skolbibliotek med en utbildad bibliotekarie. 

Det räcker inte med att 

fylla en lokal med böcker, säger 

JanErik som hoppas att riksdagen 

ska gå på utredarnas linje: 

– Skolbibliotekarierna kan göra 

mycket för läsning och läsförståelse 

tillsammans med lärarna. n 

/noveller, spänning, klassiker med mera 

om du har svårt att komma igång med läsningen: 

Läs noveller, till exempel Den perfekte vännen eller Spelreglerna av 

Jonas Karlsson, kanske mest känd som skådespelare. 

om du vill ha spänning, men inte en deckare: 

Värddjuret av Marie Hermansson. Svart krabba av Jerker Vidborg 

om du vill läsa högt för lite äldre barn: 

Det blåser på månen av Eric Linklater 

om du söker en bra klassiker: Den allvarsamma leken av 

Hjalmar Söderberg. Stolthet och fördom av Jane Austen 

om du vill utveckla din läsning: Starta eller gå med i en bokcirkel! 

Då får du både läsa och diskutera litteratur. Du kommer också att 

läsa böcker och författare du annars inte hade kommit i kontakt med. 

Tips från bibliotekarien Jan-Erik Claesson, Falu stadsbibliotek. 

mest utlånade 

böckerna 2012 

– falu stadsbibliotek 

Vuxen 

gustavs grabb 

Leif G. W Persson 

Eldvittnet 

Lars Kepler 

felicia försvann 

Felicia Feldt 

till offer åt molok 

Åsa Larsson 

du gamla, du fria 

Liza Marklund 

änglamakerskan 

Camilla Läckberg 

den sista akten 

Mari Jungstedt 

gengångare 

Jo Nesbø 

glasklart 

Karin Wahlberg 

det fjärde offret 

Mari Jungstedt 

Barn ocH unGa 

Hungerspelen 

Suzanne Collins 

Här kommer 

helikoptern 

Arne Norlin 

näpp! sa 

Alfons åberg 

Gunilla Bergström 

nöff nöff benny 

Barbro Lindgren 

Kenta och barbisarna 

Pija Lindenbaum 

mamma mu åker 

rutschkana 

Jujje Wieslander 

ingrid vill bada 

Katerina Janouch 

Känner du 

Pippi långstrump? 

Astrid Lindgren 

draken med 

de röda ögonen 

Astrid Lindgren 

Saffransmysteriet 

Martin Widmark 

författarbesök 

22 november kl 19, 

Falu stadsbibliotek. 

Deckarförfattaren 

Johan Theorin 

berättar om sitt 

författarskap och 

läser sina egna texter. 

Fri entré. Välkommen! 

mer information 

falun.se/bibliotek 


Foto: Kerstin Lundin

ibliotekariernas boktips 

Vuxna 

filmberätterskan 

av Hernán Rivera Letelier 

Bokens berättarröst 

och ”jag” är 

tioåriga María 

Margarita, en 

flicka som lever i 

en fattig gruvby 

mitt ute i Atacamaöknen under 

1960-talet. I den enkla byn finns 

en enda biograf och den fattiga 

familjens pengar räcker bara till 

en biobiljett per föreställning. 

Men María Margarita har en speciell 

gåva; hon kan återberätta 

filmer så levande att människor 

både skrattar och gråter. Hon får 

därför i uppdrag att se filmer på 

bio och sedan återberätta dem 

för familjen. Idén utvecklar sig 

till ett levebröd. Grannar och 

vänner betalar gärna en liten 

slant för att få filmer som Zorro 

och Charlie Chaplin berättade 

för sig. Sakta förbättras familjens 

liv, men sedan kommer 

den första TV:n till byn och 

allt förändras. 

Filmberätterskan är en 110 

sidor liten bok men med ett 

stort innehåll, en vemodig 

berättelse som går rakt in i hjärtat 

i all sin enkelhet. María 

Margarita skildrar den hårda 

verkligheten och brutala vardagen 

i byn på ett osentimentalt 

sätt, som att hon såg livet på 

en bioduk. Och hennes livsberättelse 

slutar med ”The End”. 

och allt ska vara kärlek 

av Kristian Lundberg. 

Och allt ska vara 

kärlek är en friståendefortsättning 

på Yarden. 

Kristian Lundberg,huvudpersonen 

i romanen, har slutat sitt 

jobb nere i hamnen för att ägna 

sig åt skrivandet på heltid. Men 

samtidigt plågas han av smärtsamma 

barndomsminnen med en 

schizofren mamma och en frånvarande 

pappa. Tidigare har 

huvudpersonen självmedicinerat 

men när han är 24 år träffar han 

sitt livs kärlek och tror att hon 

ska rädda honom från sitt missbruk. 

Tyvärr fungera det inte och 

förhållandet spricker. Nu reflekterar 

den vuxne Kristian över sitt 

liv och vad som gick fel. 

Författaren Kristian Lundberg 

har tidigare gett ut flertalet 

diktsamlingar vilket också märks 

i Och allt ska vara kärlek. Den repetitiva 

och stundtals fragmen- 

tariska stilen förstärker 

upplevelserna huvudpersonen 

genomlider och boken dröjer sig 

kvar länge i mitt medvetande. 

mördaren är död 

av Stewe Claeson 

”Alla lyckliga 

familjer liknar 

varandra, men 

den olyckliga 

familjen är alltid 

olycklig på sitt 

särskilda sätt” Denna inledningsmening 

från ”Anna Karenina” av 

Tolstoj fungerar som en genomgående 

tanke i Claesons roman. 

