Dijkman_Petter_Historiske anmärckningar....pdf - EoD

Dijkman
Historiske anmärckningar, öfwer, och af en
dehl Runstenar...
Henr. C. Merckell
Stockholm
1723

EOD – Miljoner böcker bara en knapptryckning bort.
I mer än 10 europeiska länder!
EOD bokens fördelar!
Få samma utseende och känsla som med originalet!
Använd ditt standardprogram för att läsa boken på skärmen, zooma och navigera genom bo-
ken.
Skriv ut enstaka sidor eller hela boken.
Sök: Använd fulltextsökning för enskilda fraser.
Klipp & klistra: Kopiera bilder och delar av texten till andra applikationer (t.ex. ordbehandlingsprogram).
Villkor för användning
Genom att använda EOD-tjänsten accepterar du de villkor som ställs av biblioteket som äger den
aktuella boken.EOD erbjuder åtkomst till digitaliserade dokument enbart för personlig, icke-kommersiell
användning. För annan användning vänligen kontakta biblioteket.
Terms and Conditions in English: http://books2ebooks.eu/odm/html/umub/en/agb.html
Fler e-böcker
Redan nu erbjuder 25 bibliotek från 12 europeiska länder denna service.
Mer information finns tillgängliga via http://books2ebooks.eu
books2ebooks.eu Umeå University Library
Tack för att du väljer EOD!
Europeiska bibliotek har miljontals böcker från 1400till
1900-talet i sina samlingar. Alla dessa böcker går
nu att få som e-böcker – de är bara ett musklick bort.
Sök i katalogen från något av biblioteken i eBooks
on Demand- nätverket (EOD) och beställ boken som
e-bok – tillgängligt från hela världen, 24 timmar per
dag och 7 dagar i veckan. Boken digitaliseras och
blir tillgänglig för dig som e-bok.

W M M l i e W M M M U N
feflDCC / och Af
M veh! MlnWgr, i M
Angäende dhe Uhrgambla/
i rtrft ;
i-HVv 8 - wft. - fe twii/
Uttzi äthssilliga MähS, .
9wax af man A r att finna vägoe cy fa förr funnigk;
om deras Reliqion och Cvangcliske Lährans W utht Sweria^ ftr»
komst / Tungomöh^ Hit / RunssaBowäfw-rsNampn och TÄ.l / fems
^ttogh / Commkrcier / och andra SieNMrUrSn Swea-och Giötaland tik the
Vthi Aft-ca/ A sim och i Europén belcicine Orter/ med hwad mchra / man "
säwähl afMkningarne/ som Ordesätttn cch Slafwclftrne/
^örmcdelft Stcnarnes jämbförelft har kunnat
inbcmpta /
Författar uchaf
PETTER DI] KM ÅN dtN äWtC
Äbr Chnstl 170S.
Car» Gratia & Privilegio S:x R',4 M/tfi
G T O C S^oTs»7
öch uplagt af c?. , Asngl. ?Vs5tk»
) Elvr»Hursmid. Finland Ähr 17*3.

iijp* -
W " M Hen
Ktonnäcktigste Zowmg,
Och ^
FRIEDRICH
den 1^ C/
WwerW, Döks och Mandcs
Konung:c. it. ?c.
UinHllernäd!gste Konung

Nllemädigffe
En stora och Högtbeprifliga
Näd/ hwarmcdh Eders Mongl.
MaMtt alla thcst trogna Undersa-tarcomfattar
/ gifwcr ock mig föreröSan
/ ot för Eders Mongl. Kkaij:ts sötter
fä detta ringa Arbetet mdläggia / hwilckcts
gän-

Uphofzman såsom han för dctta genom döden afgängen
åt I ock haswer det ät ingen lämnat / som
> det tiil allmän nytta kunnat befordra / sä haft
wer Eders Kongl. Maij:tL trogne Undcrfate
jag cg welat läta blifwa medh honom i glömffo
förglömt / utan för rädcligit funnit at utaf mitt
Tryckerie medh egen bekostnadh till Fäderneslandetz
tienst i liufct framgifwa. och oanfedt / cit
annat af mig här för ögonen stamställes / än nägra
Urgamla Swea och Glötha KonungarPes
^onumsnrer, lag menar / nägra grofN'a ©tåmyAoga
Stenar / eller Runstenar- € Ö aldenstund
the dock otwifwelacttiga bewiö och fanningzörn
innehålla af thctta landcts forne inbyggiarcs
vcjot till wiba afiägsne orter i wcrlden / sä wähl
igenom europén, foni Afien och AfVica. och således
cm Folkets stridbarhet / wänffap och förtrolighcts
band medh andra Landstaxcr / och förnämligast
om Lhristcndomcns upgängne / antagne
och meddehlte Lius / Folck och Länder emivan.ätffillige
omständigheter widh handen gifwa / hwar

af all thcit ftuderande Uugdomen / som flt Fostcr»
iandz Urganibla Handlingar älffar och ssiötcr /
myckcn bäde uplySning och nöije hafwcr at l
hämta / sä synes jag kunna uti djupaste unbcrdänighet
förmoda / thct Eders MvNgl.
Wamtt med sä mycket nödigare anlete warder
thetta Wäeck lätandeö för sig komma/ som jag
thcr-jawte et wördfult hierta uthi djupaste underdänighet
uppofrar/ hwar till jag en dubbel förplichtan
hafwcr/ sä i anseende till thct at jag här
i landet en inwähnare är / som ock ther till at
jag then Lyckan hafft at uti Eders MvNgl.
Maij:ts Arfiänder Uthi Hästen -Lassel wara
barnfödd. Then aldrahögste Gudh bcffydde/
uppehälle och bekröne Eders Kongl. K?aij:tt
mcdh all thcu Lycksalighct och Wählmägo / som
uppä mcnniffcligit wilkor falla kan / och giöre
Eders Kongl. Maij.ts Regemente högststorcrande
för hela närwarande werlden til ettönsseligit
cffterdöme och at alla effmkommanderne mäge

ge hafwa Mnad uti thcs ihugkommelse. Hwilkce
medh brinnande hierta och dinpaste wörbnavh jag
in till min döbh önstar
Ztormachttgste WldrMdigffe
Konung,
KderS Kongl. K!aij:t6
Allttundcrdätiigste och Trsplichtlgfie
Understte
HBNR, C, HERCKELC.

W IN OBSERVATIONES
Circa monumenra lapidum Runicorum gentis Sveogothie»
, partim religionem prifcam, partim anteriorum
temporum civilem ftatum concern
entes, eruditiflimos,
Et ab
AMPLISSIMO atj, CONSULTlSSlMO ASSESSORS
D O M I N O
P E T R O D1JKMAN
Antinuit.Uitm P.itria lufiratore indefeffo.
Siflgulari cura , a c ingcnii induflria colle&a».
T\"Um Svionum RUNAS, vir confuItiffime,pingisj
Artem devidam, credc , Iaboris habes 5
Scilicet antiquis Tu lumina clara dedifti
Scriptis, hinc merito Pindus ameiiusovat,
Quomodo fe virtus commendat, novimusj & Te
Defendit nullo frada labore fides.
Nota diu pietas, & rebus candor agendis
Praclarum Patrik promeruere decus.
Conftat, & Aonides folito de more fatentur
Te tempus veterum fxpe dediile libris.
Gothorum fane jam condita faxa jacerent,
Ipfa ii tu 5 Dodis nec bene nota vrris.
Ni

per Scriptorem fierent illuftria noftrum,
Eruit e variis qui tnonumenta locis
Per Te, Mi Dijkman rediviva eft faéta vetuftas
Atque fepulta prius nunc adaperta patent#
Utilitas Patrirc Te jain comaiovit, ut indc
Ingenium fciret Svecia culta Tuum.
Qua?Tibi grata dabit laudis & ainica favorem
Agnofcens tandem munia fa&a fibi.
Aufis liis porro pulchris, Vir Candide ma&e
Sic Te perpetuo Ttirba novena coJ.it«
Amica manu lufit
NICOLAUS CELSIUS.
Fök-

Körctaal.
Huruwal de i desie Antic;vc.Handlingar bekante intet be»
hKfwa sig »ned detta Sinne-werck bemöda/ jA har
jag likwäl för min egen hog/ at komma vnder närmåste
kundj?ap om de Swea * och Götha Run--stenars
beskaffenhet/Folckets Religion sch politiske besarne med
hwad mehra / mina meditationer der på i mänga ähr anlagdc/
och funnit det/ a» en hoop stenar ars opriste och huggne/ länga
rider för Evangeliske barans inksmst / en myckenhet sck
stdan/ jemwäl at wära Förfäders vthräg och rejor/ sä >^andz«
som Siöledes / nu i större / nu i mindre fläckar / äro skedde tl!
vthmanna-länder/ fä förr/ fom efrer cLhristi tijd/ til Åken, EuropjcifTe
långt aflägne orrer / famt Africa, särdeles Tingttana,
det är Mauritanix iland/ deräst Qtådeirne Tunis, Algier, Tripolis&c.
belägne ärs. Til Grekeland / Grekiske hafwet/ GaUIeen^Ga^
I^eske hafwet ( Städerne Sii^^s^Jjiäis, Sidonsjgio eller Haf-,
rvec in til Sidons gränyor/ det de pä den tiden kallat Sidona- ^
Garn , Sodom , Gomorra , Adama, Zeboim, förr än deras
undergång skedde/ ( hwilken traÄ nu kallas Lacus Asphalcites )
Judaland / Jerufalem, samt de länder / hwilka vthi Aposta
gärningarna och pingesdagz Epistelen / Aft: z. stä ovnämde /
hwaribland man stnner / at landet ?ontus nämnes/ jom ligger
kring jwarta Hafwet/ «fcer Topographorum och andras beskrif?
A - mn- v

Företaat.
tungat / innom Galatien, som Paulus talar om i sin Epistel til
Titum * capitel / Phrygien, Lydien, Propontidemod? Bosphorum
Thrtcium, deräst gweor och Göthar tilhöllo i nägra hundrade
Shr / Myten , Bosnien , Dalmatien r ( deräst Titus predikar/ )
I.omdardicn, Spanien, etc.
Ech som man säledes fär anledning af Runstenarna/ ae
rvära förfäder giordt fina refor och expeditioner til de land och
orter / deräst IEsus Christus predikade / samt vnderrverck giorde/
som ock Ztpostlarna/ efter Hans vpfarelse/ hafwandes paulus
predikar Evangelium om den korsifäste Christo vthi ;6 Shr/
der i -L-änderne / dyr och dädan Swear och Göthar foro/ en
deel sig ock der til doos nedsatte/ som klarc är at stuta vthaf
Lvästgöca Lagen Arfd: n flock/ och de ord: Jngsins mans arf
takir lheu man i Girklandi sitter/ som de ock elljest annorstädes
sig nedsatt/ hrvilket fins af Rälsta Runsten i Eggeby Gokn /
LZpland / ar en Swenff man £«>*, sum wäster sarr i TbingA.
Landi vthi ABca, HwUken taira, eller är minstone hans joner/
har wartt Evangeliske / der man fluter af böneformen pä stenen
Guä bialpi f*tu! der är/ Gud hielpe Siälen. Af hrvilka och ste-
re omständer der ryks säkert kunna rros/ at genom de com»
inercier > vmgänge och samtal Srvear och Göthar hafft med
det midellandiffe folket/ och deK naboer fä hoos I»dar/ som
Greker/ de ock hördc/ samt fedt deras Gudzdyrkan/fÄ ar man
incer lä ^kiälalöst skulle kunna säija/ der Evangeliska Läran
rvaric vthi Srvia och Göchaland kunnig vthl fcculo, til det
ringaste/ iecundo , eller andra hundrade ahret efter Christi fö,
delfe. Hrvilkev mening ArcKe - Biskopen och Upsala Acadömis
Pro-Cancellarien Högrvördlge Hen Do&or ERIC BENZELIUS bijs
faller vthi sitt Epitomc Hiftl Lcclefiafticx, deräst han Qtn Religi»
ene

F öreta as.
ons wärket / här i Swerige vthi feculo primo, eller första hundrade
Ahret efter (Lhristum / sä talar: Nec prohibcre videtut
qvidqvam , qvominus affirmari poffit, etiam Svecos aliqvo Evangeli-
er dodhinae lujnine., hoc feculo & feqventibus colluftratos, allege.
randes jämwäl sramledne Secreterarens och Hiftoriographi (Drnhielms
Hiftoriam Ecclefiafticam Sveogoth: iib. l. cap, r. Sammaledes j"dt
man af sramledne Biskopens i U)iborg / Gal. Doftor Pctri
Iöängs Hift: Ecclei: part: gen: lib: 7 Obj: z. honom J& ftatuera, der
öst han talar om Christendomens Run-stenar: Namnon uno temfore
eos efle ere&os facile arguit di&io , ftylus & charafler cjvte in
eis multum variant. Qvod autem iinguli , aut certé pleriqve ante«
vertant feculi noni initium &c. U?arandes hans merkelige nota-
hk mening/ at Christendomen har warit inne har i Sweri#
ge/ längt för feculura nonum, eller för 9»o:de Ahret efter Christi
börd. Det kan man ock ey gä förbi/ at gifwa til dem
wid handen/ som i deste gamla saker fimia sitt sinnes nöije
och förlustan / ar pä en deel Runstener finnas andra och»
främmande länders tungomäls charaéter eller bokstäswer ibland
rvära Swenfka Runor inblandade/ dem de intet kunnat fAde
af. sig sielfrva/ vtan antingen dem hqtfördt ftän främmande
och annat spräks folck/ eller at en dem lärdt der vche/ och
sedan hijt ned insatt.
N7itt vpfät här wid är'/ at gifwa nägon liebhaber til
fälle mera sanning / wid wärtey omständeligare becrachtan /
til tidernas och Historiens sammanbindande/ i dagzliusec communicera,
hälst denne mödan tykz hafwa med stg sä stor nytta
/ som andras sinnes ängzlighet om nättast beskrifwande af
främmande länders Zxyrcke- och werldzlige ttat.til det ringaste/
är vpsätet ostraffeligit/ ey stridande moc Shristellg Håra och
A z Dygd/

Företaat.
Dygd / iag och intet difputerar nägon annors mening / vtan
garna frögdar mig af bättre rcmonftration» den iag för milt
deel högt stal rvärdera.
Rune-ritningarna har iag ftelf til stos? deel pä marken
ögnat/ och genomläfit/ dels ock betient mig af de framled»
ne / jamrval ock nu för tiden i lifwet »varande Herrar och
lNäns uthgifne Runstenar och obfcrvationes. ja som fordom
Aongl. Antiquarien Arcbivi Secrercrarcn Sal. Laurentii Buraci, An-
tikvarien Johannis Burxi , biskopen fordom Högwördige OoÄor
Väng;/ etc. ^iickaclis ^'atrranzii r Secreterarcn Qflhl. Hadorphii »
Profcsforerna 0a^ ! . Doftor Olai Rudbeckii , odt>

In Nomine Domini.
Jllmånnclige 2tnmärkningar / om / och i anledning af
Runstenar t Srverige/ vthi gemen/ deras a rira^
Runor/ och rätta bekante Alphabeth, däGwiar och
Görher brukade Runska Stafwarne / i fortia rider/
deras vthtog ock resor har ifrån Sverige och Gö«
thaland/ til vchländj?e längt bort belagne orter/ sä rväl
för som efter Christi födelse.
I.
Unstmar i Swcrige finnes förnämltgast
wara twänne flag l anseende
nl folcketz ålder och rroo/ Hedniskas
och Christnas/ bägge medh Runska
ftafwar ritade ( mäst vthi ormars och
örakars bilder/ wettandes man at Ormen
kallas ock i Gudz Ord Drake /
. V- viup. ii. v.7/ 9/13/17»
2.
„ Är til acktas/ at alla ^unorne aro ritade eller huggne/
pa stenarna/ lika langa / hwar af kan marckias / at Runska
Språket här i Swerige och Götha -land har haft fin
egcntliahet / som ock inrer sin härkomst iftän / eller a' anbra
tungomahl / derföre man ock finner/ at deras ^ipha-
A ; bcth

6 G K G K
beth intet stämmer öfwerens til ordning och ltud/ medh de
andra språken.
g.
Finnes af Stenarna / at stafwarnas lika ritning tit
längd är worden kallad Rim / som i jfft rum stal »tji
warda / hwar vthafman har orsaken/ hwarsöre Runftafwarne
son: waritde gamlas Almanacka och ännu finnes boos
en deel Bönder/ och andraCurieuie, warda vthafsomlige
kallade tiim.ttsfär, der af/ aiiegoricé ellcr lknelse wljs /
ger man / da verfcr flriftves / at han skriswer Rtm/ wäl
runa sigh/ jämna / jämnka/ at det är lika.
4.
Runstenarna wilia fuller somlige stiga ach ttl tiden och
oldren der inedh / at de Hednisse ssola fora guden i hur»,
som de kalla / stiöldmärkc / hwilket sins pa stenarna ath.
skilligt sätt huggit / doch medh en Figur af oformeliait
kors l wtd en ring / tntct sadant i korKwts hopfogat/ »om
ellieft IEsu Christl korst-figur / det man til Exempel secr pa
Runsten vti Merwalla By och Sila Sockn Södermanland/
somasKONgl.^ntiquilerz iiecrerersren Wälb. H. ^eringlk slck
är aftltader. Men den föregkfne grnnd-skllnaden tyckz intet
aldeles wara säker; Ty Runstenar i Christendomcn
satte / fora äfwen ibland ladan gammal och grof Korstfigur
/ som är til see/ för vthan flerestädes / pä Ubby Sten
i Upland/ Närmna Sockn / pa hwilken star den Christna
Bön/ Gud. hiaibifiiu, dtt är/ Gudh hlclpe Stälen/ hwtl'
km Sten är i Christendomen opsat.
5.
De Runstenar/ som hafwa vthi sina ritningar andellga
ord/ som Gud, e«, Kin/i eller Gtriftj ant,
9»tht hont, at, oth, othin, jtal, /-/, /?/, //, filu,ftlu,
bimt*

D O G A
himeriki , fialfi brun, olum Kriftnom fialom , jätNWäl OCf
Latinffe ord / äro efter Evangellssa Lärans lnkomft ritade
och vpreste.
6.
De Stenar fttn ha^lva Rune«ritarnas uurs, F*tr}
tgulfur, vtfti, Fair, sampt uf/iem namn / sorvthan andra
flera/ äro jämwäl vrbt Ehrisiendomen huggue/ hwilken
c»blervarlon der medh stl?rck's / ar pa en deel af de
huggne Stenar finnes den ^brMna Bönl/ at de bedet/ det
Gudh w;Ue bewara teras Slätar.
74
De Stenar som föra Korsi-bilder/ Ktackor/ Rökelfekar/
Menniskio-bilder / ritade eller huaqne som de gamla
Kyrckebilderne / äro jämwäl i ChrMeudomen sam / och
mycket efter den RomersteKeysarens Lonkanuni Magm thd/
den somlige föra in pa Chritti ahr ?io/ andra 116/ och tif
ahr;4'/ da han / ester som Hlftorierne förmala/ dödde;
Hwtlkcn vthi ett Krig emot Maxenuum de Christnas förföljare/
förde ett korfi tckn a !ina Fanor/ medh ord: in hoc
figno vioccs. Denna Keofare/ s.Iger petaviuj, de strada,ttxmi
född i Britanmcn, ahr

s G G A G
des denne Biskopen uiphua verrerat Nya Testamentet israi
Grekiffa Språket in pa vthländska Göthstan / der af et
Exemplar fins medh forsilsrade Bokstäfwer vtdi Uplziz Acz
äemia: LibUolKeK, som ärelhest for masga ar sedan astryckl
9»
Det är ock til marckm/ at pck somliga Runstenar fin
nes twänne ja tranne Run-stafwar tilhopa runde/ p,
Grnndstafwen /, eller til Ar, Ath, ot, or, &
Och sadane stafwar fins pa Hargs Sten t Upland. Hwa
af man nuet stal lata sörwirra jigd/ at de öka det rattt
gamla Runssa ^iphabenrt, hwilket af soinhgc Amiquaric
itacucrci beslä allenast af 15 stafwar / af andra igen 16.
10.
Sasem det fins pa en decl Runstenar/ jour fala, jurfal
fara, det är: Jerusalem ock Jerusalems farare/ de son
reste ttl Jerusalem/ til hwllken ort Arabien war beläget
paSödre sidan/ och hariSwerige/ Göthaland/ Km-oct
Estland äro ra atbskillige tider / sa wäl nlbaka/ son: nar
mare in pa osi < sundne i Skogar och pa Äkrar Arabist
penningar/ af dem jagh ännu twcjnne haswer/ med Ara
blst ^ircrsrur stämplade; Sa tyckz intet wara ifrän san
ningen 3hmr, om wij skulle balla före/ at wara Swec
och Götbifke Rune »män wa it til rljka Arabien / som der
.Heliga Sknft kallar Söderlandeu / ester det lag Söde!
vth isran Jerusalems Stad.
11.
De Runstenar/som haswa stafwar stungne eller märk
te medh en p«nd eller prick/ ibland twa prickar / tyckee
wara opreste sedan den i-»rmsse och defi c>rimoni3i>s?cBudz
tiensthäri Riket antogs/ da de tiders Kyrcke-Förmän
palade Folcket at öka pä Runsta alt til 14 bok.
stafwar;

A G A G 9
staftvar / och det mäft för Cifioiani eller Calendaru skull/
som innehölt ahretz dagetal/ samt Helgonens namn/ hwav
efter deras Fester och Helgder stulle firas ahrligen / hwtlka
eftcrlLaur ffc namnen/ skulle med Runske-staftvar vchköras.
jL)ch seer nian as Do&or Micrar111 SyntJgmate Hiftorico»Eccletiaiitico
a t ahr Christi 655/ har Pawen Virsiisnu! campsniu,
pabudlt/ at att de Chnftnas Gudztienft/ och ceremonier
der wld/ stulle hällas och vthföras med Latmstt tal.
Af detta tklfälle förökade sig Runsteliafwarneö tat/ fom
bcrättes af de Lärda / wara stedt pa Island/ ahr Cbrlstt
»o?!/lykformigt det Romerske urhaf en benamd
Lmuncj Frod.*. Nu at sädana fata fölgt det Runske
b--r«r bär tSwenge finner jag at den berömlige ^Nkiqvzri

l. Ordinarie tftän höger och til wänsttt.
-• Förwande/ eller förwändt ritade/ elliest Mande-Rw
nor kallade.
z. Stup-Runor/ wände op neder.
4. Med en eller Lwa prickor stungne Runor.
5. Ctt särdeles flag Helsinge.Runor/ som nro ritad,
vthan stafwen /, //, om hwilkas art fordom prvtessorev
Md Upsala ^cscjemi-Hr.^iaZ. Qe!liut,tteIgnZuz, er
liten 1'r-z^-t lat vlhga inlikuleraci, Oreacle, Hclfingicac rcdivivapj,
hwllket notabic arbete dest Son ?rofe^oi-en wid be
rörde ^cgdcmiz Olaus cciOus bcrättes hafwa vth
wercket at fullfölja.
6. Wl! ock för det 6 föregifwas/ a t pa nagra stenar ska
finnas uipbiiac Runor eller stafwar/ samt andra Öster-Landi
vingars bokstafwar inblandade/ hwilket de med sadanestaf
war ritade stenar wisa / det ock nar den händelsen pa nagol
sieen sig yppar/ flal anmarckt bli/wa.
'5.
Det giör ock icke ringa til Rune-Folcketz Historie,
om deras resor/ at man weet och odserverzr, huru läng ttj!
pzlserst tftän Werldenes Skapelse / och til Christi Börd^
den de lärde tide-räknare saija wara skedd ^nno k^unci
,947/ och när man lägger til IEm wandrtngz ahr/ paf
Z4/ Aiöra de til innewarande 1109/ f

O O O G TI
hielper icke ringa / det man har cognition af gamla och
nya Testamentes Kyrckio- samt werldzlige-Historier) ja at
man har sig bekant wista tiders om-och fram-lop. Tll
erempel / at weta nar so>n Swear farit här iftän ti! 6odom
od)Gomom land / som namnes pa en Runsten t Åkers
SochN Wid Strängnäs / och fins Vthl Herr Sccreteraren
Permg k-Öldz lilrbe Notis öfwer Viram Theodoric! Re^is, sä
måste man läsa det 19 c->p. r MostsBoks/ da man far uthaf
8/nckrcinlsmo see / nar det vthtäget ffedde. Sammaledes
om man wil weta/ när wära Förfäder farit til Tyn cch
Sidan* Stader / jamt Sidona Garn, det är Sidons Haaf
eller stora Siö ; sa' ar det twliwels vthan ffedt) förr än
summa Städer förginges/ fast de ock sedan farit til de
Länder.
Grund - stiftven i Runstan ar stafwen k, som fordom
kallades u, oppa derna slödia sta alla ^urern?, eller de
andra stafwarna / sa at i hwarie Runa finnes stafwen y.
,8.
När man den grunden weet / sä kan man / genom
noga achtsamhet oprlra Helsingste Runorne/ hwiika eljest
äro til sina figurer skilde ifrån Swia och Götha Runor/
(doch tror jag at naare stenar vthom ?>-nv»nc.--n Helst »igland
larer hafwa dem) och genom stafwen u eller / ratta
ttljättlande reducera» til de rätta S.renste Runor.
19.
Sasoin dek torde mången orimligit förekomma / at det
Swensk Götbiske Folcket skolat i sädan myckenhet gadt v' här
ffttn Swerlge och Götha-land/ bort til fä aflägne crrcv/
få jötswmner dtt twtjwelömäl/ sa wal as stenarnas o-
B 2 mn«eo

ti
nimcmer, af dcm fast mänga sörderfwade äro/ som särdeles
den omständighet/ at har t Upland / vthom de öfrtge ero
Vl icierne, sinnes nästan ingen Sochn til det ringaste ick
har sin Runsteen/ ia luaugestädes?/ 4/ 5/ W til förtl
gandes den myckenhet/ som wid Evangeliske Lärans in
rättande/ och sedan/ efter handen kullkastades/ och til pri
vatos uius anwändes / hwllken ruin ehnrn den för fttu
särdeles orsaker/ doch vthan atancka om Stenens lnnehäld
fantt de§ Historiste nytta i framtiden / vthi god menim
skedde/ sa ar likwal en stor och fåfcr materia förtagen ti
Swenste Historiens förrtga tiders sanning.
20
Vthaf stenarna tycks ock kunna marckias/ at de gam
la Rune-Man intet gierna öruktit zcmin^rionem coulonzn
llum ttf en art/ vthl >lomin>!?>.>5 eller Stain or
den/ vtan i compoftris, der som förra ordet slutit sig me!
en confoname, och det efterföljande begynt af en lika / tt
finner man af Runstenarna och gamla sagor/ at i stalle
wtz nu fäya och stnfwa/
Thenna
Amma/ .
Assur/ hafwade
Alla/ ^stllfwlt'
Dotter/ f och
Sönner/ - ,j / talt/
Ihan-a, Thåns-a^ Thns-a>
Thirtt-, Jhina, Ikiji.
Am.
Af. ur,
Al- 4, Uli, o//, Siogu'» al, a
Dothr, äotiry dotr>
Sunir.
Orsaken här til tycks/ oförgriyeligen / warit deras natur
ttge sätt at staswa/ vthl hwllken de den reglan estcrfölgdt^
at i tet vhrsprungz ordet/ som en conlousn» kommit emellar
twann

