Ekonomisk styrning och finansiell stabilitet - Sieps

More documents

Recommendations

Info

al., 2012). Istället ska nu kommissionen, som del av dess ”Färdplan mot en bankunion” (se nedan), ”establish an Expert Group to deepen the analysis on the possible merits, risks, requirements and obstacles of partial substitution of national issuance of debt through joint issuance in the form of a redemption fund and eurobills” (se Europeiska kommissionen, 2013b). Vi beskriver kort diskussionen kring gemensam skuldsättning i Figur 6, nedan. Sammanfattning av tvåpacket • Gäller eurozonen • Träder i kraft under 2013 • Kompletterar den europeiska terminen och stabilitetspakten med ett rapporterings- och varningssystem • Tuffare övervakning för euroländer med finansiella svårigheter • Utökad koordinering inom euroområdet 42 Figur 6 Euroobligationer, euroväxlar och skuldinlösenfond Kommissionen publicerade i november 2011 en grönbok med tre olika alternativ till gemensam skuldsättning (Europeiska kommissionen, 2011d). 1. Det första alternativet går längst och innebär att nationella statsobligationer helt ersätts med gemensamt garanterade så kallade stabilitetsobligationer. Obligationsräntan skulle då sannolikt komma att bestämmas av den totala sammanvägda risken hos samtliga medlemsstater. Sannolikt skulle detta kräva en fördragsändring och möjligen innebära stora problem för moral hazard. 2. En lösning på det senare problemet är den uppdelning i röda och blå obligationer som föreslås av Delpla och Weizsäcker (2010) och som representerar alternativ två i grönboken. Röda obligationer är fortsatt nationella medan de blå obligationerna (stabilitetsobligationer) skulle gälla för en viss andel (till exempel upp till 60 procent av ett lands statsskuld) av de ingående ländernas statsskuld. Denna del av statsskulden garanteras både gemensamt och individuellt av samtliga medlemsstater. Med andra ord söker man att på en och samma gång motverka moral hazard och ge incitament att reducera den individuella statsskulden. 3. Det tredje och sista alternativet skulle även det innebära att stabilitetsobligationer endast delvis ersätter nationella obligationer men här garanteras inte stabilitetsobligationerna längre gemensamt utan enbart individuellt av de i systemet ingående medlemsstaterna. Gemensamma beslut tas fortfarande om fördelningen mellan emissioner av nationella respektive stabilitetsobligationer och om det tak som ska gälla för stabilitetsobligationerna. Det förslag som Europaparlamentet fastnade för, en Europeisk skuldinlösenfond (European Debt Redemption Fund), bygger på den ”Pakt för skuldinlösen” som har föreslagits av det tyska rådet av ekonomiska experter (GCEE; se Bofinger et al., 2012). Förslaget går ut på att man upprättar en fond för skuldinlösen, där den del av euroländernas statsskuld som överstiger 60 procent slås samman över en femårsperiod. De deltagande länderna garanterar gemensamt fonden och ska under en i förväg bestämd period om 20-25 år lösa in sina respektive skulder, varefter fonden upphör att existera.
Stabilitetsfördraget och finanspakten Det mellanstatliga stabilitetsfördraget, som formellt heter Fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom ekonomiska och monetära unionen, trädde i kraft den 1 januari 2013. Texten upprepar i mångt och mycket sådant som redan har etablerats i befintlig lagstiftning kring stabilitets- och tillväxtpakten, i synnerhet efter det att sexpacket har trätt i kraft. Exempel på detta är sexpackets skuldregel och procedur med omvänd kvalificerad majoritet. Som vi noterade i föregående avsnitt skrivs flera aspekter av fördraget också in i tvåpacket. Det finns trots de många upprepningarna ett antal intressanta aspekter i fördraget, i synnerhet när det gäller den del av fördraget som har kallats ”finanspakten”. 31 Stabilitetsfördragets syften: • Stabilitets- och tillväxtpaktens regler ska följas bättre: a) Rådet ska bättre följa kommissionens rekommendationer b) Sanktioner ska tillgripas mot dem som bryter mot reglerna • Bättre samordning av finanspolitik mellan medlemsländer • Fler makroekonomiska bedömningsfaktorer • Bättre koppling mellan nationellt regelverk och EU:s regelverk vad gäller finanspolitik, prognosarbete och finansiell stabilitet Pakten kräver att de ingående länderna åtar sig att konvergera mot ett landspecifikt medelfristigt budgetmål – det vill säga enligt de principer som även anges i SGP – men med en nedre gräns för det som kallas för det strukturella budgetsaldot. Med strukturellt budgetsaldo avses budgetsaldot rensat för konjunkturvariationer och budgetposter av temporär karaktär. 