Den gamle patriarken Johannes 

Halland har dött. Hans sex söner 

med familjer samlas till begravningen. 

En av sönerna börjar 

fundera på det här med familjen. 

Känner vi varandra egentligen? 

Vilka är det som betyder mest 

för oss? I samband med städning 

av faderns hus upptäcks ett brev 

som rycker alla ur den vanliga 

lunken. Alla måste ställa sig 

frågan; vilka är vi, kände vi 

egentligen våra föräldrar? 

Mördaren är död är välskriven, 

medkännande och läsvärd. 

bumerang 

av Tatiana de Rosnay 

Precis när 

Mélanie är på 

väg att berätta 

något om familjens 

förflutna för 

sin bror Antoine, 

kör hon av vägen och blir allvarligt 

skadad. Det blir början på 

broderns jakt på sanningen om 

vad som hände deras mor som 

dog när de var barn. Antoine 

själv är mitt uppe i en livskris 

eftersom hans fru har lämnat 

honom för en annan och han 

tycker att barnen har blivit främlingar. 

Forskandet efter det förflutna 

blir också början på något 

nytt i hans nuvarande liv. 

Det här är ett underbart 

franskt familjedrama med 

thrilleraktiga inslag. 

torsdagsänkorna 

av Claudia Piñeiro 

En torsdag kommer 

Ronie hemma 

tidigare än 

förväntat. Hustrun 

blir mycket 

förvånad över att 

se honom eftersom det är torsdag 

och varje torsdag träffar han 

sina tre vänner. Det betyder också 

att fruarna umgås på sitt håll. 

De kallar sig torsdagsänkorna. 

Dagen efter hittas de tre vännerna 

döda i en swimmingpool. 

Det är startskottet för berättelsen 

om Altos de la Cascada 

– ett inhägnat bostadsområde i 

Argentina. Här lever familjerna 

skyddade från omvärlden i en 

upplevd trygghet. Ingen som 

inte är välkommen kan passera 

genom grinden och de eventuella 

problem som dyker upp 

löser styrelsen utan inblandning 

från polis. Här gäller det att visa 

upp en fasad av en lycklig familj 

som har det gott ställt. Finns 

det brister i fasaden kan det 

alltid rättas till. En domare mutas 

så ett barn kan adopteras eller 

mannen går till arbetet trots 

att han blev uppsagd för över 

ett år sedan. Sakta men säkert 

ges ledtrådar till händelsen med 

de döda männen och vad som 

egentligen hände och varför. 

barn och 

ungdom 

Vildhäxa – eldprovet 

av Lene Kaaberbøl 

Clara är en helt 

vanligt tjej som 

bor med sin 

mamma. Men en 

dag på väg till 

skolan möter 

Clara en mycket hotfull katt. När 

hon ska ta sig förbi katten visar 

det sig vara helt omöjligt och då 

hon ändå försöker, anfaller katten 

henne. Clara får en rejäl reva 

i pannan. När hon kommer hem 

till den annars så lugna och 

förnuftiga mamman och berättar 

vad som hänt faller mamman i 

gråt och säger att dom måste 

bege sig till Claras moster. Claras 

förvandling har börjat. Vildhäxa 

– eldprovet är första delen i 

en välskriven och riktigt spännande 

fantasy. Boken vänder 

sig främst till barn 9–12 år, 

men du har stor behållning av 

den även som vuxen. 

Sagobak 

av Josefin Ambring 

Snövit som var 

den duktigaste 

bagaren i hela 

landet hade blivit 

tvungen att 

flytta hemifrån. 

Hennes pappas sambo älskade 

också att baka så när Snövit 

vunnit landets finaste baktävling 

och fått utmärkelsen ”Årets 

bagare” för tredje året i rad, 

rann bägaren över för sambon 

och hon nästan jagade ut Snövit 

ur deras lägenhet. Sen kanske 

det spelade en liten roll att 

Snövit mest låg på sitt rum och 

softade eller kollade på Facebook 

hela dagarna och aldrig plockade 

bort i köket när hon bakat. Nu 

hyr hon ett möblerat rum hos 

sju dvärgar. 

Följ med Röluvan, Vargen, 

Guldlock, Snövit och Askungen 

in i det moderna samhället 

där de både kollar Facebook och 

SMS:ar. 

I varje saga bakas det och sagorna 

avslutas med flera recept 

kryddade med små tips som att 

”Svansen fungerar bra att röra 

med, om man inte är känslig för 

kladd.” 

Läs och njut av sagorna: 

Vargen och blåbärsmuffinsen 

Guldlock och storbaket 

Snövit och päppelkakan 

Askungen och pajfabriken 

Jellicoe road 

av Melina Marchetta 

Taylor är en 

tuff tjej som 

vuxit upp på 

internatskola 

efter att hennes 

mamma övergett 

henne. Nu har Hannah som varit 

hennes mentor plötsligt försvunnit 

och det oroar Taylor. Samtidigt 

brottas Taylor med det 

förestående ”kriget” som bryter 

ut varje år mellan skolan, kadetteleverna 

samt innevånarna i 

Jellicoe. I år är hon nämligen 

skolans ledare. Det blir inte lättare 

av att kadetternas ledare 

Jonah visar sig vara den kille 

som hon rymde tillsammans med 

för några år sedan. Trots att hon 

anklagar honom för att rymningen 

blev ett fiasko finns det något 

mellan dem, fast ingen av 

dem vill erkänna det. I samma 

veva hittar hon en berättelse 

som Hannah skrivit om en grupp 

elever som i ren tristess startade 

det årliga kriget, allt skulle 

naturligtvis vara på lek men 

med blodigt allvar! Fler och 

fler ledtrådar ges till Taylors 

barndom och hennes föräldrar. 