G O G G N
twanne Vocaier, hafwa de vthi stafwandet aldrig fogat
conionanten ihop 'med dm följande vocai, vtan den föregående/
tt! erempef' Asur, fem wtj ssrifwa med dubbelt
s/ Assur/ stafwas sa ratt a's-ur> och da höres vthi pronwamon
som det stulle wara twanne!, och tyckz/ om
Matt Ma PKiiolo^ic- tala / at As ur ar Nomeu compoficum,
det ar fadant / som bestar af twänne sammanfogade ord /
As, bttydandes stor/ starch/ alzmachng/ och ur, daftlg
N?ärctande rörelse / eld/ rvaldig. Samma beskaffcnbet
ar med de andra orden/ ib*» a, a m-a, ui-i, (dot-er,
ftnare tidernas med E. ) men gamla tiderna/ dotr y warandes
intet til neka / det icke senare tiderne indragit Zem-n^tioncm
c««^sc?nunrium, tll ereMptl / Alltr Nordrnenn bafa
bann fina forjngia ok arnwd.i. item, Gobbe, Gobbum, Kapp*nt
tiggiA, Unnt, som ratt ffrifwes/ Altr man b af a han (fc.
21.
Sa tienar ock/ til förståndet af Runstenarnas innehäld/
samt knnssav af Swiar och Göthers vthlandffe resor/
det man har och giör sia bekant/ huru de haswa har hemma
kallat de vchlandste orterne/ dtjt de haswa farit/ sa
wal Landz/ som Siö-ledes/ samt hwad de kallat fadana
til främmande Land farande pcrfoner I aldenftund af Mk
orternes kundskap/ samt vmgänget med folcket pa dc trammande
orter / ( hwilka aro och hafwa want til en del de
samma/ fom Christus i sina kötz. dagar wandrade vt b: /
med kraftig Salighettnes Lära / derest ock Hans Larjun»
gar/ efter Hans vpfarelfe predikade vtht Secuio pnmo,
soln widare vthaf Apostlarnas lenvernes beskrifning kan
intagas/) och folier/ at de bar ifrån farande til de orter
fadt och haft kundstap om JEsu Lära/ den de W återkommande
sin siächt och wänuer coromuniceradc. .
B 5 Na-

«4 O O O ^
22.
Några främmande Orters Swenska namn som fine
pä Stenarna/ dijt de haftva ref!/ samt nagra andra ord;
joursaU, jtnaU, dct ar Jerusalem / Huswud-sta<
den i Iutesta Landet / Canaans Land / ellieft
larftma.
Sid oka Garn. det åt Staden Sidons Haas eller S:ö /
ordet (um, hoos de vbr-gnttlla Swenskar betyder
Siö / hwar om wldare i sitt rum.
Gir ka , Gir k* a, Gtrkalant, / Gir ku, / Gtrkum , Girk ha , dc
är Grekeland / som hörde vnder den Grekiske M >
n«»^chicn, derefi Alexander Magnus reZerade/ fotii
w!dare i sitt ställe skal rrmonftrer^r blifwa. £K1)
seer man vthi dc gamla Swenffa Htstorierne/ det
de Tagor kallade/ at m»tc Gr-rcnm, cflrr bet E>re
kisse hafwet är af dem wordet namndt Gr.k<
var.n Laf.
Srmgata, det fa NU Provincicn Semig3llen i Poh!tN»
ihumisnU; Dumsnäs / defie finnas pa Landt-ekzfkorns
wara twänne / err at Knnske sidan / det andra op
t Norsta Slön/ emellan ^oröcsp och Wardhnus.
Ungulant \ Lands?(1p t Africa, vä Latin Tmgitana . fottt
ItngaUnd ( sins vä B >rari Luttdt• f harra, MClt NU lNNthafwes
detta Land af Turcken/ och kallas
r'Z, derest Staderne Tanger, Ltxa, Volubiiis, &c,
belägne aro
g-intar * t tg^m«ra, dct är Galtlcresse hafwet.
S stum a, Sutumj Sodoni.
2ert»

D 'D A D *5
Ttribin*, TfriÄi, Ty;i Stad/ Tyi-by, fom strtdmie ilVO
fordom kallade £«, byar här.i Swerige/ Gäfleby/
Arboga by/ Wäster t byn/Öster l byn l Staderna.
Holmgartb, Holmgärd/ dct är en Landz»Trzt|t
som Konung Haldan den gamle af Swcnge reste at
ächta sig Konung dotter dotter lftan
Vthtydning pä deras almänne Ntimu/ fom foro här
Män och ttl vthlandffe orttrne / fora finnas pä
Runstenarna.
Grikfur4, Grikfari, kallades den som reste ttl Grekeland.
Afuf*rå, den som for har lfran til A fan.
Utfifara , Mat/ifor a, den som for tll Landet MyGen, som
flat legat i mindre Åficn.
ibifai.fur, 7kells!i!r--farare/ den eller de som reste har ifrän
ttl Thcflaiien, ett Landskap vtbt Afien den lnindre/
som wldarevthi sm rum stal bliftva omtalt.
23.
Wld orden Tbrak , t bruk , Tbreka, Trikå, thrlhiar,
Onda 7 braka, fbltt filMes pä ätffllllgt sttNNV / är tll ohfervera,
at de bemärckta Hieltar och Slaqz- kämpar / sa at
Man met mä tänckia/ at der mcd förstas Orm/ Drake/
eller

D D G D
eller något annat Dmrs Kgur pä Stenen/ vtan en ftlino»
dlgheh bcstriming af de Personer/ nl hwilkas åminnelse
Stenarne opsatte bltfwit.
24»
En notahei anmärckning N-Nd Nune-Mäns Historien
ar ock det/ man har 1 anledning af de ord pä Stenarna/
Bro eller Bru ger a, geara, det nr bro giöra/ at wid den
Sten/ eller wld den By loin kallas Bro/ har warit/ som
ock är ännu för tiden cn eller fiera Jord-högar/ eller finnes
ttl det'ringaste nägra der af/ som inan widare
hur om ffal förmäla wld Bro Kyrckemurs-Sten i llpland
och Bro -£)arad.
25.
Det ar ock för de i gamla Historien obekante at märtia
I ar cn hop Stenar äro oprefte til deras åminnelse/ som
fartt hur iftän Swea ^ och Gock)a Land/ hwuka blifwit dep
vtbe döde/ och invet liggia begrafne wld Stenarna har in-
Rikes.
26.
De Runstenar som föra namnet Brufi, tyckz oförgripeliqen
wara opsatte efter Kyrcklonee Lärare 8an^t Anrbrofii,
Bli ropens 1 Staden Mciian tljd/ som lefbc vthi Kelsarens
Vaicminum dtN fÖtf}(^/ Gr?riani, Vajtntini*ni den andra 6/
och TheodoHi tider / ifrån abr C Kristi r?/ och til 4!?/ der
om mera wid Nnnsteen / som står o södre sidan om Gäsie
Stad/ och i detta arbete finnes
27.
Man finner ock pä somlige Stenar / förvthan Ormbilden/
kiZurcrafDmr/ sajom Hastar/ Hundar/ Lehon/
Kam-

O G O G »7
Kämpar/ Swärd/ dem d^hwilka tticrvAl^pKics bcsknf^
wa / föregtftva wara mooumeur af deras Sinnen och
förde Embcte/ til hwilkens ähre-minne Runstenen ar
vpsatt. >
28.
Safom en deel Stenar lnnehälla Grekelandz namn/
d^t Swear och Göthar farit/ fa giör det icke ringa tii
Hiftörlens kundstapz inhämtande/ at man weet hwareA
Grekeland är beläget.
29.
En deel Runstenar wifa ock/ at sedan Kyrckkor och
Kyrcklogardar blefwo har i Swea-och Götha-land in^
rättade / är ännu NunsVa !>lcr»ruren brukader/ det man
finner afForfa KmckerlngvtblHelsinge-land/ en Grafftcen
pa Steentorpa Kyrttegärd i Wäftergdthland / Skaraborgz
Län/ item af en Runftecn pa Botkyrckegard i
Södermanland/ Bogesnndz stenen/ foin fin6 vthi Sak.
Verelii liunvArspkis, 7. (Isp. pag. iOi. JCUUVdf
af en Grassteen pä Ckerö kyrckegärd i Mälaren/ ech siera.
30.
Det befinves ock/ at wara Förfäder hafwa inhuggit
Runer vthi Bergen / om sig/ sin flacht och wänner/ som
Diunc-berget wld wäster Stuket i Upland/Berget i Hnusby
Langhundra/ icke långt fran Wackerberga-bv/ Berget
wtd Fällebro t Täby Sochn/ Berget wid Nora.by/
Dannery Sochn/Berget wäftan SödcrTällie ftad/ «t

*8 G G G G
Zl.
En deel Runstenar wisa ock/ at den Evangeliska Läran;
warit Kär i Swerige inne längt for än Kyrckior begynte
här at byggias.
32.
Emellan de Swcnste och Danste Runstenar som den
lärde Antiqujrien Olaus Worir»ii>* ()(]V låtit 1 fttt ttzd gtN0M
trycket vthqä/ finnes den olikhet/ at wära äro ritade cllet
knggne måste, delen med fnlkoinlige Orm-bilder/ Krmehufwuden/
stiartar/ klöfwar och lotter/ men de Kanske
dem jag icdt vlhl ¥ormn arbete/ intet fri/ hwilka
llkwal ibland annat nämna medRunsta stafwar Knjir,
Mat i a, Kyrki.i, Krijl Marie Son, Ave Maria, requiefc.it in
, Gud bij lb i hans ftl\ H/er ligger tinnar, Maria ha de
syl, fem med mera km, lasas vthi forberörde Cunrufe
Mans TraéUc» kunnandes jag intet neka / at här i Swe.
rige/ siimt Götha land finnas Runstenar/ vthan Ormbilder/
doch i paraiiei imicr allenast ritade med Runor/
som til Exempel af Hcrenc Steen i Wästergöthland /
hwilken fins vthi Vcrciii Hervarar Saga/ samt flera»
33*
Helsingelandz eller Helsinge. Runor beträffande /
sä finnes deras stenar innehalla förnämligast twenneflagz
Rune-ki«u5ei-, det ena likt de almanne Swea och Göthers
Runstaftvar/ och det andra fem bar någon swarbet
med stg at läsas vthan mavu6u«iya och nyckel / hwiika
likwäl r^tjucers, til rena staswar genom staftven u, det
är 1 tilsättlande/ om hwilkas art och btstaffenhet/ den
em Askar denna wettssap/ har til at fa vndcrrättelie af
dtt

G G O O *9
det I
nmg och räkning at Christi Födelse inföll Anno Mundi,
eller pä werldenes ahr z?47 / och man der af wll draga
'656 ahr/ som woro emellan Skapelsen och Syndafloden/
sa blir tfran Syndaflodens flut / och til Christi Börd
*>9*. ckhr / ^war til när ma,» lä gger 1709 ahr / som är
ährstiden efter Chnsti Födelse/ sa seer man Runstenar»
nas älder/ de Hedniskas,»47/ wid pasi/ men the
Christnas allenast ungefär 1709 eller 170S ähr / och der
vnder.
C, ;6. As

G O D S
36.
Af Runstenarna finner inan ock / at Nunffan är
brukader långt in vthi / och efter Chriftendomens inkomst/
som wldare bekräftes af böner ined Runssa bokstafwar
skrefne och i ChriKendomens Församlingar brukade/ jämwal
af de Runffa Almanakar / vthi hwilka de gamla
Helgons LatinfFa namn finnas ftrefne och tryctte mcd
Rune-staftvar/ och ännu behällas pä Rim stafwar/ fa
at Runssan lntet kan fatjas wara vthi Konnng Olof
SkottKonungz ttjd asskaffat/ foin man widare har at se
vthi den Danska s)o6or C^Iavi Wormil Rnnfka monumenter,
hwilkttt Vthi fin Citerat ura O«nica, som hatt kallav
RUXIR, och Gothica, allierar en stttN - fllNt Vthi Sallernp
Sochn l Skäne/ pä hwilken star ined Runska stafwar/
Martin tnik giardi^ det är/ Mårten har gwrdt Mig.
37.
Det tienar icke ringa ttl wär Christeliga Läras här i
Swerige/ omständeligare wettffapz erhållande/ ar man
vthi noga minne hafwer det som Doa«r Micrajius, vthi
fitt Syntagaiacc Hiftorico • ÉcclcGaftico säledts {TnfWct »
Anno Chrlfti 655, Vitalianui Caröpanius Papa, qui omnia
facra in omnium Chriftianorum tcmplij, latino fermonc
fieri juffir. Nam nunc tandem Capita Doårinas Chrifti &
parcius, & minus purc cxplicabantur. Det är / Ähr Chn»
ffr 655 guf Päwei» Viralianu5 Garnpaniu» befalning / (lt
vthi alla Christeliga Församlingar skulle Gndzttenfttn va
^-rin förrättas / hwar af man oförgripeliaen tycks kunna
fluta/ at Runstenarnas böner äro för ahr Chrifti 655
ritade pä stenarna/ efter som sedan Kyrckior bleswo byg-
. .de

A G G G
de och Kyrckiogardar inrattade / den tidens GndztWst
blcs hallen pa utin mD/ Folcket jemwäl sedan begrov
wes t KyrckivMdarna. -' • : u -
38.
Det ar ock nyttigt til omständekigare knndssap af
waras bortfart ti! längwagade orter/ at de mycket farit
har ifrån til ; ? hracien, det är ett Land op
wid lwarta haflvet f som nu for tiden kallas Luigsnz»
fordom Dard/tnU ot Skythott, öp M0t BosphorumThracium,
derest staden Conftaminopel fordom'Byzantium eller Byz*ns
warit belägen / hwtlkcn stad NN heter Tnrkiste
Keysarens dufwudstad/ den wara förfader kallat Miki*.
gard, det är af >ki cch stad / stora staden. ElUest Landet
beträffande sa kaUas det den Lurop- sse8kyrk»ev,haf«»
wandes pa Nerresidan om sig den stora floden Mer, L>stersidan
Swarta hafmet pa;.»riaPolnu, Lvxiau,. om hwilket
vviciiu» vthi sina e-k-Aiis och libris rrWum mycket har stris-
\v\t/ Södre/ Mare itgarum, eller ^Alki^e haswet/ elliest
^rckipcl-igu!; i deNNa 'rkrsciev lägo städtrne ^pollonis,
kncik, ^icopoZil, Bpant, Pcrimhos, -Lyfimathia, peronticum,
Calliopolij, &c. OM dtssa Thracicr Warit dtt folcf/
som Apoft

O G O G
Landskap i werlden / och ferdeles Swear och Göthcr
harkomne tlto / dem jag i anledning af den Swenska K»beien,
som ahr i6u åt tryckt t Lybeck med Samuel Iauckens
bekostnad/ in quarw, samt Konung Guftafc den »
af ahr i6tg/ m fofio% wid det första Capitiecpsrsiio. eller
första boken Chröntkon/ här antörm...
Noachs tre Söners Iaphet/ Sem/ och Hams barn/
hwtlka t berörde capircl finnas antioccradc.
I.
Af Iaphets barn äro opkomne: Vthaf
Gomcr, Cimmerii, thk ckro (
/ Göther/ ther vnder
Swiar/
Tartarer /
5k7tker, the ärs / kyssar /
> Turckar/
v Palackar.
Madai Meder/
GrJtker,
Ciliccr,
Maccdonier
Rhodicr,
Thuba!, Valcr, tht äro { S P* nicr >
Mefek
Thiras
\ Italcr,
Capadocer,
Thracicr.
n.5l

G B 2?
II,
TlfScms barn äro komne/ vthaf
, Llsmieer, Lerliznsr»
the Aro
AfTur - • Aflyrifr»
Arphaxad, the
Lud » the
A ram the
/ Chaldeer,
i Hebreer,
\ Indianer»
Lydicr,
t Armenier.
\ Baétrianer.
III.
Af Hams barn aro komne/ vthaf
/ ^rwoper»
LKu5, - the - > Araber, ' och ^ tN det?
^i^raim
Puih,
Canaan
the
the
^ Indianer»
/ Egyptier,
the - < Lybier,
l Philifteer.
f Numidier,
» ; Mauritaner eller
\ Morer»
) Cananeer, 0

24 O A O A
JJcir Stecn -rttaren ubr, eller ubirs namn / fa menar jag
pct ty wara dem Curi?usom e>ivgenäir>t / och wercket intet
otienligtt/

G O O G
iåååååååååååålååéååiå&ååååå
^^^(^(^(^(^^^•gAOc/O^dsAO jMAiÄÄÄiÄtAoÄÄcfccÄÄcfc
VGG^GDDGDOGGG^GGGEGODG^HG^bE
Runstenarnas ritning / innchäld I ransakan/
och anmärckningar.
Upland t
Nsnwda Härad/ Cccnjt.) S o f n /
Gvlfwesta By.
f AHVlDK UR IKGIGIRTHR L1TU RITA STlbl 1FTR Fd*
THUR SIM RUNFASTR , OK IFTR RUNU MOTHUR
SIN l j IG ULF R RISTl RUNIR,
. Det är-
Rahvidr l)ch Ingigirtbr UUo ttfrt sttU fftff filt ffltCt R«»«
f*flry och efter sin moder /:«»«, ig^/fr ristade runorna.
Anmärkningen.
IRmbilden pä denna steen är mycket artigt ritader
J med en heel orm vthan hufwud / och ett orm-
Ä stycke ined klöfwar / fa at Sten-ritarens snallhet
der vthi bör prisas/ och der af tagas/ at det har warit
jn^enieuli folck häri Norlanden/ fordom/ fa langa tider
tilbaka/ hwilken Sten - ritare inter har warit af frammande
uanon, det inan feer as hans namn / fom är rält
Swenfkt-Göthistt/ och fins pa flere stenar/ nemltgen/
iguftt af ig eller igiy och uifr.
D »Fin«

». Finner man af ritningen/ at de tränne första orden/
som ock det sidsta/ äro ritade med W.^nde-Runor
och Stup-Runor/ ifrån höger och til wanster/ det ock
Sal. Profetior Vere?ius, som har stenen i sin Runographia
aftitader/anmärckt/ jag ock det sielf pa stenen ögnat/
hmlken star strax pa södre sidan om byn/ in i akcrn/ der
hoos ar en stor fyrkant vthstenader statt/ fom warit grafställe/
och intet längt der ifrån star cn mindre steen vthan
Runor.
z. Tiden belangande / sa tycks stenen wara ritader
efter Christi Födelse/ ty han förer sadant kors-tekn som
den Romerske Keisaren eonliznrinut Xiagnu» lät sia pa sitt
mynt / emellan ahr Christi z-6. och w; men om stenen
är da opsiut/ lämnas de Lärdes eftertänckiande och 6cci.
kon, det allenast har paminnandes/ dm fasta mening/
som ^>ögwörd. Herr ^rckie.Biskopen Doft. Eric Ben2Cliut
ha wer om Cbristendomens första lNkomst här i Nor.
ra Länterne / vtht dest Hift. Eccicf. införd / och vthi förtalet
af detta werck omtalt är.
4. obfervere», at denna steen är ritader vthan punåcr
einellan orden/ hwilta stä nästan lika när hwar an.
dra / der af finnes / at Swiar och Göther hafwa ritat
sina ord/ sa wäl vthan/ som med punäcr eller andra
ordens ffilliemärcken. ,
5. Husbonden eller Fadren som stenen är til aminnelfe
opsatter före/ kallas &»nfajtr, det är/ fast t rumr,
wlshet/ och deg hustro Runa, det är ock wtzs.
6. i/tr, hwilket ord äftven star/ förvthan annorstädes/
pa Hargz Runsten t Skänela Sokn/ och är
ett de gamlas pr®pofiuo, deftaende af een stafwelfe/ men

® ® 2L
wit bruka nu det ordet med twänne stastvelfer/ nämttgen/
Sfter / hafwandes jag förtnärckt/ at de gamla Swea
och Götha Rune »Man intet brukat voc-lea E. emellan
$fl£C»confonantcrne t. och r * fftt den or^ak/ at den ttlyt ,e»
nare tiderne antagne och nu brukelige vocs! E. intet warit
vthi tberas eller deras nomimbu» tnooofyi.
labii, det är eenstafwelige ord/ brukelig/ kl! exempel/^,
och r, k. och r. L. och n. kt och M äga wid vthförelsm
liud af E. fflli än det intet wore tilstädes. Och äro Runfla
bokstafwarne allenast femton enkla/ och den \6j som
somlige willia bafwa/dubbel/ hwilken bestar af twanne
vc,c-i-7 du, sa at senare tlden intaglt voc-ien e , samt
siere dubbla Runor.
7. fat bur, Fader/ detta ord är intet cafumominst,
vtan gcnitivu», hwtlket märckes der af/ at iftr ar
prxpoGtio, och alla det Runfla tungomäletz P^policione,
taaa til sia geuitivum, men vthi nominztivo eller tvarel'
seus czsu ytter det Fathr; samma beskaffenhet är det
med ordet
8. Mot bur ; in oommst. M»tbr , genif. Motbur, nu
säA wtz/ Moor/ Moder / »n gemr. Moders eller Modrens.
9. Vocslen o, vthi detta ord Motbur, fius pä fteen
ritat med twänne twär-strek pä wänstra sidan.
to. Rifii; här ftär nfii; pä andra stenar star bakua,
uka, «*

a3 O K A A
här wld ey förbigå/ til at för de obekante förmäla/ det jag
funnit de gamlas Ätte-hagar/ eller Ätte.Backar af
atMlllg korm, somliga af ftore Jorde-högar/ andra
afmmdref med gra-stenar kringlagde runda / annorstädes
syrkantige med stenar / men vthi Wärmdö Sokn/
Inga Fierdmg / och wtd Herregarden af.
wan desi äng vthl en dest häfte-Haga/trikantige grafwar
nied hwtta gra-stenar vthl triangel omgiorde/ doch vthan
Runstenar/ ochvppa somlige högar finnes.satre langa
stenar vthan all a-ritning.
iz. Det harM ock vbterv?rst, atvthi willandeffogen
finnas ock manga dundrade gristc högar och ställen/
derest nu stä stora mäng-arige tall-och gran .bielkar;
der as kan flutas/at derest nu äro store stogar/ har fordom
warit flått mark/ som nn är ssoggangen.
Mby Wokn/
Fittia By.
G UDLUK LIT RAlSA STAlNA Al HUMLA (HULMl)
SUN SIN, HAN TO A LANGBARTHA LANTU
Det dr:
Gudiuk lät resa stenarna ät Humtc sin son/ han dödde i
Langbarda - landet.
Anmärkning.
i, r^udiuhr, fädant mans namn kalla wff nu c-u

G G G O f*
widare anledning om/ an at sonen är död i ungb*rd*.
land, det är Lombardien, fÖltt wH NU tala / Italien ^ därest
Savoien , Maofua, Parma, Modeoa, Genua, Roma, &c»
betagne äro / hwilket land warder vthaf Pocterne och ans
dra Latinske Scnbentcr kallat Saturni regnum, Satu nia,
Aufonia, Oenotria. Hefperia,&c. fttNdts jag/ at de Vthl
de vthländsse werldzlige Historier bekante ftrifwa/ at ett
stort vthtog af Manstap här ifrån Swerige stal sig tildragit/
ahr efter Christi Födelfe;8,/ vnder twänne anförare
ibo och Ajon, (andra sätlia / Akon, det är nu
wart Hakan.) Ett annat vthrog skal stedt ahr Christi
528/ vthl Kcifar luttim-ni ttjd/ da detta Swea Folck
skal sig vthi Lombardien nid fatt. D, Micraclius vthl sitt
bynt.igm. Hift. Ecclef, berattar / at Longobsrderna skolat
gädt in vrhi Italien mcd sin Konung ^iboin ahr Cbrtfti
561. Een pari förmäla ock/ at de skolat gadt dijt för
Christi ttjd / vthi Konung Göthars Regemente / som
efter Hiftorieruc (nfaQtt Anno Mundi Jdij» De vthi Hiftorierne
Curirufe halwa det obferverat, at KttsiU' Carl
Magnus har regerat ösiver Loogobarderne, och titulerar sig
faledeö: vei gratia kex kraocorum & Longobardorum,
ac Patrictui Romanorum. Cariomi ChröNika talar CCf
Ditt Longobarderna, sittttt deras KoNUNgar/ Vthi si» tndtt
book/ förmälanbes/ at slutet pa det Longnbardiske Riket ^
vthi it^iien fallit in pä 77? ähret efter Christi Födelse. Jag
feer ock af Pauit VamiucH; Longobardi,©oti/ det han v'ht
sin rr^ö^al 0M dtsit Longobsrder, y.cap.». bok säger/ at
desie Swenffar äro wordne kallade Longobarder af deras
länga skiägg de brukat / som intet tyckz wara otrollgit.
Men ware/ huru der oin wara mck/ fä feer man likwäl
af detta och sim här i Swerige befintligt stene-monurnc-nt,
at detta folck gadt vth här ifrån Sweriges Land/ få at
JDi der

