You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
”Äta bör man annars dör man” ett<br />
talesätt som är svårt att argumentera<br />
emot. För vissa djur räcker det dock<br />
med ett mål under en livstid. Låter<br />
det underligt? Professor Sverre Sjölander<br />
berättar hur det ligger till.<br />
Äta sällan<br />
Å andra sidan har vi de djur som är anpassade till att då<br />
och då få tag på ett rejält skrovmål av högvärdig föda. Här<br />
finns det många exempel i insektsvärlden, där blodsugare<br />
som myggor och andra ibland bara behöver ett enda mål<br />
mat för att kunna slutföra sin livscykel. För en orm kan ett<br />
enda stort byte innebära skillnaden mellan att kunna övervintra<br />
med livet i behåll eller att svälta ihjäl.<br />
Hos ormarna tillkommer dessutom en intressant specialanpassning.<br />
Bytet sväljs ju helt, och det innebär att det tar<br />
lång tid för matsmältningsvätskan att tränga in kroppen.<br />
Problemet har lösts, hos många arter, genom att ormen<br />
har långa tänder bak i svalget som punkterar bytets hud<br />
och dessutom, i många fall, direkt injicerar enzymhaltig<br />
saliv. Senare, under evolutionen, har denna injektionsmekanism<br />
kommit att förändras, till exempel hos huggormarna,<br />
så att de ihåliga tänderna flyttats fram i munnen,<br />
och inte bara injicerar nedbrytande enzym utan också<br />
nervgifter. Matsmältningsapparaten blir ett jaktvapen (och<br />
försvarsvapen).<br />
Äta under en kort tid<br />
Till slut har vi de fall där en viss ekologi erbjuder stora<br />
mängder näring, under kort tid. En sådan tillgång kan<br />
utnyttjas på flera olika sätt. Man kan till exempel vandra<br />
till den näringsrika platsen, och vistas där under perioden<br />
av näringstillgång. I de nordliga trakterna av världen finns<br />
exempelvis under sommaren en oerhörd tillgång på insekter,<br />
rika på fett och äggvita. Alltså kommer hundratals<br />
miljoner fåglar hit upp för att förlägga sin häckning till en<br />
plats som bjuder på en stor tillgång på högvärdig näring.<br />
Samma sak gäller polarhaven, men där är det inte insekter<br />
<strong>Kult</strong>. <strong>2003.04</strong><br />
utan små kräftdjur som är resursen. Valar, pingviner och<br />
många andra är specialiserade på att utnyttja den kortvariga<br />
rikedomen, till priset av att de måste svälta i många månader<br />
och - i pingvinernas fall - häcka under extrema klimatbetingelser.<br />
Fettförrådet<br />
Att ha nästan obegränsad tillgång på föda under kort tid,<br />
för att sedan inte ha någon föda alls under resten av året, är<br />
naturligtvis ett svårt problem. Men det klaras av genom att<br />
djuren under den goda tiden lägger upp ett späckförråd, som<br />
bär dem över svältperioden. Valarna äter alltså bara under<br />
tre-fyra månader på året, och svälter sedan, liksom många<br />
sälar, sjöbjörnar och andra djur. Intressant nog utnyttjar sälar<br />
och valar svältperioden för att föda upp sina ungar, så att<br />
späcklagret inte bara skall räcka till att föda djuret självt utan<br />
också att producera mjölk åt en unge.<br />
Pingvinerna häckar likaså under svältperioden, och lever<br />
i månader bara på kroppsfettet, stående på isen. Björnen<br />
och flera andra nordliga arter löser svältproblemet inte bara<br />
genom att lägga upp ett späcklager (och föda upp ungarna i<br />
idet!) utan också genom att dra ned på energiförbrukningen i<br />
form av vintersömn eller dvala.<br />
Människans anpassningar - en tropisk apa<br />
Sverre Sjölander<br />
Om vi betraktar vår egen art ur en sådan ekologisk synpunkt<br />
är det klart att vi är anpassade till en tropisk ekologi, med<br />
en ganska jämn tillförsel av näring under hela året, dag för<br />
dag. Den tropiska härstamningen bekräftas inte bara av<br />
arkeologiska data utan också till exempel av vår oförmåga<br />
att syntetisera askorbinsyra, något som en djurart bara kan<br />
11
Change language