Vårt Falun nr 4, 2012 (pdf 3,8 MB) - Falu Kommun
Vårt Falun nr 4, 2012 (pdf 3,8 MB) - Falu Kommun
Vårt Falun nr 4, 2012 (pdf 3,8 MB) - Falu Kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
falun.se/<br />
<strong>Vårt</strong> falun 4<br />
En tidning för dig Som bor i fAlu <strong>Kommun</strong> <strong>2012</strong><br />
Tema: Läsa<br />
Orden<br />
öppnar nya<br />
dörrar<br />
#4 <strong>2012</strong>: Kultursatsning för seniorer / Skolmat för alla / Service på landet / Planer och projekt / Så mår luften i <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />
Anhöriga är viktiga / Så styrs kommunen / Koll på badrumsskåpet / Det händer 2013/ www.falun.se
i detta nummer<br />
<strong>Vårt</strong> falun ges ut av<br />
falu kommun fyra<br />
gånger om året.<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Eva Dahlander<br />
eva.dahlander@falun.se<br />
redaktör:<br />
Kerstin Lundin<br />
kerstin.lundin@falun.se<br />
redaktionsråd:<br />
Emma Jonsson,<br />
näringslivskontoret<br />
Lina Grandin,<br />
trafik- och fritidsförvaltningen<br />
Lena Halsius,<br />
omvårdnadsförvaltningen<br />
Elke Herbst,<br />
Kopparstaden<br />
Ingela Hörlin,<br />
kultur- och ungdomsförvaltningen<br />
Ulla Hernefalk,<br />
skolförvaltningen<br />
Göran Rosenström,<br />
socialförvaltningen<br />
Thomas Sundin,<br />
miljöförvaltningen<br />
Mikaela Trapp,<br />
<strong>Falu</strong> Energi & Vatten<br />
Art direction och<br />
layout: Ryter<br />
kommunikationsbyrå<br />
tryck:<br />
MittMediaPrint<br />
distribution<br />
Svensk Direktreklam<br />
frågor eller synpunkter<br />
på innehållet?<br />
Välkommen att mejla till<br />
redaktionen@falun.se<br />
eller ring 023-827 22.<br />
omslaget<br />
Julia, 2 år, gillar böcker.<br />
foto: Fotograf Heléne<br />
bor du i falu kommun<br />
och vill vara med på<br />
nästa omslag?<br />
Skicka ett mejl till<br />
redaktionen@falun.se<br />
nästa nummer<br />
<strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong> <strong>nr</strong> 1-2013<br />
kommer i din brevlåda<br />
i februari.<br />
Foto: Håkan Edvardsson Foto: Håkan Edvardsson<br />
Foto: Håkan Edvardsson<br />
min vardag. sid 4–5<br />
Bra skolmat. sid 6–7<br />
Tema: Läsa. sid 10–13<br />
så funkar det. sid 16–17<br />
Håll koll. sid 18–19<br />
2 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />
Foto: Ulf Palm<br />
Foto: Håkan Edvardsson<br />
Foto: Privat.<br />
tEmA: läSA<br />
Kryp upp i soffan,<br />
läs och njut!<br />
n KröniKA/ ”Blunda, blunda fort, fort<br />
fram till sagolandets port – nu är vi framme.”<br />
Så börjar mitt första minne av läsningens<br />
tjusning. Min mamma låg i dubbelsängen<br />
och jag och mina syskon fick de första<br />
fantastiska upplevelserna av att läsa en<br />
bok och med sin egen fantasi ge sig hän åt<br />
handlingen och dess karaktärer.<br />
Ett av mina minnen från dessa läs stunder<br />
är att hon försökte läsa Bröderna Lejon hjärta,<br />
men hon klarade inte av det för hon bara<br />
grät. Jag vet att mitt minne av detta var irritation,<br />
tills jag i vuxen ålder förstod henne.<br />
Man får en bok i sina händer och man<br />
läser den och man kan lätt sätta sig in i<br />
handlingen. Man gråter när någon dör, man<br />
blir rädd när något otäckt är på väg att<br />
hända och man gläds åt någon som är glad.<br />
När detta infinner sig har man hittat en<br />
”guldbok”. Visserligen kan du få dessa<br />
upplevelser av att se en film, men i filmens<br />
värld är det någon annan som bestämt hur<br />
personerna och miljön ser ut.<br />
I bokens värld är det du och din fantasi<br />
som bestämmer hur det ska se ut och det<br />
kan ingen annan ta ifrån dig. Det är också<br />
därför det är kul att vara medlem i en bokcirkel.<br />
Där får man chansen att diskutera en<br />
bok och man ser hur olika vi kan läsa och<br />
förstå en bok.<br />
Att vara med i en bokcirkel har också<br />
gjort att jag har fått upp ögonen för andra<br />
författare som jag troligtvis aldrig skulle<br />
ha kommit i kontakt med. Och att då få förmånen<br />
att prata och recensera en bok som<br />
kanske väckt ens glädje eller sorg eller<br />
ilska är väldigt roligt och utmanande. Så<br />
varför inte starta en bokcirkel med dina<br />
vänner, arbetskollegor eller varför inte fråga<br />
någon du inte känner så bra, men skulle<br />
vilja lära känna?<br />
Man kan läsa samma bok eller ta olika som<br />
man recenserar för varandra. Låt fantasin<br />
flöda. Så kryp upp i soffan, nu när höstmörkret<br />
är över oss. Läs den där boken som<br />
väntat på dig hela sommaren och njut. n<br />
Pia Jogér<br />
Bokslukerska och bokcirkeldeltagare
Konstverksamheten på Herrhagsgården är populär och välbesökt.<br />
Kultur för äldre<br />
Hösten har ut brett ut sig i form av färgglada löv över ett<br />
bord på Herr hagsgården. Runtom löven finns färgpaletter<br />
och penslar utspridda. De boende på hemmet sitter redo.<br />
Nu är det dags för konst skapande!<br />
tExt ocH foto: Sara Mostofizadeh<br />
n Kultur/ Under hösten <strong>2012</strong> kommer professionella<br />
musiker och konstvetare att erbjuda äldreboenden<br />
i <strong>Falu</strong> kommun på olika kulturella träffpunkter.<br />
Ansvarig för verksamheten är kultur och ungdomsförvaltningen<br />
som vill satsa på kultur för äldre.<br />
omtyckt verksamhet<br />
Just idag befinner vi oss på Herrhagsgårdens konstverksamhet<br />
för dementa. Några av de medverkande<br />
är Ally, Aina och Åke. De börjar med att välja ut varsitt<br />
löv och rita av konturerna. De jobbar med stor precision<br />
och tålamod för att få fram detaljerna i de åldrade<br />
löven. Nästa steg blir att färglägga illustrationen.<br />
Det är tydligt att verksamheten är älskad.<br />
– Ja, Åke längtar efter det här varje vecka!<br />
berättar Kicki Westberg som är fritidsledare på<br />
Herr hagsgården.<br />
Under sina träffar brukar de medverkande få titta<br />
på bilder, prata om dem och även måla själva.<br />
– Konst har en kraft som är stimulerande för alla<br />
åldrar. Att samtala om konst och själv få måla tror jag<br />
i längden ger äldre människor en ökad livskvalitet,<br />
säger konstnären Malin Ljung Striberger som leder<br />
konstverksamheten. n<br />
Hemsjukvård blir<br />
kommunens ansvar<br />
Den 7 januari 2013 tar kommunen över<br />
hemsjukvård och hembesök från landstinget.<br />
En person som behöver hälso- och<br />
sjukvård i hemmet kan bli inskriven i<br />
hemsjukvården efter vårdplanering på lasarettet<br />
eller vårdcentral. Hemsjukvården<br />
kommer också att göra tillfälliga hembesök<br />
till personer som inte kan ta sig till<br />
sin vårdcentral. Vården utförs av sjuksköterska,<br />
arbetsterapeut eller sjukgymnast.<br />
Behövs läkarvård sköts den av landstinget.<br />
För den som idag är inskriven i hemsjukvård<br />
blir det ingen större skillnad.<br />
Berörda personer kommer att få mer information<br />
innan 7 januari.<br />
bollsport för 60+<br />
Under vinterhalvåret arrangerar kommunen<br />
ledarledda senioraktiviteter i<br />
Lugnets sporthall två gånger i veckan:<br />
fotboll på måndagar kl 10.00–11.30 och<br />
volleyboll på torsdagar kl 10.00–11.30.<br />
Ledare och material finns på plats.<br />
Tempo och nivå anpassas efter deltagarna.<br />
Ingen föranmälan, det är bara att<br />
dyka upp. Aktiviteterna kostar 20 kr per<br />
person och tillfälle. Säsongen är redan<br />
igång. Välkommen till Lugnet! För mer<br />
information, tfn 023-836 50.<br />
öppet hus<br />
hos gymnasiet<br />
i valet och kvalet inför gymnasievalet?<br />
Ta reda på mer – kom till Öppet hus:<br />
Lugnetskolan tisdag 27 november<br />
kl 18–20, Kristineskolan torsdag 29<br />
november kl 18–20 och Haraldsboskolan<br />
torsdag 6 december kl 18–20.<br />
<strong>Falu</strong> kommun gör just nu en översyn av<br />
gymnasieskolan. Det innebär bland annat<br />
att ett par program kommer att flytta<br />
från Haraldsbo till Lugnet hösten 2013.<br />
– Vi behöver minska lokalkostnaderna.<br />
Genom att göra det kan vi också fortsättningsvis<br />
erbjuda en gymnasieutbildning<br />
av hög kvalitet. Du som väljer den kommunala<br />
gymnasieskolan kan vara säker<br />
på att du kommer att gå tillsammans<br />
med många som pluggar liknande program<br />
och även lära känna flera andra i<br />
riktigt bra skollokaler med riktigt bra<br />
lärare, säger skolchef Jonatan Block.<br />
gilla oss<br />
Visste du att <strong>Falu</strong> kommun<br />
har en officiell Facebook-<br />
sida? Det har vi haft sedan<br />
2009. Här hittar du information och kan<br />
ställa frågor. Gå gärna in och gilla oss<br />
– facebook.se/falukommun<br />
Flera förvaltningar, fritidsgårdar och<br />
projekt har även egna Facebook-sidor.<br />
För mer information, se<br />
falun.se/socialamedier.<br />
#4, november <strong>2012</strong> 3
min vardag på falu kommun<br />
n VAKtmäStArE, bibliotEKAriEr, SJuKSKötErSKor, lärArE, ingEnJörEr,<br />
SociAl SEKrEtErArE, EKonomEr ocH mångA flEr – i orgAniSAtionEn fAlu <strong>Kommun</strong><br />
ArbEtAr närA 5 000 PErSonEr. i dEn Här SEriEn mötEr du någrA AV dEm.<br />
JEnny JAgAr<br />
rena resultat<br />
– Problemlösning, en ständig jakt på det som ytterligare förbättrar vår<br />
reningsprocess. Det är min vardag på jobbet. Det är vad jag gör, oavsett om<br />
jag står i labbet, funderar över en serie värden eller diskuterar med kollegor.<br />
Det berättar process ingenjör Jenny Grankvist vid Främby reningsverk.<br />
tExt ocH foto: Håkan Edvardsson<br />
– Ett reningsverk renar vatten från organiskt material och fosfor.<br />
Läkemedel och kemikalier klarar vi inte, så det ska man inte spola ner,<br />
konstaterar Jenny Grankvist.<br />
n min VArdAg/ Det var för två månader<br />
sedan som Jenny kom till <strong>Falu</strong> Energi & Vatten<br />
från en anställning vid Avesta Research Centre<br />
inom Outokumpu koncernen.<br />
Den första tiden har gått åt till att sätta sig<br />
in i reningsverkets rutiner och uppdatera vissa<br />
av dem. Besöksmöbler och whiteboard till det<br />
egna kontoret har inte prioriterats och är inte<br />
heller på plats ännu. Därför står den 39åriga<br />
ingenjören nu framför fem välfyllda papper<br />
som tejpats direkt på väggen och funderar.<br />
Med en blick till vänster, ut genom fönstren<br />
säger hon:<br />
– Ser du här, i bassäng nummer 2? Enligt<br />
mätningarna händer något med värdena i den<br />
bassängen som inte kan förklaras med exempelvis<br />
förändringar i syrehalten. Det är ett fenomen<br />
vi jagar lösningen på nu. Vi ligger inom<br />
alla gränsvärden, så det är inget problem på det<br />
sättet. Men alla processer kan alltid bli bättre.<br />
Jagar svar<br />
I sin jakt på svar har Jenny ett laboratorium<br />
bakom ryggen. Där jobbar också laboranten<br />
Christina Eriksson. Här kan alla prover som är<br />
intressanta i sammanhanget testas och analyse<br />
Jenny grankvist<br />
Utbildad vid<br />
Högskolan dalarna.<br />
Bor i hus i gustafs.<br />
Sambo och nioårig<br />
son, Timmy.<br />
Ser sällan på tv.<br />
Ser gärna på film,<br />
gillar svenska om jag<br />
vänder mig om.<br />
Läser gärna<br />
Jo nesbø-deckare.<br />
Lyssnar på miss li.<br />
Äter gärna kryddstarka<br />
köttfärsrätter.<br />
rött vin är festdrycken<br />
nummer ett.<br />
Att upptäckta avvikelser. Att se samband i en mängd data. Att kartlägga alternativ och testa olika<br />
lösningar tills avvikelsen är justerad. Det är några delar av processingenjör Jenny Grankvist jobb.<br />
ras i detalj. Exempelvis halterna av kväve,<br />
fosfor, ammonium och organiska föreningar.<br />
– Men de proverna är ju bara en liten del av<br />
den information vi har till hjälp. Jag kan till<br />
exempel gå in i realtid här och kolla olika on<br />
lineinstrument. Härifrån kan vi exempelvis<br />
justera halterna av syrgas och studera pH<br />