Hur mycket vet Hannah egentligen 

och varför kommer hon inte 

tillbaka? 

När sista sidan är läst har 

man fått ta del av en underbar 

historia med många turer och 

känslor och en och annan 

omläsning innan allt faller plats. 

Som trolleri 

av Mårten Melin 

En spännande 

bok med fantasiinslag 

om att 

längta och att 

våga älska någon 

som är annorlunda. 

Mona, 12 år har följt med 

sin pappa till sommarhuset på 

landet. Hennes föräldrar har 

precis separerat. Pappan jobbar 

mycket och Mona får sköta sig 

själv. En dag när hon går till 

sjön för att bada, sitter en 

främmande kille på bryggan. 

Han har världens grönaste ögon 

som det är svårt att möta. När 

Mona hoppar i vattnet och 

stänker ner honom blir han 

superförbannad och drar iväg. 

Men Mona blir alldeles besatt 

av honom och har många funderingar 

om vem han är. Hon gör 

allt för att se honom igen. Och 

hon behöver inte anstränga sig, 

han dyker upp titt som tätt. 

Men bara när det är mulet. 

det är en bok! 

av Lane Smith 

Kan den blogga? 

Behöver man ett 

lösenord? Nej 

– det är en BOK! 

Möt den bokälskande 

apan, den 

lilla musen och den frågvisa åsnan 

som väl aldrig sett en bok. 

En bok som angår alla – stora 

som små. 

cirkusdeckarna och 

spökmysteriet 

av Dan Höjer 

Tvillingarna 

Kaspar och Katinka 

bor med 

sina föräldrar på 

en cirkus. På 

cirkusen finns 

massor av olika människor, bl.a. 

en tigertämjare som är rädd för 

tigrar, barnens privatlärare som 

skriker och skäller men är rätt 

snäll ändå och så cirkusdirektören 

som är snäll men glömsk. 

En dag börjar både saker och 

djur att försvinna på cirkusen. 

Vad är det som händer? 

Kaspar och Katinka bestämmer 

sig för att forska i saken och 

börjar spana på några av alla på 

cirkusen som de tycker bär sig 

mystiskt åt. 

En lagom spännande deckare 

med oväntat slut. 


falun.se/ 

Gun-Britt Holmberg, Gruvrisgården, har tagit en promenad i det blåsiga höstrusket. Ute på gatan råkar hon på Ingela Blomström. 

Anhöriga viktiga för rel 

I år har Falu kommuns 

omvårdnadsförvaltning 

ett särskilt fokus på stöd 

till anhöriga. 

– Vi har olika teman för 

varje år, men självklart är 

de anhöriga lika viktiga 

alla år, säger Ingela 

Blomström, chef för 

Gruvrisgården. 

tExt ocH foto: Kerstin Lundin 

n Vård ocH omSorgSboEndE/ Gruvrisgården 

är ett av kommunens 14 vård och omsorgsboende. 

Här bor 23 kunder i egna lägenheter. 

Personal finns på plats i huset dygnet runt. 

– De anhöriga är fantastiskt viktiga, både för 

våra kunder och för hela verksamheten. Vi som 

jobbar här kan ge god omvårdnad, men vi inte 

ersätta den relation som exempelvis en son eller 

dotter har, säger Ingela. 

blandade känslor 

Att flytta till ett vård och omsorgsboende är 

ofta en stor omställning, både för den som flyttar 

och för de anhöriga. Känslorna kan vara 

blandade. 

– När någon flyttar in här har vi ha ett 

välkomstmöte där vi går igenom en del praktisk 

information. Sedan följer vi upp med fler 

samtal. Vi tycker till exempel det är väldigt bra 

om vi får ta del av kundens levnadsberättelse, 

säger Ingela. 

Genom levnadsberättelsen får personalen 

på Gruvrisgården veta mer om kunden, till 

exempel uppväxtort, tidigare jobb, intressen 

och så vidare. ”Han som sitter i rullstol” blir 

istället ”Hjalmar som har varit skogvaktare 

och gillar hundar”. 

– Här kan de anhöriga vara till stor hjälp – 

flera av våra kunder har haft en stroke och har 

svårt att tala. Men att lämna en levnadsberättelse 

är självklart frivilligt. 

traditioner att minnas 

Till Gruvrisgården är de anhöriga alltid välkomna. 

Och när anhöriga kommer på besök 

kan de ägna all tid åt att prata och umgås, inte 

städa eller laga mat. 

– Vi tar hand om allt det praktiska som att 

hjälpa till med städning och hygien. Det kan 

faktiskt göra att man får en annan relation till 

den man hälsar på, eller snarare att man hittar 

tillbaka till en relation man tidigare hade, till 

exempel morson. 

– Sedan kan det vara så att man tycker det 

är roligt att komma hit och hjälpa till, till exempel 

vattna blommor eller byta gardiner, och 

umgås över det. Vi är alla olika och det är okej, 

säger Ingela. 

På Gruvrisgården ordnas anhörigträffar fyra 

till fem gånger varje år. Utöver det finns det 

”Känner de 

anhöriga sig 

trygga och 

välkomna 

kommer de 

oftare och 

hälsar på” 

Ingela Blomström, 

chef för Gruvrisgården 


ationerna 

chans att umgås vid de årliga högtiderna. 