5» ' A O O O
der om intet är ttvlstvel / ty sa betygar ock Runstenen
vthi Diulefors Stallgärd/ i Södmnanland/ stora MalmS
Sokn / som i sitt rum far läsas / med sin mfcription,
hwilken ock sins vthi Herr secreter, Peringfkiöids arbete
öfwer Konung Dadric af Bern , eller Theodorici Vcroncn»
fii ltstverne. Om denna l.ongobardis?e Härens vthtog
och tvistande i I.omt>zrdien strifwer den för sin lärdom
Mycket bekante Holländaren Grotius i sitt företal om de
Göthers/ Wänders och Longobarderi Htftoria, neml.
den tlden ifrån Kelsarne Conk^nriner, och til Keisar
nisnum, är full med öst. Götharnes / Norre. mäns och
Vandalers bedrifter / och der lfran til Lsroll ^l-igni. Regementz
thd / ftainte sia allestädes de Longobarders namn/
men Norrmännerne follm ester Keisar caroU Magm tijd/
warandes han i den meningen/ at Götharnas vthgana
här iftan ssal fkedt zvo ahr för ^hristi Födelse. Men sa
ttriftver Biskopen erotper ^quiranus vthi Keisar Theodofii
lefwerne / om Longobardcmci sidsta kngzresor och vthtog.
Poft Chriftura natura 382 Longobardi ab extremi» Gcrmanias
partibus, Oceaniquc prottnui Iitore Scandiaque insula ma»
gna egrefii, & novarum fcdium avidi Ibone^Ä: /joneducibu$,
Vandalos primum viccrunt, det är / ahr Ehnsti
hafwa I^ongobzrderne gadt vth.af yttersta delen i Tyskland
/ och den stora 8cand»ffe dön I tagandes sig nya
hemwister t fremmande land/ vnder sina'anförare ibo
och a jon, vnderkufwandes sig först det folck/ som bodde
tWänden. „ . ^
Emedan som pä denne Runsten sa wäl som andra
flera/stärat Swiur gadt härifrån vth til i.ombs dicland/
hwarest en deel af dem bliswit döde/ och til deras
ämwnelse Runstenar här hemma opsatte/ sä tyckes at mgen
vthi de Swenfk-Göthisfe Antiquitcccr bekant / ma
den fasta vosirion bestllda. Täby

O K O K
M b v Uokn.
Z vthan-murm pa wästra Wapnhuus wäggen
wid Kyrckian.
^ m . . . J . . . SUN SIN AUK AX SIK
SULFA HA - -
Det är.
. . . . ät sin son och lig sielfwcm.
Attmärckntngett» . .
MEn som steen oprättat pä sttt ställe / förr än Kyr-
^ kian bygdes/ har den i lifztiden opsatt fä wal sig/
som sin Son ttl åminnelse.
2. Emedan som i denne Sokn finnes ätbffillige
Nnnftenar/ såsom Norr om Kyrckian wid wägcn/ wid
Fittla by Lötinge täa brede wid wägen ät Norr-Tälge/pa
Karby garde/ ra Hagcby berget wid wagen/ och san flera
/ sa flntes der af at denna Sokns forna folck/ lamt
deras grannar warit rafte och oföttrutne Män / de der
jämte deras Cannnerater öfwergifwir sin fäderneö ort/
och gadt vth ttl Lombardieu, samt flera främmande orter
i werlden. - : ^
Ungarn Wokn.
^ Kyrekiomuren.
UKN UK GtniRFR UK SUNJTR, UK TlIRULF DIR
Liru RIS4 STIM DISA IFTIR JUKl FdDUii SIN,
AN FURS UNI GRIKUM.
Det är:
Tbiakn otfj Gutirf, 0(1) Sunatr, ych Tttrtilf dt lät0 restl ^
denna sieen ester fub sin fader/ han oulkom hoos Grekerna.
An-

zs K D G G
Anmarchttmgett.
l. /^blorveres Männernas namn/ frak», Gutirfr, Su-
»**•, iw/, Tukt, hwilka alla äro gamla Hednls?e
namn i doch behaldne i Lhriftendomen/ och haftva sin
egenteliga betydelse af andra flapade tingz wareltes och
egenffapersnamn/ dem de gamle sina sinnens kynnen befkreswo
med.
u Dir eller tHr} som siar pä steen är pronomen p!ui-ai.numrri,
betydandes/ so!N wy nu sälja/ de eller tlycf
hwar af man seer/ at dir bar warit wara förfaders naturltge
ord / det Tyskarne un behälla/ men wy förkastat.
Äfwen si finner man ock dem sagt w, t stället för wrj/
det Tyskarna äftven conservers t sitt tungomål.
Z. Uni, betyder HHHS/ är en prepofitio eller förord/
fVättt för ett iubftantivum eller warelstö ord/ fom Grammatic»
o§ lära/ pätmnnandes jag mig/ at Lsnncrne kalla
detta ordet un», det är t)oos/ eller med/ mecum, hoos
mig/ eller/ med mig/ af detta ordet är verbale unna. rätt
un-a, det är wara H006 en / eller ett ting/med sitt sinnc/
älsta och vnna honom godt/ twärt emot/ misi-vnna/ af"
unna/ af-und/ af »un.
4- Uni Grtkumy obfervatio, at wid uni star ordet Gru
kum, som är genitiv, plural, på Lada, inter Gnrcoi, och
förstas med Grtkum, intet sa egenteligen.landet Grekeland/
Vtan folcket/ ty landet kallas pa stenarna/ Gtrk^Gnka, &c.
ty sMer här af ock wid denna påminnelse/ at alla de
gamla Swtar och Böthers prrpolirione» taga ttl sig gc».
cslum, hwar om widare t ett annat arbete.
5. Gnkumi beträffande Grekeland/ dtkt wära försik
der

G O G O JI
der i en sa stoor myckenhet I och t fast mänga ar farit/
war ett land vchi Luropa wid medelhaftvet/ fotjt hörde vnder
den Grekiste MonarcKien, hwar vnder begrepz M-eodonicn,
Achaia, Pcioponnefus, NU Morca, der Wld sta»
den ciorinrku», ttl hwilken ApoNelen Paulus sina Epiftlar
skref. Sedan lago i desia land städerna PKiiippi^, huftvnd
staden i ^aceäonien wid floden 5trymon, hwarest purpurkrämerskan
l.ycj,a bodde/ Ad.i6. Til denna stad !?ref Paulus
Lpittclen ttl de Philippenfer. Theflfalonica derest Paulu»
äftven predikade / och sedan skref dem til sina twänne
Lplttiar, kallas nu Laion.Ki, hörande vnder Turken. Keroe»
Aft. 17. Arhen , Aéhi7» Item ii. cap» fccitft Paulus
predikade for folcket den okände Guden / cap.uni- Om
hwilka orrer med de flera man far läfa Apofti. gierning.
Dctta land Gtrku, eller Grekeland/ warder vtht Blblen
kallat lavan, jon, pä Latin lonia, Dan.io:v,p. derest
Alexander Magnus» dM store och af Hiftorierne bekante
Monarchen nämnesGrekelandz Försten/ vthl La^.?n star
Hircus Caprarum Rex Javan , kunnandes man fa widare
vndcrrättelfe om desta land och orter / dereft Swiar och
Göther want/ fördtkryg/ och handlat/ vthaf Buncingz
itinerario, om ICfu Christl och Apostlarnas refor/ samt
D. David Cythrai Onomaftico Theologico»
6. Anty det är/ siäl/ *ntv, andas / vthflälas / dö/
när siälen flils lfrckn kroopen / Tystarna behaila ännu
ordet ork, or Kem, och pä Runstenarna fin6/"6, atbem,
9tbt othim, otbin.
7- Sa är stenen opfatt vthi Christendomens ttfb/
tet man feer af bönen til Gud/ Gud uibi an t, det är/
Gud h:elpe hans anda/ Ma än/ Gud hielpe/ eller
giud»e hans siäl.' E ?. Af

34 D G O G
8. Af denna fteas karl» namn conkrmercz mm geners!
OBFCRVATION angäende ftafwen E, vthi orden ibtAkn,
Gutbirfr och sunatr, nembl. vthi deras sidsta ftafwelser/
k», fr, rr, at saft än defie old yafwa wld vthförelfen
liud som E. sa haftva doch de aldsie tider intet brukat E.
vthi äude-staswellerne/ emellan twa sidste t»ni»nanr?r,
walförftaendes när ordet warit nommzlivi csluz, men t
senare nderne fins det wara antagit.
9. Pa denna tfecn fins Runffa stafwen b vthi ordet
laibi stungen eller prickad med en at den stal hafwa
liud som p- hwar af flyter den anmärckning/ at denna
Rnnska ritnina om luku resa til Grekeland/ har sig
tildragtt/ ester Chrifti Födelse/ emedan P. är as de genom
umifFe mäfis-maneret nlökee ftafwtir.
,c>. Här wid kan jag ey lata til at giftva wid hand
nnq sunnit ibland andra orsaker til de Grekiske resor här
lftan efter Christi ttjd/ at en deel farit dtjt för Chriftl lära/
fbiit man finner af Konungens i Rörige Olof Tryggvafons
Sagas to. cap. der vthi formäles / at honom stal
förekommit i sömnen en syn och röst/ som til hönom sagt:
Far tbu til GirkiaUnds, oc man tbier t bar kunntgt giort nafn
Drotttns Guds t bins, det är/ far til Grekeland/ och skal
tig ther kunnigt wara giordt ttn HCrres Gudz namn.
Iemwäl finner man as- berörde Saga / at Kung Olof
warit Munck i Grekeland/ eller synen, dereft han ssal
bättrat med anger/ det han i fin ungdom felat.
n. Och som Olof Tryggvajons Regemenh ttzd infallit
wid Olof Skatt'Konunqz tijd här i Swerige/ sä
märckcs der af/ at de Swenska hafwa vthl Skatt,Konungz
rest har tftan Siorra Länderm til Grekiste orterne.
Wag-

K G B »
iaszunda Mokn.
Af Lur-i Runstmar-
Denna Steens ritning bestar af twänne större Orm bilder
samt r 3 6 mindre helt nätte sammanflmgade / med
Runor vlhi/ bland dem är något marckwardtgt.
Runflan lyder sä:
jngifastr ur raisa siain jptir -
I fathur sin ' - allk audr aftir bonda
sin. \
Det ar.
lngtfa/lr lät VCfa sten Cftet - • sill fadtt ' 4 0C 9
Audr ester sin bonde.
Avmarcknittgett. ^
i. gUNm-figuren har en klöfwe-fot något fran halsen/
med ätstillige sma orm-flmgor.
i. Vthl ordet Ingifafir obferveres M tllförNt 0M
stafwen e. emellan twanne confonantcr vtht sidjtejtasw.lsen
påmint är/och til det
z. Gifwer denna fteens ord iför och //">
min anmärckning om e. at det tmet want någon 9?unff
staf/ t ty / här fins at de brukat t stället for E. stafwen/.
tjtir, som pa andra stenar sins ritat ifir, >f*> J ttr - l f*
*ft, behälla Ängeländarne ännu.
4. Märcker man/ at de sagt/ bade iftir och
men lntet/ efter/ och som
5. iftir och afiir har warit hoos dem en pr*pofoio,
(ga la
%

Z6 ^ O ^ G
sa scer man / at det har subttanrivum j?enit. cafus med sig/
som ärfatburt vthi nominzufatbr, pa latin, patcr.
6. Af denna steen gifs ock den Atuiquitet» vnderrättelsc/
den ock finnes pa fiera/ at sonens mgigirtn namn/
efter sadrens död/ star för modrens/ innehållandes steen
snriquirercn sa/ at sonen Ingifaftr lät resa ftecn efter sin
fader/ och Audr, det ar hustrun/ ester sin bonde.. Der af
man. jcer / at man-könet haft! alla tider herre-waldet/
svin nu desia tider annorledes finner sig vthi.
7. Bontb4, boanta, buantA, Vthaf bu fllfC bo, huUs/
domus, familia, cfyan, ana> *nt*, btkyMMtr/ VMsorg/
förestående/ regering/ ja at med bonde hafwa de gamla
sörftädt httus eller 5imjiiem fader/ som födde och frälste
dc vnder sig hafwande/ ester som den tiden brukades har
t Swerige lcrv.lulcn, eller träldomen/ sa at huusbonden
tvar buanten.
Wasiunda Wokn.
Skrämsta By.
S FJRTHOFDl LAT RAISA STA IN D1N1 SA
AFIIR ONUT SUN SIN, GUD HlALBl At
HANS AUK OLUM KRISTNUM
Det är.
svanbofdiy eller Swarthmwud lät opresa denna steen
efter o*«* sin son / Gud hielpe hans sial / samt alla
Ehristnas.',
Att-

G G- . O G 57
Amnärcknmg.
i. WEnne fieens orm. bild är ratt flått huggen / vtban
^ frué/ doch flingan som ett hterta/ mcd ert kors/
lijkt det de fäija warit huggit pa stenarna i Hedcndemen/
som stal wara kallat Thors marcke eller stiöld. Men
2. Likwal är stenen opsqtt i Lhristendomen / det bönen/
som stär pä stenen/ betygar/ ty det bedes/atGud
wille hielpa hans (o»utz) sial/ och alla Chrijmas.
^ anledning af denne böne.form: nud huibi *t
hans, auk oltim Krijlnum, fotlt OCf ftnilCé PÅ fJffC fiCtlrtt/
tycks kunna difcurrcra», ät de tiders (Shfistt fclcf i Uplanv
döende / hafwa haft den Romerske orkc»,sta wan-tron
om de aflednas Mars pu^rorio, pä ftvenska/ Skuvseld/
som stal warit ett.rum der de fchgh och-vtht IEsa
Christt troo dödas stälar/ för än de finge inkomma vtht
Abrahams stiöte/ skulle renas och fäja* ttran all synd/
aldcnstund de tycks således baftra bedit Gud/ al Han wille
hlelpa den tfrdn kroppen sti(de siälen / hwilken efter som
de suckade om hFnnes htelp} matte nl det rmgaste vthi
folckek tancka warit vthtnägon orolighet/ Mar af synes
willia föllia/ det de tiders Theoiog.c intet kunnat warit
frö franPäwesta Uran och troon om stiars-elden/ derejt
dm aflednas sial led manga pinor/ särdeles aldrattockaste
mörcker och härd trangzl/ hwarest Holt trängdes sa jwartV
nederqwaftes och pintts/ sä at hon tappade mmnet/ ocy
kunde intet annat tänckla an det/ huru wm någon tyd
skulle wara en sa stoor och härd pina til / lom hon der
lider. Men

& O G
^^eftolen/ wtd ähr Chnstt4?8/ har fbrdt den ub
ASS^/ ? nw,/ /f^S- cg °j no% * cn z lnfttchtadt siäle-masie.
biakt/ Anno Chrlstl 7?,/ och Pawen Johannes den ig/
.Anno looj. dres fcdiin den läran med fult tftver/ hwar
^ämte fölliande olnstandigheter aro til achta .
( l >} A be i^fta Chrlstna häx t Swenqe bafwa för ahr
4M vprejt .Runstenar öftver och efter sina döda/ da den
galna läran mm war til. c i.) Ar icke en deel stenar aro
Ä ? fm lefwat i den tyd läran om ffiärstloen
gick. t swang/ kan ingen neka / men intet kan jag
in^ilmminttim antaga det concept om alla. (;.) Sa kan
det etj heller allmänneliqen nekas/ at icke menfthetens
natnrllga omber want fammahanda t alla tider/ hoos de
1 be önstatsina wänner och flächt
lalenes ha fa sä wal efter/ som för döden/- hälft (4.)Den
mnes rörelse/ tit tala wäl om de oftedne döda och deras
^lar/ och som wtj säya/ Bud glädie hans siäl/ Gud
lugswale hans siäl/. säfwe han eller hon t fttjid och roo/
r ^qv.cfc.u in pjcc., härflyter af den allmänmliga kärlek
och onchet/ fom Guhz barn draga öfn-er sina wänner och
slächrs sa andeliga som timtltza wältärd / hwilken sed lnktk
"r lasielig/ när han tntet"har någon tokor tancka om
srmrs- elden. (5.) Sa införer ch heller ft^ax den önskan/
Gud bi-i Ib t hans *nt, Qjrift M r Ktri(l\ Kriftr bialbt barn
*»ty tartdra om siälenes efter döden obestånd. (6) De bedit
r s^^ Chrijtum om siälenes hälsa / och inter junas
ftu Mana eller andra helgon. f 7.) När m.m H uV ellcir
Zrör sig bekant Historien om ftiärs-eldz läran / sa finner
man sig t denna fcrupei.: •
4. o tumKr,i,faun, det'är/ alla Cyeisttttw) nemli
stalnr» oiumrvtt är/ öllaé/ pä latin, vmyiumjMnorslädes
i >' siar

D D M zs
star . med ett 5, och icke twa/ somwynu bruka/
vlhi uominZt. tingulsn 6/, */, olt, alt*
f. Hialbi olum Kriftnum , här Wld är0 twännt 0M«
ständiqhttcr at märckia/. Om de aamla sörftadt härvnder
ordet Ath% Athem, ända / eller siäl/ sa är meningen
rätt / eller om de sörstadt der med de Chriftna »i conereto,
sä är tit achta den reglan vthl Runsse tale-sättet/
at alla ord/ eller verba affeduum, det är.ord/ som hade
vchi sig betydelse as någon sinnes rörelse/ som medömkan/
karlek/ bekymmer/ sorg/ as.nnd/ haat/ samt de ord/
som födde as sig eller wifte den tnwärres rörelsen emot
Gnd/ och sin nästa / eller andre skapade ting/ aro aMd
fogade med genicivo, eller fubftantivo gcjait. cafuj, som
här: - btalbi olum Kriftnum•
6. Ät ordet Ath betydt siälen och anda/ som tilförne
pannnt är / bekräftar ock detta rum / man torde intet
låttgt ga lftan sanningen / om man tror at de gamlaS
Othtrtii Otmy Oden, bttydt Anda.
Wa^unda Wokn.
Smedby Runstecn.
AKSl ITT KAKA MARKl THESA 1FTIR MST FATHUK SJN, Mit
IHORGUN SUN SlNf
"' ' Det är.
Ht f?åra dikta mdtcfrt ellcr ester
fader fm/ och u»r$m son (in.
• Alv

4 G G G G
: Anmärcktting.
i. SKEnna steen innehåller allenast en ensam orm-bild/
^ myckec wal och >ämn ritader med foot ytterst pa
ortn 'stlerten/ samt korsi figur t öste mkelen / sa at man
tvcks kunna vthaf korfi-figuren.fluta/ det han är opsatt
efter. Lhristendomens inkomst.
2. sakfit är mans namn/betydandes den som hugger
eller sktär af.
z. Kar*, är primitivum eller grund och stam»ord til
K*rfa, det är ftlära/ inde karfwa tobak/ kars.stock/
fem man opskärer något til minnes oppä.
W a s i u n d a U o k n .
Emellan Edby och örby byar.
*~VHRA "ur RAISA ST1N DINA 1FTIR ROUF SUN SIN » G UD
* HlALBl ANT HANS, FOTR RIST I,
Det ar.
7f>ra lät resa steen denna efter sin son Rohf, Gud
hielpe hans siäl/ fou viftade runorna-
Allmarcknmg
».VM"!-figuren wacker/ nästan lhkihuswud ochstiert/
^ mitt vtk)i ett wackert korfi.
!. Af korsiet och bönen seer man honom wara oprest
i Chnstendomen.
z u>ra tyckes wara cvnrrs6ö sagt afThHra.
Watz-

R
K O K K 4«
lastunda Wokn.
Sila Gärd/ wid Siön.
ADVAlTl HUGVlGl L1TUR RAISA STAIN AFTIR HUIMSTIN FA»
DUR SIN, HUl HULMFRID AT B OND A SIN»
Det är:
Radvalti Hugvigi lättr VCfrt ftCClt Cftet fttt ffltW Hulnt*
flin, Hui Huimfrtd efter sin man och herre.
Anmärcknmg. ^ ^ ^ .
». MF denna infcription bekraftes dm gamla seden I
at nar sönerne och modren läto oprätta naaon
Runsten sina föräldrar och siächt tit ahreminne / fa fins
det at fönernes namn star först pa ftenrn ( och modrens
sedan/ tn feer man här/ at Radvalti Hugvigi har låtit
siittia steen efter sin fader/ och modren efter sin man.
!. obtcrvercs af denna fteen / atdeden tlden tntet
brukat Voczlen E, ty t stallet förresa/ hafwa de sagt/^^,
för steen/ pin, för efter/ */">•
Atlllnge Moln.
' Tible By.
FRUSTEN u r - - RKA STIN AUFTI AS T-
ULFR SUN SIN UK BRU GIRA,
Det är: • > - /• v
Fru/len lät ritt! stttN efter sitt soN A(l. ulfr , och
O'*"' F Att-

42 G O O G
Attmärckmng.
l. MVpa stenen är ritat ett syrsota diur / med langa
^klöfwar/ nästan som Renklöfwar / och lang hog
hals mcd hufwud / och kring stenen / emellan twänne
parolle! iinicr, Runstafwarna.
Z. - - rU Wid detta ord har Sal. prokess.Vereliu»
ods^rverzr, at de twänne främste stafwarna m och a äro
borta/ sa at ordet bör heta M*rk*. det ar/ vthmärckia/
som det ordet fins och pa andra stenar.
z. aufti, det är/ efter / och är smswen a» ritader som
ett Runstt ande r, pa nästa steen star *»///>.
4. Bru gira, der med förstas underbngningen vthi
högen/ der wid stenen warit opsatter.
^tlttnge Wokn.
Mälby By.
JlRGUDR AKTA STIN AUFT1R VEH BUNTA sin,
** Det är-
Argudr hacka stccn efter sin man vtb.
Anmärkning.
' MTenen är ritader med ett fyrfotn diur med klöswar och
^lanqhalsat huswnd/ samt en orm med kiöf ett stycke
ftan halsen.
2. Hustruns eller änkians namn warit Argudr, och
mannens vtb,
z. Auftir

G O D O 45
z. Auftir, för efter.
4. Har fins Runan AU. som Sal. prokess. Verelm,
vthtydt med och sätjes wara den 16 Runan f warandes
elliest allenast 1; enkla Runor t det gamla Alphabetet.
Dundbo Mokn.
M Kyrkegälswet
M^gger en steen ined folliande ritning/ mitt vppa fteen
^ctt korsi nied läng fot / och pä ena sidan der om ett
fward med Runsteftafwar inhngne Arif*id, och a andra
sidan der mot/ pa en figur/ som en Commendeur ftaf/
jorUitr, samt nederst t hwardera andan eller hörnet/ ett
litet korsi.
Anmärcknmgett.
1» ^

44 K A G G
Ukcptuna Wokn.
Örby By-
Vthi en bondestuga ligger en afsiagen Runsten til
spysfot/ hwar pa dche ord äro til at läsas:
- - - - LlTU K17A ST41N U1K0 1FT1R ODVAN HAN Fil A
G R1 KL AKTI.
Det är:
. - . läto rtta steen denna efter oJuan, til åminnelse/
fom föll l Grekeland.
Anmärkning.
i. iMPckes intet wara orimligit/ om man menar at denne
^oduAn warit krigsman / och gadt här iftän Sk

A G B O 45
pa ramma gard ligger en rund swarswad och tälgder bwit
gråsten ofwan jord/ tll hälft annat pund / den de t förra
tider / som sagan föres/ hafwa vthi leek kastat sins emeklan/
som en ball. Och en flik ften-glob finnes vthi Spänga
Sokn / Upsand / pa en backa i Lnndbv by / den
m för nagra ahr/ da jag Häradzböfdinga - Sysilan förwaltade/
tillika med nagra andra goda wanner besåg»
T URSTAIN
^ktästuna Mokn /
Iädcrsta By. -
LIT AKA ILF IFTIR ARlMUTH SlIN
SIN, AUK IFTIR GclRBIARN FATHUR SIN.
Det är:
Tor pen tät hugga sttttt CjtCC Ärimutb sitt S0N / 0ch
efter sin Fader Gctrbtam.
Sal. Profcflor Vereliuf vthi sin Runosraphia si^tter or-
den sa: t orfi en lät nsta Rune.drakan efter sin Son
tnund, och ester sin Fader Gcirbi*rn%
Anmärcktttttg.
h MÄ denna hälla äro twänne ormar ritade/den ena
med Runor / den andra vchan.
2. Aka, för l)aka / l)acka.
iif, det är välla / m sä^a ännu/ det är intet
god als t honom/ det är sten-ark.
F 3 Nar-

46 G G G O
Wrtuna Wokn.
Vdby Stten.
KIIILFASTR RISTI STIN
FADUR SIN, SAR FAS
DINA IFTIR ASGUT
FISHIR, UK USIR*
GUD HldLBl ASGUTS SlLU.
Det är-
Kitiifa/ir opreste denna fteen efter sin Fader Asgut,
som war vtshir, och for östervth. Gud hielpi hans Siäl»
Anmärcknmg.
uiritil'fafir, är ett mans namn af KitH' och
1Y hwad nu Kitti eller R*tU har egcnteltgcn betydt hoos
de gamla / der kan jag intet juft sätja / doch finner man
dem mycket brukat kuu och kmH, pa latin Catiiius,
Änqelsman brukar ordet Xarei,. Vthi Cdz Kyrckiawid
Stockholm ftar Lzti»>crou, LurzcuZ, det är Kittlbiorn y
som der wartt Kyrckloherde.
2. Innehåller dem:a steen efterrättelse om Upländningarnas
krigzrefor och vthtog ttl de orter som ttggia
östervth frän Swerige / der vnder Grekeland/ och de
andra Länder/ som här ifrått liggia österwärtz/ bcgrtpee/
det man ock far fte af Högby steen i Öster-Göthland/
h:varest ftar: Auftr i Gnkum,
z. Finner man / at här i Ubb» och Närtuna Sokn
har fordom bodr en förnämlig herre/ Assut bcn.und/ som
wartt visbir, det är/ din förnämste anförare för hären/
hwil-