värden löpande, säger Jenny och klickar sig<br />
igenom en 3Dbild av verket, tankarna,<br />
bassängerna och en uppsjö av siffror.<br />
Kapaciteten<br />
Reningsverket har fyra steg som Jenny ska<br />
analysera. Först sorteras ”brännbart” skräp som<br />
tops, bindor och portionssnus bort via ett galler.<br />
Sedan tillsätts kemikalier som gör att vissa<br />
partiklar klumpar ihop sig och faller till botten<br />
som slam. Det slammet rötas och bildar metangas<br />
som i sin tur skapar el och värme. Det är<br />
rötslammet som stundtals kittlar näsborrarna<br />
på förbipasserande. I ett biosteg äter levande,<br />
och känsliga, mikroorganismer fosfor och efter<br />
ett sista reningssteg rinner vattnet ut i Runn.<br />
– Jag har jobbat som processingenjör på<br />
andra ställen men aldrig egentligen reflekterat<br />
över hur ett kommunalt reningsverk fungerar.<br />
Att exempelvis läkemedel och vissa kemikalier<br />
inte kan renas i ett vanligt reningsverk känner<br />
nog många till, men det är faktiskt värre än så,<br />
säger Jenny och avslutar:<br />
– De viktiga mikroorganismerna kan slås ut<br />
av kemikalier och därmed skada processen så<br />
att vi inte kan rena det vanliga avloppsvattnet<br />
heller. Så får man skicka med ett råd är det att<br />
man verkligen inte ska spola ner något i toaletten<br />
som inte hör hemma där. n<br />
/Jennys arbetsdag<br />
• Provtagning i anläggningen.<br />
• Analys av data, från laboratorieprov<br />
eller mätinstrument.<br />
• Möten och diskussioner med<br />
kollegor.<br />
• Tester av olika hypoteser.<br />
• Uppdatering av rutiner.<br />
• Inspektion av mätutrustning.<br />
• Rapporter till miljöförvaltningen.<br />
4 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>
Familjen, träning och bra filmer fyller Jennys fritid. Målet är tio chin-ups, lyft av kroppen upp till hakan, med handflatan utåt. Idag är hon uppe i sju.<br />
#4, november <strong>2012</strong> 5
falun.se/<br />
Selma Örtenhag, Melvin Ljung och Rodi Hassan köar för att testa den nya salladen.<br />
Nya metoder ska lyfta<br />
– Jag kommer att ta<br />
med mig mycket av det<br />
här hem till Träflaskan,<br />
förskolan där jag jobbar<br />
i köket. Med rätt metod<br />
kan man hinna laga<br />
mer mat från grunden.<br />
Det säger Gunnel<br />
Berg som jobbar i<br />
Sundborn och var en av<br />
deltagarna i stjärnkocken<br />
martin Karlssons<br />
utbildningsdagar i<br />
Hälsinggårdsskolans kök.<br />
tExt ocH foto: Håkan Edvardsson<br />
n KoSt/ – Idag kör vi en riktig fjäskrätt för<br />
barnen, tacogratäng. Den är populär även till<br />
vardags och personalen är van att laga den.<br />
Men det finns sätt att tillaga den smidigare och<br />
ännu lite godare, säger Martin och strösslar<br />
över lite tacochips tillsammans med Nilda Da<br />
Silva, köksbiträde.<br />
I matbranschen är Martin Karlsson känd<br />
som Sveriges bästa skolmatskock, med seger i<br />
skolmatsgastro som bevis. Han ingår också i<br />
Svenska kocklandslaget och en av de sallader<br />
som denna dag serveras i Hälsinggårdsskolans<br />
skolmatsal var med och bärgade silver i mat<br />
OS. Den innehåller bland annat lagrad ost,<br />
tomat och basilika och ligger intill de mer<br />
välbekanta, rivna morötterna.<br />
– Vi är här för att inspirera och tipsa den<br />
ordinarie personalen. Vi arbetar med något som<br />
kallas metodmatlagning. Enkelt uttryckt går det<br />
ut på att laga mer mat från grunden utan att det<br />
blir dyrare. Vissa moment i matlagningen<br />
kan göras på ett annat sätt och det ska vi testa<br />
tillsammans, berättar Martin.<br />
Kött på natten<br />
På restaurangkök är tillagningssättet sous vide<br />
vanligt. Denna långsamma tillagning av kött i<br />
sitt eget spad, ofta i vakuum, betyder att köttet<br />
kan tillagas över natten i ugn, även på en<br />
skola. Det ger personalen mer tid till att jobba<br />
med såser, sallader och andra tillbehör som lyfter<br />
maten. Med Martin som stöd ska fredagens<br />
grillbuffé innehålla kött som lågtempererat och<br />
långsamt ungssteks medan eleverna sover.<br />
martin Karlsson<br />
Martin Karlsson är<br />
skolkock från Skövde.<br />
Tillsammans med sin<br />
personal har han tävlat<br />
i skolmatsgastro<br />
och vunnit utmärkelsen<br />
årets skolkök.<br />
Har utbildat <strong>Falu</strong> kommuns<br />
måltids personal<br />
i Gruvris skolan,<br />
Brits arvsskolan och<br />
Hälsing gårdsskolan.<br />
Dit har ansvariga<br />
från andra kök också<br />
kommit.<br />
Martin deltog i matoS<br />
för skolkök där<br />
Sveriges lag kom tvåa.<br />
– Äter man rätt mat orkar man mera, konstaterar<br />
Lovisa Holst som gillade den nya maten.<br />
Gunnel Berg, Träflaskans förskola, var en av de<br />
matansvariga som deltog i utbildnings- och<br />
inspirationsdagarna på Hälsinggårdsskolan.<br />
– Det här är en jättebra form av vidareutbildning<br />
och det är mycket bättre att han<br />
kommer hit, till köksmiljön som vi har, än att<br />
vi åker ner till ett främmande kök. Nu blir det<br />
lättare att fortsätta med det vi lärt oss, säger<br />
Anders Beckman som pratar detaljer i konsistensen<br />
hos potatismos med Martin och samtidigt<br />
häller skalad potatis i en ångande gryta.<br />
Elevernas val<br />
När dörrarna öppnas och dagens första lunchgäster<br />
går loss på gratängerna står Lisskulla<br />
Snell, från Hosjöskolan och Nadja Hansen,<br />
Hälsinggårdskolan, beredda att fylla på både<br />
tacogratäng och vitlökssås, som ska lyfta<br />
gratängen och göra den lite krämigare.<br />
– Tacogratäng gillar barnen alltid, men det<br />
ser ut som om de tar lite mer än de brukar.<br />
Grönsaker är de lite försiktigare med, som<br />
vanligt, säger Lisskulla.<br />
Johan Elomejli och Lovisa Holst, förskoleklass<br />
A, äter med god aptit upp sina portioner.<br />
– Gott, det här är en favoriträtt, menar<br />
Lovisa.<br />
– Jag tyckte om det men pannkakor är<br />
godare, säger Johan.<br />
Remsy Bergström i klass 1 gillar också maten.<br />
”Fett bra” är hans betyg innan han konstaterar:<br />
– Det mesta är gott i skolan, men pölsa<br />
vill jag inte ha. n<br />
6 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>
fyra tips för<br />
godare mat<br />
färsk lök räcker längre<br />
än fryst. Besparingen i<br />
mängd täcker kostnaden<br />
för den dyrare,<br />
färska löken.<br />
Mos som serveras till en<br />
fiskgratäng och blir pommes<br />
duschesse ska vara<br />
lösare än vanligt. Moset<br />
sätter sig när det bryns<br />
gyllenbrunt i ugnen.<br />
garnering strax före<br />
servering är mycket<br />
viktigt för att lyfta mat<br />
som serveras ur stora<br />
formar. Färska örter till<br />
kötträtter och citron till<br />
fiskrätter är två<br />
säkra tips.<br />
Kött, sås och potatis<br />
måste inte ha separata<br />
formar. Att laga rätterna<br />
på annat sätt minskar<br />
antalet arbetsmoment<br />
och gör att det finns mer<br />
tid till såser, sallader<br />
och andra tillbehör.<br />
– Vi vill höja statusen på skolmaten<br />
genom fokus på inspiration,<br />
arbetsglädje och yrkesstolthet,<br />
berättar dietisten maria Wahlström,<br />
en av personerna bakom<br />
kommunens kostprojekt.<br />
tExt: Kerstin Lundin<br />
n KoSt/ <strong>Falu</strong> kommuns kostenhet ska<br />
laga, leverera och servera god, vällagad<br />
och näringsriktig mat till förskola, skola,<br />
vård och omsorg.<br />
– Det är ett omfattande uppdrag och<br />
det är viktigt att vi följer lagar och regler, exempelvis<br />
i fråga om arbetsmiljö och<br />
livsmedel, säger Maria Wahlström.<br />
nya rutiner<br />
Kostprojektet går ut på att utforma <strong>Falu</strong><br />
kommuns framtida kostverksamhet. Kvalitet,<br />
kund och ekonomi är nyckelbegrepp.<br />
Projektet innehåller åtta delprojekt och ett<br />
pilotprojekt. Totalt ingår 40–50 medarbetare<br />
från köken i olika projektarbetsgrupper.<br />
– Självklart vill vi skapa delaktighet och<br />
Anders Beckman, skolkock, fyller upp<br />
med potatis inför potatismoskokning.<br />
skolmaten<br />
/maten engagerar många<br />
ta vara på våra duktiga medarbetares<br />
kunskap, erfarenheter och engagemang,<br />
säger Katarina Lindberg, kostchef.<br />
Medarbetarna har bland annat varit med<br />
och tagit fram rutiner och handlingsplaner<br />
som är anpassade efter kommunens verksamheter,<br />
till exempel riktlinjer för<br />
specialkost inom förskole och skolkök<br />
och näringsberäknade matsedlar<br />
– Den stora utmaningen ligger i att<br />
in föra de nya rutinerna i vardagen,<br />
konsta terar Maria Wahlström. n<br />
ny service på landet<br />
n utVEcKling/ Sedan<br />
september driver <strong>Falu</strong><br />
stadsbibliotek ett ettårigt<br />
projekt om utökad service på<br />
kommunens biblioteksfilialer<br />
i Bjursås, Svärdsjö och Vika.<br />
– Genom en enkät och<br />
öppna möten ska vi ta reda<br />
på vilken service medborgarna<br />
saknar och vill ha. Sedan<br />
ska vi undersöka om man<br />
kan möta åtminstone en del<br />
av önskemålen, säger Sara<br />
Strömberg, projektledare.<br />
Enkäten skickas ut under<br />
november, inbjudan till<br />
öppna möten kommer efter<br />
årsskiftet.<br />
Saknar dator<br />
Bakgrunden till projektet är<br />
att alltmer av den offentliga<br />
servicen centraliseras och<br />
digitaliseras, samtidigt som<br />
många människor saknar<br />
dator och kunskap om hur<br />
man använder Internet.<br />
– Centraliseringen gör<br />
också att många mötesplatser<br />
runtom i kommunen försvinner.<br />
I och med det här<br />
projektet kan biblioteksfilialerna<br />
komma att få en större<br />
betydelse i lokalsamhället,<br />
säger Sara.<br />
Vägledning<br />
Projektet drivs med stöd från<br />
det statliga regionala serviceprogrammet<br />
och har initierats<br />
av kommunstyrelsen<br />
n VintErcyKliStEn/<br />
De senaste vintrarna har<br />
<strong>Falu</strong> kommun arrangerat<br />
den populära utmaningen<br />
Vintercyklisten. 2013 är det<br />
dags för den fjärde upplagan.<br />
– Den här gången ska<br />
man gå ihop i tremannalag<br />
varav minst en i laget ska vara<br />
vanebilist, berättar Thomas<br />
Sundin, miljöstrateg.<br />
många vinster<br />
Vintercyklisten 4 körs perioden<br />
21 januari–24 mars. De<br />
deltagande lagen har chans<br />
att vinna 3 000 kr i present<br />
och näringslivskontoret.<br />
– Vilken service som<br />
behövs vet vi inte i nuläget,<br />
men ett exempel kan vara<br />
vägledning om vart man<br />
vänder sig i olika ärenden.<br />
En annan service skulle kunna<br />
vara hjälp med olika slag<br />
elektroniska tjänster eller lån<br />
av lokalen för möten.<br />
återkoppling<br />
Projektet ska även undersöka<br />
hur exempelvis kommun och<br />
landsting kan leverera det<br />
som efterfrågas.<br />
– Vi tror det är viktigt att<br />
gemensamt skapa hållbara<br />
rutiner för rapportering,<br />
återkoppling och åtgärder<br />
när det blir problem eller fel<br />
som rör tjänsternas innehåll.<br />
Om kommunens eller andra<br />
myndigheters tjänstemän<br />
vill träffa kommundelsinvånarna<br />
personligen kan<br />
biblioteksfilialerna fungera<br />
som tillfälligt kontor.<br />
Har du idéer eller<br />
syn punkter på projektet?<br />
Välkommen att kontakta<br />
Sara Strömberg,<br />
tfn 023-823 36 eller<br />
sara.stromberg@falun.se<br />
Vintercyklisten<br />
– fjärde upplagan<br />
kort i någon eller flera<br />
av följande utmaningar:<br />
totalt antal cyklade kilometer,<br />
pendlingsresor,<br />
tjänsteresor, fritidsresor<br />
och vanebilisternas totala<br />
cyklade kilometer.<br />
– Men egentligen är ju<br />
alla lag vinnare med tanke på<br />
den insats man gör för hälsan<br />
och miljön. Kom ihåg att<br />
anmäla ditt lag senast 20<br />
januari, hälsar Thomas.<br />
Anmälan och mer<br />
information:<br />
falun.se/vintercyklisten<br />