– Traditioner är viktiga för de minns våra 

kunder. Vi ordnar speciella festligheter vid 

påsk, midsommar och jul. I somras hade vi till 

exempel 80 personer som åt tårta och firade 

midsommar här ute på gården. För de anhöriga 

blir det ett trevligt och praktiskt sätt att fira 

tillsammans med sina nära och kära – det vet vi 

är uppskattat. 

Kommunikation 

Ingela betonar att kommunikationen med de 

anhöriga är viktig. Känner de anhöriga sig trygga 

och välkomna kommer de oftare och hälsar 

på, berättar hon. 

– Vi har kontaktpersoner för varje kund. Det 

innebär att de anhöriga får ett samtal en gång 

i månaden från samma person hos oss. Vi kan 

ställa frågor till de anhöriga, och de kan ställa 

frågor till oss. Det här är också en chans för oss 

att få veta om det är något vi kan göra annorlunda. 

Finns det områden där vi kan förbättra oss 

vill vi gärna att de anhöriga säger till. n 

Anhörigstöd 

Läs mer på 

falun.se/omvardnadsforvaltningen 

Vård- och 

omsorgs boende 

Se filmer från Falu 

kommuns vård- och 

omsorgsboende på 

falun.se/omvardnadsforvaltningen. 

Har du frågor eller vill 

ansöka om vård- och 

omsorgsboende, 

läs mer på falun.se/ 

omvardnadsforvaltningen 

eller ring på 

tfn 023-830 00. 

Marcus Lundstedt/Bildarkivet.se 

luftmätningar 

för hälsans skull 

Sedan början av 1990-talet 

kontrolleras luftkvaliteten i centrala 

falun varje dag. Kommunens 

miljöförvaltning mäter kvävedioxid, 

ozon, svaveldioxid och gör även 

periodvisa mätningar av partiklar. 

En av dem som arbetar med 

mätningarna är Anna-Karin Jansson 

– hon vet mer. 


Varför gör kommunen 

luftmätningar? 

– Dels för att se till att Faluborna inte utsätts 

för ohälsosamma nivåer av luftföroreningar. 

Dels för att kontrollera värdena i 

förhållande till miljölagstiftningen. 

Vad kan ni använda resultatet till? 

– Till flera saker, bland annat som besluts 

/du kan påverka luften 

cykla, gå eller åk buss 

Färre bilar betyder renare luft 

i centrum. Dubbdäck på cykeln 

gör cykelturen säkrare. 

Använd motorvärmare 

En kall bilmotor släpper 

ut mer avgaser än normalt 

och gör också av med mer 

bränsle. Använd motor - 

vär mare och timer (se 

illustration här intill). 

ingen tomgångskörning 

Lämna inte motorn på i 

onödan. I hela Falu kommun 

gäller tomgångskörning 

max 1 minut! 

underlag i frågor som gäller planering av 

bostäder och trafik. På sikt hoppas vi att det 

ska leda till bättre luft i centrum. 

Hur går mätningarna till? 

– Mätutrustningen finns ovan tak och 

mäter halterna på en sträcka mellan Folkets 

Hus och Kårhuset. Vad den gör är att använda 

ljus för att identifiera och mäta koncentrationen 

av olika luftföroreningar. Lite 

förenklat kan man säga att olika ämnen 

absorberar ljus på olika våglängder. 

Varför blir luften i falun sämre 

vissa dagar under vinterhalvåret? 

– Det beror på något som kallas inversion. 

Normalt stiger varm luft uppåt och blandas 

med kall luft. Inversion innebär att luften 

inte blandas lika bra och eftersom Falun 

ligger lågt bildas det som ett lock över hela 

stan. Det gör att luftföroreningarna inte stiger 

uppåt utan blir kvar vid marken. n 

#4, november 2012 15 

tid med 

motorvärmare 

20 min 

60 min 

90 min 

°c 

+25 

+15 

+5 

0 

-5 

-15 

-25 

Elda smart 

Använd torr ved som 

inte är alltför grov och 

se till att elden får 

tillräckligt med syre. 

Elda aldrig sopor, 

papper, målat trä eller 

tryck impregnerat trä! 

läs mer om 

faluns luft på 

falun.se/miljo 

Här hittar du bland 

annat en länk till 

luftwebben där du 

kan se hur luftkvaliteten 

är just nu. 

Foto: Peter Bergman

Så funkar det! 

Många har åsikter om hur kommunen sköts eller borde skötas. 

Men hur många vet egentligen vad kommunen gör, vem som 

styr, hur den fungerar eller hur man kan påverka? 

Här följer en kort grundkurs i samhällskunskap. 


foto: Ulf Palm 

KommunEn 

Verksamhet 

som angår dig 

n Så funKAr dEt/ Sveriges kommuner 

har funnits i drygt 150 år, innan dess bodde 

vi i socknar. På 1950talet fanns det 2 500 

kommuner i Sverige, nu finns det 290. 

Dagens Falu kommun kom till 1967 genom 

sammanslagningen av Falu stad, Stora 

kopparbergs kommun och Vika kommun. 

1971 växte kommunen med Bjursås, Envikens, 

Sundborn och Svärdsjö kommuner. Idag 

bor cirka 55 000 personer i Falu kommun. 

Ett måste 

En del saker måste kommunen göra, det står 

i kommunallagen. Skolor, barn och äldreomsorg, 

stadsbyggnadsfrågor, bibliotek och 

miljötillsyn är några sådana exempel. Andra 

delar av kommunens verksamhet är frivillig, 

till exempel kultur och fritidsaktiviteter (se 

även faktaruta). 

