3-4/2003 - Tidskriften Röda rummet
3-4/2003 - Tidskriften Röda rummet
3-4/2003 - Tidskriften Röda rummet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
AVREGLERING OCH ÅTSTRAMNING<br />
Spridningen av det magra produktionskonceptet<br />
har i hög grad underlättats av den nyliberala<br />
politik som förts – mer eller mindre uttalat – i de<br />
flesta länder under mer än tjugo års tid. Nyliberal<br />
regeringspolitik har tre huvudkomponenter.<br />
Den första är global frihandel. Det är ett välkänt<br />
faktum att verksamheterna inom WTO,<br />
NAFTA, GATT, FTAA och liknande organisationer<br />
inte bara syftar till att ta bort tullhinder<br />
för handeln med varor. Viktigare är att ”frihandel”<br />
betyder upphävande av all lagstiftning och<br />
alla politiska beslut som kan utgöra skrankor<br />
för de transnationella bolagens rätt att investera<br />
helt efter eget skön. Det är genom att rensa<br />
bort hinder som miljöskyddslagstiftning och<br />
arbetsrätt kan utgöra, genom att tvinga reger-<br />
ingar att privatisera offentligt ägda företag och<br />
samhällsinstitutioner – och andra liknande<br />
åtgärder – som den nyliberala politiken på ett<br />
avgörande sätt bidragit till skapandet av dagens<br />
världsordning. En ordning där amerikanska,<br />
europeiska och japanska transnationella bolag<br />
fritt kan söka upp de mest lönsamma investeringarna<br />
och upprätta produktionskedjor som<br />
knyter ihop komponenttillverkning och monteringsfabriker<br />
i världens låglöneländer med<br />
utvecklingsenheter och försäljningsled i de<br />
industrialiserade kapitalistiska stormakterna.<br />
Den nyliberala regeringspolitiken andra<br />
huvudkomponent är avregleringen av arbetsmarknaden.<br />
Över hela den kapitalistiska världen<br />
så har regeringarna gjort hårda nedskärningar av<br />
välfärdssystemen och försämrat eller avvecklat<br />
arbetsrättslagar. Politikens syften är enkla och<br />
klara: öka antalet arbetare på arbetsmarknaden,<br />
förstärka deras konkurrens om arbetstillfällen<br />
och maximera arbetsgivarnas ”flexibilitet” med<br />
avseende på rätten att anställa och avskeda.<br />
Effekten är ett nedåtgående spiral vad gäller<br />
arbetarnas löner, förmåner och arbetsvillkor.<br />
22 • röda <strong>rummet</strong> 3-4/<strong>2003</strong><br />
Den tredje komponenten är permanent statsfinansiell<br />
åtstramning. Regeringarna i USA,<br />
Europa och Japan har varit framgångsrika i att<br />
minska eller eliminera budgetunderskotten i<br />
syfte att bekämpa inflation. Inflation skapar<br />
problem i det kapitalistiska systemet eftersom<br />
den skänker vissa företag fördelar i konkurrensen<br />
på marknaden eftersom de kan dra fördel av<br />
kortfristiga fluktuationer i kostnaden på insatsvaror<br />
och i priset på de egna produkterna. När<br />
inflationen begränsas eller helt undanröjs tvingas<br />
samtliga kapitalister till att reorganisera<br />
arbetsprocesserna i enlighet med den magra<br />
produktionens principer om de ska kunna<br />
konkurrera på de inhemska och globala<br />
marknaderna.<br />
De social kostnaderna för mager produktion<br />
och nyliberalism är uppenbara överallt. Sjunkande<br />
levnadsstandard och ökande ojämlikhet<br />
inom de industrialiserade kapitalistiska länderna<br />
och ökande skillnader mellan världssystemets<br />
centrum och dess periferi. Arbetare i hela<br />
världen har drabbats av sjunkande reallöner<br />
och tvingas arbeta längre och hårdare för att få<br />
ekonomin att gå ihop. De sociala skyddsnät<br />
som i olika omfattning funnits i de flesta kapitalistiska<br />
länder monteras ner. Varje familj lämnas<br />
åt sig själv, åt sin egen kamp för överlevnad<br />
i en värld som i allt högre grad präglas en allas<br />
kamp mot alla.<br />
Det hårdare konkurrenssamhälle som organiseringen<br />
för mager produktion som leder till en<br />
enorm samhällig osäkerhet vilket i sin tur skapar<br />
alla möjliga sociala problem. Den intensifierade<br />
konkurrensen om arbete, löner, bostäder,<br />
hälsovård, utbildning, med mera driver olika<br />
grupper av arbetande människor i konflikt med<br />
varandra – var och en kämpande för att behålla<br />
sin sociala och ekonomiska position på<br />
bekostnad av andra – och blir jordmån för<br />
rasism och främlingsfientlighet, sexism, homo-<br />
fobi, nationalism etc. En ökad samhällig acceptans<br />
av misär och hårdare levnadsvillkor i människors<br />
närliggande omgivning tenderar att<br />
göra oss mer mottagliga för manipulationer<br />
som syftar till att frambringa stöd för lättsinniga<br />
utrikespolitiska grymheter – bombningar<br />
och ekonomiska sanktioner som sprider lidandet<br />
över världen.<br />
KRIGSMÅLEN<br />
Den amerikanska ockupationen av Irak är på<br />
sätt och vis den logiska följden av den ”magra<br />
nyliberala värld” som de senaste tjugo årens<br />
utveckling frambringat. USA:s krigsmål är inte<br />
bara att få kontroll över det irakiska oljetillgångarna<br />
utan syftar också till en politiska<br />
omstrukturering av hela Mellanösternområdet.<br />
Bakom retoriken om att ”stärka demokratin i<br />
regionen” döljer sig det verkliga målet; att etablera<br />
stabila nyliberala regimer – regimer som<br />
kommer att undanröja hinder för de transnationella<br />
bolagen verksamhet, regimer som avreglerar<br />
arbetsmarknader och som tillämpar statsfinansiell<br />
åtstramning. Som tänkarna i Bushadministrationen<br />
ser det så är ”befrielsen av Irak”<br />
bara första steget i omformandet av världen i<br />
enlighet med deras vision av USA:s långsiktiga<br />
intresse.<br />
Det som arkitekterna bakom den amerikanska<br />
utrikespolitiken hoppas kunna vinna och<br />
det de verkligen kommer att uppnå kan dock<br />
visa sig vara två helt skilda saker. Fastän de<br />
amerikanska krigsmålen är i överensstämmelse<br />
med en fortsatt spridning av nyliberalism och<br />
mager produktion så kan de reella effekterna<br />
bli att vinstnivåerna i USA och den övriga världen<br />
faller.<br />
Man har valt att föra krig trots ett växande<br />
amerikanskt budgetunderskott. ”Kriget mot<br />
terrorismen” kommer bara att förvärra det<br />
budgetunderskott som redan genom recessionen<br />
bild: Lars Henriksson