#4, november <strong>2012</strong> 7
falun.se/<br />
undViK KöEr<br />
Välj gärna annan väg<br />
Planeringsarbetet för resentrum<br />
falun och Södra centrum är i full<br />
gång. går allt enligt planerna blir<br />
det byggstart i april nästa år.<br />
– räkna med att det här kommer<br />
att påverka trafiken, säger yvonne<br />
bengtsson, falu kommun.<br />
n rESEcEntrum/ Projektet<br />
innehåller flera olika delar:<br />
1. Korsnäsvägen flyttas till ett nytt<br />
läge närmare banvallen.<br />
2. Söder om parkeringshuset byggs en<br />
Knutpunkt för busstrafik där samtliga<br />
busslinjer ska passera.<br />
3. Vid järnvägsstationen byggs en ny<br />
bussterminal för landsbygdslinjerna.<br />
Terminalen ska sedan byggas ihop med<br />
den befintliga järnvägsstationen som<br />
kommer att moderniseras.<br />
4. Mellan plattformarna byggs en ny<br />
gångtunnel som ökar säkerheten<br />
för tågresenärerna.<br />
5. Vid resecentrum ska även nya parkeringsplatser<br />
för cyklar och bilar byggas.<br />
!<br />
! ! !<br />
! ! !<br />
!<br />
!<br />
! ! !<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
! !<br />
!<br />
! !<br />
! !<br />
!<br />
! ! !<br />
!<br />
! ! ! !<br />
! ! ! !<br />
!<br />
!<br />
!<br />
! ! ! !<br />
!<br />
!<br />
!<br />
! ! !<br />
! !<br />
!<br />
! !<br />
! !<br />
! !<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
! !<br />
! !<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
! !<br />
! ! !<br />
Kårarvet<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
Önsba cken<br />
L Ö V B E R G E T<br />
Enklare för dig som går och cyklar<br />
På ett dygn brukar cirka 22 000 fordon<br />
passera genom centrum. Väljer lika många<br />
att åka genom centrum under byggtiden<br />
kommer det att bli mycket trångt, med<br />
långa köer som följd.<br />
– Vi vill redan nu vädja till dig som tar bilen<br />
till jobbet att fundera på att välja annat<br />
färdsätt eller annan färdväg, säger Yvonne.<br />
Just nu jobbar projektgruppen för att<br />
Naturreservat<br />
Kårarvsgruvan<br />
hitta lösningar som ska göra det enklare<br />
att välja bort bilen under byggperioden.<br />
– Bland annat genom ett batteri med<br />
K Å R A R V E T<br />
åtgärder som ska göra det enklare och säk-<br />
rare för alla att ta sig till och från centrum,<br />
järnvägsstationen och sina arbetsplatser.<br />
! !<br />
! !<br />
Nubbs arvet<br />
N U B B S A R V E T<br />
Det handlar till exempel om åtgärder som<br />
kan göra det mer attraktivt att åka dammen buss,<br />
gå eller cykla, men även hur man ska lösa<br />
parkeringsfrågan under byggtiden.<br />
följ projektet resecentrum falun på<br />
falun.se/resecentrumfalun<br />
!<br />
Önsbacken<br />
!<br />
!<br />
! !<br />
K O R S G Å R D E N<br />
Säsong för radonmätning<br />
n rAdon/ Om du inte redan har kontrollerat<br />
radonhalten i ditt hus, passa på att göra det<br />
Stora Vällan<br />
nu – det är under vinterhalvåret som mätningen<br />
ska göras.<br />
Radon är en osynlig gas som finns naturligt<br />
i vår inomhusluft. Den kan komma från<br />
marken under huset, från olika byggnadsmaterial<br />
eller från kranvattnet. Om halten<br />
är hög innebär den en hälsorisk, därför är<br />
mätningen viktig.<br />
Skulle det visa sig att radonhalten överstiger<br />
gränsvärdet finns det flera olika sätt<br />
att komma tillrätta med problemet.<br />
Beställ gärna mätdosor hos miljöförvaltningen,<br />
<strong>Falu</strong> kommun, tfn 023-832 85.<br />
Kostnaden för grundpaketet med två<br />
dosor är 295 kr, extradosor 110 kr<br />
(en dosa behövs per våningsplan).<br />
!<br />
!<br />
!<br />
! !<br />
<strong>Falu</strong><br />
avfallsanläggning<br />
Harmsa rvet<br />
! !<br />
! ! !<br />
H Å B E R G S H A G E<br />
H A R M S A R V E T<br />
Götgården<br />
Mycket på gång i<br />
! ! ! !<br />
! ! !<br />
Gamla b erget<br />
B J Ö R K L U N D E N<br />
!<br />
1<br />
G Ö T G Å R D E N<br />
!(<br />
Björklunden<br />
!(<br />
G A M L A B E R G E T<br />
L Ö V H Y D D A N<br />
3<br />
S L Ä T T A<br />
Sportha ll<br />
Ingarv ets<br />
industriom råde<br />
S Ö D R A V Ä L L A N<br />
Slä tta ce ntrum<br />
V A R G G Å R D E N<br />
Svensk Bilprovning<br />
Gamla Bergsdammen Krondiket<br />
Ja ktskytt eba na<br />
!(<br />
K R O N D I K E T<br />
I N G A R V E T<br />
S T E N N Ä S E T<br />
S T E N S L U N D<br />
!(<br />
34<br />
H E R R H A G E N<br />
8 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />
Halkbana<br />
Elve rk<br />
Räd dning stjä nst<br />
Herrhags<br />
gården<br />
Ö V R E<br />
G R U V R I S E T<br />
!(<br />
Tallens<br />
Köpcentrum<br />
Östanforsån<br />
Skål<br />
pussen<br />
Väs ter malm sv erket<br />
<strong>Falu</strong> Gruva<br />
33<br />
Gruvplatsen<br />
! ! !<br />
!<br />
! ! ! !<br />
! !<br />
B O J S E N B U R G<br />
Vatte nverk<br />
Gettorget<br />
B adhus<br />
parken<br />
Kvarn<br />
torget<br />
! !<br />
Kalle<br />
Herm ans<br />
torg<br />
!<br />
Vårdcent ral<br />
! ! ! !<br />
!<br />
Kvarn<br />
park en<br />
! !<br />
Polis<br />
hus<br />
Ölands<br />
park en<br />
! ! ! ! !<br />
! ! ! !<br />
Åkanten<br />
E L S B O R G<br />
N E D R E<br />
K ronber gs<br />
Minne<br />
Rådhus<br />
pl.<br />
! ! ! !<br />
Gam la<br />
Lu stig knop p<br />
Dom -<br />
st olarn a<br />
Dalarna s<br />
museu m Hälsing C E N T R U M<br />
torget<br />
Fö rs.<br />
Holm<br />
ka ssa n<br />
torget 14 Fo lket s<br />
Hus<br />
Stadsteate<br />
r<br />
Vasaparken<br />
!( 49<br />
Busstation<br />
Ta xi Jä rn vä gsst<br />
ation<br />
15<br />
H äst -<br />
tor gsp<br />
a rken<br />
K åre<br />
parken<br />
Polishus<br />
Fisk<br />
parken torget<br />
J U N G F R U B E R G E T<br />
B R I T S A R V E T<br />
Kålgårdsparken<br />
Östanfors<br />
park en<br />
Haga<br />
park en<br />
31<br />
Kålgårdsudden<br />
!(<br />
K Y R K B A C K E N<br />
Fö rs.<br />
hem !( 10 St Ko ppa rb ergs<br />
Ö S T A N F O R S<br />
kyrka<br />
V I L L A S T A D E N<br />
11<br />
P I L B O<br />
Sam uels dals<br />
industriom råde<br />
26<br />
H Ö K V I K E N<br />
B O R N<br />
!(<br />
G A M L A<br />
H E R R G .<br />
Djursju kh us<br />
H ytt-<br />
bergets<br />
<strong>Falu</strong>ån<br />
industri-<br />
om råde<br />
E ls bor gs-<br />
indus tri-<br />
S A M U E L S D A L<br />
!(<br />
Samu elsdalsgärde t<br />
Källviksbacken<br />
Med<br />
borgar<br />
pl.<br />
Länsst<br />
yrelsen<br />
om råde<br />
Gruvrisg ården<br />
S A N D T Ä K T<br />
Daljunka re<br />
gården<br />
G e isl e rsk a<br />
p ar ke n<br />
<strong>Falu</strong>ån<br />
Daglösparken<br />
F R Ä M B Y<br />
G A L G B E R G E T<br />
N E D R E G R U V R I S E T<br />
Stora Kä llvikens gå rd<br />
H Ä S T B E R G<br />
Kopp arva llen<br />
D A G L Ö S T Ä K T E N<br />
L I L L A<br />
K Ä L L V I K E N<br />
B E R G A L I D<br />
Främ by<br />
!(<br />
industriom råde<br />
Naturreservat Lugnet<br />
K L O C K A R T Ä K T<br />
Häst bergs kyrkogå rd<br />
Kristinehallen<br />
Lärover ks<br />
park en<br />
Fa lu la sarett!(<br />
Kristine k:a<br />
Örtagår den<br />
Stora<br />
Stads Torget<br />
Kyrkog ård<br />
hus<br />
23 132<br />
!(<br />
!( !( !(<br />
!( !(<br />
!( 18<br />
16 !( !(<br />
Vårdcent ral<br />
17 32<br />
Tisken !(<br />
!(<br />
35<br />
46<br />
!(<br />
!(<br />
1 km<br />
12<br />
36<br />
4<br />
Kvarn bergsba cke n<br />
Scaniavallen<br />
K Ä L L T O R P<br />
Klo cka rtä kt<br />
Skogskyrkogå rd en<br />
Skogskap ellet<br />
20<br />
19<br />
!(<br />
H Ö G T Ä K T<br />
Stadsparken<br />
K Ä L L V I K E N<br />
Patient hote ll<br />
Reningsv er k<br />
industriom råde<br />
Lilla H älla<br />
Hög täkt<br />
Stora H älla<br />
Lugn ets cam ping<br />
L U G N E T<br />
K V A R N B E R G E T<br />
27<br />
48<br />
Ö S T R A F R Ä M B Y<br />
Främ by<br />
Norslund s kyrko gård<br />
Stora H älla gå rd<br />
H Ä L L A<br />
!<br />
Selm a Lagerlöfs<br />
platsen !(<br />
!(<br />
!(<br />
Nor slunds<br />
! ! ! ! ! !<br />
D A L R E G E M E N T E T<br />
!(<br />
industriom råde<br />
S L U S S E N<br />
Småb åtsha mn<br />
7<br />
!(<br />
!(<br />
9<br />
Småb åtsha mn<br />
Främbyviken<br />
!<br />
21<br />
D I G E R T Ä K T<br />
!<br />
!<br />
!<br />
6<br />
! !<br />
! ! !<br />
! ! ! !<br />
!<br />
! !<br />
J Ä R L I N D E N<br />
!(<br />
5<br />
!(!(<br />
!(<br />
24<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
! ! !<br />
!<br />
!<br />
Ö V R E N O R S L U N D<br />
N E D R E<br />
Främ by ud de<br />
!<br />
!<br />
!<br />
! !<br />
! ! !<br />
! !<br />
Vårdcent ral<br />
N O R S L U N D<br />
Sluss ens<br />
industriom råde<br />
22<br />
S J U L S A R V E T<br />
! ! !<br />
Sju lsa rvet<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
H Ö G B O<br />
Norshöjde n<br />
! ! !<br />
! !<br />
!<br />
!<br />
!<br />
Hög bo<br />
!<br />
!<br />
H A R A L D S<br />
F R Ä M B Y U D D E<br />
Krögarholmen<br />
Naturreservat<br />
Runns norra öar<br />
!(<br />
8<br />
Pilsundet<br />
!<br />
Båtbrygg
!<br />
!<br />
a<br />
<strong>Falu</strong> kommun<br />
! ! ! !<br />
O<br />
Sju lsa rvsstug an<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
H A R A L D S B O<br />
!<br />
Småb åtsha mn<br />
Här kan du se alla aktuella planer och<br />
trafikprojekt i <strong>Falu</strong> kommun. Har du frågor är du<br />
välkommen att kontakta stadsbyggnads kontoret eller<br />
trafik och fritidsförvaltningen, tfn 023830 00.<br />
Hellmansö<br />
mer information hittar du på falun.se<br />
! ! ! ! ! ! !<br />
29<br />
Vand rarhe m<br />
Hälsing-<br />
!(<br />
S:t St efa ns<br />
ka pell<br />
!<br />
H Ä L S I N G G Å R D E N<br />
Koppar<br />
torget<br />
Öratjärnarna<br />
Årbosjön<br />
Sågmyra<br />
! ! ! !<br />
!<br />
!<br />
Hjärtklack<br />
Rällsjön<br />
!<br />
Militä rt ö vningsom rå de<br />
går dens<br />
!<br />
Gopen<br />
LEKSANDS K:N<br />
!<br />
!<br />
Mell<br />
Valsan<br />
!<br />
30<br />
!<br />
!<br />
Ned.<br />
!<br />
!<br />
! !<br />
!<br />
!<br />
!<br />
!<br />
industriom r.<br />
!(<br />
!(<br />
Bjursås<br />
Smälingen<br />
! !<br />
! ! !<br />
! !<br />
Båtbrygg a<br />
Tansen<br />
Hålsjön<br />
!<br />
Stora<br />
Aspan<br />
!<br />
!<br />
!<br />
25<br />
!<br />
Bjursen<br />
BORLÄNGE<br />
!<br />
!<br />
!<br />
! !<br />
!<br />
Rox näs indus triom r åde<br />
Roxnäsudden<br />
!<br />
!<br />
Lilla<br />
Aspan<br />
!<br />
J Ä M M E R D A L E N<br />
Ornäs<br />
Moto crossb ana<br />
Skju tban a Ösjön<br />
! ! !<br />
Runn<br />
! !<br />
H Ä L S I N G B E R G<br />
!<br />
Fjällgrycken<br />
Grycksbo<br />
!(<br />
Grycken<br />
Kors näs-<br />
industriom råde<br />
!<br />
!<br />
Rogsjön<br />
!<br />
37<br />
Stångtj.<br />
47<br />
Lilla Stora<br />
Vällan<br />
!<br />
Varpan<br />
!(<br />
Korsn äsgå rde n<br />
!<br />
Utgrycken<br />
!<br />
!<br />
!<br />
Liljan<br />
!<br />
! ! ! !<br />
!<br />
FALUN<br />
42<br />
45<br />
Rox näs indus triom r åde<br />
!<br />
Skju tban a<br />
Naturreservat<br />
Rottnebyskogen<br />
K O R S N Ä S<br />
!(<br />
Björkan<br />
Björktj.<br />
!<br />
R ottn eby<br />
!<br />
Vika<br />
Vika- !( sjön<br />
!(<br />
!(<br />
Runn<br />
!<br />
!<br />
39<br />
!<br />
Vågsjön<br />
Enviken<br />
40<br />
!<br />
Ha gu dd ens gård<br />
S tora Främsb acka<br />
S V E D E N S G Å R D<br />
Sve dens gå r d<br />
S T O R A<br />
R O T T N E B Y<br />
!<br />
!<br />
! !(<br />
Linnes<br />
Brö llop sst uga<br />
F R Ä M S B A C K A<br />
!<br />
!<br />
!<br />
Öv<br />
Klingen<br />
M A S U G N E N<br />
!<br />
Svärd-<br />
!<br />
sjön<br />
Svärdsjö<br />
Stortj.<br />
Gårdvikssjön<br />
! !( !<br />
Liljan<br />
!(<br />
Toftan<br />
Sundborn<br />
43<br />
!(<br />
41<br />
SÄTERS K:N<br />
Danholn<br />
Linghed<br />
Sk utuddens<br />
industriom råde<br />
!<br />
Logärden<br />
L.<br />
St. Övertj.<br />
L.<br />
Lönnvattnet<br />
St.<br />