Kommunen är en politiskt styrd organisation. 

Det innebär att politikerna bestämmer 

riktlinjerna för verksamheten – inom ramen 

för kommunallagen och andra lagar – och de 

kommunanställda, personalen, ser till att politikernas 

beslut blir verklighet. 

Som riksdag och regering 

Kommunens politiska organisation består av 

/Sant eller falskt? 

”Politik rör inte mig.” 

FALSKT Politik handlar om 

vardagsfrågor som barnomsorg 

och skola, socialtjänst, 

äldre- och handikappomsorg, 

stadsplanering och byggfrågor, 

vatten och avlopp, 

renhållning, bibliotek och 

krisberedskap. Sådant som 

rör oss alla. 

du kan påverka 

• Rösta 

• Ta kontakt med 

förtroendevalda 

• Skriv medborgarförslag 

• Skriv insändare 

• Engagera dig i 

ett politiskt parti 

Just nu pågår ett 

arbete för ökad 

demokrati i Falu 

kommun. 

Läs mer om politik 

och demokrati på 

falun.se 

i näStA nummEr! 

följ med en 

politiker en 

dag på jobbet. 

”det tar lång tid för 

kommunen att fatta beslut.” 

SANT I alla fall när det gäller stora beslut. 

Den demokratiska processen handlar om att ta 

hänsyn till olika viljor och väga olika intressen 

mot varandra. Många ärenden måste diskuteras 

i partigrupper, nämnder och i fullmäktige innan 

man kan fatta beslut. Ibland krävs också extra tid 

eftersom medborgarna använder sin demokratiska 

rätt att överklaga vissa beslut. 

kommunfullmäktige, kommunstyrelse, 

utskott och nämnder. 

Kommunfullmäktige är ”kommunens 

riksdag”, alltså högsta beslutande instans i 

Falun. Fullmäktige består av 61 personer 

som sammanträder tio gånger per år. 

Kommunstyrelsen är kommunens regering 

och består av femton ledamöter som väljs 

utifrån resultatet i kommunvalet. Kommunstyrelsen 

kan fatta beslut i frågor som gäller 

den löpande verksamheten, medan mer övergripande 

frågor lämnas vidare för beslut 

i kommunfullmäktige. 

bolag sköter vissa delar 

Till nämnderna är olika förvaltningar och 

kontor knutna – skolförvaltningen till skolnämnden, 

socialförvaltningen till socialnämnden 

och så vidare. 

Av kommunens nära 5 000 anställda 

finns nära två tredjedelar inom de tre största 

förvaltningarna: skolförvaltningen, omvårdnadsförvaltningen 

och socialförvaltningen. 

Utöver förvaltningar och kontor finns 

det också kommunägda bolag som ansvarar 

för olika delar av kommunens uppdrag. 

Kopparstaden och Falu Energi & Vatten är 

ett par exempel. n 

”Politiker lever gott 

på skattebetalarnas 

bekostnad.” 

FALSKT Nästan alla 

förtroendevalda har andra 

jobb och arbetar med 

politiken på fritiden. 

De får bara betalt för 

att delta i nämnd- och 

fullmäktigemöten. 

Ordet kommun kommer från latinets 

communis som betyder ”göra gemensam”. 


Kommunens verksamhet 

det här är kommunen skyldig 

att erbjuda: 

• Förskoleverksamhet och 

skolbarnsomsorg 

• Förskoleklass, grundskola, 

gymnasieskola och särskola 

• Kommunal vuxenutbildning 

• Svenska för invandrare 

• Socialtjänst, inklusive individ- 

och familjeomsorg 

• Omsorg om äldre och funk tionshindrade 

• Hälso- och viss sjukvård i särskilt 

boende 

• Stadsplanering och byggfrågor 

• Hälso- och miljöskydd 

• Renhållning och avfallshantering 

• Räddningstjänst 

• Vatten och avlopp 

• Bibliotek 

• Krisberedskap 

• Kollektivtrafik (tillsammans med 

landstingen) 

• Bostadsförsörjning 

det här är exempel på 

verksamheter som är frivilliga 

för kommunen att erbjuda: 

• Öppen förskola 

• Fritidsverksamhet 

• Bygga bostäder 

• Energi 

• Sysselsättning 

• Näringslivsutveckling 

• Kultur 

Källa: Sveriges kommuner och landsting 

/Särskilt ansvar 

för hotade arter 

AnSVArSArt nr 3: 

Större vattensalamander 

– småvattnens 

hotade drake 

den större vattensalamandern 

triturus cristatus är ett svans- 

groddjur. Arten är, liksom våra 

övriga groddjur, fridlyst enligt 

Artskyddsförordningen. det betyder 

att den inte får dödas, fångas, 

skadas eller flyttas. 

tExt: Sofia Möller Skog 

foto: Jakob Axelsson 

n AnSVArSArtEr/ Arten är också upptagen 

på Bernkonventionens lista över strikt 

skyddade arter och i EU: s Habitatdirektiv. 

Detta innebär att alla länder inom EU är 

förbundna att bevara inte bara arten utan 

också dess livsmiljöer. 

Större vattensalamander blir 10–16 cm 

lång. Undersidan är orangegul med svarta 

fläckar och ovansidan vanligen mörkare. 

Under lekperioden utvecklar hanarna en 

drakliknande ryggkam och en bredare svans. 

Den större vattensalamandern lever större 

delen av året på land, i skog och fuktig ängsmiljö. 