32 Medlemsstater med statsskulder som klart överstiger 60 procent av BNP ska begränsa det strukturella budgetunderskottet till 0,5 procent av BNP (1 procent om statsskuldkvoten är mycket lägre än 60 procent av BNP). Medlemsstaterna ska även garantera att anpassningsbanan mot det medelfristiga målet följs genom att låta automatiska korrektionsmekanismer 31 I stabilitetsfördraget utgörs detta av Avdelning III, Artikel 3-8, och kallas formellt för ”Finanspolitisk överenskommelse” (på engelska Fiscal Compact). Totalt har 25 medlemsstater undertecknat fördraget, det vill säga samtliga utom Storbritannien och Tjeckien. Artikel 15 i stabilitetsfördraget öppnar för att de två senare länderna kan ansluta sig vid senare tillfälle. 32 Det ska betonas att begreppet inte är helt oproblematiskt; vi återkommer till detta i analyskapitlet nedan. 43
Page 1: 2013:3 Jonas Eriksson och Monika Hj
Page 4 and 5: Rapport nr. 3 Maj 2013 Utges av Sve
Page 6 and 7: Om författarna Jonas Eriksson är
Page 8 and 9: Innehåll Sammanfattning av rapport
Page 10 and 11: fyller fyra syften. För det först
Page 12 and 13: höga skulder). I den andra rapport
Page 14 and 15: 1 Inledning och syfte Den finansiel
Page 16 and 17: 14 Processer likt en pris- och skul
Page 18 and 19: Det är värt att notera att flera
Page 20 and 21: Flera medlemsstater överträdde do
Page 22 and 23: 2 Åtgärder för ekonomisk styrnin
Page 24 and 25: Som nämndes ovan diskuteras åtgä
Page 26 and 27: Vi ser vidare i Figur 3 att den så
Page 28 and 29: Figur 4 Europeiska planeringstermin
Page 30 and 31: Sexpacket För att förbättra den
Page 32 and 33: Stabilitets- och tillväxtpakten: f
Page 34 and 35: tidsfrist för att komma tillrätta
Page 36 and 37: De sanktioner som regleras i Europa
Page 38 and 39: Europluspakten Den mellanstatliga e
Page 40 and 41: Det fjärde och sista målet, att u
Page 42 and 43: de rekommendationer landet har fåt
Page 46 and 47: träda in vid eventuella avvikelser
Page 48 and 49: 2.2 Åtgärder för finansiell stab
Page 50 and 51: 48 (1) [I]f GIPS states left the EM
Page 52 and 53: förpliktelser i en medlemsstat. Vi
Page 54 and 55: Den gemensamma tillsynsmeka nismen
Page 56 and 57: En annan viktig aspekt i förslaget
Page 58 and 59: Vidare steg mot en full bankunion D
Page 60 and 61: En viktig observation är att det i
Page 62 and 63: Sammanfattning av bankunionen • F
Page 64 and 65: valutaunionen genom ett mer reglera
Page 66 and 67: pensionssystemen. Det tredje områd
Page 68 and 69: som i viss utsträckning tvingas at
Page 70 and 71: Europluspakten Europluspakten anvä
Page 72 and 73: De nya och stramare reglerna för f
Page 74 and 75: 72 Price stability is the best - an
Page 76 and 77: Det faktum att övervakningen förb
Page 78 and 79: Vi kan också konstatera att ECB ge
Page 80 and 81: eformer. Åtstramningar vid konjunk
Page 82 and 83: li fullvärdiga medlemmar i EMU; oc
Page 84 and 85: men det innebär inte att man behö
Page 86 and 87: I den mån sexpacket förbättrar b
Page 88 and 89: Monetary Transactions (OMT) - det v
Page 90 and 91: att lösa de praktiska problem som
Page 92 and 93: Referenser Barosso, J. M., 2012,
Page 94 and 95:
Elliot D., J., (2012). Key Issues o
Page 96 and 97:
Europeiska kommissionen, 2011b, Med
Page 98 and 99:
Europeiska kommissionen, 2013a, EU
Page 100 and 101:
Neira, I., 2009, An Empirical Appro
Page 102 and 103:
Appendix I Övriga åtgärder och f
Page 104 and 105:
december 2012 om komplettering av E
Page 106 and 107:
och det ska vara tätare kreditvär
Page 108 and 109:
återförsäkringsföretag m.m. Lä
Page 110 and 111:
tillgång till finansiering och fö
Page 112 and 113:
Appendix II Ordlista AIFM Direktiv
Page 114 and 115:
MTO Medelfristigt budgetmål Medium
Page 116 and 117:
The Six-pack, which consists of fiv
Page 118 and 119:
With regard to the first Annual Gro
Page 120 and 121:
Sieps publikationer 2013 2013:2 Sta
Page 122:
2012:12epa Response to Crisis Förf
show all

Ekonomisk styrning och finansiell stabilitet - Sieps

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?