38<br />
28<br />
Hosjön<br />
F R Ä M S B A C K A<br />
!<br />
Långtj.<br />
!<br />
St.<br />
Aborrtj.<br />
Långsälnan<br />
Lilla Främsba cka<br />
L I L L A<br />
Väsjön<br />
Fäbodsjön Lottbosj<br />
Ryggen<br />
Skju tban a<br />
Ågsjön<br />
Djuptj.<br />
Hinsen<br />
44<br />
HEDEMORA K:N<br />
Långshyttan<br />
Lången<br />
S A N D V I K E N<br />
S K U T U D D E N<br />
/övrigt<br />
#4, november <strong>2012</strong> 9<br />
g g g g g<br />
!<br />
L. Logärden<br />
g g<br />
Hyn<br />
g g<br />
g<br />
Hos jö-<br />
g<br />
Edsken<br />
Fullen<br />
g<br />
Hos jö-<br />
industriom r.<br />
Solbacka<br />
H O S J Ö<br />
g g g g g g<br />
g g g<br />
industri<br />
g g<br />
Borrsjön<br />
H Ö J E N<br />
Grycken<br />
/Planer<br />
1 ingarvet. Utökning av<br />
Ingarvets industriområde.<br />
2 bergmästaren 15. Planläggning<br />
för nytt bostadshus vid<br />
Berg skolegränd.<br />
3 Herrhagsvägen. Planläggning<br />
för bostäder.<br />
4 tallbacksvägen. Planläggning<br />
för nytt höghus med hyreslägenheter.<br />
8 Högboområdet. Planering av<br />
nya bostäder på Högbo, pågår.<br />
10 östanfors. Områdesbestämmelser<br />
för trästadsdelen.<br />
g g g g g g<br />
11 gamla Herrgården. Områdesbestämmelser<br />
för trästadsdelen.<br />
12 nedre gruvrisvägen.<br />
Plan läggning för bostäder vid<br />
Nedre Gruvrisvägen.<br />
H O L M S K V A R N<br />
Stabergs ö<br />
g<br />
g<br />
g<br />
g<br />
g<br />
g g<br />
13 bergskolegränd. Planläggning<br />
för bostäder.<br />
14 Kv Västra falun. Planläggning<br />
för nöjesanläggning och bostäder.<br />
15 Stenbocks väg. Planläggning<br />
för bostäder.<br />
16 Kv gamla bergsskolan.<br />
Utveckling av kvarteret med<br />
kopplingar till Södra centrum.<br />
18 lindgården. Planläggning för<br />
byggnadens användning.<br />
20 falu lasarett-lasarettsområdet.<br />
Planläggning av lasarettsområdet.<br />
21 nordvästra delen av myran.<br />
Planläggning för olika verksamheter<br />
inför kommande byggnation.<br />
/byggprojekt<br />
5 lugnet hoppbackar.<br />
Ombyggnad av hoppbackar.<br />
6 lugnet. Ny ”hästsko” byggs<br />
och den gamla rivs.<br />
7 lugnet. Ny utförskörning anläggs<br />
och ny gångtunnel byggs.<br />
9 Högskolan. Nytt högskolebibliotek.<br />
17 resecentrum. Nytt Resecentrum<br />
och ny Knutpunkt byggs i<br />
om r åde Södra centrum.<br />
19 falu lasarett-vårdbyggnad.<br />
Byggnation av ny vårdbyggnad<br />
(kvinnoklinik).<br />
23 geislerska parken. Ombyggnad<br />
av parken, byggstart 2013.<br />
28 borgärdet. Utveckling av<br />
Borgärdets centrum.<br />
37 grycksbo-bergsgården.<br />
Trafikverket bygger ny cykelväg,<br />
trolig byggstart 2013.<br />
40 gårdvik. Utbyggnad av va-nätet.<br />
45 länsbodarna. Utbyggnad av<br />
va-nätet.<br />
22 myran. Planläggning för<br />
verk samhetsområde på Myran.<br />
24 bostadsområde vid Kungsgårdsvägen.<br />
Planläggning för nytt<br />
bostadsområde.<br />
26 Samuelsdals golfbana. Planläggning<br />
för utökning av golfbanan.<br />
27 Vildvattenpark. Planläggning<br />
inför byggande av forspaddlingsanläggning.<br />
29 Kopparvägen. Planläggning<br />
för gruppbostad.<br />
30 tranbärsvägen. Planläggning<br />
för gruppbostad.<br />
32 regionbussterminal. Planläggning<br />
för ny regionbussterminal.<br />
34 Västra tallen. Planering för<br />
mer verksamhetsmark.<br />
35 lilla Källviken. Planläggning<br />
för nytt bostadsområde.<br />
38 lisselbo. Planläggning i bebyggt<br />
område där VA behöver ordnas.<br />
39 roxnäsvägen. Planläggning<br />
för handel.<br />
42 Herrgårdsviken-Sundet.<br />
Planläggning för bostäder i<br />
område där gemensamt VA<br />
behöver ordnas.<br />
43 Stabergsviken. Planläggning<br />
för nytt småhusområde.<br />
46 myntgatan f.d. Elsborgskyrkan.<br />
Planläggning för ändrad användning<br />
av lokaler.<br />
47 gullnäsgården. Planläggning<br />
för småhus.<br />
25 bjursås Skicenter. Utbyggnad/<br />
montering av 4-stolslift.<br />
31 blindgatan. Ombyggnad av<br />
industribyggnad till 20<br />
lägenheter.<br />
33 tallen. Om- och tillbyggnad<br />
av City Gross lokaler.<br />
36 Södra galgberget. Försäljning av<br />
kommunala småhustomter.<br />
41 dellners i Vika. Om- och<br />
nybyggnad av kontor mm.<br />
44 Jädraås vindkraftpark.<br />
Etablering av vindkraftsanläggningar.<br />
48 Svärdsjögatan. Ombyggnad av<br />
Svärsjögatan vid högskolan,<br />
byggstart våren 2013.<br />
49 Vasaparken, Södra centrum.<br />
Gestaltning av Vasaparken.<br />
På gång är även:<br />
VA-plan, översiktsplan <strong><strong>Falu</strong>n</strong>-<br />
Borlänge, cykelplan, projektet<br />
”Från gruva till grönsak” (om<br />
odling i parker m m).
tema: läsa<br />
Barn och unga i Sverige har de senaste<br />
åren blivit sämre på att läsa – det visar<br />
internationella jämförelser.<br />
– Vi behöver bryta trenden. Ska unga ta del<br />
av det som händer i samhället och själva vara<br />
med och påverka måste de klara texter som är<br />
längre än ett blogginlägg, säger högstadieläraren<br />
Katarina Tegmark. Text och foto: Kerstin Lundin<br />
läsa och lära för livet<br />
Elisabeth Axelsson och Katarina Tegmark<br />
har kartlagt läs- och skrivundervisningen i<br />
<strong><strong>Falu</strong>n</strong>s kommunala grundskola. En följd av<br />
studien är att 80 pedagoger nu träffas flera<br />
gånger per termin för att fördjupa sina<br />
ämneskunskaper och utbyta erfarenheter.<br />
n tEmA:läSA/ Katarina Tegmark och<br />
lärarkollegan Elisabeth Axelsson har tillfälligt<br />
lämnat sina skolor för att arbeta med<br />
kartläggning och utveckling av läs och<br />
skrivundervisningen i <strong>Falu</strong> kommuns<br />
grundskola – ett projekt som genomförs<br />
med statligt stöd från Skolverket.<br />
formel för läsning<br />
Elisabeth och Katarina har observerat lektioner,<br />
intervjuat lärare och gjort enkäter. Deras<br />
studie visar att merparten av lärarna satsar<br />
på att eleverna ska läsa mycket och att de ska<br />
tycka att läsningen är rolig.<br />
– Det är jättebra, samtidigt som vi generellt<br />
sett behöver jobba mer systematiskt med<br />
läsförståelsen, säger Katarina och ritar upp en<br />
formel: A x F x M = L.<br />
– A står för avkodning, F för förståelse<br />
och M för motivation. Det är de tre delar som<br />
behövs för att resultatet ska bli L, läsning.<br />
Elisabeth ger ett exempel på sambandet:<br />
– Om avkodningen, förmågan att göra<br />
ord av bokstäver, tar massor av energi blir<br />
det svårare att förstå vad man läser. Att läsa<br />
snabbt är inget självändamål, men en viss<br />
säkerhet behövs för att man inte ska tappa i<br />
förståelse.<br />
läsa varierat<br />
För många barn och unga har datorerna varit<br />
en ingång i läsandet och skrivandet.<br />
– Det eleverna läser på skärm är ofta korta<br />
texter, till exempel bloggar. Självklart är det<br />
inget fel i sig, men för att utveckla ett språk<br />
måste du också kunna ta dig an andra typer<br />
av texter, konstaterar Katarina.<br />
Genom att läsa varierat utvecklar vi lässtrategier<br />
– verktyg för att förstå, tolka och<br />
bearbeta det vi läser. Elisabeth förklarar:<br />
– Att läsa och att skriva är två sidor av<br />
samma mynt. Får eleverna till exempel öva<br />
på att skriva argumenterande texter eller sammanfatta<br />
faktatexter blir de efterhand tryggare<br />
med det de gör. Nästa gång de ställs inför<br />
samma typ av text har de bättre koll på läget<br />
och då blir det också mycket roligare.<br />
Samtal om texter<br />
De båda lärarna betonar att det är skolans<br />
uppgift att jobba med barnens läsning, men<br />
att föräldrar också kan hjälpa till. Bland<br />
annat genom att läsa för egen del. Om det<br />
är böcker, tidningar eller något annat spelar<br />
ingen roll – läsning smittar.<br />
– En annan sak man kan göra är att prata<br />
med sina barn om sånt de läser. Diskutera<br />
och ställ frågor. Ni kanske kan hitta kopplingar<br />
till saker ni varit med om, till andra<br />
böcker, filmer eller andra personer. Det<br />
brukar bli väldigt intressanta samtal, säger<br />
Katarina som också tycker det är en bra idé<br />
att fortsätta läsa ihop med barnen även efter<br />
det att de lärt sig läsa.<br />
– Läser barnet Lassemajaböckerna på<br />
egen hand kanske ni kan hitta en lite svårare<br />
bok att läsa tillsammans. n<br />
/Språk<br />
Språk är människans främsta redskap<br />
för att tänka, kommunicera och lära.<br />
Genom språket utvecklar människor<br />
sin identitet, uttrycker känslor och<br />
tankar och förstår hur andra känner och<br />
tänker. Att ha ett rikt och varierat språk<br />
är betydelsefullt för att kunna förstå<br />
och verka i ett samhälle där kulturer,<br />
livsåskådningar, generationer<br />
och språk möts.<br />
Ur Läroplan för grundskolan 2011<br />
Emmy Bortas och Johan Svensson läser<br />
gärna på fritiden. Inte minst på resor.<br />
Bjursås b<br />
– Har jag tråkigt brukar jag<br />
läsa. man kommer in i en annan<br />
värld. men böckerna måste vara<br />
spännande, som den här. Jag ska<br />
läsa alla i serien, säger Johan<br />
Svensson som går i klass 8 c vid<br />
den mycket läsande bjursåsskolan.<br />
tExt ocH foto: Håkan Edvardsson<br />
n tEmA: läSA/ Det pågår inget projekt.<br />
Det har inte kommit några extra pengar<br />
till författarbesök eller temalektioner.<br />
Ändå läser eleverna vid Bjursåsskolan<br />
mycket böcker och deras resultat i svenska<br />
förbättras därefter. Hur kan det komma<br />
sig? Finns förklaringen i gamla, bruna<br />
resväskor?<br />
– Vi jobbar väldigt medvetet med elevernas<br />
läsande. Att läsa i grupp är också ett<br />
väldigt bra sätt att upptäcka och diskutera<br />
sina fördomar, säger Johanna Dalin och<br />
kollegan Amar Enochsson fortsätter:<br />
– Det låter kanske självklart men att<br />
tips från<br />
bjursåsskolan:<br />
• Börja tidigt,<br />
läs för din bebis.<br />
• Välj bok efter<br />
läsaren.<br />
• Stegra långsamt<br />
språk och val<br />
av ämnen.<br />
• Visa genom<br />
hög läsning vilka<br />
fantastiska böcker<br />
som finns.<br />
• Diskutera böckerna<br />
tillsammans.<br />
• Om boken filmats,<br />
använd den för<br />
att intressera.<br />
• Kom ihåg: Den<br />
som läser lyckas<br />
bättre i skolan.<br />
10 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>
arn läser mer än läxor<br />
kunna läsa är en absolut förutsättning för att<br />
klara andra ämnen i skolan. Och tyvärr är det<br />
så att alla inte klarar det. Vissa kan enbart läsa<br />
motsvarande en halv textremsa i ett tvprogram.<br />
Då måste vi börja där, på den nivån.<br />
lärare överens<br />
Johanna, Amor och Katarina Ottosson är alla<br />
ämneslärare inom engelska och svenska i årskurs<br />
7–9. De använder alla medvetet läsande<br />
i sin undervisning. Till en början prioriteras<br />
böcker med ”låg tröskel.”<br />
– Vi måste väcka lusten att läsa, om den inte<br />
redan finns där. Ett sätt att göra det är att läsa<br />
högt i klassen. Det kan vara sagor, Harry Potter<br />
eller något annat. Men det måste intressera och<br />
locka till egen läsning, menar Katarina.<br />
Ulrika Ström är speciallärare. Hon har ansvar<br />
för eleverna som inte har bokstäver och<br />
läsning som sina bästa vänner. Ett vapen i<br />
hennes, och övriga lärares, arsenal är ett antal<br />
gamla resväskor. I dem finns klassuppsättningar<br />
av olika böcker. Är boken filmatiserad<br />
finns filmen också med.<br />
lockande läsning<br />
– En bra ände att börja i är elevens egna intressen.<br />
Det kan vara något man gillar att göra<br />
på fritiden som det finns en bra bok om, eller<br />
så kan det vara något det snackas mycket om,<br />
säger Ulrika och fortsätter:<br />
– När det gäller klassuppsättningarna i<br />
väskorna så är de verklighet tack vare nätverket<br />
”Bjursåsbarnens bästa”, med Bjursås<br />