Den vill gärna ha gott om död ved 

där den kan hitta mat och gömställen. Stenrösen, 

block och håligheter bidrar med bra 

övervintrings platser. Äggen läggs under april 

och maj i mindre vatten samlingar, fria från 

fisk. Liksom hos de flesta andra groddjur 

lever sedan ynglen i vattnet, och andas med 

gälar. Efter tre till fyra månader utvecklar de 

ben och lungor, och vandrar upp på land. 

Arten hotas av utdikning, igenväxning 

runt de naturliga vattensamlingarna och 

inplantering av fisk och kräftor. Den har 

försvunnit från många platser där den 

tidigare funnits i Sverige. Åtgärder som 

hjälper den större vattensalamandern är 

bland annat att anlägga nya dammar och 

småvatten, och att förbättra landmiljöer i 

närheten av dessa vatten. n 

falu kommun har sex ansvarsarter: 

Bergviol, brun gräsfjäril, ryl, sanddraba, 

varglav och större vattensalamander. 


falun.se/ 

– Jag tycker att man ska använda sin makt som konsument, prata med sortimentsansvarig på 

sin butik och tala om vad man vill köpa, säger Hans Johansson, miljöinspektör. 

mEdVEtnA VAl minSKAr 

riskerna i vardagen 

– En del av de produkter vi dagligen använder för att tvätta oss eller se 

bättre ut innehåller giftiga ämnen, ämnen som påverkar vår fortplantning 

eller förändrar våra celler. Men den goda nyheten är att de är lätta att byta ut. 

Det konstaterar miljöingenjör Hans Johansson vid miljöförvalt ningen 

som nu har en extra informationskampanj om farliga ämnen i vår vardag. 


n HälSA/ Läkemedel och bekämpningsmedel. 

Det är de enda produkter som 

måste godkännas innan de får säljas. Smink, 

schampo, hårfärgning, deodorant och andra 

hygien och kosmetikprodukter varken testas 

eller godkänns av någon myndighet innan de 

når butikshyllorna. Men vissa ämnen får inte 

användas och listan över dem växer ständigt 

(se faktarutorna). 

– Vill man som konsument försäkra sig 

om att inte använda hudkräm som exempelvis 

innehåller propylparabener/butylparabener eller 

smink som är fritt från ftalater och siloxaner 

måste man göra medvetna val. Eftersom det 

”Saknas 

deklaration 

är det bara att 

ställa tillbaka 

produkten 

direkt” 

är lag på att innehållsdeklarationer ska finnas 

på alla dessa produkter måste man helt enkelt 

ställa sig och läsa och kolla upp tveksamma 

ingredienser. Saknas deklaration är det bara 

att ställa tillbaka produkten direkt, säger 

Hans Johansson. 

från kropp till avlopp 

De farliga ämnena i hygien och kosmetikprodukter 

delas in i fyra klasser: Cancerframkallande. 

Reproduktionshämmande. Mutogena 

(förändrar kroppens celler). Hormonstörande. 

Förkortas CRM + hormonstörande. 

– De är extra farliga eftersom vi har dem 

på huden, i ansiktet och håret varje dag och 

eftersom många av dem inte kan brytas ner i 

reningsverk. Det betyder att vi först utsätts för 

dem direkt på kroppen och sedan indirekt, 

via att fiskar eller växter som vi äter har absorberat 

dem. För att inte tala om vad de gör 

med fisken och växtligheten i sig, berättar 

Hans Johansson. 

Varning för barn 

Barn har tunn hud och är extra utsatta för 

farliga vardagskemikalier. Deras immunsystem 

är inte heller helt utvecklat. I bästa fall betyder 

det enbart att allergier framkallas lättare. I 


Välj säkrare 

1. Kontrollera om klarar dig med 

färre kosmetik- och hygienprodukter. 

2. Välj miljöprodukter märkta med 

Falken, Svanen eller EU-blomman. 

3. Välj ofärgade produkter med lite 

eller ingen parfym. 

4. Om dina favoriter saknar 

miljömärkning: Kontrollera 

innehållsförteckningen. 

5. Läs mer om olika ämnen. 

- Kemikalieinspektionen, kemi.se. 

- Läkemedelsverket, 

lakemedelsverket.se. 

- Organisationen International 

Chemical Secretary, chemsec.org, 

publicerar en växande, ”svart 

lista” (Sin List) på 

w3.chemsec.org 

reach 

• EU:s kemikalielagstiftning för att 

minska antalet miljöfarliga ämnen. 

• Tillverkarna måste anmäla sina 

ingredienser. 

• 2014 väntas de första begränsningarna/tillstånden 

vara klara. 

• 136 ämnen är idag klassade som 

särskilt farliga, de finns på 

”kandidatlistan”. Några exempel: 

Parafenyldiamin, kallas även 

PPD, toluen-2.5-diamin (TDA), 

mineralolja, kallas även Vaselin, 

paraffin och mysk. 

• Engelsk version av listan finns 

på echa.europa.eu. Sök på 

candidate list. 

sämsta fall att en sjukdom orsakas. 

Hormonstörande ämnen är särskilt 

farliga för tonåringar eftersom deras system 

för fortplantning håller på att formas. 

Även gravida bör vara extra försiktiga. 