G G G G 47
hwilken farit har lfran til Grekeland. Vthi 19. cap.
Hervar, Saga star / Feigur er ydar Fyftr, det tft*/ Fagtk
är eder Förste/ eller Anförare.
4. Seer man/at ordetvhbir ar Swänskt/ och ibland
annat betyde en förnämlig kngz OKc?r5 Cr bete/ til Slös
och Landz / kärandes det äl re' r.- ::t bKfwit qwar t
A Ha och Africa, efter Swiar. och -^otharna/ dereft de
tvistades dcls sör Krig / dels för Commerdeme, aldenscknd
Turken/ hwilken innebafwer de Afi^ttfFe och dels
äkricsmske Länderne/ kallar ännu sin Felt-herre/ iom är
(Zencral Lieutenauc öfwevArMetN/ Primo- Vilir, det åt/ stora
Viziren.
ufir, vä andra stenar ftar Au/ir, Sster. I gamla
Sagorne auftrveg, iaufirvigumi vtfirveg,
6. ObfWverar MNN/ dt detta Asguts vthtog Mtd sitt
folck har sscdt efter Chriftl Födel!es ttd/ fornt Chnuendomens
stadga här i Upland / det man seer af bönen pä
stcen/ Gud buiibt *sguts fihty det är/ Gud hiclpe Asguts
siäl! lärandes de tiderö Christne haft sadan sedwana/
som nu/ t ry wij sätza och önffa wara k. afledne flächt och
wänner/ efter deras död/ Gud glädie deras sial.
7. Hwar nf til det siunde flyter den anmärckning/ at
Pa den tiden denna fteen opfattes/ hafwa de här i Swerige
och Upland/ bedit Gud om siä!enes bästa/ men intet
Iungf. Maria / eller andra afledne Helgon / som i senare
Secni,, ffedde / sä at man tnckz oförgripeligen kunna sälja/
at denne Asguts resa ssedt för än.ahr Chriftl (>n/ da Pa-
^ouonuz pabudit de döda Helgons akallan; och ahr

48 O O O O
, Christi 789. har Päwen 8repkanu, den 4 förordnat det
nian skulle de heligas belåten tilbedia / seendes man ock

G A K K tz»
v »o. vss, det ät/ war? Tystarna behalla det ännu/
ock/ da wtz Q$al htvar wastu l gär. Uw, jag
Bmr/ Tu ««, hA» vkf,
»tv1 -, - • \ v.i '' # i? '• /- ? : ' . ... ?-. i 'ti- - "v
>ö^l. .Vchi ordet w4ki marcker man/ at der brukas .
b. och' nuet t», ty den bokstafwen är opkomlm» härhooö
G med den inntft Gudjttensten.
u. Ar, för hans.
Wed Wokn/
»fl® '• ' ; och i- ;
By.
AGNVALTR irr RISTA RONAR IFTIR TASTH
MODUR SINA OMINS DOTlR, TO I A IDE. GUD
UlALBI A VT NEN NA. RUNA RlsTA LIT RaGN•
PALTRy Hy A RA GRIKLAN11, fAS LIS FQRUNGh
Det är:
Ragnvaitr lut hugga eller rista runorna e^ter sin moder
Fa/iv, omitti dotter/ hon döddet Eed/ Gud glädle
hennes siat- R*gnvaitr lät rtftaiKunornrt/ hwilken wae
t Brekeland Anförare sör Fotcktt/ eller Krtgzmachten.
Attmarckmttg.
D s g n v a i t r , som lät opsättia denna steen sin hustro
hftvi tit åminnelse / har wartt Knqz.Anförare för
dct Zolcket/ som farit här ifrån tU Gretcland/ hwtlket
T ' vth-
\

Fp D- A G D ^
vthtog åt stedt efter Chnftkndemens plantering här i Upland/
det man finner af bönt' formen / Gud; biaibi *nt
htnné; sä at det är klart/ det de Swenfka giordt sina
vthtog och kngz ' expcljiriover , fa wäl för ) som efter
Chrtstt tijd/ det åt/ ähb efter wetldmesssapesfc'3^6/
hivar istan til mnewarande äro förtvpne »708 ahr. ' ^
1. Den Embetes Man / som kallas rötor pd Vbby
slem i Narttlna / kallas bär Lis Por ung*, det ar/ Fvlckctz
Anförare/ af For*, wy fätje fola / framfola/ leda / ZKcers,
är altsa LidsF*ru»gt» dux populi.
}. lör, för Lidt , är (Zenir. cafus

O U O O 5-
6. För curieulirö införer jag det.gamla cvnjusstw»,
maner af ordet .
Indicativus Prxfens.
Jag åt/
lk atH, ar t
Tba Mty tbu ftert, (ttr, TU är/
Han ar, rr, HttN är.
ar tim i trum , rm»,
iÅr, T>ö/> 4W, fr w/f,
Tbair^ dier arajl, arufl, , t^C 4^0-
Prset. Perfe&um.
ik vas, va, Jag war/
Tbu vas y tätt v*fii Vdjluy T u war /
Han vas, -Han tvär /
F/> varum, vorunt, orum y V5H tvore /
ihr y 7 bitr varat, v Aret, I tttOfCN
XÅ4r>, lirir, Dir van/it vare/i vara, The W0r0.
7. jidi\ Nominat. det är/ Cd/ det är ett 'malt
Landt-ftvcke niellan twänne Swgar, som them atsktllicr
och Landet hophaller/ som ock beftaffenheten fins yar wld
Edz Kyrckta/ emellan Skarftven och Edz Slöa.
8. Seer man af detta ord} Atti, at de gamla intet
brukat der vcht E, som wtz nu gtöra/ vtan M , der af
4tdt och intet Cd.
G 2 Ed

5» . K G G K
i i ,?r 1 1 1 1 " " •
Wd Mokn.
I desi Kyrckegärd; muur/ fordom pä högre sidan
wid porten.
M 5 n tijd jag war Handz.Z-cretei- vnder dä warande
Landzhöfd.t Upland/ sedermera Kongl. Rådet HöglvtNb.
Sal.Gr^fwe f-cob Gyllenborg, sa blef/ efterKona
CARL den Xl. Glorwördlgst t åminnelse/ankomne skristelige
en Runsten tagen vthnr denna Kyrckegärdz
muur/ der han satt/ och vppä da warande Engelffa Rcfidentens
Herr H-obinffani ansökiande pä dcst Konungs
xv>ikeim5 i Cngelandwägnar/ fördes siöledeötll ^esäe-
mien i Oxfurt, pä hwllken de§a Runor stodo:
D
OR ST IN LIT GdIRA MARK! IFUR SFIN Fd-
DUR Sltf, . tfK IFTlR THORI BRUBUR SIN,
DIR HVARU HUT 1JL GIRIKA, UK iFTlfi /Af.
OIDURU MOTHUR ,£/#. UBlR RIST[.
Det ar:
Torp» lät giöra detta mareket efter ssu fader sve»f
och efter (Ta breder zW*, the woro ut til Grekeland; ;emock
efter fin moder i»gidurut ubir han ristade rmlerna.
Attmarcknmg.
h MTenen har warit oprättader t Chnstendomen/ ty
^ han är huggen af uiir, som fins wartt Steenhnggare
vthi den Ahrtftna tiden-
2. Svin fadren och Thor fött f Torpens broder/ de l)(lf>
wa fant til Grekeland / men lor/ten blifwit ficninm wld
Lä^dm/ som satt op stenen de vthländste tlt.ammnelse.
^ hSvi»

G A ft N l»
I— i , . • * mm ' ^ • ' i ^ i liMM—MWjMMin i m
z. iWt det M h W /
ai de intet.brukat ^ vtan W M r / vchi stallets, emchsn
E, är ingen Runst staf
»' > ' ' -« ' ')" "t*. • '?* !. ' (J ' ...
4. v/>; det eller iw.elliest vthi semre tider?
na sade the/r^.
5. Huaro hut, det ar / tvörö' vtt). Här är vicona^.
fmu, eller öfwerflödighet af //- i bägge orden/ fom här.
kommit af deras ftatM mälMe och snimolit^, sa at fast
än nägra språk eller tuvgomäl intet willta erkänna »
för en dem ?d>rfloin n^dfodd naturlig, och nödig bokftaf/
fa är batt ltkwäl/' öch har warit hoos de gamla Sweat
och Göther/ fast än dec läres af fomligom/ at tt stal
intet wara nägon bokstaf/ hwilket ockssoc>fn,lu kan sätzas/
.ty p M m part at nMl fa flal tala.
H M ' w
Hans/ ' ?j ' Ans
• vAV i nr: Hu UKrM, ^
I folite hwaraf man kommersalehes attala»' ^ ^
Ans ar du aifwlt und maat t uset.
* '^3Vp^f^ h ">
Hans / har du ghtyit Hund maat i huset.
Men.,Men pg stmarya/ somock vthl de-gamla Sa^
gorna / Mnk AMfrabetery jftittl har stapven 'Hagel,
det är/ b, wtsnr annorledes: J ,. . , '
THf* Vi. \ ' i '\ Hiltäyndr v HUdy > ,t H{iup(fr,
- . AiwtoF*">} frytmtfc U
'•'Ai/.M E 5 Hv or t.

$ K K K
r -n mtiiiiÉm—•• I "1W1 • I i,.. I •• >|' "ill I
- fcrWte.V' iT^i- t: • rittitlmur,
: I KrtouHj-^msb&.
Tfnr;?^ 'm ,H
6. det är o^.Hi^r M tilfälle/ at nägor
Iv^ice kila om ordch ok riUrä ftnfwande/ nicd hwad botstäftvar
det rättast bör vthföras/ anten Md ^V/c>e) ock»/
/ «MMm ? MM H M
D'e som bruka til at vthfKra det med c/ Ä/ g/ och dubbelt/gg/förläggms
med dcc Ml/ at c/ och g/ intet finvas
vth! det egenteltgen gamla Runska
Kun, eller hwar om står således t trldelarne: ' '
. '» l.z o**H Yl ts'iVt ? iUvf J V i * :»!-•« Ji.- u
. B irnaiangc, J pä A Infjnrium möleftia*
K*un ct) Bardågaftr, i La- ( Pugnac veftigiuni
\ HolJjvabtu^ J t in V Tabil Domus»
Hwarföre finner man pa stenarna ordm at, ok, ut
med k, mxn mtet mevv. eller ^, dvch lämnas hwar och
en detz frihet/ och det tnkomne bruket. ,
7. Pä hwad ttzd Steenhuggaren ubfrhar här i Chri.
stendomen tefwat / fins vthi min Keoerat Odtetvatlvn den
4-. här stammanfö». r.i-iMivt'm

0 t 0 M M Hs
ifWTff*. i/K TfyORDR SUM FOR T! £

^ •;!&. J g
Padt' kwgV som tvöro 'ftdvxfa i fasta/ 1 btWgahMffMf
Pch ^rve skräck med siZ / bwar mcd de Mllö betyga lata
sitt sinnes quaiuet och manbarhet. ignlbi*m> ar af iF«/,etk
watn-diar/ som sugar sig f M och^«, biörn.
ilst 1-K »Ilegciricö M man'/ Ws Wer och
Mtiär solck. . '
?. Ae»ne stccns orm-bild är. ritgd »ned tweklvf»
wen foot'.
8. y° r "> mans NrtlttN/ åv Genit.cafu». ty der ftar Sun
jorit, det är / jor» Son/ vthi Nominwt. jor som nu be-
4närcker Iöran/ Ioran. Frantzoserne behalla ännu
vtnnner

G G D D sf
—— — - i .......ill, . .
Attmärcknmg.
^Ennesteens Runor har iag intet sedt/vtan efter en an»
i nan asskl tfwit/ kunnandes altsa intet weta/om bok-
Ktttwen c vlhl ordet ok lärer der finnas / emedan det intet
ar s fKiiWipio någon Runsk staf / och der sa »vore/ sä
dr den^ Runan rita der långt in vtbi Christendmnens tyd/
och inkommen med ten Lar,, s?a Budztiensten. Af hwilken
beskaffenhet ock sa aro bokftafwarne g/ p/ q/ w/ x/ y/ z.
ä/ ä/ ö/ tz.
Huitu frid*, qwinnan eller änkians namn som låtit
opsattia stenen / der är sammansatt af eller och
Frid % Frida, hwll^et är nomen adje&ivum , af Fridr,
Fr'da, Frtdaft, pacihcui, pjcjficj, pacificom , pacem amao»;
men H- im eller £/*/»* betyder t gamla Sagorne/ chland
annar/ flagzmal/ enwtges kamp/ der af de man kallades
dolmgangtt man. Af denna c>^^msk:on är ock
namnet Hulmgr, Hulmgtr, den som gärna wll fläs.
Hwad om ordets- är til märckia/ fins widBro
Kyrcketnurs steen.
-4. Tyckes detta monument gifwa oplysning/ at
intet alla förnäme bafwa i gamla tider giordt högar östver
the döde/ och satt Runstenar der boos/ tv dar står/
at bon lät bäde giöra b , det ar / högen / och oprätta
Steen. Hwad zag tancker / lämnar jag andra at gifwa
sitt omdöme om.
5. pri och Bontba, der om är annorstädes / vthi detta
arbetet giord anmärckning.
H Ta-

58 G G A G
Waltngsta flom.
Dcnnc ffcctt är af Burzo assattcr.
i '>
FASTBlttRtf Jlt TUURUTHR LJTU RJTÄ STIN D1NO
ABT1R tb! GIF 4 ST BUANTA SIN, GUID HlHl&l
HANS A NT.
Der dr:
F* fl biörn och Turuthr KUo rita dtNNN sttM ester Ingi»
Pfi sin huuebonde. Gud hlelpe hans anda/ eller M.
Anmarckning.
i» WTenm är ritadcr med orm-figur/'som hafwer
^ twänne hufwuden/ der oppa star ock fyra dmr/
och. ett ftort kortz.
x. Denna stcen wara opsatt/sedan Chrlsttndomen lnkom
har i Upland/kan flutas vthaf böne- formen/ saint
paritade korsiet.
5. Abtir, det är/ efter/ och b, i stället for wärt p»
Wnncmarck Uokm
Wid Falcbw.
S TAUVINCR LIT RJSA STIN IFTIR ARK A SUN SIN,
HAN FUR EAURT, lANTTHElFl AU K EURIKI lUKtt
KUN AR AFTIR BRUTHUR SJN<
.. ' .A ' -
Det clrsadwgr
lat resa fteen ester dr na sin son/ han reste
bott

O O G G O
bort t' främmande Land / unttbcip och Emk höggo Nu?
norna efter sin broder.
Attmärcknittg.
,. SUUnorne äro ritade pä en stoor orm-siinga med m
^ klyf- foot/ något stycke frän hufwudet/ cllteft vtkrusader
med Mänue sma otm. flingor.
2» Seer man at Sonen a* haar rest bort i främmande
land / til hwilkens amrnnelse Fadren suudi»gr
haar oprcst denna steen/ och'^^ hemmawarande Broder
unttbeij och Eunki gräswlt Runorne.
, Af hwilken omständighet man seer/ at cUec Alf är steen/ der af säger man om qwarnstenar/
at det är ingen god a// i dem.
é, Vthi ordet suudwgr fins intet nägor vocal, särdeles
E, som vthi alla de gamlas siike ände-staftveljer
tömmer at achtas.
7. iftir, och ey/ efter.
H» Det

6o - • G D ,'G
ZEt haar jaa ock scdt en afritning af Runor pa en läng
^ Nunsteen / som skal sta wid Kalebro i Danmarckz
Sokn/ med ett kor^ / som Antiquanernc pläga kalla
T bon korsimarcke / såsom fyra sig motande wiggar /
pa° den ftecn är sa.mycket läsitgtt: > ......
ADURST. . . AllK. VIGA. Lill, GIRA,, ÉURU. THJSJ*
aHIR. OSBtURN. - . A NT . - MAF . - SIN, SUN'
HILB, GUD,
H 4XVT
lpänga Dokn.
Rasta By. '
AVK. SIR t0, UK. KITIL. LITU. RA IS A. STAlX
DIN'Jå., A FUR. HULMSUN\ BROTHUR. SIN,
Det är:
H*Cvi och Sirio och KrdlUtO Oprcft? stttN CftCt
sin Broder Hulmftcn.
Attmärcknmg.
' - MUnorne äro ritade vä en artig wäl fogad orm-flinga/
den inga klöswar haar.
l. sirio, Sal. Herr Vereliuj haur Strid> men pa
den ntade steen ftar staswen u, med twanne r^i^verlU
u»er pa högre sidan/ soitt /ag funnit at de lckde kalla O.
Z. Ttl tiden om Huimfiens färd är intet tekn at berät'
ta/ tnen tyckz likwäl at Hutmftt» rest bort i fräMmMde
Land/ efter hwilken de tranne hcmmawarande Bröder
oprest ^een.
Spän»

M U G G ^ s»
WchZA E M .
. Nästa By. .
llLMSTlN-i WKl(NOSf:/\ziTU] Rjrsj t i STA tu
IFTtR f JUBiURM | t\THUR | SIN, f AUK t Gl'
Rim + /fl/
1 ' ' \ '• ' -
Det ar ;
Halm [len och inafoi ktito resa steen efter sin Fader
Jubiörn, Och Gtrtth CftCt « - < «
A n m ä r c k n m g .
l. MRm 'slingan bestar af twanne otmar/ en klockare/
. der pa Rnnorne dro ritade/ och en ftnalare vthan
Aunyr/ haswandeö den större en Nöf.joor ett stycke
ifrån hufwndet.
2. Om denna steen/ samt den nästsorgäende berörer
alt en Famiiia och Sllcht/ efter söm uamn siar
pä bägge/ och den förra inneiMec at han warit opsutt
tli Hutmflens åminnelse/ och pa denne/ at Hulrhjttns Fa-
% warit jtibtur»,
?. ohfervaeion tlr/ at hwart ord pä denna Pcen är
Wdt lsrän det andra med ett litet kersi/ men de» sörrlga
Ueens ord igenom punäcr.
4 Denna steen och nD sörcssrefne står strax widbyyn
W tödre sidan/ den ena står oppe/! dcn andra ligger nedcr.
H Z D a l b y

6» G G V ' G
—•— - -
Älby ©ofit,
Wiggeby.
Denna Nunfteen ha a r jag intet sedt/ vtan orden äro
' ^ tagne vchur ettMpftivWadebai* Disputation,'-j$
• lydande.- . • 1 A ' r • • u - 1
frldur ock ulfr dblr litu uäckva siaij*
^ 42 jarl f4dur sik
v " L' -) i ' Det ay;
Griitur och ulfr de Uto hacka steen ath sin Kader pri
Attmärcknlng.
u (gtffbitt ordet ok är tryckt med ck, jemwäl ordet
^ H*ckvA med ck, och det stafwesätt gar tftan dt
gamla Rune-mäns/aldenftund staftven c intet Runsk/
iag ock eUftft lntet sedt Runorne/ sä kan jag mtg der ö5
wer ch wldare vthlata.
j*ri, mans namn / står pa denna steetv/ sent ock
pa Ballngfta steen / elltest haar det wartt ett' förualnt
ayre-namn/ der af7^ döme/7^ boo. .
z. Deiri det fal de eller the.
v
ialbp Sokn. -I
Hälbcrga.
!
1 flirta t» rita jtaim'mi thovd brour sm
v - . UULMGIR LIT G AR A MAR Kl AT Ull LM - - '
ad

D O A G
; Det dr:
i frid lät rita fteen efter stn Broder rhord, mlmgr
lät giöra märcket/ det-är fteen - monu,n«mer at Hult* «-r
, -i,' - Amnärtknittg.
». MRm-figuren har ett stort hufwud med öron/ och
^ ftoor drake-munn / taga flere tekn vthom Runorne»
^ Seer man/ at denna vthuggne fteen t allas
det nu kalla mooumenc.
I S
Späuga Sokn.
r AU K SfATN T H AIR ra ITU si AIJV AT birsa
FATHUR SJN GODA•
Desia ord sta pa den ena sidan/ och a'r sä:
Cy och Sven the tlflC ftCCtt ät Birfa sin goda Far.
Ä andra sidan:
AFASI R. JU K. ST AINA. 11NUSU. BOTA. U)HGt>
RCHAK SUN, TH0RGAR1HAR. GODA.
Ifafaflr högg tttme stttn-buten åt vnga Ert»m% thorgtrdArr
godas S0N.
Attmarckttmg.
» MUnorne äro hugane pä bägge sidor af stenen/ den
s senare pa en flait orm / med huswud och ftiert/
samt ett diurs bild/ som lamb / eller räf. Men den förra/
Wed en något simqad orm bild/ med twännc hopfogade
"öfivar/ och dubbelt kors/ oppa äfwen lika diurs bild. -
*. Wid-

ét
O G O
- Wldtowmande tidens la tyekz kors.teknen giftva
Mednmg nt hmi är cplutr efter Chrtstt tyd'/ hwar til
vcrden pun«ccs

O G O 65
Uuusby Wutolst Uokn/
PS EiSmarcken.
G
IDA LIT R MS A ST A IN At TORTARF BO ANTA
sin (pä den ritade f.guren stär A. l stallet för K.)
sun GUDVAUKAR , auk bukl harvistam,
duli risti stn.
Det ar:
G'dat lunntcn Thortarfr Gudv^ukars ^Öllé ^ItflrO
eller Enkia / hon lat opreja denna steen/ honom til amlnnelse/
och hon bygde op Harvijia, Duii ristade steen.
Anmärkning.
i. MTen-figuren ar sa bestaffad/ at de p-rsNe! linier,
W som Runorna sta ritade uthi/ hafwa ingen gemenfkap
med de twänne ormfigurer in uthl / pä hwilka inga
Runor finnas.
i. ^>fwerst va steen ar en kors.KZur, med en circu!
afwan pa korset.
3. Här kallas och gM*s man s»-*»/?», af bu, eller ö-,
det är/ öomuz & Famiiia, och

G O5 G A
f» det dr/ bygde/ af boa, omboa sig/
Buka, vyggla/ och dr byggm senare tiders ord / ty det har
L°5/ H v , B , k och u, b^a dr ofts, det är t-»
YUUv/ otta, buk*,
6 ,\ H* r viflam ; Mtd detta 0löet Harvifl*m,
,
sraimedn^ KoNZk. Antikvitets Secreteraren Sa!. Hr Hau
l
fl ^ Gothlandz lagen/ at det förstas
HarfwejLt? gard t Huusby Mutolft Sokn.
v ak S/ 1å * e 4f l r(^ lt ' leer man/ et emellan r ock
x ilar mthet E/ eller anuor vocai.
Wåtits
Mrie stad lUpland/vthi Berget der wid.
hardir totir lll risla r un l r all
-vVr K fJ ALFAN > fil austr fara, a uk ut
T ll jwr sal a r i air rtstl run1r.
Dctär-
3frun Hardz dotter lät nfta Runorna at fig sielf/
eller/ sig. til åminnelse/ hon wtlle resa Geruth/ och til
^cl-usÄtom,. Fair rlstad^ Runorna.
Anmärcknmg.
Tt MNbcltingande tiden / när denna qwinna har latlt
hugga i siren / om sin reiatrl lerufaiem, tmlNm hon
p«r i Swengo än lefde/ sa fins full er der til ingen fa klar
anledmng af stenen/ men wtl ltkwal tycktas/ at hennes
vchresa ffedt efter ^crulaicms förkörlng/ hwMen ester/o.
5-pki

O G O O 67
fephi strtst öc Antiqq, ju66. ellerIudd.handll. beratteswa*
ra stedd af den Romerska Kelsaren ki. Vtspssi-no. och
dcsi Son '5-to Vesfl^iana, pä det 40 ahret ester Lhrisil
opfarelse/ doch manga Kr der efter/ och.sedan den Väwesta
taran blef stadfäst / at Pelegrims re,or til Cynftl
graf t Jerufaiem skulle hielpa til Salighetens befordran;
hwilken slad det osganila Norska folcket kallat jourfaU,
som här ftär padenna steen. Och sa sins vthi s

68 O G G ^
denftund denna qwinna ärnade sig til Jerusalem/ sa ser
man/ at Jerusalems resor här tträn äro af de gamle
räknade ibland Qster-resor/ som fins pä Stenarna.
Wggebp Mokn.
Msta Stecn.
QTERKAR AUK HIQR VA DUR LlTU RA ISA
^ DENSA ST!iV AT FATHUR SIN FEIRA, SUSä
VESTR SAi l TING A LA NU, GUD Hl AL B l
S dLU.
Det cir:
Sterkar CCf) Hiorvidur (tUo t t sa dtNNa StttN sin
Fader F*tm tit åminnelse/ som fatfc sig neder i Tmg^d
nMcr ut här ifrån. Gud hiclpe hans S-ial/ cUer/ware
hans Stäl natig!
Anmärekning.
i. WCnna Steen har twanne Orm-figurer med ett
^ Korsitekn / som berättes dem haft pä sina Runftenar
i Hedendomen / doch
i. Är Stenen opsatt i Chriftendomen/ det bönen:
Gud hielpe (Ziälen/ uthwisar.
z. Kefir y dereft orden VVtftr-veg , Vefiervegum
finnes pa Stenarna/ eller i Sagorna/ sa betydes der
med de resor/ som wara Förfader giordt här iftan Wästeruth/
hwar ibland räknas Afnca, der uthi iwgH*»d
ligger.
4» ?*/»-