Sparbank som främsta sponsor. Den satsningen<br />
betyder också att varje elev får välja<br />
en bok på sin födelsedag i andra klass och att<br />
alla barn får en egen kopia av Einar Norelius<br />
”Petter och hans fyra getter”.<br />
Väljer böcker<br />
Johan Svensson och klasskamraten Emmy<br />
Bortas läser regelbundet. Emmy oftare än<br />
Johan. Just nu läser hon ”Bara inte du” av<br />
Katarina von Bredow.<br />
– Jag tycker om att läsa. Det finns saker i<br />
varje bok som man känner igen sig i, hur de<br />
i boken känner och upplever saker. Det går<br />
lättare att skriva egna historier och annat på<br />
Ämneslärna Johanna Dalin, Amar Enochsson, speciallären Ulrika Ström och<br />
ämnesläraren Katarina Ottosson ger elevernas läsande stor plats i undervisningen.<br />
– Om en elev vill ha tips på bra läsning börjar jag med att luska lite om vad de läst<br />
förut och vad de är intresserade av, berättar Gunnel Persson, biblioteksassistent.<br />
”En bra ände<br />
att börja i är<br />
elevens egna<br />
intressen.”<br />
svenskan om man läser en del själv, berättar<br />
Emmy.<br />
Johan har nu en bok i serien ”Spejarens lärling”<br />
för läsning. Den heter ”Krigarkungens sal.”<br />
– Jag läser helst böcker från fantasyhyllan<br />
och jag tycker att man kan låna lite från de historierna<br />
till det man själv ska skriva. Böcker<br />
som handlar om krig brukar vara spännande,<br />
men jag vill att man ska förstå hur de känner<br />
sig som är med i boken också. Om de kanske<br />
är lite utanför eller så, säger Johan. n<br />
/Populärt på skolbiblioteket i bjursås<br />
cirkeln. Mats Strandberg, Sandra Bergmark Elfgren.<br />
Hungerspelen-serien. Suzanne Collins.<br />
twilight-serien. Stephanie Mayer.<br />
det du inte såg. Patrik Sjöberg, Markus Lutterman.<br />
Jag är Zlatan. Zlatan Ibrahimovic, David Lagercrantz.<br />
Hur kär får man bli? Katarina von Bredow.<br />
#4, november <strong>2012</strong> 11
tema: läsa<br />
Vad läser du?<br />
maja Söderström<br />
och sonen Albin<br />
– Just nu läser jag<br />
mest barnböcker, till<br />
exempel Totte eller<br />
Emma. Annars läser jag<br />
flera bloggar som man<br />
ju kan läsa via mobilen<br />
var man än är.<br />
tuija Hongisto<br />
– Jag pluggar så jag<br />
hinner inte läsa något<br />
annat än det jag måste.<br />
Men jag läser lite<br />
tidningar också.<br />
åsa Jonsson med<br />
hunden Wilda<br />
– Mest romaner. Just<br />
nu ”Ljusfolket”, den<br />
kan jag verkligen<br />
rekommendera.<br />
Sven-olov Strand<br />
– Jag gillar deckare.<br />
Björn Hellberg är en<br />
bra författare.<br />
isak Spett<br />
– Det enda jag läser är<br />
spelrecensioner.<br />
Läsning för alla<br />
Vi läser ungefär lika mycket<br />
idag som för tjugo år sedan,<br />
men vi läser andra typer<br />
av texter och bibliotekens<br />
utlåning har minskat.<br />
– Pocketböcker och internet.<br />
där har du två viktiga<br />
förklaringar, säger biblio -<br />
tekarien Jan-Erik claesson,<br />
falu stadsbibliotek.<br />
tExt: Kerstin Lundin<br />
foto: Trons<br />
n tEmA: läSA/ Enligt bibliotekslagen<br />
ska biblioteken ”främja<br />
intresse för läsning och litteratur”.<br />
Hur sköter <strong>Falu</strong> stadsbibliotek med<br />
filialer sitt uppdrag, läser kommunmedborgarna<br />
mycket?<br />
– Just nu har vi faktiskt en svagt<br />
positiv trend i statistiken, berättar<br />
JanErik.<br />
uPPtäcK nyA fAVoritförfAttArE<br />
Annan läsning<br />
Vad <strong>Falu</strong>borna läser skiljer sig inte<br />
nämnvärt från rikssnittet, vi läser<br />
främst den litteratur som uppmärksammas<br />
i media. Ett aktuellt exempel<br />
är ”Femtio nyanser av honom”,<br />
en omtalad roman som biblioteket<br />
har kö på.<br />
– Just den har jag inte läst, men<br />
på det stora hela kan man konstatera<br />
att den litteratur som det pratas mest<br />
om inte nödvändigtvis är den som<br />
är bäst och mest välskriven, säger<br />
JanErik som tycker det är synd att<br />
många läsare fastnat i deckarge<strong>nr</strong>en.<br />
– Det är såklart inget fel i att läsa<br />
deckare, men det finns så mycket<br />
annan skönlitteratur att upptäcka.<br />
Varför inte prova? God litteratur behöver<br />
inte alls vara svår eller märkvärdig,<br />
men den kanske kan göra att<br />
du lär dig något om dig själv.<br />
läslyft<br />
Tidigare i höst kom den statliga<br />
litteraturutredningen med sitt<br />
betänkande. Den visar att barn och<br />
unga i Sverige har blivit sämre på att<br />
läsa. För att vända trenden förordar<br />
utredarna ett femårigt ”läslyft”.<br />
Målet är att fler barn än i dag<br />
regelbundet ska läsa, såväl facklitteratur<br />
som skönlitteratur, och att<br />
fler ska vilja läsa och förstå varför<br />
det är viktigt.<br />
– Utredarna vill bland annat att<br />
alla skolelever ska ha tillgång till ett<br />
skolbibliotek med en utbildad bibliotekarie.<br />
Det räcker inte med att<br />
fylla en lokal med böcker, säger<br />
JanErik som hoppas att riksdagen<br />
ska gå på utredarnas linje:<br />
– Skolbibliotekarierna kan göra<br />
mycket för läsning och läsförståelse<br />
tillsammans med lärarna. n<br />
/noveller, spänning, klassiker med mera<br />
om du har svårt att komma igång med läsningen:<br />
Läs noveller, till exempel Den perfekte vännen eller Spelreglerna av<br />
Jonas Karlsson, kanske mest känd som skådespelare.<br />
om du vill ha spänning, men inte en deckare:<br />
Värddjuret av Marie Hermansson. Svart krabba av Jerker Vidborg<br />
om du vill läsa högt för lite äldre barn:<br />
Det blåser på månen av Eric Linklater<br />
om du söker en bra klassiker: Den allvarsamma leken av<br />
Hjalmar Söderberg. Stolthet och fördom av Jane Austen<br />
om du vill utveckla din läsning: Starta eller gå med i en bokcirkel!<br />
Då får du både läsa och diskutera litteratur. Du kommer också att<br />
läsa böcker och författare du annars inte hade kommit i kontakt med.<br />
Tips från bibliotekarien Jan-Erik Claesson, <strong>Falu</strong> stadsbibliotek.<br />
mest utlånade<br />
böckerna <strong>2012</strong><br />
– falu stadsbibliotek<br />
Vuxen<br />
gustavs grabb<br />
Leif G. W Persson<br />
Eldvittnet<br />
Lars Kepler<br />
felicia försvann<br />
Felicia Feldt<br />
till offer åt molok<br />
Åsa Larsson<br />
du gamla, du fria<br />
Liza Marklund<br />
änglamakerskan<br />
Camilla Läckberg<br />
den sista akten<br />
Mari Jungstedt<br />
gengångare<br />
Jo Nesbø<br />
glasklart<br />
Karin Wahlberg<br />
det fjärde offret<br />
Mari Jungstedt<br />
Barn ocH unGa<br />
Hungerspelen<br />
Suzanne Collins<br />
Här kommer<br />
helikoptern<br />
Arne Norlin<br />
näpp! sa<br />
Alfons åberg<br />
Gunilla Bergström<br />
nöff nöff benny<br />
Barbro Lindgren<br />
Kenta och barbisarna<br />
Pija Lindenbaum<br />
mamma mu åker<br />
rutschkana<br />
Jujje Wieslander<br />
ingrid vill bada<br />
Katerina Janouch<br />
Känner du<br />
Pippi långstrump?<br />
Astrid Lindgren<br />
draken med<br />
de röda ögonen<br />
Astrid Lindgren<br />
Saffransmysteriet<br />
Martin Widmark<br />
författarbesök<br />
22 november kl 19,<br />
<strong>Falu</strong> stadsbibliotek.<br />
Deckarförfattaren<br />
Johan Theorin<br />
berättar om sitt<br />
författarskap och<br />
läser sina egna texter.<br />
Fri entré. Välkommen!<br />
mer information<br />
falun.se/bibliotek<br />
12 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />
Foto: Kerstin Lundin
ibliotekariernas boktips<br />
Vuxna<br />
filmberätterskan<br />
av Hernán Rivera Letelier<br />
Bokens berättarröst<br />
och ”jag” är<br />
tioåriga María<br />
Margarita, en<br />
flicka som lever i<br />
en fattig gruvby<br />
mitt ute i Atacamaöknen under<br />
1960-talet. I den enkla byn finns<br />
en enda biograf och den fattiga<br />
familjens pengar räcker bara till<br />
en biobiljett per föreställning.<br />
Men María Margarita har en speciell<br />
gåva; hon kan återberätta<br />
filmer så levande att människor<br />
både skrattar och gråter. Hon får<br />
därför i uppdrag att se filmer på<br />
bio och sedan återberätta dem<br />
för familjen. Idén utvecklar sig<br />
till ett levebröd. Grannar och<br />
vänner betalar gärna en liten<br />
slant för att få filmer som Zorro<br />
och Charlie Chaplin berättade<br />
för sig. Sakta förbättras familjens<br />
liv, men sedan kommer<br />
den första TV:n till byn och<br />
allt förändras.<br />
Filmberätterskan är en 110<br />
sidor liten bok men med ett<br />
stort innehåll, en vemodig<br />
berättelse som går rakt in i hjärtat<br />
i all sin enkelhet. María<br />
Margarita skildrar den hårda<br />
verkligheten och brutala vardagen<br />
i byn på ett osentimentalt<br />
sätt, som att hon såg livet på<br />
en bioduk. Och hennes livsberättelse<br />
slutar med ”The End”.<br />
och allt ska vara kärlek<br />
av Kristian Lundberg.<br />
Och allt ska vara<br />
kärlek är en friståendefortsättning<br />
på Yarden.<br />
Kristian Lundberg,huvudpersonen<br />
i romanen, har slutat sitt<br />
jobb nere i hamnen för att ägna<br />
sig åt skrivandet på heltid. Men<br />
samtidigt plågas han av smärtsamma<br />
barndomsminnen med en<br />
schizofren mamma och en frånvarande<br />
pappa. Tidigare har<br />
huvudpersonen självmedicinerat<br />
men när han är 24 år träffar han<br />
sitt livs kärlek och tror att hon<br />
ska rädda honom från sitt missbruk.<br />
Tyvärr fungera det inte och<br />
förhållandet spricker. Nu reflekterar<br />
den vuxne Kristian över sitt<br />
liv och vad som gick fel.<br />
Författaren Kristian Lundberg<br />
har tidigare gett ut flertalet<br />
diktsamlingar vilket också märks<br />
i Och allt ska vara kärlek. Den repetitiva<br />
och stundtals fragmen-<br />
tariska stilen förstärker<br />
upplevelserna huvudpersonen<br />
genomlider och boken dröjer sig<br />
kvar länge i mitt medvetande.<br />
mördaren är död<br />
av Stewe Claeson<br />
”Alla lyckliga<br />
familjer liknar<br />
varandra, men<br />
den olyckliga<br />
familjen är alltid<br />
olycklig på sitt<br />
särskilda sätt” Denna inledningsmening<br />
från ”Anna Karenina” av<br />
Tolstoj fungerar som en genomgående<br />
tanke i Claesons roman.<br />
Den gamle patriarken Johannes<br />
Halland har dött. Hans sex söner<br />
med familjer samlas till begravningen.<br />
En av sönerna börjar<br />
fundera på det här med familjen.<br />
Känner vi varandra egentligen?<br />
Vilka är det som betyder mest<br />
för oss? I samband med städning<br />
av faderns hus upptäcks ett brev<br />
som rycker alla ur den vanliga<br />
lunken. Alla måste ställa sig<br />
frågan; vilka är vi, kände vi<br />
egentligen våra föräldrar?<br />
Mördaren är död är välskriven,<br />
medkännande och läsvärd.<br />
bumerang<br />
av Tatiana de Rosnay<br />
Precis när<br />
Mélanie är på<br />
väg att berätta<br />
något om familjens<br />
förflutna för<br />
sin bror Antoine,<br />
kör hon av vägen och blir allvarligt<br />
skadad. Det blir början på<br />
broderns jakt på sanningen om<br />
vad som hände deras mor som<br />
dog när de var barn. Antoine<br />
själv är mitt uppe i en livskris<br />
eftersom hans fru har lämnat<br />
honom för en annan och han<br />
tycker att barnen har blivit främlingar.<br />
Forskandet efter det förflutna<br />
blir också början på något<br />
nytt i hans nuvarande liv.<br />
Det här är ett underbart<br />
franskt familjedrama med<br />
thrilleraktiga inslag.<br />
torsdagsänkorna<br />
av Claudia Piñeiro<br />
En torsdag kommer<br />
Ronie hemma<br />
tidigare än<br />
förväntat. Hustrun<br />
blir mycket<br />
förvånad över att<br />
se honom eftersom det är torsdag<br />
och varje torsdag träffar han<br />
sina tre vänner. Det betyder också<br />
att fruarna umgås på sitt håll.<br />
De kallar sig torsdagsänkorna.<br />
Dagen efter hittas de tre vännerna<br />
döda i en swimmingpool.<br />
Det är startskottet för berättelsen<br />
om Altos de la Cascada<br />