– Vi vet att vissa ämnen är farliga för 

människor. Alla människor. Men exakt 

hur många som får allergier eller allvarliga 

sjukdomar av ett visst ämne kan man inte 

säga. Men producenterna använder sig 

av omkring 7 000 olika kemikalier och 

enbart cirka 1 000 är kartlagda än så 

länge. Så det minsta man bör göra är 

att vara försiktig. n 

Sm-veckan kommer till falun 

falun har fått äran att 

vara värdkommun för vinter- 

upplagan av Sm-veckan 2013. 

det innebär att över 70 

svenska mästare kommer att 

koras i falun 22–27 januari. 

n Sm-VEcKAn/ SMveckan är 

ett samarbete mellan Riksidrottsförbundet, 

Sveriges television och 

värdstaden. Den finns i två upplagor: 

sommar och vinter. 

Den första SMveckan hölls 2009 

och idén är att under en veckas tid, 

i en och samma stad, genomföra flera 

svenska mästerskap i olika idrotter. 

– Riksidrottsförbundet vill helt 

enkelt höja SMtecknets status, 

berättar Peo Karlström, Faluns 

SMgeneral. 

fokus på lugnet 

– SM i skidor är helt naturligt det 

stora dragplåstret. Förhoppningsvis 

kommer SM att genomföras på de 

den 24 september påbörjades 

rekryteringen av volontärer 

till skid-Vm 2015 i falun. 

bara efter några dagar 

kunde gunilla back, som är 

volontärs ansvarig, konstatera 

att intresset är mycket stort. 

– folk anmäler sig hela tiden 

och vi får många frågor, vilket 

är skoj, säger gunilla back. 

tExt ocH foto: Skid-VM 2015 

n SKid-Vm/ Många av dem som funderar 

på att bli volontärer tänker 

tilltänkta VMbanorna. Andra stora 

publikmagneter är Stadioncross 

snöskoter, Xtrail och thaiboxning, 

säger Peo. 

Alla tävlingar kommer att genomföras 

på Lugnet, med undantag för 

cykel som körs i velodromen och 

skridskomaraton som körs på Runn. 

– När jag kom med idén om ett 

samlat SM såg jag framför mig det ni 

presenterat i Falun. Imponerande att 

kunna genomföra en SMvecka på en 

begränsad yta som Lugnet. Nästan 

som att komma till ett OS, säger Ulf 

Carlsson i Svenska Squashförbundet. 

1,2 miljoner tv-tittare 

Från SMveckan kommer det att 

sändas cirka 50 timmar i Svt och Svt 

Play. 1 200 artiklar ska skrivas och 

mästerskapen bevakas av över 150 

journalister. 

– Och naturligtvis kommer 

Vinterstudion till Falun och det 

räknas bli cirka 1,2 miljoner tittare. 

enbart på själva VM-dagarna i Falun 

2015. Men faktum är att de som så 

önskar kan få vara med om en oförglömlig 

”skidresa” som börjar redan 

med skid-SM i Falun i januari 2013 

och som fortsätter med backhoppningstävlingar 

i Örnsköldsvik i mars 

2013, världscupavslutningen i Falun, 

mars 2013, för-VM i Falun 2014, samt 

ytterligare ett antal tävlingar i backhoppning 

på hög nivå. 

– Vi kan inte garantera att alla får 

vara volontärer vid samtliga tävlingstillfällen, 

men för många finns möjlig- 

Värdstadens uppgift är att hålla 

med lokal projektledning, arenor, 

eventområden, mediecenter, transporter 

samt sköta den lokala marknadsföringen. 

– Lugnet och delar av staden 

kommer att dekoreras med info om 

SMveckan. Det ska synas att Falun 

är värd för SMveckan 2013! n 

Sm-veckan 

Plats: Lugnet, YA-arena, Runn 

tid: 22 27 januari 2013 

idrotter: Baseboll Softboll, curling, 

cykel, draghund, rodd, rullstolsinnebandy, 

skidor, skidorien tering, skotercross, 

skridsko, squash, styrkelyft, 

taido, thai-boxning och X-trail. 

Skid-Vm 2015 rekryterar volontärer 

het att få uppleva så mycket mer än 

enbart mästerskapsdagarna 2015, 

säger Gunilla Back. 

För att ansöka om att bli volontär 

går du in på www.falun2015.com/ 

volontarer där du fyller i anmälningsformuläret. 

När ansökan är gjord skickas 

en bekräftelse till din e-postadress. 

Alla som anmält sitt intresse får 

inloggningsuppgifter till en ”egen 

kontaktsida” där man vid behov kan 

uppdatera sina uppgifter och där 

man får information från VM- 

organisationen. n 


Jörgen Wiklund/Bildarkivet.se 

Jörgen Wiklund/Bildarkivet.se 

/Kalendariet: november–december 

20 Weberkvartetten och terés löf. 

Dalarnas museum. 

22 Johan theorin. Författarbesök, 

kl 19, Falu stadsbibliotek 

22 Kommunfullmäktige. Kl 10, 

Kristinehallen. 

1 Adventskonsert. Falu kvartettsångare 

m fl. Nybrokyrkan. 

2 Skyltsöndag. Falu centrum. 

2 Julmusikcafé. Dans- och 

musik skolan. Kl 13–17, Falu 

stadsbibliotek 

8 barnallsång. Dans -och musikskolan. 

Kl 14 Falu stadsbibliotek 

JAnuAri 

• Kopparcupen 2013, 

Lugnet, 4–6/1 

• Sm-veckan, Lugnet, 

22–27/1 

fEbruAri 

• Sårskorpor – Maria Blom, 

Nisserska Teatern 

• P-floyd, Magasinet, 2/2 

• runn Winter Week, Sjön 

Runn, 8–17/2 

• Hemsöborna med 123 

Schtunk, Stadsteatern, 9/2 

• digital opera – Rigoletto, 

Stadsteatern, 16/2 

• Sportlov vid Falu Gruva, 

25/2–3/3 

mArS 

• digital opera – Parsifal 

Wagner, Stadsteatern, 2/3 

• måns möller – Jävla Pajas, 

Stadsteatern, 8/3 

• lilla SS, 9–10/3 

Tommy Andersson/Bildarkivet.se 

Susanne Lindholm/Bildarkivet.se 

november/ 

23 föreställningen om torgny 

lindgren. Kultursoppa. Kl 12. 

