Högström_Pehr_Bättrings-röst til det ifrån....pdf - EoD

2 HK X o )( .GG
som de tid efter annan obetänksamt rögt och utwist t den
tjenst, kärlek och förtroende, som ve woro stvldige deras
samr alla werldenes HENre och GUD. Intet folk under
solen hade af HERranom undsätt större och flera »välgärningar,
än detta Folket. Intet Folk hade ock uti hans heliga
tjenst warit mera »vankelmodigt. Denna gängen församlade
de sig inför HERrans GUDs ansikte, ändock mänge
ibland dem funnos, som uti en ftändelig afgudatjcnstworo
förfalne och insnarde. De utläto sig alla 'enhälligt wllja
tjena leswande GUD, ändock en stor del utas dcm med
jma hjertan höllo sig til falsta och bedrägeliga afgudar, dem
de i löndom dyrkade och offrade. GUDs mannen, som säg
denna deras ftrymtaktighet, förehölt dem pä GUDs wägnar,
det de borde rättsinnigt tjena GUD, sa framt de
wille at deras ttenft ftnlle behaga bon^m. De borde ei allenast
holla denAlsmätrige för deras GUD, utan ock i siciswa
wärket bortlägga ifrän sig all wantro och oiofiig afgu-
Dadyrkau. De borde bortflaffa al! afgudist styggelse, som
deras otrogna fäder brukat och ibland dem fortplantat.
Förr an de detta gjorde, kunde de omöjeligen wara stlck.lige
at tjena GUD som de borde, sa wtda HENren war en
nitälskande GllD, som ei kunde tola at de brukade den ringaste
widftjeplighet eller nägra afgudista konster, utan wille
sjelf allena ega deras hjertan, siunt allena blifwa uf dem
» sanningen dyrkad och tilbeden. Iosna ställer altsä i teras
fria wal, at antingen upriktigt tjena den enda sanna
Guden, och Mdes wara lyklige i tiden och i ewigheren, eller
, efter deras hjertans onda tycke, framhärda i deras afqndatjenst,
och dermed störta sig i et timeligtt och ewigt
forders. Tycker eder/ säger han, icke godt wara / at I
t/enen HBRranom? Ären I sa blinde och osölstondige,
at I icke knnnen fe, huru lyklige IärenjAkmge I upttttigt
tjenen HERran, samt huru olykliqe I blirwen. dä I holttneder
til edra fäders afgudar; har mörksens anda sä för-