– ett inhägnat bostadsområde i<br />
Argentina. Här lever familjerna<br />
skyddade från omvärlden i en<br />
upplevd trygghet. Ingen som<br />
inte är välkommen kan passera<br />
genom grinden och de eventuella<br />
problem som dyker upp<br />
löser styrelsen utan inblandning<br />
från polis. Här gäller det att visa<br />
upp en fasad av en lycklig familj<br />
som har det gott ställt. Finns<br />
det brister i fasaden kan det<br />
alltid rättas till. En domare mutas<br />
så ett barn kan adopteras eller<br />
mannen går till arbetet trots<br />
att han blev uppsagd för över<br />
ett år sedan. Sakta men säkert<br />
ges ledtrådar till händelsen med<br />
de döda männen och vad som<br />
egentligen hände och varför.<br />
barn och<br />
ungdom<br />
Vildhäxa – eldprovet<br />
av Lene Kaaberbøl<br />
Clara är en helt<br />
vanligt tjej som<br />
bor med sin<br />
mamma. Men en<br />
dag på väg till<br />
skolan möter<br />
Clara en mycket hotfull katt. När<br />
hon ska ta sig förbi katten visar<br />
det sig vara helt omöjligt och då<br />
hon ändå försöker, anfaller katten<br />
henne. Clara får en rejäl reva<br />
i pannan. När hon kommer hem<br />
till den annars så lugna och<br />
förnuftiga mamman och berättar<br />
vad som hänt faller mamman i<br />
gråt och säger att dom måste<br />
bege sig till Claras moster. Claras<br />
förvandling har börjat. Vildhäxa<br />
– eldprovet är första delen i<br />
en välskriven och riktigt spännande<br />
fantasy. Boken vänder<br />
sig främst till barn 9–12 år,<br />
men du har stor behållning av<br />
den även som vuxen.<br />
Sagobak<br />
av Josefin Ambring<br />
Snövit som var<br />
den duktigaste<br />
bagaren i hela<br />
landet hade blivit<br />
tvungen att<br />
flytta hemifrån.<br />
Hennes pappas sambo älskade<br />
också att baka så när Snövit<br />
vunnit landets finaste baktävling<br />
och fått utmärkelsen ”Årets<br />
bagare” för tredje året i rad,<br />
rann bägaren över för sambon<br />
och hon nästan jagade ut Snövit<br />
ur deras lägenhet. Sen kanske<br />
det spelade en liten roll att<br />
Snövit mest låg på sitt rum och<br />
softade eller kollade på Facebook<br />
hela dagarna och aldrig plockade<br />
bort i köket när hon bakat. Nu<br />
hyr hon ett möblerat rum hos<br />
sju dvärgar.<br />
Följ med Röluvan, Vargen,<br />
Guldlock, Snövit och Askungen<br />
in i det moderna samhället<br />
där de både kollar Facebook och<br />
SMS:ar.<br />
I varje saga bakas det och sagorna<br />
avslutas med flera recept<br />
kryddade med små tips som att<br />
”Svansen fungerar bra att röra<br />
med, om man inte är känslig för<br />
kladd.”<br />
Läs och njut av sagorna:<br />
Vargen och blåbärsmuffinsen<br />
Guldlock och storbaket<br />
Snövit och päppelkakan<br />
Askungen och pajfabriken<br />
Jellicoe road<br />
av Melina Marchetta<br />
Taylor är en<br />
tuff tjej som<br />
vuxit upp på<br />
internatskola<br />
efter att hennes<br />
mamma övergett<br />
henne. Nu har Hannah som varit<br />
hennes mentor plötsligt försvunnit<br />
och det oroar Taylor. Samtidigt<br />
brottas Taylor med det<br />
förestående ”kriget” som bryter<br />
ut varje år mellan skolan, kadetteleverna<br />
samt innevånarna i<br />
Jellicoe. I år är hon nämligen<br />
skolans ledare. Det blir inte lättare<br />
av att kadetternas ledare<br />
Jonah visar sig vara den kille<br />
som hon rymde tillsammans med<br />
för några år sedan. Trots att hon<br />
anklagar honom för att rymningen<br />
blev ett fiasko finns det något<br />
mellan dem, fast ingen av<br />
dem vill erkänna det. I samma<br />
veva hittar hon en berättelse<br />
som Hannah skrivit om en grupp<br />
elever som i ren tristess startade<br />
det årliga kriget, allt skulle<br />
naturligtvis vara på lek men<br />
med blodigt allvar! Fler och<br />
fler ledtrådar ges till Taylors<br />
barndom och hennes föräldrar.<br />
Hur mycket vet Hannah egentligen<br />
och varför kommer hon inte<br />
tillbaka?<br />
När sista sidan är läst har<br />
man fått ta del av en underbar<br />
historia med många turer och<br />
känslor och en och annan<br />
omläsning innan allt faller plats.<br />
Som trolleri<br />
av Mårten Melin<br />
En spännande<br />
bok med fantasiinslag<br />
om att<br />
längta och att<br />
våga älska någon<br />
som är annorlunda.<br />
Mona, 12 år har följt med<br />
sin pappa till sommarhuset på<br />
landet. Hennes föräldrar har<br />
precis separerat. Pappan jobbar<br />
mycket och Mona får sköta sig<br />
själv. En dag när hon går till<br />
sjön för att bada, sitter en<br />
främmande kille på bryggan.<br />
Han har världens grönaste ögon<br />
som det är svårt att möta. När<br />
Mona hoppar i vattnet och<br />
stänker ner honom blir han<br />
superförbannad och drar iväg.<br />
Men Mona blir alldeles besatt<br />
av honom och har många funderingar<br />
om vem han är. Hon gör<br />
allt för att se honom igen. Och<br />
hon behöver inte anstränga sig,<br />
han dyker upp titt som tätt.<br />
Men bara när det är mulet.<br />
det är en bok!<br />
av Lane Smith<br />
Kan den blogga?<br />
Behöver man ett<br />
lösenord? Nej<br />
– det är en BOK!<br />
Möt den bokälskande<br />
apan, den<br />
lilla musen och den frågvisa åsnan<br />
som väl aldrig sett en bok.<br />
En bok som angår alla – stora<br />
som små.<br />
cirkusdeckarna och<br />
spökmysteriet<br />
av Dan Höjer<br />
Tvillingarna<br />
Kaspar och Katinka<br />
bor med<br />
sina föräldrar på<br />
en cirkus. På<br />
cirkusen finns<br />
massor av olika människor, bl.a.<br />
en tigertämjare som är rädd för<br />
tigrar, barnens privatlärare som<br />
skriker och skäller men är rätt<br />
snäll ändå och så cirkusdirektören<br />
som är snäll men glömsk.<br />
En dag börjar både saker och<br />
djur att försvinna på cirkusen.<br />
Vad är det som händer?<br />
Kaspar och Katinka bestämmer<br />
sig för att forska i saken och<br />
börjar spana på några av alla på<br />
cirkusen som de tycker bär sig<br />
mystiskt åt.<br />
En lagom spännande deckare<br />
med oväntat slut.<br />
#4, november <strong>2012</strong> 13
falun.se/<br />
Gun-Britt Holmberg, Gruvrisgården, har tagit en promenad i det blåsiga höstrusket. Ute på gatan råkar hon på Ingela Blomström.<br />
Anhöriga viktiga för rel<br />
I år har <strong>Falu</strong> kommuns<br />
omvårdnadsförvaltning<br />
ett särskilt fokus på stöd<br />
till anhöriga.<br />
– Vi har olika teman för<br />
varje år, men självklart är<br />
de anhöriga lika viktiga<br />
alla år, säger Ingela<br />
Blomström, chef för<br />
Gruvrisgården.<br />
tExt ocH foto: Kerstin Lundin<br />
n Vård ocH omSorgSboEndE/ Gruvrisgården<br />
är ett av kommunens 14 vård och omsorgsboende.<br />
Här bor 23 kunder i egna lägenheter.<br />
Personal finns på plats i huset dygnet runt.<br />
– De anhöriga är fantastiskt viktiga, både för<br />
våra kunder och för hela verksamheten. Vi som<br />
jobbar här kan ge god omvårdnad, men vi inte<br />
ersätta den relation som exempelvis en son eller<br />
dotter har, säger Ingela.<br />
blandade känslor<br />
Att flytta till ett vård och omsorgsboende är<br />
ofta en stor omställning, både för den som flyttar<br />
och för de anhöriga. Känslorna kan vara<br />
blandade.<br />
– När någon flyttar in här har vi ha ett<br />
välkomstmöte där vi går igenom en del praktisk<br />
information. Sedan följer vi upp med fler<br />
samtal. Vi tycker till exempel det är väldigt bra<br />
om vi får ta del av kundens levnadsberättelse,<br />
säger Ingela.<br />
Genom levnadsberättelsen får personalen<br />
på Gruvrisgården veta mer om kunden, till<br />
exempel uppväxtort, tidigare jobb, intressen<br />
och så vidare. ”Han som sitter i rullstol” blir<br />
istället ”Hjalmar som har varit skogvaktare<br />
och gillar hundar”.<br />
– Här kan de anhöriga vara till stor hjälp –<br />
flera av våra kunder har haft en stroke och har<br />
svårt att tala. Men att lämna en levnadsberättelse<br />
är självklart frivilligt.<br />
traditioner att minnas<br />
Till Gruvrisgården är de anhöriga alltid välkomna.<br />
Och när anhöriga kommer på besök<br />
kan de ägna all tid åt att prata och umgås, inte<br />
städa eller laga mat.<br />
– Vi tar hand om allt det praktiska som att<br />
hjälpa till med städning och hygien. Det kan<br />
faktiskt göra att man får en annan relation till<br />
den man hälsar på, eller snarare att man hittar<br />
tillbaka till en relation man tidigare hade, till<br />
exempel morson.<br />
– Sedan kan det vara så att man tycker det<br />
är roligt att komma hit och hjälpa till, till exempel<br />
vattna blommor eller byta gardiner, och<br />
umgås över det. Vi är alla olika och det är okej,<br />
säger Ingela.<br />
På Gruvrisgården ordnas anhörigträffar fyra<br />
till fem gånger varje år. Utöver det finns det<br />
”Känner de<br />
anhöriga sig<br />
trygga och<br />
välkomna<br />
kommer de<br />
oftare och<br />
hälsar på”<br />
Ingela Blomström,<br />
chef för Gruvrisgården<br />
14 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>
ationerna<br />
chans att umgås vid de årliga högtiderna.<br />
– Traditioner är viktiga för de minns våra<br />
kunder. Vi ordnar speciella festligheter vid<br />
påsk, midsommar och jul. I somras hade vi till<br />
exempel 80 personer som åt tårta och firade<br />
midsommar här ute på gården. För de anhöriga<br />
blir det ett trevligt och praktiskt sätt att fira<br />
tillsammans med sina nära och kära – det vet vi<br />
är uppskattat.<br />
<strong>Kommun</strong>ikation<br />
Ingela betonar att kommunikationen med de<br />
anhöriga är viktig. Känner de anhöriga sig trygga<br />
och välkomna kommer de oftare och hälsar<br />
på, berättar hon.<br />
– Vi har kontaktpersoner för varje kund. Det<br />
innebär att de anhöriga får ett samtal en gång<br />
i månaden från samma person hos oss. Vi kan<br />
ställa frågor till de anhöriga, och de kan ställa<br />
frågor till oss. Det här är också en chans för oss<br />
att få veta om det är något vi kan göra annorlunda.<br />
Finns det områden där vi kan förbättra oss<br />
vill vi gärna att de anhöriga säger till. n<br />
Anhörigstöd<br />
Läs mer på<br />
falun.se/omvardnadsforvaltningen<br />
Vård- och<br />
omsorgs boende<br />
Se filmer från <strong>Falu</strong><br />
kommuns vård- och<br />
omsorgsboende på<br />
falun.se/omvardnadsforvaltningen.<br />
Har du frågor eller vill<br />
ansöka om vård- och<br />
omsorgsboende,<br />
läs mer på falun.se/<br />
omvardnadsforvaltningen<br />
eller ring på<br />
tfn 023-830 00.<br />
Marcus Lundstedt/Bildarkivet.se<br />
luftmätningar<br />
för hälsans skull<br />
Sedan början av 1990-talet<br />
kontrolleras luftkvaliteten i centrala<br />
falun varje dag. <strong>Kommun</strong>ens<br />
miljöförvaltning mäter kvävedioxid,<br />
ozon, svaveldioxid och gör även<br />
periodvisa mätningar av partiklar.<br />
En av dem som arbetar med<br />
mätningarna är Anna-Karin Jansson<br />
– hon vet mer.<br />
tExt: Kerstin Lundin<br />
Varför gör kommunen<br />
luftmätningar?<br />
– Dels för att se till att <strong>Falu</strong>borna inte utsätts<br />
för ohälsosamma nivåer av luftföroreningar.<br />
Dels för att kontrollera värdena i<br />
förhållande till miljölagstiftningen.<br />
Vad kan ni använda resultatet till?<br />
– Till flera saker, bland annat som besluts<br />
/du kan påverka luften<br />
cykla, gå eller åk buss<br />
Färre bilar betyder renare luft<br />
i centrum. Dubbdäck på cykeln<br />
gör cykelturen säkrare.<br />
Använd motorvärmare<br />
En kall bilmotor släpper<br />
ut mer avgaser än normalt<br />
och gör också av med mer<br />
bränsle. Använd motor -<br />
vär mare och timer (se<br />
illustration här intill).<br />
ingen tomgångskörning<br />
Lämna inte motorn på i<br />
onödan. I hela <strong>Falu</strong> kommun<br />
gäller tomgångskörning<br />
max 1 minut!<br />
underlag i frågor som gäller planering av<br />