Dalateatern. 

23 Johan glanz. Stand up-comedy. 

Stadsteatern. 

24 Julmarknad, Korså bruk. 

december/ 

8 oratoriet messias av Händel. 

Stora kopparbergs kyrkokör. 

Stora kopparbergs kyrka. 

9 djurens jul. Harmsarevts 

bergsmansgård. 

9 Jul vid falu gruva. 

9 luciatåg och julallsång. Kl 18. 

Grycksbo kyrka. 

12 lucia-kröning. Stora torget, Falun. 

lite av allt som händer 2013/ 

• Kullaloppet, 10/3 

• nyinflyttadtur, 16/3 

• barnens skidspel, 17/3 

• Svenska Skidspelen, 

Lugnet, 22–24/3 

• företagsstafetten, 

Lugnet, 22/3 

• clash of nations, 

Lugnet, 28–29/3 

• Påsklov vid Falu Gruva, 

30/3–7/4 

APril 

• dAK, Lugnet, 6/4 

• Hem familj Energi-mässa, 

Lugnet, 13–14/4 

• digital opera – Julius 

Caesar Händel, 27/4 

• Valborgsfirande, Falu 

Gruva, 30/4 

mAJ 

• Våryra och kåreparad 

på stan, 3–4/5 

• Studentiaden, 

Lugnet, 3–5/5 

Jörgen Schön/Bildarkivet.se 

• läsfrestival, 24–25/5 

• outdoor festival, Lugnet, 

31/5–2/6 

Juni 

• Seasidefestivalen 

• nationaldagsfirande, 

Falu Gruva, 6/6 

• cykelakuten 

• AxA Summer camp, 

Lugnet, 14–20/6 

• innebandyskola Rockie 

Camp, 23–26/6 + 30/6–5/6 

Juli 

• cirkus maximum, 4/7 

• cruising, 24/7 

• boule Sm, Lugnet, 

14–20/7 

AuguSti 

• runndagarna sommar, 

Sjön Runn, 10–11/8 

• rockstad: falun 2013, 

Lugnet, 15–17/8 

30 garage, musiktävling. Deltävling 2. 

Arenan 

24 mahlers nia. Dalasinfoniettan och 

Gävle symfoniorkester. Kristinehallen. 

24–25 Jul på Staberg. Auktion och 

marknad. Gamla Staberg. 

13 Kommunfullmäktige. Utdelning av 

kommunpriser och stipendier. 

Kl 13.15, Kristinehallen. 

14 garage, musiktävling. Final. Arenan 

16–17 Julgalan. Med Loreen, Danny m fl. 

Lugnet 

17 dalasinfoniettans julkonsert. 

Falu stadsbibliotek. 

31 nyårsandakt. Falu gruva. 

• falu höstmarknad, 24–25/8 

• nyinflyttadtur, 29/8 

SEPtEmbEr 

• träffa dalarna, 6–8/9 

• granny goes street, 7/9 

• dAK, Lugnet, 7/9 

• Sportnik cup, Lugnet, 

13–15/9 

oKtobEr 

• tjejkväll i Falun 

• Höstlov vid Falu Gruva, 

28/10–3/11 

noVEmbEr 

• Julkonsert Lugnet, 29/11 

dEcEmbEr 

• Skyltsöndag, 1/12 

• Julmarknad Falu Gruva, 8/12 

• Julkonsert – Christmas 

Show Glenn Miller Orchestra, 

Kristinehallen, 21/12 

• Hemsöborna, Hellmansö 

Känner du 

din kommun? 

Här är en bild från 

centrala Falun. 

Vet du var den är tagen? 

n täVling/ Skicka svaret på ett vykort 

till Vårt falun, informationsavdelningen, 

791 83 falun eller mejla redaktionen@ 

falun.se 

Vi vill ha ditt svar senast 10 januari. 

Fem vinnare belönas med två biobiljetter 

vardera – vinsten kommer med posten. 

Rätt svar och namn på vinnarna presenteras i 

nästa nummer av Vårt Falun. 

bilden i förra numret visar Holmtorget 

och den gamla busstationen. 

det visste bland andra: 

• laila Johnson 

• lars tysk 

• Kjell lindberg 

• lena Söderlund 

• Helena bergkvist 

Ni får två biobiljetter vardera – grattis! 

Vinsterna kommer med posten. 

lyssna på Vårt falun! 

Vårt falun finns också 

som taltidning. 

För att få tillgång till 

taltidningen, kontakta 

AV Media på tfn 

023-77 70 70. 

Tjänsten är kostnadsfri. 

Kalendariet visar ett axplock av allt som händer runt om i kommunen. Vi reserverar oss för ändringar. Detaljer och tider hittar du hos Visit södra dalarna på Trotzgatan 10–12 eller www.visitsodradalarna.se 

nästa nummer kommer i februari. nyhetstips: redaktionen@falun.se eller tfn 023-827 22! 

Foto: Lennart Österlund 

Foto: Lennart Österlund 

Foto: August Åberg/Bildarkivet.se

Vårt Falun nr 4, 2012 (pdf 3,8 MB) - Falu Kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?