Nr 5 november 2009 - Tillbaka till start

More documents

Recommendations

Info

14 TEMA Begravning Att dela sorgen med andra är en hjälp att leva och vara i den Har en kär vän eller din livskamrat gått bort? Då kan det vara skönt och få tala med andra i samma situation och känna att du inte är ensam. Svenska kyrkan Sollentuna erbjuder regel- bundet samtalsgrupper för sörjande. Text Ulrika Nilsson Lokrantz ulrika.kyrkporten@svenskakyrkansollentuna.com Foto och illustration Mikael Kiesbye Den förlamande smärtan har släppt och du börjar förstå och känna att livet kommer att gå vidare. Samtidigt värker tomheten och ensamheten inom dig. Vänner och familj som funnits där och lyssnat på din gråt och förtvivlan har definitivt gått vidare och du känner att du inte vill störa dem mer. Eller så släpper det onda aldrig. Du sitter liksom fast och kommer inte vidare. Du trodde att du bearbetat sorgen, men inser att du sköt den ifrån dig, bara för att upptäcka att den kommit tillbaka med full kraft. Då kan en samtalsgrupp där du i förtroende får dela din sorg med andra som också sörjer en bortgången närstående vara en hjälp att komma vidare – Det handlar om att träffa andra som är i en liknande situation och att dela din berättelse med dem och ta del av deras berättelse, säger Stina Holmberg som är diakon i Svenska kyrkan Sollentuna och arbetar med sorgegrupperna. Vad kan det betyda att få vara med i en sorgegrupp? – När man tar del av andras berättelser får man perspektiv på sitt eget. Jaha, kan det vara så, kanske man tänker. Det kan finnas många olika känslor i förhållande till den som gått bort, man kanske är arg på henne eller honom, och det kan vara viktigt att få sätta ord på det inför andra. – Att dela sorgen med andra är också en hjälp att leva den och vara i den. Om man vågar vara i sorgen och ta den på allvar, då gör den något med en och blir på sikt en tillgång. Men om man inte bearbetar sin sorg finns det en risk att man fastnar istället. Går det inte lika bra att tala med vänner och familj? – Jag tror att det är bra att göra det också. De flesta gör det nära inpå dödsfallet. Men sen blir det ofta tyst och då kommer ensamheten och saknaden. En del kanske tycker att de tjatat ut alla sina nära och kära. – Det kan också vara väldigt skönt att tala med främmande människor som inte har någon relation till den döda. Det kan göra att jag känner mig friare att ta upp olika saker. De blir inte ledsna om jag till exempel har negativa känslor inför den avlidna. Det kan också finnas hemligheter i min relation till den avlidna, som jag inte vill berätta för människor jag känner, men i en sorgegrupp kan jag dela det. Hur fungerar en sorgegrupp? – Man ses vid sex tillfällen under en och en halv timma. Varje gång talar man antingen utifrån ett specifikt tema (till exempel relationen till den döde, tiden då döden inträffade, vardagen och nuet, att gå vidare) eller så utgår man från vad som känns mest aktuellt för gruppmedlemmarna just den gången. Varje grupp lever sitt eget liv, med en egen gruppdynamik och olika processer som startar. Man vet aldrig på förhand om det skapas förtroende i gruppen med samtal som går på djupet.
Vem leder sorgegruppen? – Det brukar vara en präst och en diakon och deras främsta uppgift är att se till att alla får komma till tals. Som gruppledare ska man också informera om tystnadsplikten som innebär att det som sägs i gruppen ska stanna där. Det är också viktigt att lyfta fram att deltagarna inte har ansvar för varandra utanför grupptiden. Ingen ska behöva bli terapeut åt någon annan. Ledarna behöver också vara väldigt lyhörda för deltagarna i fall det visar sig att gruppsamtal inte är ett bra forum för någon person. Hur kan det visa sig? – Det kan vara om någon är fortfarande är allför ledsen för att orka lyssna på de andra. En sådan person kanske behöver enskilda samtal istället och då kan vi hjälpa till att förmedla kontakt med en präst, diakon eller terapeut i församlingen. Vem kan delta i en sorgegrupp? – Vem som helst som har förlorat en nära anhörig, vän, syskon, make/maka, sambo, särbo, barn, bonusbarn ... Måste man vara kristen? – Nej, men gruppen är i kyrkans regi och lokaler. Själv frågar jag alltid gruppen om vi kan avsluta med bön. Det är ett sätt att överlämna det svåraste åt Gud och få vila en liten stund. • Stina Holmberg, diakon i Svenska kyrkan Sollentuna och samordnare för sorgegrupperna. om sorgegrupper i svenska kyrkan sollentuna Svenska kyrkan Sollentuna skickar ut inbjudningar till alla som förlorat en anhörig skriven på samma adress, cirka tre månader efter dödsfallet. Församlingen annonserar också för att nå fler grupper; särbos, vänner, syskon etc. Den som är intresserad kan anmäla sig till diakon Stina Holmberg som är församlingens sorgegruppssamordnare. När tillräckligt många anmält sig, bjuder församlingen in till en grupp. Därför kan det dröja några månader från att du anmäler dig till att gruppen startar. Att vara med i en sorgegrupp är gratis. Vid behov hålls också grupper med särskild inriktning, i höst träffas till exempel en grupp med föräldrar som förlorat ett barn. om sorgegrupper i stockholms stift Stockholms stift har ett samarbete mellan församlingar som erbjuder sorgegrupper. Det innebär att man kan delta i en sorgegrupp i en annan församling och att man kan få hjälp att hitta en sorgegrupp som mot- svarar ens specifika situation. Om du har behov av att vara med i en grupp med särskild inriktning så kan du kontakta Svenska kyrkan Sollentuna som hjälper dig att komma i kontakt med en sådan grupp. Inom stiftet finns grupper för bland annat barn som förlorat föräldrar, ungdomar som förlorat en närstående, personer mitt i livet som för- lorat make/maka, sambo eller särbo. Läs mer om sorgegrupperna i Stockholms stift på www.stockholmsstift.se/sorg anmälan till sorgegrupp Vill du anmäla dig, eller har frågor angående sorgegrupper kan du kontakta Stina Holmberg, tel. 08-505 514 74, 070-235 57 56 eller via e-post: stina.holmberg@svenskakyrkansollentuna.com Det handlar om att träffa andra och att få dela sin berättelse med dem. ” 15
Page 1 and 2: Rotebrokyrkan 100 år Så gick det
Page 3 and 4: Redaktör: Mikael Kiesbye mikael.ki
Page 5 and 6: Rotebrokyrkan firar 100 år En star
Page 7 and 8: Små förändringar i kyrkofullmäk
Page 9 and 10: Gravstenen sätter man inte ut för
Page 11 and 12: ... om begravning, gravsättning &
Page 13: Eftersom begravningsprocessionen al
Page 17 and 18: café källan Ungdomscafé Biljard,
Page 19 and 20: Sön 22/11 11.00 Mässa Kjell Delle
Page 21 and 22: kyrka 21
Page 23 and 24: För mig handlar det om att be för

Nr 5 november 2009 - Tillbaka till start

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?