bostäder och trafik. På sikt hoppas vi att det<br />
ska leda till bättre luft i centrum.<br />
Hur går mätningarna till?<br />
– Mätutrustningen finns ovan tak och<br />
mäter halterna på en sträcka mellan Folkets<br />
Hus och Kårhuset. Vad den gör är att använda<br />
ljus för att identifiera och mäta koncentrationen<br />
av olika luftföroreningar. Lite<br />
förenklat kan man säga att olika ämnen<br />
absorberar ljus på olika våglängder.<br />
Varför blir luften i falun sämre<br />
vissa dagar under vinterhalvåret?<br />
– Det beror på något som kallas inversion.<br />
Normalt stiger varm luft uppåt och blandas<br />
med kall luft. Inversion innebär att luften<br />
inte blandas lika bra och eftersom <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />
ligger lågt bildas det som ett lock över hela<br />
stan. Det gör att luftföroreningarna inte stiger<br />
uppåt utan blir kvar vid marken. n<br />
#4, november <strong>2012</strong> 15<br />
tid med<br />
motorvärmare<br />
20 min<br />
60 min<br />
90 min<br />
°c<br />
+25<br />
+15<br />
+5<br />
0<br />
-5<br />
-15<br />
-25<br />
Elda smart<br />
Använd torr ved som<br />
inte är alltför grov och<br />
se till att elden får<br />
tillräckligt med syre.<br />
Elda aldrig sopor,<br />
papper, målat trä eller<br />
tryck impregnerat trä!<br />
läs mer om<br />
faluns luft på<br />
falun.se/miljo<br />
Här hittar du bland<br />
annat en länk till<br />
luftwebben där du<br />
kan se hur luftkvaliteten<br />
är just nu.<br />
Foto: Peter Bergman
Så funkar det!<br />
Många har åsikter om hur kommunen sköts eller borde skötas.<br />
Men hur många vet egentligen vad kommunen gör, vem som<br />
styr, hur den fungerar eller hur man kan påverka?<br />
Här följer en kort grundkurs i samhällskunskap.<br />
tExt: Kerstin Lundin<br />
foto: Ulf Palm<br />
<strong>Kommun</strong>En<br />
Verksamhet<br />
som angår dig<br />
n Så funKAr dEt/ Sveriges kommuner<br />
har funnits i drygt 150 år, innan dess bodde<br />
vi i socknar. På 1950talet fanns det 2 500<br />
kommuner i Sverige, nu finns det 290.<br />
Dagens <strong>Falu</strong> kommun kom till 1967 genom<br />
sammanslagningen av <strong>Falu</strong> stad, Stora<br />
kopparbergs kommun och Vika kommun.<br />
1971 växte kommunen med Bjursås, Envikens,<br />
Sundborn och Svärdsjö kommuner. Idag<br />
bor cirka 55 000 personer i <strong>Falu</strong> kommun.<br />
Ett måste<br />
En del saker måste kommunen göra, det står<br />
i kommunallagen. Skolor, barn och äldreomsorg,<br />
stadsbyggnadsfrågor, bibliotek och<br />
miljötillsyn är några sådana exempel. Andra<br />
delar av kommunens verksamhet är frivillig,<br />
till exempel kultur och fritidsaktiviteter (se<br />
även faktaruta).<br />
<strong>Kommun</strong>en är en politiskt styrd organisation.<br />
Det innebär att politikerna bestämmer<br />
riktlinjerna för verksamheten – inom ramen<br />
för kommunallagen och andra lagar – och de<br />
kommunanställda, personalen, ser till att politikernas<br />
beslut blir verklighet.<br />
Som riksdag och regering<br />
<strong>Kommun</strong>ens politiska organisation består av<br />
/Sant eller falskt?<br />
”Politik rör inte mig.”<br />
FALSKT Politik handlar om<br />
vardagsfrågor som barnomsorg<br />
och skola, socialtjänst,<br />
äldre- och handikappomsorg,<br />
stadsplanering och byggfrågor,<br />
vatten och avlopp,<br />
renhållning, bibliotek och<br />
krisberedskap. Sådant som<br />
rör oss alla.<br />
du kan påverka<br />
• Rösta<br />
• Ta kontakt med<br />
förtroendevalda<br />
• Skriv medborgarförslag<br />
• Skriv insändare<br />
• Engagera dig i<br />
ett politiskt parti<br />
Just nu pågår ett<br />
arbete för ökad<br />
demokrati i <strong>Falu</strong><br />
kommun.<br />
Läs mer om politik<br />
och demokrati på<br />
falun.se<br />
i näStA nummEr!<br />
följ med en<br />
politiker en<br />
dag på jobbet.<br />
”det tar lång tid för<br />
kommunen att fatta beslut.”<br />
SANT I alla fall när det gäller stora beslut.<br />
Den demokratiska processen handlar om att ta<br />
hänsyn till olika viljor och väga olika intressen<br />
mot varandra. Många ärenden måste diskuteras<br />
i partigrupper, nämnder och i fullmäktige innan<br />
man kan fatta beslut. Ibland krävs också extra tid<br />
eftersom medborgarna använder sin demokratiska<br />
rätt att överklaga vissa beslut.<br />
kommunfullmäktige, kommunstyrelse,<br />
utskott och nämnder.<br />
<strong>Kommun</strong>fullmäktige är ”kommunens<br />
riksdag”, alltså högsta beslutande instans i<br />
<strong><strong>Falu</strong>n</strong>. Fullmäktige består av 61 personer<br />
som sammanträder tio gånger per år.<br />
<strong>Kommun</strong>styrelsen är kommunens regering<br />
och består av femton ledamöter som väljs<br />
utifrån resultatet i kommunvalet. <strong>Kommun</strong>styrelsen<br />
kan fatta beslut i frågor som gäller<br />
den löpande verksamheten, medan mer övergripande<br />
frågor lämnas vidare för beslut<br />
i kommunfullmäktige.<br />
bolag sköter vissa delar<br />
Till nämnderna är olika förvaltningar och<br />
kontor knutna – skolförvaltningen till skolnämnden,<br />
socialförvaltningen till socialnämnden<br />
och så vidare.<br />
Av kommunens nära 5 000 anställda<br />
finns nära två tredjedelar inom de tre största<br />
förvaltningarna: skolförvaltningen, omvårdnadsförvaltningen<br />
och socialförvaltningen.<br />
Utöver förvaltningar och kontor finns<br />
det också kommunägda bolag som ansvarar<br />
för olika delar av kommunens uppdrag.<br />
Kopparstaden och <strong>Falu</strong> Energi & Vatten är<br />
ett par exempel. n<br />
”Politiker lever gott<br />
på skattebetalarnas<br />
bekostnad.”<br />
FALSKT Nästan alla<br />
förtroendevalda har andra<br />
jobb och arbetar med<br />
politiken på fritiden.<br />
De får bara betalt för<br />
att delta i nämnd- och<br />
fullmäktigemöten.<br />
Ordet kommun kommer från latinets<br />
communis som betyder ”göra gemensam”.<br />
16 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>
<strong>Kommun</strong>ens verksamhet<br />
det här är kommunen skyldig<br />
att erbjuda:<br />
• Förskoleverksamhet och<br />
skolbarnsomsorg<br />
• Förskoleklass, grundskola,<br />
gymnasieskola och särskola<br />
• <strong>Kommun</strong>al vuxenutbildning<br />
• Svenska för invandrare<br />
• Socialtjänst, inklusive individ-<br />
och familjeomsorg<br />
• Omsorg om äldre och funk tionshindrade<br />
• Hälso- och viss sjukvård i särskilt<br />
boende<br />
• Stadsplanering och byggfrågor<br />
• Hälso- och miljöskydd<br />
• Renhållning och avfallshantering<br />
• Räddningstjänst<br />
• Vatten och avlopp<br />
• Bibliotek<br />
• Krisberedskap<br />
• Kollektivtrafik (tillsammans med<br />
landstingen)<br />
• Bostadsförsörjning<br />
det här är exempel på<br />
verksamheter som är frivilliga<br />
för kommunen att erbjuda:<br />
• Öppen förskola<br />
• Fritidsverksamhet<br />
• Bygga bostäder<br />
• Energi<br />
• Sysselsättning<br />
• Näringslivsutveckling<br />
• Kultur<br />
Källa: Sveriges kommuner och landsting<br />
/Särskilt ansvar<br />
för hotade arter<br />
AnSVArSArt <strong>nr</strong> 3:<br />
Större vattensalamander<br />
– småvattnens<br />
hotade drake<br />
den större vattensalamandern<br />
triturus cristatus är ett svans-<br />
groddjur. Arten är, liksom våra<br />
övriga groddjur, fridlyst enligt<br />
Artskyddsförordningen. det betyder<br />
att den inte får dödas, fångas,<br />
skadas eller flyttas.<br />
tExt: Sofia Möller Skog<br />
foto: Jakob Axelsson<br />
n AnSVArSArtEr/ Arten är också upptagen<br />
på Bernkonventionens lista över strikt<br />
skyddade arter och i EU: s Habitatdirektiv.<br />
Detta innebär att alla länder inom EU är<br />
förbundna att bevara inte bara arten utan<br />
också dess livsmiljöer.<br />
Större vattensalamander blir 10–16 cm<br />
lång. Undersidan är orangegul med svarta<br />
fläckar och ovansidan vanligen mörkare.<br />
Under lekperioden utvecklar hanarna en<br />
drakliknande ryggkam och en bredare svans.<br />
Den större vattensalamandern lever större<br />
delen av året på land, i skog och fuktig ängsmiljö.<br />
Den vill gärna ha gott om död ved<br />
där den kan hitta mat och gömställen. Ste<strong>nr</strong>ösen,<br />
block och håligheter bidrar med bra<br />
övervintrings platser. Äggen läggs under april<br />
och maj i mindre vatten samlingar, fria från<br />
fisk. Liksom hos de flesta andra groddjur<br />
lever sedan ynglen i vattnet, och andas med<br />
gälar. Efter tre till fyra månader utvecklar de<br />
ben och lungor, och vandrar upp på land.<br />
Arten hotas av utdikning, igenväxning<br />
runt de naturliga vattensamlingarna och<br />
inplantering av fisk och kräftor. Den har<br />
försvunnit från många platser där den<br />
tidigare funnits i Sverige. Åtgärder som<br />
hjälper den större vattensalamandern är<br />
bland annat att anlägga nya dammar och<br />
småvatten, och att förbättra landmiljöer i<br />
närheten av dessa vatten. n<br />
falu kommun har sex ansvarsarter:<br />
Bergviol, brun gräsfjäril, ryl, sanddraba,<br />
varglav och större vattensalamander.<br />
#4, november <strong>2012</strong> 17
falun.se/<br />
– Jag tycker att man ska använda sin makt som konsument, prata med sortimentsansvarig på<br />
sin butik och tala om vad man vill köpa, säger Hans Johansson, miljöinspektör.<br />
mEdVEtnA VAl minSKAr<br />
riskerna i vardagen<br />
– En del av de produkter vi dagligen använder för att tvätta oss eller se<br />
bättre ut innehåller giftiga ämnen, ämnen som påverkar vår fortplantning<br />
eller förändrar våra celler. Men den goda nyheten är att de är lätta att byta ut.<br />
Det konstaterar miljöingenjör Hans Johansson vid miljöförvalt ningen<br />
som nu har en extra informationskampanj om farliga ämnen i vår vardag.<br />
tExt ocH foto: Håkan Edvardsson<br />
n HälSA/ Läkemedel och bekämpningsmedel.<br />
Det är de enda produkter som<br />
måste godkännas innan de får säljas. Smink,<br />
schampo, hårfärgning, deodorant och andra<br />
hygien och kosmetikprodukter varken testas<br />
eller godkänns av någon myndighet innan de<br />
når butikshyllorna. Men vissa ämnen får inte<br />
användas och listan över dem växer ständigt<br />
(se faktarutorna).<br />
– Vill man som konsument försäkra sig<br />
om att inte använda hudkräm som exempelvis<br />
innehåller propylparabener/butylparabener eller<br />
smink som är fritt från ftalater och siloxaner<br />
måste man göra medvetna val. Eftersom det<br />
”Saknas<br />
deklaration<br />
är det bara att<br />
ställa tillbaka<br />
produkten<br />
direkt”<br />
är lag på att innehållsdeklarationer ska finnas<br />
på alla dessa produkter måste man helt enkelt<br />
ställa sig och läsa och kolla upp tveksamma<br />
ingredienser. Saknas deklaration är det bara<br />
att ställa tillbaka produkten direkt, säger<br />
Hans Johansson.<br />
från kropp till avlopp<br />
De farliga ämnena i hygien och kosmetikprodukter<br />
delas in i fyra klasser: Cancerframkallande.<br />
Reproduktionshämmande. Mutogena<br />
(förändrar kroppens celler). Hormonstörande.<br />
Förkortas CRM + hormonstörande.<br />
– De är extra farliga eftersom vi har dem<br />
på huden, i ansiktet och håret varje dag och<br />
eftersom många av dem inte kan brytas ner i<br />
reningsverk. Det betyder att vi först utsätts för<br />
dem direkt på kroppen och sedan indirekt,<br />
via att fiskar eller växter som vi äter har absorberat<br />
dem. För att inte tala om vad de gör<br />
med fisken och växtligheten i sig, berättar<br />
Hans Johansson.<br />
Varning för barn<br />
Barn har tunn hud och är extra utsatta för<br />
farliga vardagskemikalier. Deras immunsystem<br />
är inte heller helt utvecklat. I bästa fall betyder<br />
det enbart att allergier framkallas lättare. I<br />
18 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>
Välj säkrare<br />
1. Kontrollera om klarar dig med<br />
