Här kan du ladda ner en pdf-fil gratis! - Krut
Här kan du ladda ner en pdf-fil gratis! - Krut
Här kan du ladda ner en pdf-fil gratis! - Krut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
BLIR DU ANSTÄLLNINGSBAR?<br />
ningsfrågor och utbild ning mer ge<strong>ner</strong>ellt sammanfallit, i andra har de kraftigt<br />
skilt sig åt. Från och med 1960-talet har både SAF och LO som regel tillmätt<br />
utbildning<strong>en</strong> <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral roll för ekonomisk till växt och konkur r<strong>en</strong>s förmåga.<br />
Yrkesutbildning<strong>en</strong> har också setts som ett viktigt medel för <strong>en</strong> nödvändig<br />
rörlighet och omställningsförmåga hos arbets kraf t<strong>en</strong>. I motsats till hur det<br />
sett ut i många and ra länder har d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska arbetarrörels<strong>en</strong> aktivt stött<br />
näringslivets struktur rationalisering och modernise ring som verktyg för<br />
att öka välfärdsresur serna och hålla arbets löshet<strong>en</strong> <strong>ner</strong>e (Lundahl 1997).<br />
M<strong>en</strong> medan de eko nomiska argum<strong>en</strong>t<strong>en</strong> vägt klart tyngst hos SAF, har<br />
man inom fackför<strong>en</strong>ings rö rels<strong>en</strong> ansett att utbildning både <strong>kan</strong> bidra till<br />
höjd materiell standard och social rättvisa och jämlikhet.<br />
18<br />
D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska arbetarrörels<strong>en</strong> har haft d<strong>en</strong> ovanliga förmågan att skapa <strong>en</strong><br />
syntes av jämlikhet och vinststrävand<strong>en</strong> och av välfärd och effektivitet,<br />
som kommit att gynna alla parter. Varje fas i välfärdsstat<strong>en</strong>s utveckling<br />
har präglats lika mycket av dess inställning till effektivitet<strong>en</strong>s som makt<strong>en</strong>s<br />
problem (Esping-Anders<strong>en</strong>, 1988, s 77).<br />
I syn<strong>ner</strong>het under 1970- och 80-talet förekom skarpa motsättningar mellan<br />
SAF och LO i sy n<strong>en</strong> på utbildning<strong>en</strong>s roll i samhället. Under 1970-talet var<br />
LO int<strong>en</strong>sivt <strong>en</strong>gagerat i hela spek tret av utbildningsfrågor och i syn<strong>ner</strong>het<br />
vux<strong>en</strong>utbildning<strong>en</strong>, vilket bl a LOVUX- rapporterna bär vittnesmål om<br />
(Lundahl 1997 s 150 ff). I början av 1970-talet, efter ett par års vänstervåg<br />
i Sverige och värld<strong>en</strong>, inleddes <strong>en</strong> SAF-off<strong>en</strong>siv för att återta det så kal lade<br />
prob lemformule rings initiativet, och skolans lärare och elever sågs som<br />
särskilt viktiga mål grupper när det gäll de att vända <strong>en</strong> negativ inställning<br />
till marknadstän<strong>kan</strong>de och företag sam het. Off<strong>en</strong>siv<strong>en</strong> följdes så småningom<br />
upp av de borgerliga partierna och bidrog otvivel aktigt till regerings skiftet<br />
1976. LO tvingades efterhand till <strong>en</strong> motsvarighet till SAF:s skolkam panj för<br />
att infor mera om arbetslivet från ett löntagarperspektiv. Under 1980-talet<br />
vann nyli bera lis m<strong>en</strong> mark, inte minst inom SAF, och under Curt Nicolins<br />
och Stig Malms tid var ton<strong>en</strong> mellan de båda organisatio <strong>ner</strong>na ofta frän.<br />
Nu lanserade SAF ett nyliberalt program på utbildnings om rådet; först om<br />
skolan fick verka på marknad<strong>en</strong>s villkor kunde d<strong>en</strong> på allvar bidra till<br />
eko nomisk tillväxt och konkurr<strong>en</strong>sförmåga, hävdade man. Konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong><br />
måste öka både inom skolan, g<strong>en</strong>om att höja krav<strong>en</strong> på elevernas prestatio<strong>ner</strong>,<br />
och mellan skolor g<strong>en</strong>om att bryta stat<strong>en</strong>s skolmonopol. Redan i<br />
KRUT NR 132
Change language