O O K O e ±
4. Tingalant i, det Landet ar beläget efter de Lärdas
ochLaNdt-Lkarcorne, anwisning/ tlthi Afnca, som kallaö
Africa Tingitana, eUteft Mauritania, Morenlfltlt>/ NU Barbaria.dercftTmklsse
Städerne A>8'er, 'suni,, Inpoln, Lixa,
Zilia, ocOMons belägne äro/ lhwllketLand Roderic.To.
ictanus i dch 1 bok och i» cap, berättar/ stal legat 10 Stader.
- audhuibi salu. Såsom det är klart afdenna Steen/
at han är opsatt i Christendomens tid / sa följer ock der
af/ at denne F.ira har rest ifxan Eggcby Sokn / eller tl
det rtnaafte/ här ifrån Upland / etter Chrlftl Födelse /
hwar af man far den anrique kundfkap/ at Swear och
Götber aiordr sina uthresor och expeditioner, jemwat
efter ChnjU Himmelsfärd / ttl Atrica, och flera der t
neiaden ltggiande orter; hw:lket Land man finner ywas
Doa. ol',.'när> Kyrcke- Historia/ hasiva ivarit da den tlden
evan»ci-stt / det man scer af hans bestnfning om de
stora de Chriftnas förföljelser nthi Africa. serdeles
riranien, under de Romerske Kelfarne^ax.mm.a,.o och
Diocictiano, ahren Chrifti zo6, och de följande.
Man feer ock af de Lärdas skrifter om de v-nö-r,
Regemente uthi Africa ahr Chrifti 4^8, under deras Ko.
nuna (Zenterik, mtllKeisarluttim-n' tidabr Chrlftl 565 da
Bel.farius dem sig underknfwllde. Om nu denne Betr» den'
ne tid dtzt fartt/ lämnas dem Lärdom.
13
ltafbp Wokn.
LH MUNTR LIT I GIR I STAIN A T SIK. S ILF-
- AN, SLUISJR MANA, GUD HlALBl SlALFl
hrun. 2 i Det

7° O G O G
Det är:
" lh f mt ! nir wtgiöra Steen at sig sielf/ den flögaman.
GUD htelpe mig rtl sielswa Noltzheten.
Anmärcknmg.
». MEnna Ormsimga är ritad utöan fötter eller klöf.
^ war/ eljest wäl giord/ och öfwerst pa Stenen ftar
gr Klackbild / u:en de ord fom sta ritade a andra sidan
pa Stenen kunna mtet för defi mörckhet läsas/ doch kan
man det märckia / at der pä öro mänga Wande. och
Stup-Runor. *
uihmnnttr latlt glöra Stcen / mudan ban lefde/
t utht sin lifztld om ewlg salighet/ det
Här fuifi brun, och altjä
j. Intet älskat Helgonens dyrckan/ eller fördt den
bönen: O Sanfta Maria, bodde» for Mlg. Hwllken
Helgons akallan »Moi-ierns lnnehalla I wara väduden
af Paweu ttoooriu, ahr Chnstl 6»:.
4. Märcker man/ at pa denna Steen/ sa är stafwen
uhr, eller u, i ordet gud, stungen med en prick/
som är tekn ttl de senare tiders 91 mista Aiphabctii, to
pricken betyder/ at k M lyda som
5. Uthl ordet Manaw ©tenett/ med Nunssastafwer
ritat / fins ftafwen a , sä wäl främst fout efterst mco
twänne twärstrek/ somelliest har allenast ett.
6. Mana, det ar Matt/ rltat med ett/ och Mtet
twanne M
Nor

K « K « ?»
Worsunda Mokn.
Brista By.
Thurfastr auk llmvldla
rita ifha thulstain
lhu
fa~x hur
sta\n
sik
GUD HlALBl ffONT HONS.
Det är:
Tburfaftr 0th ItUvidiu läto 0PN'tN StttN CftCt TbuU
fien sin Fader. GUD ftögde hans Siäl.
Anmarckning.
rriguren belangande/ sä bestar han af twänne ormar
T artlat smnmavfogadc med hufwuden neder och
stiertarna op åt / slåendes mitt mhi ett wackert KM/
som fäster sig äsivan til emellan stiertarna / och til foten
emellan Orm - hufwuden.
2. Sä äro begge Onnarna ritade meo framfötter.
?. Stenens ålder til denna åminnelse / hwad teträffar
/ feer man/ det hcm ar uthi ChristeNdomen opsatt
/ ty han har tforfts figuren, GUD akallas för Sialenö
bästa/ mm intet något Helgon.
4. Obferreres tttht ordet 7burfflfir, at ingen vocal
kär emellan ände-stafwelsen tr,
5. hont, det är samma som/ o«,> a»t, Siäl»
6. tioniy sör ygns.
Ham-

O G O G
Wammarvp Uokn.
Wlks By och Äkcrgärde.
fr UK kue1lr uru ralsa stin iftr kuna
n sin, uk k1til llf aftir brothur sin,
risti Runa.
Det ar:
fr och resa Steen efter sin Son
^7 efter M Broder, ubir ristade Nunerna.
Anmärcknmg.
nne Steenö ki^ur är mycket ivä! ritader med en
0rm-liknelse/ haswandes hufwud med oron/ och
pä ett tredubbelt Kors artigt och nätt rtftat.
Stenen är opsatt t Christendomen/ det man feer
•/ namn/ hwar om uthl 4°. g cncraI ? Wcrva »on
För Kueilr har Wexioniui nthi sin

B H G K n
kondc-Mprcka Uokn.
. Norby.
-IHVIDH SUN KlLJUHAK RAISTI RUNJR IFTl*
^RAHNILPI SU.XU SIS'A.
Det

7* S G K Sk
V
ihmuntr lit akua stin at sik silfan sluas7r
manat Gud lalbl slal VlHMUNTR Sttrimans.
Det är:
„ hugga Stccn åt sig siclf/ den stöga och
sti ständige Mnn. GlID hlclpc ri&muntr Stnminns
Vtttt
9!un«^ n, u
a f
^ äelf Sa har han ock bedit
Ä , i w l ef * c L Ä f Hwar af flyter den
Angående Christendomens bessaffenhet da denne
Stecn blef hugqen/ at Folctet haswa dä akallat GUD
allena/ om fin Siäls ewiga wälsärd/ men intetIunaf.
,a "ler något Helgon/ ester Pawisse sättet; utan da
yaNva de t ltsztiden bedet for de lefwandes andelige
wäl-

G A O O
wälfärd. Hwarföre/ til a t något närmare komma uvder
wmskapen afnden/ dä denna sanna Guds dyrkan
här i Swerlge warit pä gäng/ tycks denna Anmärkmng
ttena/ nemU man finner af Kyrklohiftoricrne/ ut det
Dogm* eller läran berörande Helgonens akallan och vcneration
, har bliswlt påbuden af den Romerska Päwen
tSregorio den l. ahr Christi 59;/ hwars Förordning loar/
at Församlingarne skulle allmänneligen nlbidla te aficdne
och ca»omserade Helgon» Och allsa har denne war
Troos Artikel om Guds ensauie dyrkan warit t Swerlge
antagen och bekländ för ahr Christi ml jäniwäl och rtb*
muntr lefwat för den tiden. Man har ock afKtttkio-Historten/
det Pawen i.co den första/ som lejde abr

7* G G K. O
ras ord. Om man skulle efter nu brukchgitmaner ftuf»
wa ordet/ sä/A», ,älärer man fuller sa p,vce6er., sa/an*
Men ter utt är stel/ ty genom thetta Safwande ryckes
ordet utur sin wäjentllga memug och förstånd / medan
betyder/hos de gamle, Stö/ eljer ZCattt/ och /=w«r,
ecre/ pä ywilken grund ordet stlfap stolle i detta rum
betyda en Stö' erre/ der af hela meningen »'kulle förstämas/
hwar igenom och Atomen simpicx blefwe Gom.
pofirum, det dr/ ett änkelt ord/ twunne. Men när man
betänker/ at alla de gamla Swear ockGöthers uhrsprungs -
ord äro komina Lubltanriva, eller U)aretfes ord/ deraf
sedan Verba aftiva och Paflivj komma/ hwllka wareists ord
intet gärna äro twa eller treftafwelige/ ty finner man at
s\lfan bör sä ftafwas/ stif . an. Och är tll märkta/ cit stif*
t dttta rUM tNtet är Dadvi, Utail Gcnit. Cafu»itN Pr*,
pofitio At gär förut/ warandes ändeftafwelfen här ett
ZufKxum cafus obliqur, foilt titt Cafti prirro, elltr cffcntiae
heter stlf, ipfc, sielf/ der är Gielf/ som wi nu säja.
Af denna.obtervation flyter det/ at de sMi äro
Liebhaber rtl lära det rätta sättet och förstånd af de^
gamle Swänsta eller Runska orden/ böra wara myctet
bckyuunersamme oin staswandet/ hwarigenom/ fdfcm
ctt säkert nredel/ man skulle fa weta/ om ordet är re.
äi, eller obll^ui casu», til exempel, Dagur, Madur, Wgur}*
klodur, Fdäur. Nu wtl jag fräga om M*dur är N om i.
nat. cafu«? |dg nienar at en i Språket okunnig tager
det för Nominativo, och stal betyda tTlan/ vjr; Men
det är rever» (Zenit. catu». i I>?ominZ»r. Madr , i Gemt,
kiadir, eller Madur, det är viri, Mansens. ' ,f
8. Och der man icke wil denna emständigbet achta/
fa far man wilfe/ ty man bör sa ftaswa föl/ande/och des
like ord: ^ o*gur

o .» G 77
0^«r, Dagcur, Diei, Nomill» Oagr,
MaJur, Mad.ur Viri, Madr.
Ridåar, Fadb-urt Patri», Fatbr.
St I fan, Silf- an, Sai«>pfius, StiftV,
K^ikan, Kviktan, Viventi», K"'*.
ANNat Exempel»
4/;$#/: om jag stafwar detta ord/ som !vt nu fo
tiden Ma warabarn/ sa skal man det ^ utbta a ^ch
skrtfwa./ ai-sköns, hwilket tycks betyda wa^er/^ ratt
wacker/wacker pa alt satt. Men detta ftafwande ka»
star ordet ntur sin rätta / och i en heel annan be
märkelse / a» det t sig sielf/ och när det ratt b trachtas
och stufwas/bör äga- Och ehuruwäl detta ordet fiska* intet
äränkelt/ utan bestar af twenneord/ sammansattas ^och
kaun, det är af allehanda Ron/ 8peci« och att/ fa at a\
eller Alskaun är Nominativuj, och Alskaunt, ellcr Ahkonar
Gcnitivus, betydandes allehanda ting med sin art.^ond
eller god/ sa »Mar det sin rätta betndelje/ näriMMt
intet ftafwas rätt/ty bör det ftaswas fa.vMw, der as Kaja
wt Al^öns wälsigmlft; Als*konar Kra/ir , allcbanda
kräfllghet; Åls. konar kaiu, allehanda flags buller ech rop.
Och är Alskonar Geni t, och Nominauvus. ,
9. Kibmuntar, Stal Vibmtntar, Anima Vihmumr,
det Vibmuntar är Ge nit. Cafus, Utt N ? mina ^ ,pf[ r » a
denna Steen / Vtbmuntr, hwilket är til märkta/ fot ft-rakets
egentllghets fful.
Stenens Nunssa ä andra sidan-.
\7lHMUNT R dUK EFIR1TH A KU MARKl Al
V KFIKAN SIK, -
K z Det

7* G O L5 H
mrton tTiJffc* ^
Det är:
SlnntmcfmitB-
2 W ' W på St»» St flg,
Sttm fitwtg / (it tvära Slunssa Förfck-
... , haswalatit Runstenar incdnn thc leti!
J jt . I ^lczu.rel forlNcirkes flf ordet Kviktn,
1 » ? Gwcf.ttjfon*/ w & W
°, rbct Kvik4 »> bekräftelse af det som i
*H\t i l å i , - ^ 7 ^ 8 - /' ol ? be gamlas siafwe-maner
t fPv/ J-- 1 ? 3 rätta sifttet och grund til stafwa de
gcun!a6 old/ sa feer jcig ffray ont det di* cafui rc

I
D G G R 79
Mltng Wokn.
Ewista By wid stora Lanbswägcn.
En Steen med Ormbild och längklötwat foot/
satnt denna pa-ftrift:
hlJRNULFR LIT GIRA MSRKI Åt THlllTm \
Det ar:
Biörnvlfe lät gtöra detta xionumcat esster ihtöt.
Anmarckttlttg.
i. Orm- figuren har en foot med Klöf.
t. Är det anmärkning wärdt/at denna Steens infai*
ption bestar af idel wände-Runor/ fa at de öro ritade
ifrån wanster och til höger/ och komma altfå til at läsas
ftqn wänster och til höger/ fa at om det woro en durchsiktig
msrcri, orden woro ritade pä / stodo de rätt / der
man finge ansce dem pä baksidan.
j. Biamui/r, dr ett sammansatt ord aftwänne/nemliqen/
BUrn och u/fr, det är Biörn och Ulf, hwllket nanm
tycks gifwa den estertancka/ at denna Man / eller defj
Förfäder wartt starcka flagskämpar/ nti hwilken ftimodighet
de gamle finnas satt sin största wärdflige ähra.
4» Det wi säja/ Biörn, haftva de gamla sagt B/ar»,
at/och A med tiden gädt i lind af 6. Eljest finnes de
sagt liir») Stora, Bern,
5. Af

, v -.
Ho O Ht O ®-'
5. Af detta ord Burn» ulfr tycks wart mans namn
V yn 1 B ynoifr, Brynolphm. hafwa sitt MfprUNg/ allenast
man achtar/ at utl orden är.r52N5polllio lirer^rum af L> R,
i/, och r inkommit t senare tlder. Ty wt wtta/ at de gamla
kallat Kors/ krosi.
Bältng Wokn.
LSfsta By.
- - • U LIT. RAISJ. STA\N. IFTIR, G A RD A R,
AUK. UTI RIK, ST NI. SINA) AN ÅR, FAR T H. TAUDR.
I, GIRKIUM.
Det dr:
. - i lät refa Steen efter sina Söner Gar Jr och mink,
den senare blefdöd i Grekeland.
A i ;f,;' Anmärcknmg.
LÖSTcen- figu^n bestar af twänne tvtftrttadr Ormar
^ fammanflmgade mcd hufwuben/ och klöswar nägot
frän halfarne/ jämte andra fma ormsimgor.
z. Ct rent korsi star öfwerft pa Stenen; hwar af
flntes honom wara i Chriftendomen opsatt.
z. Ruvorne ssola läfas tfrän Sttertarna och ned ttl
hufwudeu.
4. Talar ock denna Steen om de Swanssas Refor
tit Grekeland/ dit den ena Brödren farit och der blifwit
död/ som ssal flutas af ordet Anar/ fecundus den andra.
5. Gar»

G S5 st
s. Gärdar åt Genit. Cafui, ty Pracpofitio tftir gdt fröttlunniforc/
in Nominat* Gärd cUcr G*rdr, Mans IHllUlV
u-imn ii-TT —•"i»
Äktrby Sokn.
Vti «
JOLFAST- LIT - RITA - STIN.UF1IR' SONt SIN
) AS A, . AUK s ARSTIN . TFll • IRULlK.
Det är:
Jo//,/? lät rita denna Steen efter sin Son Af*, och
Arfltn efter IruUk,
Anmärckttittg.
i . w s c S f c t i t t det intet nämnes uti Sal. verei» arbe-
®tc/ wid hwad by i Sokncn eller pa hwad ställe denne
Stcen ftar / sa kommer jag tit berätta/förr än jag talar
om denne Steens omständighet) at den u Nov. .7^
opränsade iag en Runsteen uti Bone Sokn pa Angebyv
Äi,a / neder mot een Äa 1 och broon der öfwer som kallas
Lafsbroon/ hmiken stlljer Börie- och Åkerby Soknar/ ech
om denne Steen är den faitutw/ fa Mlin laia min
Anmärkning der pä utt Börie Sokn. Chest obiav^es
tvtd äfwannämde Äkerby Steen
1. At han är opsatt i yngre tiderne / och Christendo.
men/ da de begynre pricka stafwen ubr eller u, til bemarkelse
för r, parandes r eljest ingen ongnui Nuust irnN
g - • t. ujtir

%t G G O O
2. ujtir, r(tiy det är/ efter.
?. Aj*% ar Mans namn/ ty bär star at han war joU
pjltrs Son/ och lädant namn hade ock Konung abia Son/
Rehabcams ©Pils/ Salomons Sons S0ttej0N i Chron.j; xo,
Matih..i: 7» »•_Chron.14.Dcf) i^. Vppättt Nnnsttens
ment som jag fick l min vngdom siar: A fa ar grafin i kirkiu
g*rdi. Eljest sa ar bekant/ det wara Förfäder hafwa kallat
Ode», as.
Börje Uokn.
Engeby By.
' • ib • ' . ' * „ ».
WÄ defi neder mot cm Broo öswerÄan (cm kallas
Lassbroon/ firar wid waqen emellan Altuna by i Börie
och Åkerby i Äkcrby Sokn/ star en Nunfteen-o quarter
m ofwer jorden / hwilken och lärer wara sä dlup neder
i Jorden/ det man kan fluta af den stora KorH. figur der
va ar ntad/ och nästan intet jynes än til §/ men en tridie
del och Nuneskristen är neder i jorden / kunnandes man
allenast läsa naara Runor öfwerstpa Stenen/ sä: ubr,
Su "\J f ' ut » ar.- F. u. s, r. de öfriqe oftvan jorden ära
as tiden och wäderleken förtärde/ fast Stenen ar nästan
mntehard/ en del af Stenen ofwan til är och asstötter /
fast han är hals aln tioek.
Anmarcknmg.
».MEskaffenbeten af figuren der uti Nnnerna warit ri«
tade/ kunde intet sees. Men Korget är af stor 5°rm,
som

G G O y
som de finnas ritade uti somligt gamla Kyrkior/ i.nierne
smala mot »lirersc^ion, men wida mot Kory»ändarna»
!. At denne Steen ar ritader i Chrtftendomens ttjd/
bekräftar Kortz- figuren, och altsa tärer wcira opsatt/ forr
än Kyrkiogärdar blefwo inrättade.
Odscrvei-zä- lag/ ahr om Hösten da Pesten
gick i Stockholm/ at der denne Nunsteen står/är enAngz.
dald cch Inmkils Ää löper der förbi. Och pa^ Stenens
samt berörde Äas norra sida/ finnes först icke lan.qt frän
Äckn kem stora jordhögar / warandes ^andzwägen giord
genom den fierte/ hwilken har warit tämmelig storsedan
äi der ett hop smärre Jordhögar t der näst betagne
hagar / samt op mot Äkerby Prästegärd / ätskillige stora
högar ibland otålige sma/ jämte ätsslllige Brlfte>/orn.er
större och finärre/ runda/oflange/ trikantige och ratt qi*.
dratc, as>2/14/10/9/ 8-?c. alnars längd- gtswandes den
Tratfen Itfnclic t frän sig/ som har der fordom warit Lä'
gerstad förr än Kyrkian med thesi Kyrklogard ble! tuncie,
rsö, eller har der stadt något Slag-
4. Af desie langa graswar/ som äfwen fins pä andra
Byängar/ som i Bör>e Sokn/ Altnna/Alsta/ Kcttlnge
och Brunna egor/ wtd Krogsta i Iomaklls Sokn/ra
Kihls ägor i Wänge Sokn /.och otaligt annorftäds/ kan
man säkert finna / wara uhrgamla japhets affode warit
långt / stort och föört folck/ at man om jatur, eller ]ot.
tar, sa mycket mindre twiswelsmal ma draga»
s, Bör-

14 G O D A
lör/e Sokn.
Tiby och Brunnby Äng.
M P wch Tiby och Brunby äng/ wästsunnan om Marbccks
bro o och frän Kyrckian pa wanstra handen/ m
mot Ängegi^rdögarden/ intet långt frän wägen/ der nu
for tiden ingen stor Landswäg nr/ ligger en Rnnfteen kull
pä jorden af löljande 5c>rm och beskaffenhet.'
(Fn ornufisur med hufwnd och öga samt foot naaot
ifrån nufiinidet/ h,vilken foot intet synes/ utan allenast
benet/ tomjtandnar in uti een afbwtning iSreeu/ hwiiken
Steen ar twa alnar i längd och halftredle i brcdd/ wä! rt*
tader med twenne flingor/ som en ormsticrt. Effter oprltningen
ined kol. kunde mtet n,era läsas af,nig uti
Manad 1710 emedan tiden har giordt mänga Runsta
Staswar olaflige.
Wöktzufwud Wokn.
Hamunda cllcr Hanunda Ty.
v^c-Ziu, har låtit aftita denna Steen med
x lw mne smnnanbnndne ormar/ och twänne häftebnf.
wudcn/ ofwerst pä Stenen en ^ogel- ',»!,

A
O O G O 85 '
'VinTR OK VlHMILlR O K SlHNJlrt.1 T HIR LtTtl
RAS--1 STIN T HINS A AF T - - - 6 F dt HUR Si N,
T HURFAS1R HRlll R LIN AR.
Det av:
Arniutr Ocf) Vigniltr och Sig>niutr, the lat0 ttft dtNNa
Steen efter > • K fii Fader. iburfAjtr nstade Nu-
norna.
Attmärkttmg.
i. MÄminnes bet/ at på Stenen fins en Fogelii?ur. som
^en Hök ' af de gamla kallader Haukr, och Soknens
namn ar än i dag Hööynsmud/ af h mkr och »«/«
ntden heter rätt H.iuk.ih«fud Sot»/ warandes det afKongl.
Cammar-^rck.vi handlingar bekant/at der i Soknen warit
fordom uti Konung (Zust,v- den i. ttD en Kungsgård
wld Namn Höryufwud/ at den tycks ratt heta H»uk*<
hof.
2. Ar niatr; i detta ord fta.' ftafwen a ritader med
tw twarftrek / det .^nric^vzriesn? kalla a iLuogum, eller
långt a, fom langsamt fkal nthsä^as.
z. Rjf*i Infinitivus af InJicat, Ras, som ock NomitJC
«.«, det är hög/ hög ting / opresa/ Steenraas/
0teeirtdfa/ der af aiiegorice rasa/resa sig/ löpa i kring/
ty som de:/ h vilken är af sed:gt sinne/ filter stilla l sa
sages der emot den tMfa/ som far af och an/ och ar oro-
Ilg til sinnet. Här af
4. Finner man at de gamla storwäne Menmfkior
äro kallade ratt Rifir, och iutet Resår) ty t har intet
waric de gainlas bokftaf.
L z 5. An-

86
5 Angående Stafwen h uthi orden v>hmhr och sibnuttr
fornt hnti, sä bor den utt de twanne första orden
Utföras »om k?, lnen UtXHriti vronuncteres det som H. med
en ftarck utiäljelfe. ' '
Wädebp Sokn.
\ARI UK ARL UK UULKiURN LllU RIT A ST1NO
T H1S 7, U KIRTA BRU 7HlSA ABTIR JUFUR FA1HUR
SIN,
Det äroch
Ari och Huibium läto uprlta denna Steen /
och glora bro denna/ ester sin Fader jofur.
A n m ä r k t t m g .
i|K(£nwi Steen har en ormflinga medfoot/ och ett un,
derligit Ollnhunvud/ smnt twänne sina ormar/ och
Korft som rbors stöld/ hwar oswan pä twanne diur som
Listar. '
2. Tyckes mig denne Steen wara opsatt för Chrk,
stendomene tid har t Swerige.
?- J* r 'i Mans namn/ som t Notrinativo flutar sia va
1 och manga wdana mans namn pä i lyktande fii.s vä
Stenarna/ aswen som t Btbelen/ c. g. Gen. lo; 16/17/
18. Jcbuli, Emori, Girgofi, Htvi, Archi, Sini, Arvadi, &c,
4.

