I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

More documents

Recommendations

Info

30 3. Offentlighetsprincipens överensstämmelse med direktivet, motsättningar mellan svensk rätt och EG-rätt I föreliggande kapitel kommer jag att titta närmare på de delar av dataskyddsdirektivet som kan tänkas komma i konflikt med den svenska offentlighetsprincipen. Jag kommer att redogöra för hur lagstiftaren resonerat vid konstaterandet att ingen konflikt kan uppstå samt vilka argument som finns emot dessa resonemang. Slutligen kommer jag att titta på skillnaden mellan den svenska och den europeiska synen på personuppgifter. 3.1. DISKUSSIONER KRING DE OMTVISTADE ARTIKLARNA OCH DERAS OLIKA TOLKNINGAR Dataskyddsdirektivet antogs den 24 oktober 1995. Syftet med direktivet är att skapa en hög nivå på integritetsskyddet och på så sätt göra det möjligt med ett fritt flöde av personuppgifter mellan medlemsländerna. 46 Sedan det stod klart att Sverige skulle komma att ansöka om medlemskap i EU har två stora utredningar, med i grunden olika uppfattning om hur offentlighetsprincipen överensstämmer med direktivet, sökt anpassa den tidigare datalagen till EU:s dataskyddsdirektiv. När den första utredningen, datalagsutredningen, skulle ta ställning till om den svenska offentlighetsprincipen stred mot EG-rätten hade Sverige ännu inte blivit medlem i unionen. Dataskyddsdirektivet var heller inte färdigt så det utredningen hade att ta ställning till var huruvida offentlighetsprincipen, i händelse av ett svenskt medlemskap, 46 Se bl.a. Prop. 1997/98:44, bilaga 7, s. 231.
skulle kunna komma i konflikt med 1992 års förslag till dataskyddsdirektiv. 47 Det för- slag till direktiv som då var aktuellt skiljer sig inte nämnvärt från det direktiv som senare kom att antas. Förutom införandet av ingresspunkt 72, som behandlas nedan, har ingen ändring av betydelse för den föreliggande normkollisionen gjorts. 48 Den andra av dessa två utredningar, datalagskommittén, ledde till att personuppgiftslagen kom till och trädde i kraft den 24 oktober 1998. Regeringen och konstitutionsutskottet instämde till stor del i vad kommittén anfört i sin utredning SOU 1997:39, utan att i någon större mån reflektera över vad den tidigare utredningen, datalagsutredningens SOU 1993:10, anfört i frågan. Att lagrådet och flertalet oberoende experter tyckt motsatsen och att såväl utredningens som regeringens medlemmar internt var oense i sina bedömningar är något som inte haft någon märkbar inverkan på vare sig regering eller konstitutionsutskott vid lagstiftandet. Regeringen förklarar sitt ställningstagande med att det rör sig om en svensk grundlagsskyddad rättighet med lång tradition som är en viktig del av det svenska statsskicket samt att dess starka ställning och grundläggande betydelse är väl känd i övriga medlemsländer. 49 Det som diskuterats är tolkningen av sex artiklar i dataskyddsdirektivet, vilka beroende på tolkning kan vara till för- eller nackdel för offentlighetsprincipens fortlevnad. De aktuella artiklarna, artikel 6.1.b, 7, 8, 10, 11.1 och 13.1.g samt ingresspunkt 72, vilken också har skapat diskussion, kommer att kommenteras närmare nedan. 3.1.1. Artiklarnas innebörd, utredningar och proposition Av utredningsdirektiven till datalagskommittén framgår att regeringen gjort bedömningen att dataskyddsdirektivet inte innehåller någon bestämmelse som står i strid med offentlighetsprincipen. 50 Datalagskommittén som alltså utgår ifrån att det går att förena offentlighetsprincipen med direktivet konstaterar kort att anledningen till den tidigare datalagsutredningens annorlunda åsikt i frågan har att göra med att utredningen då hade att ta ställning till 1992 års förslag till direktiv. 51 Kommittén menar att Sveriges aktiva deltagande i utformandet av direktivet efter 1992 medverkat till en så betydande 47 1992 års förslag till direktiv återfinns som bilaga 3 i SOU 1993:10. 48 SOU 1997:39, s. 693 (Särskilt yttrande av Jan Evers och Rolf Nygren). 49 Prop. 1997/98:44, s. 46. 50 SOU 1997:39, bilaga 1, s. 713. 51 Ibid, s. 214. 31
Page 1: I ljuset av EG-rätten ser det mör
Page 5 and 6: Sammanfattning Öppenheten har allt
Page 7 and 8: 4.2.2. Kort om normhierarki och lag
Page 9 and 10: 1. Inledning 1.1. BAKGRUND Öppenhe
Page 11 and 12: orde alltså PuL:s hänvisning till
Page 13 and 14: Direktivet - Europaparlamentets och
Page 15 and 16: Det femte och sista kapitlet är en
Page 17 and 18: 2. Förhållandet mellan de svenska
Page 19 and 20: sekretessbestämmelserna. Kapitlen
Page 21 and 22: Genom den bestämmelsen undantas st
Page 23 and 24: av behandling och bedömningen ska
Page 25 and 26: Myndighet får inte på grund av at
Page 27 and 28: 7:16. I vart fall är det inte myck
Page 29: mindre än personuppgiftslagens. At
Page 33 and 34: att nya register skapades vars änd
Page 35 and 36: offentlighetsprincipen. Kommittén
Page 37 and 38: antingen inkomna dit eller upprätt
Page 39 and 40: Angående regeringens förslag att
Page 41 and 42: 4. Var kommer EG-rätten in i svens
Page 43 and 44: såväl nyare som äldre nationella
Page 45 and 46: uppgift att tolka EG-rätten, som i
Page 47 and 48: När det gäller samarbetets prakti
Page 49 and 50: Särskilt framhålls den fria åsik
Page 51 and 52: fördrag och andra instrument” oc
Page 53 and 54: EG-rättslig inverkan, vilket kan l
Page 55 and 56: 5. Avslutande diskussion 5.1. TILL
Page 57 and 58: som drar riktlinjerna för uppgifts
Page 59 and 60: egäras ut med stöd av denna kan n
Page 61 and 62: med stöd av den svenska offentligh
Page 63 and 64: SOU 1993:14. EG och våra grundlaga
Page 65 and 66: Nergelius, Joakim, Förvaltningspro
Page 67 and 68: LITTERATUR Andersson, Christoph,

I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?