färre kosmetik- och hygienprodukter.<br />
2. Välj miljöprodukter märkta med<br />
Falken, Svanen eller EU-blomman.<br />
3. Välj ofärgade produkter med lite<br />
eller ingen parfym.<br />
4. Om dina favoriter saknar<br />
miljömärkning: Kontrollera<br />
innehållsförteckningen.<br />
5. Läs mer om olika ämnen.<br />
- Kemikalieinspektionen, kemi.se.<br />
- Läkemedelsverket,<br />
lakemedelsverket.se.<br />
- Organisationen International<br />
Chemical Secretary, chemsec.org,<br />
publicerar en växande, ”svart<br />
lista” (Sin List) på<br />
w3.chemsec.org<br />
reach<br />
• EU:s kemikalielagstiftning för att<br />
minska antalet miljöfarliga ämnen.<br />
• Tillverkarna måste anmäla sina<br />
ingredienser.<br />
• 2014 väntas de första begränsningarna/tillstånden<br />
vara klara.<br />
• 136 ämnen är idag klassade som<br />
särskilt farliga, de finns på<br />
”kandidatlistan”. Några exempel:<br />
Parafenyldiamin, kallas även<br />
PPD, toluen-2.5-diamin (TDA),<br />
mineralolja, kallas även Vaselin,<br />
paraffin och mysk.<br />
• Engelsk version av listan finns<br />
på echa.europa.eu. Sök på<br />
candidate list.<br />
sämsta fall att en sjukdom orsakas.<br />
Hormonstörande ämnen är särskilt<br />
farliga för tonåringar eftersom deras system<br />
för fortplantning håller på att formas.<br />
Även gravida bör vara extra försiktiga.<br />
– Vi vet att vissa ämnen är farliga för<br />
människor. Alla människor. Men exakt<br />
hur många som får allergier eller allvarliga<br />
sjukdomar av ett visst ämne kan man inte<br />
säga. Men producenterna använder sig<br />
av omkring 7 000 olika kemikalier och<br />
enbart cirka 1 000 är kartlagda än så<br />
länge. Så det minsta man bör göra är<br />
att vara försiktig. n<br />
Sm-veckan kommer till falun<br />
falun har fått äran att<br />
vara värdkommun för vinter-<br />
upplagan av Sm-veckan 2013.<br />
det innebär att över 70<br />
svenska mästare kommer att<br />
koras i falun 22–27 januari.<br />
n Sm-VEcKAn/ SMveckan är<br />
ett samarbete mellan Riksidrottsförbundet,<br />
Sveriges television och<br />
värdstaden. Den finns i två upplagor:<br />
sommar och vinter.<br />
Den första SMveckan hölls 2009<br />
och idén är att under en veckas tid,<br />
i en och samma stad, genomföra flera<br />
svenska mästerskap i olika idrotter.<br />
– Riksidrottsförbundet vill helt<br />
enkelt höja SMtecknets status,<br />
berättar Peo Karlström, <strong><strong>Falu</strong>n</strong>s<br />
SMgeneral.<br />
fokus på lugnet<br />
– SM i skidor är helt naturligt det<br />
stora dragplåstret. Förhoppningsvis<br />
kommer SM att genomföras på de<br />
den 24 september påbörjades<br />
rekryteringen av volontärer<br />
till skid-Vm 2015 i falun.<br />
bara efter några dagar<br />
kunde gunilla back, som är<br />
volontärs ansvarig, konstatera<br />
att intresset är mycket stort.<br />
– folk anmäler sig hela tiden<br />
och vi får många frågor, vilket<br />
är skoj, säger gunilla back.<br />
tExt ocH foto: Skid-VM 2015<br />
n SKid-Vm/ Många av dem som funderar<br />
på att bli volontärer tänker<br />
tilltänkta VMbanorna. Andra stora<br />
publikmagneter är Stadioncross<br />
snöskoter, Xtrail och thaiboxning,<br />
säger Peo.<br />
Alla tävlingar kommer att genomföras<br />
på Lugnet, med undantag för<br />
cykel som körs i velodromen och<br />
skridskomaraton som körs på Runn.<br />
– När jag kom med idén om ett<br />
samlat SM såg jag framför mig det ni<br />
presenterat i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>. Imponerande att<br />
kunna genomföra en SMvecka på en<br />
begränsad yta som Lugnet. Nästan<br />
som att komma till ett OS, säger Ulf<br />
Carlsson i Svenska Squashförbundet.<br />
1,2 miljoner tv-tittare<br />
Från SMveckan kommer det att<br />
sändas cirka 50 timmar i Svt och Svt<br />
Play. 1 200 artiklar ska skrivas och<br />
mästerskapen bevakas av över 150<br />
journalister.<br />
– Och naturligtvis kommer<br />
Vinterstudion till <strong><strong>Falu</strong>n</strong> och det<br />
räknas bli cirka 1,2 miljoner tittare.<br />
enbart på själva VM-dagarna i <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />
2015. Men faktum är att de som så<br />
önskar kan få vara med om en oförglömlig<br />
”skidresa” som börjar redan<br />
med skid-SM i <strong><strong>Falu</strong>n</strong> i januari 2013<br />
och som fortsätter med backhoppningstävlingar<br />
i Örnsköldsvik i mars<br />
2013, världscupavslutningen i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>,<br />
mars 2013, för-VM i <strong><strong>Falu</strong>n</strong> 2014, samt<br />
ytterligare ett antal tävlingar i backhoppning<br />
på hög nivå.<br />
– Vi kan inte garantera att alla får<br />
vara volontärer vid samtliga tävlingstillfällen,<br />
men för många finns möjlig-<br />
Värdstadens uppgift är att hålla<br />
med lokal projektledning, arenor,<br />
eventområden, mediecenter, transporter<br />
samt sköta den lokala marknadsföringen.<br />
– Lugnet och delar av staden<br />
kommer att dekoreras med info om<br />
SMveckan. Det ska synas att <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />
är värd för SMveckan 2013! n<br />
Sm-veckan<br />
Plats: Lugnet, YA-arena, Runn<br />
tid: 22 27 januari 2013<br />
idrotter: Baseboll Softboll, curling,<br />
cykel, draghund, rodd, rullstolsinnebandy,<br />
skidor, skidorien tering, skotercross,<br />
skridsko, squash, styrkelyft,<br />
taido, thai-boxning och X-trail.<br />
Skid-Vm 2015 rekryterar volontärer<br />
het att få uppleva så mycket mer än<br />
enbart mästerskapsdagarna 2015,<br />
säger Gunilla Back.<br />
För att ansöka om att bli volontär<br />
går du in på www.falun2015.com/<br />
volontarer där du fyller i anmälningsformuläret.<br />
När ansökan är gjord skickas<br />
en bekräftelse till din e-postadress.<br />
Alla som anmält sitt intresse får<br />
inloggningsuppgifter till en ”egen<br />
kontaktsida” där man vid behov kan<br />
uppdatera sina uppgifter och där<br />
man får information från VM-<br />
organisationen. n<br />
#4, november <strong>2012</strong> 19
Jörgen Wiklund/Bildarkivet.se<br />
Jörgen Wiklund/Bildarkivet.se<br />
/Kalendariet: november–december<br />
20 Weberkvartetten och terés löf.<br />
Dalarnas museum.<br />
22 Johan theorin. Författarbesök,<br />
kl 19, <strong>Falu</strong> stadsbibliotek<br />
22 <strong>Kommun</strong>fullmäktige. Kl 10,<br />
Kristinehallen.<br />
1 Adventskonsert. <strong>Falu</strong> kvartettsångare<br />
m fl. Nybrokyrkan.<br />
2 Skyltsöndag. <strong>Falu</strong> centrum.<br />
2 Julmusikcafé. Dans- och<br />
musik skolan. Kl 13–17, <strong>Falu</strong><br />
stadsbibliotek<br />
8 barnallsång. Dans -och musikskolan.<br />
Kl 14 <strong>Falu</strong> stadsbibliotek<br />
JAnuAri<br />
• Kopparcupen 2013,<br />
Lugnet, 4–6/1<br />
• Sm-veckan, Lugnet,<br />
22–27/1<br />
fEbruAri<br />
• Sårskorpor – Maria Blom,<br />
Nisserska Teatern<br />
• P-floyd, Magasinet, 2/2<br />
• runn Winter Week, Sjön<br />
Runn, 8–17/2<br />
• Hemsöborna med 123<br />
Schtunk, Stadsteatern, 9/2<br />
• digital opera – Rigoletto,<br />
Stadsteatern, 16/2<br />
• Sportlov vid <strong>Falu</strong> Gruva,<br />
25/2–3/3<br />
mArS<br />
• digital opera – Parsifal<br />
Wagner, Stadsteatern, 2/3<br />
• måns möller – Jävla Pajas,<br />
Stadsteatern, 8/3<br />
• lilla SS, 9–10/3<br />
Tommy Andersson/Bildarkivet.se<br />
Susanne Lindholm/Bildarkivet.se<br />
november/<br />
23 föreställningen om torgny<br />
lindgren. Kultursoppa. Kl 12.<br />
Dalateatern.<br />
23 Johan glanz. Stand up-comedy.<br />
Stadsteatern.<br />
24 Julmarknad, Korså bruk.<br />
december/<br />
8 oratoriet messias av Händel.<br />
Stora kopparbergs kyrkokör.<br />
Stora kopparbergs kyrka.<br />
9 djurens jul. Harmsarevts<br />
bergsmansgård.<br />
9 Jul vid falu gruva.<br />
9 luciatåg och julallsång. Kl 18.<br />
Grycksbo kyrka.<br />
12 lucia-kröning. Stora torget, <strong><strong>Falu</strong>n</strong>.<br />
lite av allt som händer 2013/<br />
• Kullaloppet, 10/3<br />
• nyinflyttadtur, 16/3<br />
• barnens skidspel, 17/3<br />
• Svenska Skidspelen,<br />
Lugnet, 22–24/3<br />
• företagsstafetten,<br />
Lugnet, 22/3<br />
• clash of nations,<br />
Lugnet, 28–29/3<br />
• Påsklov vid <strong>Falu</strong> Gruva,<br />
30/3–7/4<br />
APril<br />
• dAK, Lugnet, 6/4<br />
• Hem familj Energi-mässa,<br />
Lugnet, 13–14/4<br />
• digital opera – Julius<br />
Caesar Händel, 27/4<br />
• Valborgsfirande, <strong>Falu</strong><br />
Gruva, 30/4<br />
mAJ<br />
• Våryra och kåreparad<br />
på stan, 3–4/5<br />
• Studentiaden,<br />
Lugnet, 3–5/5<br />
Jörgen Schön/Bildarkivet.se<br />
• läsfrestival, 24–25/5<br />
• outdoor festival, Lugnet,<br />
31/5–2/6<br />
Juni<br />
• Seasidefestivalen<br />
• nationaldagsfirande,<br />
<strong>Falu</strong> Gruva, 6/6<br />
• cykelakuten<br />
• AxA Summer camp,<br />
Lugnet, 14–20/6<br />
• innebandyskola Rockie<br />
Camp, 23–26/6 + 30/6–5/6<br />
Juli<br />
• cirkus maximum, 4/7<br />
• cruising, 24/7<br />
• boule Sm, Lugnet,<br />
14–20/7<br />
AuguSti<br />
• runndagarna sommar,<br />
Sjön Runn, 10–11/8<br />
• rockstad: falun 2013,<br />
Lugnet, 15–17/8<br />
30 garage, musiktävling. Deltävling 2.<br />
Arenan<br />
24 mahlers nia. Dalasinfoniettan och<br />
Gävle symfoniorkester. Kristinehallen.<br />
24–25 Jul på Staberg. Auktion och<br />
marknad. Gamla Staberg.<br />
13 <strong>Kommun</strong>fullmäktige. Utdelning av<br />
kommunpriser och stipendier.<br />
Kl 13.15, Kristinehallen.<br />
14 garage, musiktävling. Final. Arenan<br />
16–17 Julgalan. Med Loreen, Danny m fl.<br />
Lugnet<br />
17 dalasinfoniettans julkonsert.<br />
<strong>Falu</strong> stadsbibliotek.<br />
31 nyårsandakt. <strong>Falu</strong> gruva.<br />
• falu höstmarknad, 24–25/8<br />
• nyinflyttadtur, 29/8<br />
SEPtEmbEr<br />
• träffa dalarna, 6–8/9<br />
• granny goes street, 7/9<br />
• dAK, Lugnet, 7/9<br />
• Sportnik cup, Lugnet,<br />
13–15/9<br />
oKtobEr<br />
• tjejkväll i <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />
• Höstlov vid <strong>Falu</strong> Gruva,<br />
28/10–3/11<br />
noVEmbEr<br />
• Julkonsert Lugnet, 29/11<br />
dEcEmbEr<br />
• Skyltsöndag, 1/12<br />
• Julmarknad <strong>Falu</strong> Gruva, 8/12<br />
• Julkonsert – Christmas<br />
Show Glenn Miller Orchestra,<br />
Kristinehallen, 21/12<br />
• Hemsöborna, Hellmansö<br />
Känner du<br />
din kommun?<br />
Här är en bild från<br />
centrala <strong><strong>Falu</strong>n</strong>.<br />
Vet du var den är tagen?<br />
n täVling/ Skicka svaret på ett vykort<br />
till <strong>Vårt</strong> falun, informationsavdelningen,<br />
791 83 falun eller mejla redaktionen@<br />
falun.se<br />
Vi vill ha ditt svar senast 10 januari.<br />
Fem vinnare belönas med två biobiljetter<br />
vardera – vinsten kommer med posten.<br />
Rätt svar och namn på vinnarna presenteras i<br />
nästa nummer av <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>.<br />
bilden i förra numret visar Holmtorget<br />
och den gamla busstationen.<br />
det visste bland andra:<br />
• laila Johnson<br />
• lars tysk<br />
• Kjell lindberg<br />
• lena Söderlund<br />
• Helena bergkvist<br />
Ni får två biobiljetter vardera – grattis!<br />
Vinsterna kommer med posten.<br />
lyssna på <strong>Vårt</strong> falun!<br />
<strong>Vårt</strong> falun finns också<br />
som taltidning.<br />
För att få tillgång till<br />
taltidningen, kontakta<br />
AV Media på tfn<br />
023-77 70 70.<br />
Tjänsten är kostnadsfri.<br />
Kalendariet visar ett axplock av allt som händer runt om i kommunen. Vi reserverar oss för ändringar. Detaljer och tider hittar du hos Visit södra dalarna på Trotzgatan 10–12 eller www.visitsodradalarna.se<br />
nästa nummer kommer i februari. nyhetstips: redaktionen@falun.se eller tfn 023-827 22!<br />
Foto: Lennart Österlund<br />
Foto: Lennart Österlund<br />
Foto: August Åberg/Bildarkivet.se