G O A O 87
5. Rita, Rita St/n; dettta ordet Rita kan förstas sä
wäl om Stenens oprättande/ som desi arltade Runor /
ty rätta origo til wart ord opracta/ är Rit, Rita, redus,
Cnoerf.2\Ctfl ar nytt swenskt ord/ ty det har e, som tN'
tet är Runff bokftaf.
5. Kirva, är samma som Karva, hwllket ord fins va
andra stenar med samma bemärckclfe/ och är K.iri*Jlk}
eller karf fiok alt ett» See p»g. 40.
7. fSdr star: stm rita, och Bru Kirva, der af fen 4 man/
at ö wer denna man är hög giord och Runfteen satt/ ty
med Bro förstas underbyglttngen i högen.
s. Abtir, söm de t senare ttder sagt Aptir, och wt/ efter.
ElM hafwa de ock i gamla tider sagt -/>,>. ifttr,
iftry &, samt * af t* och auftir. Pa nagra Stenar jtar
Ufttr, T/tu
9. jufur, det är samma som Jofrr,
Utaföp Uokn.
Kyrkiemur.
CltAtN AUK JVBf GUN AR LllU RIS A STTN ATA
^ A MG EL fADUR SIN. KIRIST HlALBl SIAL
A MG ELS.
Det är:
Suen och sibi Gtinar l ä t o o p r e s a S t e e n ä t sin F a d e r
^gti> Chttsttlö hielpe Amgds Stal.
Att

tt G D D
MMärknlng»
r * MsCnna etccn wtfar at han är huggen för än Staf-
Kyrkta blcf bygder/ tv kan ar tagen af sitt förra
ställe/ och insatt t Kyrktommen.
Stadfäster han tet/ at den Chttfteliga Troon watit
här t Upland för än Kyrkwr blefwo bngde / hwarchre
och de döde äro begråtne mänga ahr lhögar och sina
Fäders Atte. b ackar/(rätt/mänga ahr ester
Chriftmdomen.
z. Denna Steen förer ett KorH/ som ar och war de
LhnstnaöTrooötekn/ och
4• Är Stenen notabel der af/ at han nämner K/W/?,
det är Chriftus, T hen dc äkaNut de tiderna/ för siälens
hälsa / men intet Iungf. Marta / eller Mm.rtku här,
skap. Hwaraf folier/
?. At som de tiders folck här i Swerige
sokt sin Siäls Salighet uti Chnsto/ fa kan man fäkert
tro/ det han med sin ålder forträderSecuium qumum
poft Natum chriftum, det är/ at han är opfatt för det
Flerde hundrade ähret efter Chriflt Födelfe/ da Helgons
dyrkan mtethade bcfläMat den ChWna Trona.
Bondck»rcke Wokn.
Wärdsätra By-
THORGISL AUKGISL Ll\1ll R4IS4 %"tAlN HUR
sy E IN T: Al HUR SIN.
®:t

O G K A
Det är:
r^or^/y? och Gt/i läto opresa Steen efter sven Fader
sin. .
A n m a r c k m t t g .
r.MÄ Stencn är en Ormfltnga jämte nägra smä Or-
^mur/ med klöfwar/ och ert korff op mot öfwerfte
kanten pa Stenen. .. .
Tycks af Kortz - figuren, wara opsatt i Christendomen.
, . ,~
z. T6or*gi/i, mans namn / betydandes Thorfi vtska/
FJaf»elIum Tioren, dtt MCb de gvfw0 ttlkäNNa sitt
sinnes älstehog ttl kraft och styrkta.
Skänela Mokn.
Nunhallen i deg Owarnftröm wid Harg.
StGFlDR AUK INGVAR AUK J ARLAB ANGl if-
1U RIS TA RllN A R AT INGVAR F AT HUR SIN,
AUK AI RAG NV A LT B ROT HUR SIN,
Det är:
Sig-bidr och Ingvar 0Ct) JtrUbdng*, Utö ttfirt 9UtUCVna
efter sin Fader ingvar, och sin Broder R*g»va/t.
A n m ä r k n i n g .
»^EnnaNunehäll Uti Owarnftrömen wib
^aard i Skanela Sokn / och Landswagen/ haswan-
M ves
89

9° G G G A
des twänne stora Ormflmgor/ samt 5 i 0 frna orm'figurer
ti>iU bundna/ med mittå Runor.
2. Seer man / at tre Söner som lworo tre bro-
« der/ haswa opsatt detta ^onumenr efter M Fader och en
sin broder.
?. Något pKZsowgsce at tala om theffa man/ i den
anledning som deras namn tyckes wilja gifwa / är ni
achta/ at '
sigviJr, ar det mans namn wt' nu kalla Seved, af stg>
det dr/ Seger/ ock när, som fins betyda hoos de gamla
bade motstrafwtgyet/ wadcrlek/ och rörelje.
Ingvar, af i»g, och t^r, ehuruwSl mg lntet eaenteligen
weet hwad i»g betyder/ sa har jag llkwäl förmärkt/
at det har uti Ng betydan af en särdeles rörelje / sä at
den man tom haft ing uti sitt namn har warit cn stridsbar
man. vary det är Adieåivum, betydandes cslvtck/
V a k a n d e / derafwarfam/ w a r g l e r n m g / märkella cller
notabile fadum»
jarhbangi, tfjarla och bångs, dtt ar/ ^örstarS och
de f»>rn^mlras manda och bancj / prinapum moicitu
som tittet want rädd at gä t kamp med dem.
R4g»vatt,(\fRégn, det är starck rörelfe/ och v*!*, kraft.
4- Hwaraf tycks flutas/ atdche fyra bröder intet
want ffuggrädda.
Warg

O O G O 9«
Warg Sokn.
En Notabel wacker Steen med detza ord Nunsta:
- U-DLIP AUK SlHVlD RALTULF ARFS ARFAW L17U HAKVd STEN
1 IFTJR FATtiUR SIN, OK SIGBORH MOTtiUR HONS,
Det dr:
Gudhf, (Tvssarva flija Gdtlieb) och SevedRähulfr
barnabarn/ de läto hugga Steen efter sin Fader/ och hans
Moder. Sigborg,
Anmarkttmgett.
r.aR«Km-figuren Ar ritad tmd bradderna pä Stenen/
m hafwandes ormen hnfwnd.
2. Belanqande tiden/da denne Runhäll ma wara
satt/ är in vcnere at tala/ dethan ar op!att efter Ehri»
fti Födelse/ tv vä honom sta twänne kor^ der under en
kläcka pa en Huusgafwel med sträng/ som en Mans B,ld
i haller/ lika som ringiande. Och ar det bekant af Kyrcklo
Hiftorlerne/at Pawen 8sdinisnu, wid ahr Chrijtt 604/
en Tofcaner, giorde den förordning/ at man skulle bruka
kläckor wld Gudstiensten.
z. I.irer2turen belangande/ fa ar mycket artigt tilat
fee de aamlas maner/ at rita twä eller tre ttafwar mht
eller pa en Staf/ med sin fulla mening och figur, som
1 ° rt A*U hwilket har twaSafwar allenast/och harlikwäl
trenne stafwars bemärkelse.
M 2 > Ar f

?2 M D M G
Ar/aitt, Fjtbur , Sigborb, Mothor, jtUtttllOlfdes.
4. Pa Stenen star ock Nnnska Stafwen K mot
en mansbild med läng Kappa och Cror.a pa hmwudet/
om i^ct skal bctnda Chnstus/ ty t stallet for Lt», brukade
de gainla K eller KAUN.
?. Ä sidan af Stenen ftär en liten ot ms bild t sedan
ett kors/ meunlstta eller Helgons bUd/ och rökelse kar/
efter hwarc annat.
6. nbferverar man här/ at s.dan Christeliga läran i
landet inkom/ och Kyrkwr aro bvgde/ haffa debcgrafwlt
sina döda ut: högar/ och pa Äkrar/ 1 stne Förfaders
Ättebackar.
7. Hafwa de denna Nden kutlat folckct tilsamman
med Klackor / eller til det ringaste brukat Kläcker wid
Kyrklo-Lercmoniel-n?.
8. Tycks de brukat rökelse i förfamlmgarne.
9. Hafwa de talt/ i stället för det nu säje/ ^

93
Dtt civ.rum
i och ti "" °ch - - - lnto opresa denna
Steen til Aniinncl ceftecsiu goda
ht ute fötgieks mcd iilla Skeppen. Gud hielpe .luden -
A n m ä r k n i n g .
, detta monumfnt fett man / at wäta Fötfädet
futit ut med c» Flotta pä . Matandes
Flottan Mt fölet fötgSngne. :•
i{Ut Uflin FiJur. Oblerwrcsljät be gamlas tales.itt/
(It mans namnet ellct s»mtn fro(»lumU fm, «0l tilttt
111^ fit-nit vi rcrmtnafion, fbltt VOlt* Uflin , Ujltri >
ler uft""', utan Mur. haswaadcs UHivlt itvag fatt/

^ 0 # G
Det är: ~ '
(in loiWTtoVw? 9 *
*. Stenett.
lffjriw äurj runi ufti fedrga Tu a UGUTHA
T RAKA,
Dtt är:
^^D^"buggaren nstade Runorna efter Fadren
Kän^ar. lwtwne käcke/ gode och- hurttge
Anmärcktttng.
l»MEffe Stenars figur?»- ^ro sa / at pa den förra står
^en onn rttader/ uti den Rvnoweäro ssreÄ/ och
»litt pa Stenen ett hut med lång finlé ocf>nät7 fiirfbtnf/
och m « »ftawr/ gäendes ormserten qm?m Ä n pä
diuret/ och diurets sw.iiitz bundit ihop med Ormens Hu5
wud»
*" ®S n är nästan llka syrfotat dim/ med
klöftvar och läng hals/ men Runorne intet ritade va
orm/ utan emellan twanne paraiici jmicr, emot brädden
kung hela Stenen ined oftvannämde ord.
i Den första Stecn har Fadren lättt fättia efter sin
fon^?, som ock jtg ficlf/ hafwandes han lätit huaqa bäq.
ge Stenarna/ en for lig/ ten andra sin Son. Men "
... A«5 ut !: 0rn ? ?r som. war Runeritare ritat/
hwaraf märkes/
4,-,.riv ? w rNade Runorna ibland/ woro andra
pel söner än de som Höggo stenarna tilreds.

O G ® O 95
6. GadAjir'> mans namn/ af och AY? dtt ar: Gud;
kärlek/ ty afi är kärlek, ^fiar cydia, karleks Gudm-
Nq. Brenna af fiftar bitay dNNNa af AarKkS yeM.
7. Ftdrgs, eller fadr§a> med det ordet Wwa de gamla
förstadt ^ader och G on sörnamllgast/ jcdan ock de
öftiga deras förfäder af Slächten ur! opsttganVe IUJM,
dem de faliadcÄ A ngfegdr A, lm^gfldg^ Foräldrar
långt l Slächten ttlbaka.
8. Tr.thy nr Plural* Npmer. eller l)usi. ty här talas
om twänne allena/ Fadren och Son. Wl 0t|o nu Drakar/
och när wi fä see nägon slor/ föör karl/ det war '
en Drake la stor - ln 8inzu!. rrak, piur. 7v*k*y QtiMox j
starka stridsman/ derföre stor här:
9. Gida, eller Gutba med ar pä latin: Boni pugiles,
ti) Sub nominc bonitatis, ve! illo cpitheto horum virorum »
intclliguutur illae qualirates animi, quibus cum vir forti» celebratur
oportetque illum fe commendare, Dtt ärGenom
/ eller med ordet God i detta rum / förstas Hielte,
sinnen/ och alla de quÄiteter, som en kämpe/ den som
skal taaa och gtfwa ut stänglar/ särökar och listat/ bor
wara understödd med / ester de gamla Slagskämpars
sätt/ som är kraft/ ftarckhet/ frimodighet/ som de gamla
Ifldc/ Starkr At aflt, drifir i daudtfardum , dtt ar.' står"
ttl krafter/ och dristig i dödsfärder/ famt wcmjam /
tålifl/ brttdia/ K. Haffat runa i fino Or*o, det fl i': Ifltä
sic, nötja at sitta kraft och manlighet.' Och silkt folck.
kallades fordom Goda Drakar, Mera om God, Gudan, far
man läsa wid Härene och Fröstorpa Stenar. lo» Lifften

?6 D ^ chö D
ro. Lifften, som whuMt Nunor,ui; denne förmenar
Sal. v«rei'u> skal lvatit Guda/ters och ifts fencfon / hwllket
och tycks.sig sa haft/ eiMdan han eljest intet kunnat
kalla dem Fbdrga, om han want deras osUkling.
tt. Emädan lifften ritat Runorna/ sa är Stenen opsatt
i Christendomen/ ty uf{iens nainn fin6 pa andra Runstenar/
som af Chustet folck uprestt aro. Hwilken po-
(itioa til det
11. Styrkes af Karl - namnet Gud.ijiry bwilket citt det
är sammansatt af Gud och 4/?, betyder Guds kärlek/
fa at denne man/ eller hans Föräldrar/ bwilka qifwit honom
namn/har ätssatGud/ och haft sin karlek t Honom;
men är oM.af God, IN SoperUr. G»daftr, den brtffa /
ootimus, sd g ler likwtU namnet den tanka/ at de tanckta
det samt de dygder/ som kunna förtieuK fllkt ährenamn.
Wäddö Sokn.
ortala Äng wid Sundet-
1NIJF.BIARN AUK U11R1K . - . RlU MIRK1
AhTlR BRUDUR SAN SURB AN , A ULtTALUM,
Det är:
ibuibiam och utink giorde detta Steenmmke efter
sin Broder Surbatt, pä Ortala,
Nnmarckttlng.
i.^T de gamla hafwa talt sant i stället för sin/ (au*.
2. Orta-

O O G O 97
2. Ovfaja by har fordom hetat ulftaU; mm uifuium
/ ik Gctfif, Plural, medan pracpofitioA gar söruttz.
Surhan mans namn. • . .
Bro Sokn/ cljcst Wästerbro
uti Bro Härad/ mcn mm Skepslag.
Widj ingången af Kyrtians Wapnhus/
pa högra sidan i Muren.
GlALUG D AR t
i HULMG1S t TZ/TIR f SUSllR t SUGR11.
AUK t 1W Al RA t GAUS t AU N t Ll 7 f
Gl AR A f BRll t TUESl t A U K f RAISA f S1AIN f
DINA t ÉFT2Ä t A SUR. f KUNTA t SIN,.i SJJN f HA-
KUN AR f JARLS, f SAR f VAR f VIKING A \ V AU R-
D UR f MID f G A ET l, GUD | lALtif f ANS AU f ANT\
UK t SALU.
Det är:
Gtalugy (Giolig) Halmgh Sugrudan&fåttf
som ock Gofes, hon lät glöra denna Bro, ( HSF) och
resa Steen denna efter sin Herre och Huusbonde a fur,
jom war nking* ward med Goto Gud hielpe hans ande
och siäl!
Attmarckttlttg.
».I^lsiuren, hwarpä Runfkan 6rh«ggen/har ingen Orm.
r liknelse, utan eljcft t6gdrt parallfii linicr, mnom hwilkq.Nunorne
sta.
N -.Star

Äö G G O
2. Star der pä en stor figur, som 7 ^ m.irke/ det
de foU^i/ tarom fyra ManglÄr pä en rwg korHwi'6 fogade.
?. Är der klart as Böne-kormen pä denna Steen/
at den ar rttader och- oprarkad uti Cdnstcndomen/ fast
han förer ett sa.olr>a°llgr kor§; l)war af
4. Floter den ohlervstionAffllkegrofwe Korff-K<
gurer kan inan utter Okcrtflnta ttden af Stenens oprättelse/
amen ut! ^hrtstc». eller Hedendomen.
5. Såsom tnan (imw af Kyrkio- Hlstorterne / at
Scribciucmc ct konm,a ottwreäé om stadgandet a' tldcn/
när den Cvangelisse läran oin IEsu CtMö är först hic
i Swertge inkommen/ och särdeles t Uptatlö / warandes
största dettn'lden meningen/ ut de, i anledmng af Apoul^i
Glcrn.:. Cap.j. v, dwarest star/ar t Ierus^lemrvo.
1.0 Judar Gudfcuchttge man af allehanda folch'/
j0«n under himmelen ar/ ,iimwai af Eplft til the Coloin
1. Cap. 4/ si 6, ver fl, hwarest deffa ord afPaulo föras:
Ty wn Yafwe spordt edra tro l CYrlsto IM/'och
edar kärlek fil al! Hetgsn k- genom zLvangeltt sanna
ord; som til eer kommit är/ jaiom ock 1 alla
Aierldena; liggiandes denna Staden Ciia^us uti Umi»
dre yiiftn, icke UiiigtJridiiLaoj.cea, hwUka StÄer o.
David Chycr^us lltt jtff Onomall. Theologr, berättar 6(tf*
wlt strax ester Pauli död / t Jorden nederlumkae c etter
kucrop» och !>crzbvo" frister,/ blifwandes Paulus pä
det 79 abr/ etter Chrlsti upfarelic / dödader af Kctsar
?»eronc, jämwäl tlutil UtHfhutcbusk-rttter/
at dä Paulus skres Brefwertil Coiö(Vé»f^ör utaf
fängelset l Nom/ ahr efter Cyrlstt börd 5$/ stal Evanr
vr öciuun

O G O G 5*
qeitmu nv.n t bekant önver hela werldcn/lanat förr an
de stammande Lanne hit inkommo/ lmnlket eljest forcglöms
/ fölst.Lagtt sin begynnelse under en Konung
Biörn, eller Brorn kntuufc / fom stal med sitt Hos ttlhäl"
lit pä ^ön i Målåren Btorkoö ^(andra kallaöön
afBlrka/ det ar bandia/) warandes twtst vm det
want den z:diö eller 4^de med det namnet/ dan Hirtoric
Scribeiuerne föra tll.ahr Chnfll &00J fi)M .Mc,fleni»i Utt
fft-t Amphtthcatro Svco» Gorhico, således:
Biprno j.
Dogma falutiferum. Chrifti mea figna capeflfuftt,
Cujas fincerus cultor & author cram.
Det är:
Vlhi Min Negtmcnh tid antogs den Evangeliske Laran/
hwar ttl jag war första uphof.
Men Petrus Petrejus Upfalenfa ftattierar det UHU'tt
Kung Biörn den 4:de med det namnet / efter sin Fader
Air »kr, doch llkwal ahr Chvtstt 800/ hallandes lWlige -före/
at den första mation skal stiedt ähr s>?/ uti Kei<
filt* Caroli Magni ttd/ och dcsi Sons Ludovrci P„, af hwtl'
ka den förre ffal stickat ln tteriberr, som låtit fundera
Linköpings Kyrkia / och den senare ^N5garium. Andra
äter igen si'ja det sicdt ähr Ehrifti 8n. En part föra
Com-eiiiom warket pa Konbng Jngés kid/ eller Konung
L-rtch Segersalls tid/ hwllttn ffal baft ttenne namn/,
i ty dan ffal want kallad stgurfd, af sina Segerwinntnaar/
och Arjti, af Rikets i hans tid walstand / och stem
kil, at han stal stänkt sig med Wijge-Watn/ eller det/
fa af de Nomerste Catholiste kallat/ Heliga wamet/
(torde hända han är worden kallad Er/kr) stain , eller

«°° G K> G K
Siinktl, fénti^ffl Hifiorieme, tit förtia Convcr»
fions nrb^ft stalftandnat ifrdn Kung j»?r, ti*/ hwilken
fom til Regementet aftt ChUstl 900 / ill ^lt ^>los S^att"
Kommgs^nno Chr. 98 o/ som kallade in San a Sigfrid,
ntct dlft Sona».föner isian Ängeland/ UN^MZN» Vinsmsn,
Sonamtn wld ahr Ehristt 98°. wld hwilken tldKelsarOtto
ltfwat/ j0M O, Chytrarus fnCJCt".
JH?? f ¥ e ? N^twifla uppä denne Broo KyrkiaS
Jf?K Cl: VÄ gl^wa någon filfcr anledning pä
tiden / medelst det tetet/ fom pa Stenen namde sta/ och
L/hifiSi,,! 1 / 1 ' l ltcn lefwat/ ochjmft Christen
trt D mil l Ilpland / samt conleouenren i Swerlae / det
man der af fluter/ at den Chrtstellga bönen ttär pa Ste-
R A J.if 4 g2L a »t uk m Gud hlelpe hans
anoa och sml; Sa kornmcr man til at wldare unders
fokia pa hwad tid Stenen blifwit buggen / och uppa el.
ler wid högen (jom pa Stenen kallas Bro) liagiändes
fet I' ^ wara oprester/ men sedermera
j$ffs 1 M^n da Wapnhuset bligtes; warmides trouglt/
at Stenen statt uppa/eller wld Högen/ förr an
han saltes i Muren. Ty Stenen innehåller " a t "
Ztn&JW 1 HA :* n larU Sons A furs -srw har il
STO Å ' ? / : °A cn 1 £P l ' cftl Steen efter sin Herre och
Man/-och at hennes Broder har wartt sugmär• bw liken
U i a ba^fwa waut en fornumlig Man den riden / aldenh°i!
.!w'ha" '' b°""" ^'r I?» Man/«f dm
hA »' w, °JLnT ii$v V " f «'?»/ har warit
Lin mot vt
Jv0IU, "9 Got ht s ofwerste Lundt.
ttwne man mot yikt»garnei det tlr ^Dlöröj-warne /
blif-

A- E D
bllfwandes t anledning af Stenen denna Geneaiogie at
achta/ ja.ut ock af Konungens t Norlge otofiryggvajont
Saga:
. Sigurdr :
"— X .
dfu vngtt Hakan Jarl. Sirid SfoYradti. »ul»*g ,r '
Afur, G/alug, Sitgrudr, Gau/, Aflrid
Olof. T ryggvcfon,
Koaung i Norlgt.
Nu at komma til tiden/ da desie t Christtndomen
lefwat/ måste man hafwa besked om H%k*n jari, hwtlken
har warir jM dier Brefwe uti Rörige / jom wllle
fanga ohf Tryggvefo» l desi ungdom/ der om mannar
läsa det l. Cåp. v uti okfiryggvahns deräst denne
f/4* »» Jarl kallas Håkan Jarl Srgurdar Son, dft ArGrefwe
Hakan sigur» Son. Denne Hakan larl har want Konung
Erik Seger Mit SwMer/ ty Konungen- fick hans
syster Sigrid Storråda. DHe H^kan finnes hafwa 'tomit
twänne/dcn äldre och den yngre/ den äldre bodt t Swer:ge/som
secsaf Trygg-va fons saga. hwilken sa formaler:
Fara t b tu nu til Svttbiodar, ok kema a fund H'*kapar garablå,
det ar/ the komina nu til Swerige / och komma til
Hakan den gamles Haf. Om Hakan den yngre talar
ock sörberörde s*g$s u. och 15 CaP. uti hwilket senare stao:
I t han tinta er rid Norike Hakon "Jarl Stgurdar Son'* n tima er retkti ?f ,r N J re &
H ikon farl, nar £yr/kur Kongr i Svitbtody var hart k-tlladr
Ejtikur binn Sigurf&li. Eyrikr Kongr attt Stgridthinna
Sior-radu , ok var tbeirra Son Olajr Svcnfki; det ar / 3
N Z dm

^ ® G m $
ben nbm dä Häk*» jari flytde 11 c tig c/ Wati&ritb
F.unqr ? Swenge/ han nar kallad Er 111) segerfett,
och han atte Sigrid storrada, af dwilka föddes ol*f
Svsn/ke, det fo/ Olof Skatt- Konung / fem bierVarAr
saga ao Ctp. innehåller/ hwilken ock Mer/ at i hans dafliu-
blcf Konung Olof den Helge sin gen pa Sttttelsta i
;/5orlge. > »
Widare/ sugrudr, som trut' Guhg, Broder/ finnes
e/u at han haft ecn Syster
Afind denamd/ tbm wartt oiof Tryggv*f. Moder. Swenfnv^erfion
lyder sa - Denna tiden regerade t Rvftand
konung Valdemar, hans OrDttNMg l)et AHo^å, ctt
mtiet W f m m m / A ftW' Broder stgurd hade
ÉLJ\ l0 l 'at lya» fick af honom
»ror egendo^tt ocd lon/ och jätte honom ett a t barn?a
Romtcfabome nnder händerna/ som ock ai
Följer nu 8yNcKroMmu» eller samtlden.
*•**» >•/, lefwat efter Arild Hvitfcids Ehrönika ahr
< '•••'' Chrilii 954»
0/0/ Trjggva/tn, warit Konung i Ncrige efter berörde
Chronika/ ahr ck.. 985.
Erikr Segerfel, Fricus vifloriofu$ har regerat/ efter Petrcji
Chronlka ahr c^rjfti yl?/ men efter pufk-n.
iiorfs anledning til Ewenssa H.ftorien, ahr
Chriiti 940, oi0f

D m O G "5
Olof Skott-Konung, har éttCF Chronologörum berättelse /
kom-nit tll Regemente ahr ekriiti 98V/ ocy
regerat in tfl IOJS» utt den l^infte Hutonef»
om ifoiiÄ 'Sigtrrä, står lin Adnb vvMlM-,
p8o d. 21 Junii veiut .SauiliM Sigfridus ex
Angli* io Vcrendum, ad pagum qui Wexjö
nuncupatur. -
6.PW af flyter nu den anmarkmng/
Dotter har lefwat uti js&jto» tfono & Oecimo, emellan
9:de och to.jbc »

^4 ^ H O G
Högen/ och särdeles underbyggnwaen/ warandes Vroo
Sokn/ sa mycket som Hög-Sokii/ sa at denna Sokn
^r^ttnamnafdcu Lofa Iertbögen fem dr diinu wld
J\yrtmn der» st Ajur ligger bcgraswen. , '
n. Utaf föregående Annqttfcrffyftt den kundssav/at
dt Byar/som af wara förftlder äro wordne kallade Bro,
Broby/ haswa intet det namnet derföre/ at de kunna waro
bclägnc wld någon Äa deröfwer fins en tra-broo/utan
at der wld/ eller l neigden 5ro stora bearafnings-bogar/
det Man finner i detta rmn/ som ock wtd Byon Broby
wid Nyqwarns Ää/ derest bnyn ligger långt frän Landswägs
broön. Men pa drsi Akerglarde fins twÄnne stora
Iordebogar/ äswen wld Broby/ Bör/e Sokn/ samt Bro
l Täby Sokn/ ?c.
n. Af thctrn Principio, ot Broo Sokn fått sitt namn
af hogen/ tycks det glswa någon ypnmg ttl eftertänckla/
nar fördelningen asUpland utl Soknar/ kan hafwa sig
tildragtt/ efter den anledning som denna Rnnstcen och
hög tycks glswa/ at det ffiedt wid .pasi 8ecu!o oötavo eller
Nono, det är uti 8/ och 9. hundrade äbren wld patz
efter Chnstl Födelse; Men Byarna hafwa haft sina namn
och jurisdidion fast mänga hundrade äbr förr/ det man
finner af namnen/ fom de hafwa fdttaf primis cuitoribui
eller första oprödiare/ tffom
SlMtUna af Mans naMN S/mei. Simrt.
Iälsta af Hi*iiy
Seneby af sm,
Bllsta ttf Bilga
Gunsta as ,
Ista af //, i/4, Uai.
Som t ett annat arbete BU/t&Airi kallat/ ssal opwift
bllfwa. , iz. Anjau

O G O G ' *®r
Ul .1 —— •" " 1
IJ Anjau, det är fa mycket som eller Hanftt, ellet*HJH
r esy iiiiut; wl sciia/ det är Halches handstar/det är
Hanses egodelar.
14. Ant ok saludet är anda och. siäl. Sa stär
äftven uti Iungf. Mari* Lofsäng hos Luc. i det 1. Cap*
Mm sial prisar storltga HLRran/ och mm ande
frogdar sig i (gut>t«imom ^'ralsare. Uti Gr*ktf?

io£ G G G Ät
A n m ä r k n i n g .
lnan ma Uti een innoccnt frihet något difcurrers
^om/ huru/ jamt och pä hwad tid/ desie Runstenar
kommit ln i Stockholms Stad/ anten de ma wara för
Stadstns funäätion eller sedan satte/ eller de md wara
ifrån andra orter dijtsörde, Min oförgripeliga tancka
är/ at som de Swänsse ttittorici fora Stockholms Stadz
fun6sti

Ä O O »07
z. Betyder eliest och en frtmodig och manhafttg
Man/ derföre säger man ock ännu/han är Äarlwvlit».
Ealmunge Mtecn/ i Wpland.
Ji/ffÄAT UKFl RITI IDUN IFTIR IRBRN F AD UR,
SIN, 1HULIR ALFRUNAR THlSl JS\ GUD.
^ 2^(1 Ord verterar ©fll. prof. Vcrcliuj fa/ Nthl ftttfl
Noter tijf Hcrvarar Saga 7. Cap. Jubcrnut ukvi mcmoriae
1 rberni Fatris lui lapidem intcripfic, dedicatquc Runas c*
Riortualcj Odino Dco. >
Det dr:
Juhern ukvt ritade denna Steens Monument efter
\rbem Fader sin/ och ttlftrifwer detza Alf.runor auden
**. ( dcn de eljest kallade odm, )
Anmärcknmg.
'•^Rllnotnc äro flrefne pa en flått Orms Ksui-.
Tiden/ pa hwllken Stenen ärlnprest / säger prof.
Verdiuj ofelbart wara uti Hedendomen / hafwandes ett
lttet korH med 4 ova! , och til bewtze af tiden re»
flcderar man pa de Stenens ord/ som klara finnas:
Tbulir Alf- run*r thtfi Afi Gud,
Detta til at tesi bättre första'/ nthtyda de lärde
^ntiquar,

^ G G A O
dellga Siälen / efter defi skillnad Oan kroppen / at
oäen tagit den i gtt skydd / hwilken omständighet »i-.
ttor.ero- och SAgome ilro ful/a med/ da de och sade at den
dödas M Gifte- oriin , dttär/yon gästade!)oos Oden;
och/ fcr«$iLOd}nt\ fåfömi: ok for O t b AU elod ok
kat til Odibr, &e,
z- Af) och wid mans namnen jubr», och Hr» far
man ett klart Monument, at/ vthi Hedni>?a tiden/ hasiva
dt. tittet 6rufaå É, ty faft desia ord t pronunciation ly*
da som inneholld de H, sa sins det doch intet i ntmnaen/
utan brx, hwar af flyter den anmärkningen/
4. ?lt de gamla sagor, skrister/ och Runor som haswa
nu brukelige vocaicn E, DRE fuller til fin tid wärde cirui
af gamla och .^ncique, men ingalunda säkre at ftödia sia
der pa / uti oindomuudc öswer det rätta Iiou?a sorakct
och defl grund. ord.
s. As detta Steen- Monument larer man ock / at intet
Ma stenar / som haswa korff pa sia/ aro upsatte ester
Lhlistendomen/ utan en stor deel förr.
6. ibtft,; det är som wi nu sä/a/ thessa/ ty det är
Plural. Num. tfttt Mf .ru»*r är saMMN Nurncri, och btly.
der / desia siala-minnes Runor. Ecdan bör detta ord
ibtja ssriswas »ned th, ty det har i Nunskan ftaswen p,
T h or.
7. # det ar as ai, den de eljest kallade oden.
WlMsteetts Fragment»
- . . HA N FAUR A SiDONA GARN OK 7 UR>
SALA MED SKIPUM, J
2>et ,

O O G « 109
Det är:
. . hanfoor til sidons Siö ellerhaf/ och jeru>
s*lem med Skeppen.
A t t m a r c k n m g .
detta fragment förmarker man/ det wära Sivert-
^star och Böther gtordt resor tit Staden och
sidon.ffc Slön / eller Hafwet/ om hwilken Stad
Christus talar Matt. u.oclj Marci z. och ?• och Luc, io. samt
^Ml.'Glern.i2. öch 27. och lag uti landet phwnicia, op wld
Medelhafwet/ nägra mil iftan Jerusalem/ norr ut Ytterst
i yai*ftlna eller det utlofwade Ganaanz land / warandes
denna Stad begynt af Sidon Canaans Son/ Gen. I O. uthl
hwllkets 18 och ly verser ftär: Arvadi, Semari, och Hamathi,
af delu äro Ntfpridde the Lananeer! släkter: deraö granhor
woro ifrån Sidon, genom Gcrar, alt in til Gaza, ttt dey
mun komer tn tll 8^doms och Gomorrz, ^döma och ?-ebc>im.
Om denna harliga Etad talar D, chytr. uti |itt'onomaft.
Theoiog. at KoNUNg Ochus t Pcrfien forftOVdC l)ö«
Hörni' sdln Diodor» sicuius stal der om skrifwtt/ och at han
l Konung ^lexaneii-i -VIZANI nd har tvarit af intet wärde/
hwilken lefwat och fördt Regemente emellan ahr 1600. efter
werldenes stapelse/och Der af nian tyeks kunna
giora det omdöme / at wara förfäder sartt til 8läonz
orter nägra hnndrade ähr för Christi börd.
Gam, betyder ©10/ Haf. hwarföre man finner/
at mänga Skiär/ Soknar och Byar här i Swerige wid
Siöarna belägne/ kallas Garn/ fasom: Garns Sokn/
Garns wiken/ Garns by/ Ångarn/ tpennegarn /
Vgarn/Tulgarn/Rungam/ Oftvergam/ Neder-
O z g a m

no G G G O
rvästergam/ Byar pa Gottland
z. Seer man af thetta Monument, at wära ??örfä«
der hafwa farit Eiöledeö här mn til Tyn och L ou
Stader/ samt Landsändar.
4. Om denna Slö-resa skedt för sidor» och jeruf«
icmi undergång/ eller efter/ kan jag intet wtst säja/men
J* C S som sedan dit farit/ det tycks
för säkert lMas ^ ^ s*g«rnes sa ymniga innehäld
köljer/at som Swear och Göther
Jforberörde land/ och särdeles til
a w » Ä i Ä
.A ?burW)ät den Ammirai. soln styrdt denna Flötra
til Sidons (föattt/ och jcrufaicm, en berättes med lin
"kw.1l tycks dct kunna flu.
tas af nagra omk.wdlgbctcr, at han nndcr w.iacn o,»,
kommit/ emedan som bans här hemma warande Slacht
oprctt denna Stccn tll kans utrciaS amlnnclsc/ dct m>m
utaf andra Stcnar/ at n,?r Sliitöiarcn blifwit
sstl 1 », " 96 ' " ^ " r k»cc annan sin rcsa, sä >1r ett
tottin-Moijt.mcni h,lr hcnuna oswcr honom opsattwordct.
7. fbpum ; ordct Skipum (5r Grnit. Plural, tv Prirpofi.
'Z7 S a I lramförc. Och at dct star shpum, tet dr för
det / at Skcpcn warit flera. Warandcs til wcr.,/ al uti
de

O ' G K G ni
de uhrgamla Swear och Göthers taal / dä Prapofitio
hur bchöfts/ och talet wartt om mänga/ stora / yarltga
ting / eller ett ttnq som hade exceiienci-m med sig/ sasom

P G G O O -
. , en förnämlig man med sadant namn
talas ock om pa ubby Stenen t Upland/ om det ma wa«
ra alt en Perjon.
. 7^..somllge städs ftär jer, betyder Hwilken/ lati#
ne, qui> star ock pa Landary Steenen.
4. det är/ slog/ bardd flå/ dräpa/ ford, flags^
lnal/ Bardi/an, flagö/arn/ af bard, och lfen, //fr*, ttfcrn.
s.jéttin, ]4t, jot, JatUJ R e f e .
^,6- ffcy. ?$:• fast/ stark/ stor/ der af sia
dtchr/det är/hardt.
7. Här af flyter en Hiftoris? tinniärkmnq/ at jättarna
wartt stort och ftarckt folcf / ja larer ock dcnne
Asgut' tntctujcitit Jd liren ochfwaqer/fom glfwlt sig l knmp
med donom/ och som tyckes/ ihiälstliglt/ ester som han taflit
Bryman af honom.
-v : l. < -4. t) * ' . . . > » '
5 Härda Gud*„. Om thesia ords rätta förstand / fev
finnes diffcremc nlemngar:
En part första med Härda Gudany Dödett / llka
font den yarda guden/ den de trodde hafwa döden t
sitt wald. Wt ste ock at pä obetänckta Graf. strsfter /
fa r,ruZer25 döden ännu l Chnftendomen/ för härd/ grym. zc.
Andras mening äter igen är/ at mrd* ar Adver#
b,um >A»]^t fom valdé, och Guian är Adjetf. bonus,
een fast stlon brynja/ v->!de bona torka. Sä at meningen
stal wara/at a fot som kampade med j*tu,-t*na wt*
u 1? - . "

G G « K "Z
«*>•!• I I • II I ••• " •" "• ' ' " ' ' """"'
ten har stagit honom/ och ladt een kostelig brynia efter
houom/ dtt är pantzar-trötza.
Nu efter den första meningen / sa har odm
fädt Brynjan til offer och heder/ och bestod detta of.
ftande uti de Wapn och tyg / som de lade i grafwen
hos den döda / såsom Sward/ Brynjor/ det är Pantzar
- kedior/ Spärar/ Järnhandskar :c. Om de gamlas
Armatur far man läsa det 14. Cap. Hels. L. Ttngb.
hwarest sa står: Nu ffal hwar wiger man/ som atir.
tan ära gammal är/ hafwa fäm follwakn / Swärd eller
öre/ Järnhatt / Skiöld/ Brynlu eller Musu/och
Bugu med trim tylftum arfwä.
lv. fatus-tun, foyÖ namn; J atus by; ty Tu, T an i
tum, betydar instängd gärd/ hwarsöre också manga
byar i Swerlge kallas af iw, som Xutta/ &mtttitaf
Torftuna/ Uånmd! ^awng/ gtfilftutta/ tion-
II. Om med Har Ja Gudan bör förstas Odtn, sa är
Stenen opsatt i Hedendomen: Ja om der förstas der
mcd en god pantzartröja / kan man ända hafwa fog
til säja/ at Stenen aropsattt Heden tima/ eftersom
Iättarne den tid warit til uti Göthaland.
IL. ObferverBS dM Antiquiter, at dt gamle 9?UNemän
hafwa ibland mat stafwen s, som ett.^-cmsst h>
således.' h-
Östcr Nykyrke Sokn
Mer- Skams By.
TURIR SAXl S1MN AT THlA\LFAR FATHUR
SIN* II AA STR4NT l ÅZGJUTAUN,
p ) Dec

I *4 O G A G
Det a'r:
uu,f " H D M ?
Llttmärkttmg.
bet Mans namn Ms har och pä näst efterfohande
Landary Steen/ famt en Steen l Gran
Sokn / och Uvland. Om hwiltet namn man far läsa
fortalet for Wchby och Gothlandö Lagm.
i. j*r -y detta ord fins ock pä näst föregående Run-
Steen/ warandes ett pronomen» som betyder hwtlken.
Och är ordet brukat fordom få af Göthar / jom
Swänstar/ medan det fins pä Swenssa stenar ock.
z. GAuti&u», är tim ord/ nu Gota-Htt. Här af
feer man/at de gamle intet sagt 6 / infuia, utan
det är rart sagt/ £>m
Skams Steen/
Af det fom qwar ftär.-
- . - SUNX lAR BUKI A GAUTAUN, . . . TRfa
l ST A SINA.
Det ar:
- - ' Son/ hwilken bvgde pä Gsta-On/ - . -
trognaste Ju,a.
Alt-

G A O 5"
Anmärckmng.
det är/ l^gde/ Buk«, bvwia / gtöra. By / bu.
u ar by. bukt sins ock l samma mtmng pä runstei-en
wid Husby Smtolft och Gidasmarftn /nu för tum
Gis malten. v ,;
i- Gaut t aun} @Pt^4 * ött / det dt SvthlNNd/ ©Or
tharna6 land. t > star ock pä denna Steen.'
4. Truifia, trognaste/ Tr«/», trogen/ T r ut fl dy tt$»
gnaste. Tr«, det ar tro/ Fidcs. Vtr tru a ti» Alvaida»'
da Gud; Wt tro uppä En Alradande Gud.
Dandarp Wokn.
\7lr.lkr : re si i: stan: eftir : fhlalva
v dur: sin, : TRAK: ih^n: ERirdSlMlllGiMi'
5/. '
Det är
virikr reste Steen etter sin Broder Ibui/a den Hiel'
ten/ som war med c Göche)
A n m ä r k n i n g .
»mt rhuifa kallas har !>**, Drake/ det ar / manlig
^ Kngs j?iclte; en ^»stgötbe/ hwars broder vmkr
bodt i Landarv Sokn/ som folgt Konung Götc at men
h^ilken gautt det warit/ kan iag ej säja/ utan af hifto^riernt
fius Kouungar med gautt} eller gwcs nanm.
P - Som

iié O G G G
Som:
G

« G K K "7
!ar« sta Sokn. .
WSstra Kyrkeportm.
NRALtAUK GUTHMUTK THAU R1STU K U ML THJS1
AAFT1R l-LDVl, IAR BUK1 UARlSTAP, UK HAN VAR
SUNTl, GUTR MADR I KIRKI.
Dtt a'r t
Ankali och Gudmutr de oprcstt Kuml eller det Uonu.
ment efter ulavtd, foM bygde H*n(i*d
„ det är Buanta^n förnämlig man/ som hade stor ^
den ock wardade sig mycket om det til Kyrkan
' Anmärcknlttg.
i.mmmxt äro ritade pä en flätt Orm-iZZur, med ett
^ kors pa stenen.
2 Stenen bnaqen och opsatt i Christendomen / ty
han förer korsittckn/ och säger at uldvt opbygdt Kyrkmn/
och haft wärtnad om den samma.
- Kuml, der med förstas/ sa wäl Ryrkian/ som
Stenar rvid de dödas Getter. Hwarafman finner/
4. At the byar här i Swmge / som kallas Rumla/
haftva högar ochgrMerwld M/ ledan ock at hela
Soknar kallas Rumla utaf Kyrcttbyn/ fom är bygd
uppa/ eller wtd Kyrktebyn.
5 Hariftad Sokn och Kyrke-namn/ af H*r, det är
een Hpyögo jord/ der af är komnnt ordet Herre/ # < r »
P z sotn

.. nS ^ O O O
fom f ftg ffctff U a r-fivunT, nien nu brukas 8uiHzns.ve.

A G G O ny
2. Denne Steen är i Cacholiste RciiZion» tiden op'
satt/ sedan läran.om Böners och e«er Nofter* läsande
ofwer de assoinnades Slälar / til theras ro och lisa /
blefpåbuden/ hwilken ro de tider kallade NAD E, naoe/
Gud hm fi\l nadc\ ty det K? k W pä MM at läsa dessa
ord: til tiade 2iun$ krijlnom SbAlhsr», in rcquiem a ni»
marum omnium Ciiriftianorum»
Wästcrgötland»
Kärror Sokn.
-Vthaf Sal. ^rok^klor Verelii noriz tit Hervarar Sa»
ga 7. Cap.'
D IFtilKR.AllKr K1ALI-. AUK: £RUNUllFR'.AUK:KIF'
V ULFR ; SA1U : SllN : THONSl : 1¥11R : F«T ; t A i
THUR : SIN : HARD A : GUDAN:1H1G.\\ '.SfA i HlFi R
OSA : AS ; IKKI : : M11N :SUM : KUIN i iFl: PIR :SlDON:
KAhRMfil AL MR : A UK : Hl AL lHIAKU X RUNAR,
Sch ttttedan som denne Steen ar något markwardiq
nl längd och ord/ altsä wil jag mina anmärkningar
dcr öswer cxpiicera, doch först anförandes hwad Or
protess. VerellUk bCC om estertänckeligen difcurrerat» Pa
Larin är sttNeN fil Utsatt: Rifmcdrfc Ktaii, & Brunulfus,
& Iufulfus, pofuerum hunc lapidem in memoriam Futi
p-^tru fui; (ervet Oeus famulum fiduim» Non fic accioit
öofter O.dinuj vi rum ut fceminam, poftqvam morcs altos
(Chrt-ftiahos puta ) ciegimus» Hialmcrui & Hiali incidcrunt
'"'-t ••V») 7' f*'* y^T** l M «; •
" " ' ' De-

x 2o O O O G
Det. är:
Rtfnikr och KiaH och Brjnil och Kif ulfr sntte dtNNll
Cteen til sin Faders Futr åminnelse / Gud beware thea
trogna tienaren. odtn han fägnar mtet nu sa Maa
soln Qwinnan / efter som ftn nu antaglt den Christua
läran och seder. Wsimr och nuu haswa rista t Runerna.
A n m ä r k n i n g .
i.gjrr stenen Sm alnar läng/ har ock fordom städt i
^ jorden / berättandes Sal. Hr verciius, det skal
en Kyrkioherde Hr Amdern un^e opsunnit den ibland
aannnalt Kyrke.grns/ och förflickat deH ^srttnmg tU
sordoM Amiquirets Sccretcraren Hr Hadorpfo.
Finnes han rttader emellan parallell Hnicr utan
OrM - figur.
z. At pa hela Stenen fins intet bokstaswen L, i de
prd som der flä/ utt hwllka ord wi nu llkwäl bruka
den samma/ som Rifmkr, Brunuifr, K S a t u , Stint
ifw,sidon, hwllka nu sörtiden ftrifwas sa: Rlfnlfet/
Brunulfer/ Rifulfer/ Satte/ steen/ efter/
Seden. Hwaras följer then
4. Anmärkningen/ at de ord/ som haswa E ära
tcke rena Loreai.ste Swenff.göthisse.
Wtd en deel ord har jag denna sobrie observarioa»
. 5. kif-nikr, mans namn; tycks wara utaf R*f, och
»ttr, Ri/y wl saja &ef/ retwa/ det är een sprmgtg/ «/*,
det ar stita sönder / tju»cesi»le, M*r, mrct ollkt mkr,
Ht kr 9

G A K A 'JZ
Utkr, Ntkn, stm fött än E INktM / f)(lt hltt N&f-
Q, Brti» • ulfr i flf Brun C cl) U(fr.
7. Ktfulfr, Kif, k,fa. sas'/ « « « / Wl W»M««dgfl£/
propné VM »iU't/ aliegoricé OIU foI(t fortt
gtcvrta jläf^ ^ |-rtWC j är rttadt med ett T, men wi bruka
ttm- v
y. Stin, wl filja/ licctt»
10. Uonft, är thenya/ men^^artyesia.
n. \ftir, efter/ ?r*pof. som har Qenit. Fat hur, mes
Nomcn proprium, tllct Futs fumtn Utljt Nominauvi tcrmtnation,
efter det tungonlaleö /ctlvlltmuk.
r2. 5/-^ Med the Lärdas permillion
insöver jaa här mm oförgrtpellgatancka och mentag-öfwer
defia ord; nembl. at de Sro Sönernas losord ofwer sin
Fader / således at Harda eller HaraU^ardt ar Advcrbium,
och betydar fd morfet-fom LannemasValde! H*rda gud.w,
ItlVCfct 0Ob < valde bonus j ibfgn-,

'» G G G G
•^rÖffCrpfl ihegn hardi gud An.
Ibidcm Ib an b Ar dt gudan.
.. .M/n det bör man ock i sine rum achta: at /&W*,
far da, hur da, b Ar di y Ur di, bur di ärv Verbalia, föM btty-
I? bewar»/ faiorn pä Förestå Stenen t Smaland/ står
IW* Gudotbin, det är/ Gud beware
IZ. Sudv Wi jätsa/ sä.
, l t' Hi & £& / hälla af/ ttu fäija/ yafwer/
fupcrbus fo^rtfröa sig/ men är rätt Swen'
ska/ ty c är bittet or.g.nai vocai. Ht[* eller HM sig til
Kroppen ar wackert/ men wfa sig a/gaftvörna til Skälen/
cxcoiii ammo, är straffwärdigt.
uttet annat til påminna/ än
ywad som Herr v«-rei.u, ansordt om ordet of* eller a fa
A'atom grund-ftafwen /. som arritader med twänne
sidosträk tages torv, sa lärer namnen wara o Ta as, det
«VV?7 i'> war gud Oden, ty o/*, »fa, det har ibland
^tydt hoos de gamlawar/der af Tyskarnas: U«,ser Herr
GOtt/ mc ^rre mot); Men om det betydar .
sa ar det Af a a,, Afarum as> gudarnas Gudh/ vthi bwil.
ken mening det ock tyckes intet obeqwämligen kunna ansees.
Och om ordet a, hur man at läsa Mythoiog. Eddx
dttest de gamlas Gud Ai bessrifwes.
'6* lkki - Pa stenen ftar el, prick utbi kroken af staf.
lven Kaun cOcr ^, och sä har ?ro5. Vc-seliU!- skrlfwlt tkki
lued tuu k, som ?ag menar bör/ efter de gamlas sätt/ skriswas
med enckelt/ och icke c, som wi bruka
17. Mun i man / med ett m
j$. Sutft

18. Sumi som/brukas proroifcue hos de gamla,
ly. Kuin\ (Qwinna/ med ett ». .
to. i/t; betyder här/ emedan/aldettstuttd/ och om/
(andra perioder tatine, fi, och är detta ord ännu bruke»
ligit hoos ÄngelZmannen»
1U Vir\ för wtj.
xu st don, sedln / morej, sid ar ratt/ men led intet.
2; Kaurutt, Vir kAurtw, Wl Hfwa UUMlfct/*4#"*.r
kära, hr a, utföra/ utkorelse/ utwaljelse.
24. Hi*kn> de hackade/ Hi*ka , gröpa/ hacka»
Här tillägger ,ag deu mOit °Werv«io»,fot»
Prof c (T. Verelius, Uf denna 9\UtlftC»é !nfcription_ gfcröt
på Latin ! den M S Swenssa wil for de enfaldige
rieuse förmäla / nembl. ft *%*„»{*
Enthera/ af Fat och hanshustro/ larer hafwa wane
Christen/ och altsa bagge intet warit guden oden XxUW
ra/ efter som västenen star: sva f»ftr A f 4
ftim Kvtn, vet -är / sä achtar intet As sa mycket Man/som
Qwtnnan. Men ehuru det är med j

"4 G A G K
Bogtsunv. "
• "l.VI jur ÅSA LJTlt RAlSA stain thlna auk
HUAF 1FTIR AKA SUN SIN. LlN l THO l VORA
4iKRlt, AS A AR GRAFIN I KlRKlU GARTUU
Det är :
uni och Ar* läto opresa denna Steen och Stod efter
NN ^on A ka, Uni af död och lagd t lvar dfCt/ UK 11 dfa
är grafwen t Kyrckegärden. ' 1
Attmärkttlttg.
'-WT Uni åt; aeflraftoen i akren / och det grafställe
des Morfäder t Hcdendomen brukat / men Af*
Hustrun mht Kyrckegärden/ der af sees
M H u s t r u » ° m w . ! n d
?. At wld första Kyrckiornes tnrättande/ haftva de
grafwltz ända t fttta ätte • backar.
4- gr * fin, t det ordet siar mtet u efter f som wt nu
skrtfwa/ och nitet är det af nöden/ ty grafa är af graf/
och grafili Verbum iimpicx, men kommer u t it/ få blir
det vertHim compofitum as graf och wm/ eller um / det
är pa l.ar,n, 8epulckri smicu,, hwllkct ar ortmliatt Och
sä i andra ord gifa / skrlsa / bllfa.
Dozwara Wokn.
Haraldjtorpa Stecn.
UlA SATl stln THANSl APT1R GIR (TlRGk )
SuH

A '
G G O O
Sun sin härda Gudan T ra'k, sa vari tudr i
UESTRVEGUM t UlKlNGU,
Det är:
TuU satte denna Steen ester - - sin Son den
mycket goda Hielren/ (härltga goda Kampen), som b!ef
döder pä sin resa i Westersiön/ der han oswade Siorofwerij.
Nnmarckmttg.
t. MT West-Götarna hafwa exercefsc Siöröfwerif
^ uthi Westersiön.
z. det nr stor/ starck/ frimodig Karl/ wtz
Ma ännu om stort/ föört Folck/ det nr en Drake.
H*rd* Gudan Trak. Om de§a ord är mln oforgripeliae
mening/ at de intet betyda/ fom nägor torde mena/
Vävde g:,den i>«*, eller/ Bud beware Drakan/
utan det warit sa ett satt/ de tider at tala, at när de.
ssuUe berätta någon serdeles cz^»ccr och marckelig cgenskav
af en tmg/ hakwa de brukat ordet W*, b*rdu ,
valde; och dr.altfä-W4 här ett Adverbiaie, som be.
(irtfwcr Girr hurtiga sinne och storlek/ som ar at han
mycket god man.
4. t Veftrvcgum-, det f wästerstdan / wästersiön /
Siöresaniwätterhaftvet. det ar del/sida/ inde
Ar vag, Är-wag det är den ena ahrs åker. Ha.sa honom
pä mina wägnar/ a v*gn*rintn*) filura »llurrv pro parte
rnca, för Min dcel. Ordet Veflrvegunt ar Gsnit. plurafr
ty prarpofitio / gar fCfttthr
, Vthngu-, Vthngtf war Siöröfwerij / och vthmgr
den som dref det samma mht Siöwtkarna; tv fter man
Q;

"6 , O O
p« Broo Steen l Broo Sokn/ Upländ/ at ^ ttäksn
Jarls Son kallas Konung Götes ^/VFZ
I)
of Wokn.
WWW Fröstorpa By.
^ Urdr r1st1 Stin 1hesa iftir Fur /.v Fadui
SIN, 1HEGN HARDl 6 u DAN. IK IFT IR 4SBu&H
*R #f»R SJAT IJiAN HtRDl GUVAN,
Denne Steen är pck l.arw sä verteratt
0«^ hunc Lapidem erexit Futino parenti fuo, kickaicm
fcrvct Deui, & Asburno Fratri fuo,ilIum protegat veuz.
^ Det dr:
, ° " r * d e n n a S t e e n efter sin F a d e r f a t t » d e n
w Ä Ä ' k Bud beware honom/ och cstcr Adi«rn si„
Tbtobtt/ Gud ock honom beware.
Attmärckmng.
D d r e g ä e n ^ u t t i , d » t n g ä r u t i sig g ö d / d o c h n c h a n ° r » .
M,.*' u rv lttwraö goda menlng/ wil ing lämna den
lärda tasaren mina tancknr/ -om Adm Tijg* M,g„d*L
thAn o ar dt Hwqd Uegn dr/ fat* man / ( som til-
S L ^ r i n L e *^ lom gamla Swenssan utlydt
hafwa/ som ^cc.nu oswer orden neg», tug*% r ^ e
D bfNt-fonium Man/der af född
ut fuinunt $o(cft Uf(jt Gotrikz Saga y cap. star: Ekty
rr eg vanr ad f*r^a m>Uum tbt^narvten, det är / lNttt ät
m wan nt umgås tued förnämt Folck. kkrdi, är Adverbium

v S O G O "7
Vcrbium qualitatil, bttydNNdes/Mycket. Guda» , godan*
Vir valde bonu», & exceiicns, hwarföre ftar pa Haraldztorva
Steen/ Wester-Göthland Edzwara Sokn/ Härda
gudan Irak, valde bonus & fortis V»r> Utt tUtlt
gudé» intet betyder G u d / som sees af Förestå Steen i
Forsheda Sokn/ derest står: Härda Gud otbm, Gud beware
StÄen. Af detra Härda, nr watt Herde/ och Ty-
starnas Htrt/
Wmäland.
Wcisbo Härad / Forsheda Sokn och Före»
stad Bvmarck.
Om denna Steen har Vereliu» X Hemrar Saga
pag» 192» sa:
RAULT AUK ASKIHL RITHU SllN THANSI IFl IR
LlFSTlN FATHUR SIN, HARDA GUD OIMN,
IS VAR 111DR A SKONll A GARD STOKUM, AUK
irRJHU A FlNHllHI.
Det är:
Rolf och B/kil opreste denna Steen efter sin Fade^
ufftc», han wordt dedcr i Gkone pä S t o w m Gärd /
och utförder/ samt begrafwen a ^myeden.
Anmarckmng.
1. tgg> stället for R*uif, wilia andra at det heter Umlf
® och i stället för Ajkut, o/ktai,
7. Härda Gud Otbiti. Ett obekant ssnllt wäl kllNNN <
hastighet sa arrwier» orden / sch dem Uttyda / Härda

O O Ät G
guden Oden. Oct) der det jg haftver sig/ följer at
Stenen är opsatt i Hedendomen/ aldensmnd Hedningarun
häri Ewerige trodde at Eiälen gitt ttl oden, etter
döden/ som rådde om Wcnnifklans lys. Men o,n man
uthaf IibrtlZle 8obr>» PKUolvpdiZe, l anledning af ordet
otbm, eller otfum, hwilketord intet är I^omln^r.v.utan dä
heter .0/, Otb, Gfnit, Othtns\ D r, &c. Qtbin, flulic f)åll(l
före den wara opsatt t Chnftendomen/ bör orden til desi
förstånd tagas sa: t Har da, det är betvara/ Gud, otbmy
Andan eller ty ot, jt, &c. fem uthi den ;
almänna anmärckningen päuunt är; sinnes oct pä flera
Stenar betydandes ^ml/ sa at meningen blir här sa
mycket/ som : Gud btalbi Sal bänt, hälst wh sin na det/
at wara forna Swear och Göther haswa brukat pi-omilcuö
vocalernc I, O, Uy uthl mdct Härd*, som bmiärcker
bewara / sä at de sagt mrda, harda, bur da, hwarföre
man ock finner uthi gamla sagor, ar dören pa ett bnus
ar worden kallad Hurd, der är/ cuftodu domus, huuswacktaren/
warandes huus uthan dör föga a°t. Widare/
o t bin, eller Vthempa T yssa kallas ten luor>i>ge Ande»
loin Sialen är^
Man torde jemwal intet få synnerligen haiiudnera,
ottl man menar / at den Heliga Trefaldighet är i gamla
tider til desi wäsentliga egenssaper således bestrifwen/
Gud AT
As, det är begynnelsen / eller rättare sagt/ all tings
ursprung.
Anden / andelig warelse.
otbny
if>° r , ^raft / Alsmächttghet,
.^rikr / From/Barmhertlg/ Mdlg/wtzsättafrakert
barn/ sromtbarn.
Gud

.M M G G
6-,^ iwk-, Gud är en Ande/
all tings ursprung / Zllsmachtlg och Uadtg. Til
stadkästelfe hwar af jag beropar mig pa Biftop v. i>err.
Bängz »liior. Eccicfialt, Lib, 6. Part, gen. dyrast pa Lat>0
fl«r/ at ex Myftica fua Theologia .per Thorerum mtelligc
bant noftri {apientes OEutn Verum , coeli ac icrra: OoaU'
öuwu Itera Schcffer» p, öo. UpC antiqua*
ZönciöpingzMn/
Wwttlanda Mokn.
MATHl hwtlken vttaU Stad/ .och Slättet Hnltabti for-
^domödaas ftädt / deräft i ncigden finnes tranne Runstenar
t efter fordom Kongl. Rådet x»ch ScUtmarssalkm
Högwälb. Grefwe Er.k Dahlbergs ^fntning och veffnf.
mng/lydande,s högbemäl,teGrefwes laciv.fla ver5oosa:
curavic Lapidcm JFratri fuo .Ntggaro Stcnonis Filio*
Det ar: ^
Katu Ut opsättia Steen sin B r o d e r ^ F ^ S t e e n s
Son ttl ämmnelse.
Biur
t.
pofuit lar »dem in memoriam StMcni. cujui
ammat Deus det magnum foiarium»
dr:
B i u r o p s a t t e d e n n a S t e e n tftct s t a r k b e a , h w a r s S u U
G u d e w t g t h u g s w a l e .
Anmärkning. ^ .
t. Pä den ttzd denna S m n sattes Hafwa de ivartt
Khnstue/ detnm seervtafbömu. ^
vi

»zo D G D Äö
2. A t de e n tijd ester C h l l f t m d o m e n h a f w a o p i a t t /
wtd de dödas griftcr/ Nunstenar.
?.
Artnfaft poluic Lapidem Patri Heroto, & Fratri T orter»».
Det är:
Ar inf t fl opsatte denna Steen efter sin Fader 8&it&r
ech sin Broder
A n m ä r c k n m g .
I. Philorögite a t nägot discurrcra o m deHa bagge sidsta
n a m n / f e m ä r H-erotfi och T o r b i i r n > lorbcrn, eller Bt*rn*
S ä n d r m a n ti f ö t t e r b Utht Herotb, s å s o m e n a f de uhr>
g a m l a eij b r u k a d e vacZl, s w i a n d e / eller a i tlull.t / sa
heter UtMrot af mr> c o h o r j , ^ u f r / f n g s b å r / och ot>
A n d a / SMrirut; Anima tnflitum: 0 c h fötter m a n A i
stället/ f

Amvi, denna m u m j t v -llcr-st-r/Ma sin»
«5;^ni»r/ flrfi fltft Unutf, A*«, och Hrengt siNN Blöder »
fu £i»trtn Hti Tyri Stad / wld ^L/-efle Hafwet / och
hwUa for-. t,r«-SkÄ»§> r.stade dcha
Runor. .
Denna inicriptwn, och gamla ordens förklarlNg/har
jag UtafKottgl. ^Nliquiters 8ecrecersren Hr. p-rmxikio .
AttmärtttlNg.
c,Lt nt hffo Swenffe M«» ffltif tu thm flpra °«t
wcrlden wida bekante H-ndclAtad
m l S0d0m, o c fmr toh "nS.t
Städer man .= ^^sdcsic Stwcrö un-
P + J r f å t ä t o Löneburgiste Wbelens innöta.
" gu * «*•
btiåx I l 9 z ) ^
nui det är/ Ma; och 6ns pa flera flenar samma
o p.omilcu-, joni SMii), Stm, St*., SM».
. ririi cuftodt» med tett» «M g M
ft-r/ag d° I r t f Ä
L ^ G W - i v A G /

',2 G G G O
det är wachchäld/ inde lvärdhäldsmän/ v..
J m & V- 9 Flvk - Kästaward/
wacht pa llddar/ och nnäs t hafwet. Mardjlrttware/
Cap. i» Kung. B- S. L- Rmgm t vard ok ur värd; sa

O O O O m
Latmtsta ve»tron lyda sä: Gomer , ( ucm % & omnes ai

«H O D- G G
granyor / kom han trt det GallleesseHafwet/ mitt
igenom de Landzandar wtd de 10 Otader; Hwlika
w o r o :
GKor^zin,
Qamala t \
Julia, i
Gadara , '
Åftaroth,
Jabes,
Mifpa,
Ramoth i Gilcad,
Matth, ir.
Matth. g,
Marc, f.
Jo C il,
i, Sam, zr.
Jud, ii.
i. Reg, ta.
Edrei INum.21.
Afeeia, ber fom Äsnnil talte med Lilesm,
dem wära Swiar twtfwelö Utan besökt.
7. Satuma ; Sodorna , om hwllkcn Chrlstus talar /
Matth. 10, Luc. IO. IemwälftärGcn. io.2)cr l nttgden lag o
Städerne: Gvmorra, Adama, Zcboim,
%. sk.tnu, det ar Ska»' o: sa ar detta Norska
tnäens Kand fordom kallat/ det man wtdare kan läsa
yoö dem/sm; strlftvlt om Öön ^candla, eller Scandmavia>
Uättersta Wokn.
Pä ett Berg wtd Landzwagen ath Nhklöplng sta
deya Runor uthl en Orm. btld:
\N61FASXR LIT HAKUA ST A IN IFTlR SJGKID
* FADUR S!Ny HAN FIAL I HULtdGA R'T Hl,
SK AID AR VfSJ MID SKIRA,
Det

G G O #
D»t ar :
tagifitftr lät bnM Stenen efter sin Fader
fom blcf flagen t HJmgarda- u»d, da han war Skepz
Anförare med sk**.
A n m ä r k m t t g .
i m m Steen föm.mcr man öftver den Swensta
' ® Hiftorien, at en Landzhcrrc shra bcnamnd har farit
med Skepzfiotta ifrån Swertge / och l den af
dä warandc Nyland/ som i dtgamla Sag^aakkÄaS
UolngAfda • Und, H-lmt*rd:a och ff rd "" h <
« sftA *

O O G O
Uuntuna Wokn.
Eöderby.
JJRINfLUFUR, £ Kl U AU K A RNJ12 T R RA1SDU
* STA1N AT . - . 4 UK . . . BRUDUR SIK A,
.ONblA R ?AR FA RIM y JDU UM ALFUR HElM-
SiNS* SNiALIK TRIGIAR.
Det är :
Br **' ul f r » si,u » cch Arwutr rce(?e denna Steett
' s " ' ' sina Bröder är bort-
Mnn Mda om Werltcnes delar. Snälla Karlar.
Anmärckttlng.
©t«n / m ev teet tröraghfUterWm,:
y ,'**?/ »**
Ä & " ' '/}" " t t é w i * < Ä « r V Ä
y At f i pa Man ^ch lÖwtnno sida.
„,.x K^fCcixli u n t Kc JL' n3 !- och Him, der
f». ^ fatfifltt t)t\ä JX^Ctlbfft / Globum Tcrr^cuciim.
nr detta Mjprung Hms är wckrt ord Himmel.
W r * 4i? Nomioat. Sin|jul#
. »

. ;t. K G- G O . m
^ , i 5— .... . •— 1 • •" r.''"- r——
Tmmge Sten har efter/ i ordet ehuru förhublmgen
fins och pa stenarna ibland. ^
Tr/giar, Iftkiar; ?011X Tr.ik.tr ,
kar och yleitar. .
v t.'A- m ii T^.' zM
Mtora Malms Mokn.
Tiulcfors Etallgtird,
TNG,

«M G B K O
lim Ill-» III .1.1.1 : , • Iinr—d»it_lfc_
j'¥ii*éfcéh M-m' a&ut mttitaYis, när Nlan reste nnder
siatb / och giör dem til jord Mn / inmwcA fla chlai föls/
(I8f osit?gen/u. sU^T- tor Sar^O ^!agzmöl. &arö qwtvna att
hon foder barn c^p. 5^Sarin. m y, u- llnb^nkona b^rd
vara oftgl. 14.'D«rm. M?elta ckdet/?..^/««, a f ^ .
och gamla ordet u*, jota y hwi-ket ord.lMtt bör sta fas
B Ar. dt (An, Utan BnrH-ifä I
VJL \VWJVI-..LK VITT V. O, VTIW T '- X -I'
ZWchWWieKW M
mm/iU$ *y>\ jDd^öfifigC Uokm wliotnöXgg
-jb>;.o J^göÄBl

0 O B # .
• z. Obfervcm, mnär st tlidragttM/ at de hMwawatnndc
Söner hasa nndt modren
vument ttl fadrnts anmmelsc / sa hafwedc lat Evl^rneS
n^mn -n-atn för Modrens'; Mcn oin Modren o.ch '
tia det giördt efter Fadren/ M hafa Döttrames uawn ?attZ
tf^er moderns.ftm här.
,Bma* , bwad der wtd wMt förståndet ar-rMrne
fliadt/' det al^nast hartMaggandcs / at ren
K * w cUr 'ttäldomen- M Wr l fwang / och bönder, a
medderas b.»» wcro Herr.irncs W |ik/
ftdr cd) tlF.raguveutet-tlJ 2vuUg. liJÖ-^ L n.
fcXnfl »tifop ff.>i bonde stm «.«»./ Ut ax l Biffopc»
M ^ a m lömSmkig manå 0«.
. rit Ukiit! MWKM! är» formula affcverandi,
och.etM i tglaM/ at sö.rzätrg em iWNMgcu.
, saitsHikXC f o U i e och saltftap. Zmsockt Viikin*
te* .Franhostrna wukalännuvrdtt^.
t Veflr med G ut i. I^eN0Nt Otf>Ct fefir hafa dC förr
deorter / fem lågo.i wäderftMS
M Pä. somliga S t e n a r ! « ; i
vegum ftné oÄ i^^agorna» v' : t
7, \jMitb) ttJCÖo
8. g»

» $: # m
ta; cm en Konung : /rem vthl Herrauds Saga , föft*
h'!? : Hr inga btjr Kon gr baitid, han ried fyrir Etjflra G.vitUn-
«* * VA *)f 0 n igsy jQ*«n,(>dmr, er Ko»gr var yfir
tKSt£ -Detar : En KotumgOnämnd / han
n-ddc ort Östergötland/ to warKonung 0****©on
Son / fom war Konlmg Ofer-SwarM .
y. Stenen ar effrcr Christendomcn apsatt / hwilkct
fees as bouc soruien , sanwt korgMtztir soin «1r essser Kelk»empc!
^L.v»tld as de Chrlstna brukad/ cssccr hans
Kävp »oktt.
SpängaSteen.
uti TBAW RA IS DU STIN KAS
SI HT „GUDM 4 R FA DUR. SIN . STUÖTRIGI Lt
t ST4FI, SKIPI LMCU.riSTARLA.
Det är:. »* i
1 och Uti (ot,o) ie sprcffc dcnnii Stccn , efftn
Swi- t. r ' " mmf eller
Ä Ä T ' e m " ( dtt Skcppct
Anmärckmng.
'- MWL Skeppet Gr rit.iv ca med awffl
• 77 S n ö t e t * * fi&S
***** wäd. n ZvnWtzW HW? * unff •
*' * W / "k dchifw.nbl.wd fatt pä smmrimSkcp
'ni ' " »O

G K G >4t
/ til Lctygmide

14* D G 0"' H
x. Här märckia wleck/ nrdebyar/ jom hafwa nanm
af Au ^l/ som Rumla/ Rvm'i »g/Rn malby/Aymlmge
tZro foldom licue?ndc wld de tödap bogar.
z. Hwar af probz^-'»-a tyksfnnna sahasat sitkebyar
är o / och strax cffter n^ugscks ttfceti / sa nämde / och
at wid den tiden hafwa Sutarne begynt taga sig fasta boställen/
der cmot de tllförnc tlchaUit sp27lim och kört sina
t'W af och ttl t skogar och mareke / det Söder Täljt första
Stcen/ som och d.cn andra tycks/sen pc?a pä.
4. taudrviftr, dtt är eller de orter / t'Wä»
st^rstön / som lago wäster.fräa Sannerby i Södermanland/
M vtht ^flriquircter bekante lntnn der waca spanten.
s. v^»ochey vcfter, ty C har warlt dettt obrukellglt.
Ködcr-Talllc Mi^d.
WDan for Staden pa Strängnäsw.^gen t et bcrg/
terest sinnes twönne ««»5^ittMgar.
HURFA STR LiT BRA UT RilDj A AUK BRO G } RA IFTlR
A-
K A I RU -FA D Uil Si# , £U M BUGiA
V\er> GUD Hl AL B i A NT.
Det är:
Hurfaflr lat rödia af Skogen' (»Ii- vägen) ok Br0 göra
ZMer sin fadern, fem hygde^Mviby gärd. Eudhtche
HauöEM ' ' '
Att.

G O # E
-•v: Ztnmärchntng» \• v •
Ä Ä Ä t Ä Ä
lenes-välfärd/ har och stenen pa Ugenkortz-figur.
Seer man at mu Hurppr^n t>ar först vpbygt
WijbyGärd vthl SödwTälge Sokn. '
^ Jamwät tsar dan lSttt opbrMa och rötta ö^ wid
E öder Tälge/ der mcd sonlilge wMa M forftavnmgen.
)5ra^sc!-er Brauta fallon iin ho«5 9vorl^nttN9,ania och fo^
fet fem bo? and Skogarna / fre orter/der fom mycket oeH
ftvare at oprödia.
4..'«KnM Brö betyder / far man ste Anmärckningen
wid Bro Sten i Uplaud- -
a; Steem
H UZ.FAiTS flT BK AiiT ÄÄDIA• A'PTS I 0101 I
4 UK s#Rr AV l N A GuDfr UK £A
Ärt
mlfsftr lätrödia väg/ eller Skog Mer lgittli&frf
fa ock wära goda oclMöna Manet.
Anm^rckttittg.
i. Hu//-/?r bar Awat i M ivZKit ester s i Ecd/Hwad
det egenitugen förstas med jraut mät*, wett )ag et;J
v Eda Se

*44 \ ® O G G
4. för , r . mäta; 7/r f^br fum af i ht min it m,
• n f , W(,C tom ne I tzimmelen. KNjiW.!»» sägcr-
Filhr, our;Lord. . •'
f rv -> * # C: - t •;.! {25JSJ ' '
5- Gun*: in 'finguU Gun , Gutta.

G G G G "5
Anmärckning.
i, MLla desia mäns namn giftva bemärkelse iftän sig af
^ mauburhct.
& i d e t ä r Jige 1/ et d i u r s o m s u g e r sig f a s t /
b e t y d e r et s w ä r d .
Ur; fuHHantivé eld/ adjcåiri/ httzlg/ hävd/HttV/
d e r a f w a r t J l f f e n -
0 t a * i g / firmus8 s o m m t h e t g ä r n a läter rPcka
tull sigk*
fsr* . bet ät.Afit-facare / dm st« rest M>>ittntw.
Ok de som reste Nl o - l a n d kallades ckf»*.
,t / rkLckg 6nhW,f f ur °r»- Mm
reste til »n-n. »it Swcaroch Gochcr rest. DMa lstndfor.
dele6 fSrnäinIlgast t iwSane delar/ dmftöm^ochmmdr*-
Co.: »ib, hwilka / twuelö ttban / d-stc
»m hwiikli orter MmtwU de utliintfff H.ftoneme sSrmaia.
Till r e a större h ö r d e :
Syrien, dnr uthl läg lalldet 5-I-uci,, Grio.Sf.
ria, rhocnice, Palitoia, CaliU» , Simaru, Judxj,
l^niJta &o.
V t h i Syrien ! ä g staden Damafcus, d ä r Paulu» b l e f o m w ä n d
till C h n f t l t r o o . ^ . 9 .
^nnockn .en stad/ där de trogne först blcftvo kallade Chrtfina/
»;
X)ti •ixz»iceiy de namnkunige städer 1>ru, ochLiäoo» om
hwilka finns pä Runstenarna.
T VWi

^ G A G
Vcht judéafäQ den namnkunniga stadenIerusalem/dtlr'det
machttga ock stom, ?emp'et fordom warit, om hwllcken
stad itär pa ätffllltge Nunstcnar.
, där wär Frtllsare Christns lät sta! födas'
2V4?ttb, |. , ' . V •
i oppe, dar Petrus vpwäcktt Tabithara iftan döden/ Ad. 9.
J » lag staden 5a^niZl>m x som är kallad ckiMi
stad/ ^ssrrk. p: I» där han osstawtjftadcö J cchgiorde
manga ttkn. ,l.- *j. och bttalte Stättpettnmaen
rgenomPetrmn/!c. "
Czhrxa, Cäjariens stad / där Höfivitzmannmeomelw, blef
af ?ecro nnderwtzst till Saligheten es wäg/ Aä, lo.
Cäcfarca Philippi, Marrb. StäderNt: Corazib; och
Bcthfaida, där Apostlarna Pcrru» ,-Andrcaj, och Philippusttjoro
Män/ och^Ksittmgaf en blindan sia syn igen/
Msrc* 8'
Tiberia», Wtd Tiberiadii Haas/ där Chriftut Mtd 5. btöh 0(6
*. fistar spisade;°°o- män/ /ok. 6. ^
Can», därhanwändewatn in>ifa/ joh. u
Nazarcrh, där Chriflut war vpfodder/ och lärde i Synagogan
förklarande Esaiä Prophetens ord / JLUC. 4:16.
Vtt den mindre *ficn lago Landskapen ?
phrygicn, Myficn, Lydicn, och Caricn , janicit, &c,
uyfitn, hwar om pa Grönsta Runsten wid Eikiis £mta/1
hwilcken lägo städerna/ pcrgamu*, en gfthe?. FörlamlMgar/
^poc.r. ' ' ' . ' '
'Jtbrygien, hadt städM l^rozz ltggt / Uthaf dt Grxhcrt, tejjoricr
natNNkNNNtg»
Sta-

O G G G *47
Staden Coiofiac, till hwiltenPsulu5 skrtfwit en Lpikel, coi.l.
Och l^aodicea däräft en Församlmgwar/ Apoc.j, I. lim.(t
Hierapolii, där Epaphras l«lct>C/ Col. 4. ij*
, Tbyatira , s o m r ä c k l M s Maud d t 7- F ö r s a M l l t t '
gar/ *p°c. t. .y. .7
Sardis, o c h Philadelphia , o m hwilke Församlingar talas/
Apoc, J, ~
J jonie», u Ephcfm, then namnkunniga staden/ där detko- >
stellga Dian? tempel wartt/ 19: U» och Paulus planteradt
en Församling / samt fkrkstvit en Epiflei till;
en afthe 7. församlingar j Apoc. ». z, smyma , en
stad/ och FörsalNllng/ APOC.
JBytfonicn, Cfaalcedon, där ett Mött hölts tM0t LutycKem»
ao. Chr, 45».
Staden Nicca, märckwärdlg afdet dZicenissa Mötet under
Keyser donltsnrino emot Atrium/ AO» Chr. Z!S.
3 Cilicitn, Staden Tarfus, -rfpoftclenj Pauli födelfc ort/ kap
las en namnkunnig stad/ $*• ?.
*3 Capptdocic», och Lycaomeo, Dcrbc och Lyftra, där Pao.
!u» och varnabss predikade Evzu^eiium, och Pauiu,giorde
en halt man helbregda/ 14. ochi6.
S IN
Kffllsiuna.
Erönstaby.
FADUR RAlSTl l S1AJNJH4NSI Al 1UR&TAIN
f AURl ViAlSlt '

G G O . G
Dct är:
Sia f»dur ttstade i steen d e n n a ä t Torfitn, s o m for til
Mocficn.
i Anmärcknmsw.
. UTentn är ritater pä en flätt ormbild/ ok et owanligt
*** kol K pä en ring.
Faun tit dr Moefi^fnrare/ ctf/*

Oufi och T b u r g t f l Vigilr , och Ingvallr fcrOKmt rep DCflade
denl a sieen eAcr ** t*l GwO fin Fader; han tvuc lmd
ttli BcUrncv
Anmärckmng.
cm mcb Befame förstaas dt folck/ som hafft itrn *o»
Klen, som nWe wtltta; eller ock 3css,'Nt , wm athstttttge
flaa) folck lvovo i skr^cien, lämnas be lärde att döma och
rausaka om. Svctva csx.j vid. vit. ^hfdri p. z.
Mia b of Mokn t Mälaren.
Mervalla by.
SIRID LiT KISA STAIN DINA AD SP E N SIN BUN-
TA , HA-Uti SI G LI Til» SiMQALd TURUM KNARl
Un TUMISNW
Det clr:
sirid lät opresa denna fteen tln man o? Huusbonde
Svtti ttU amtamUe / han har offta seglat tu Scm»gaihcn
med stora Skcp fram om Dumsnäs.
Attmä^cknmg.
». ClriJ, NUS'grvd,
*. H4, för/ han 5ar.
ufi, of t/ offra- x ( ;
4, simgaU. det är et land / dit man seglar ofwcrst vp
vthi 5in^ i von,c..m,eller Lieflandske hatet/ ellerbotnen-
5. ' for/ siorom.
i är Skcpz-bat fa star vthi en
T z BMUr

'5° S K A K
SNiiiff Chrömka pubiicrrat ähr,57,. afAndcrS Söfnnson-
*"*" KH " ' h m fe bMia
T. Duminit, det är/ Dumsncks.
WagncHärad Wokn
Tyfstigcn-
^ UI !Jl A ? G ^ AUK H/^LVWÄÄ STA1NA RAISTU AT
VJ BRTDR SINA . B RUTU NESlA , ENl^DJS I
G U UD*R IKi V U R K l L AUK VURBIARN DIAGNAR
\ Det är: . ^
sturiaugr och ^Wrrfftc Stenarna esster fine bröder
Mt wld lvägm/htvtlke bröder och ^^»rödde
utt osterrtke/ godepch hutttgeKriZzinän.
Anmärcktttng.
x. J4 I( J°r»en är denna / at twänne här bemmawarande
bröder hafa upsatt Runfteen wtd Landzwägen sina
twävne bröder Torktltf Storbtorn tii ittNlNMltze i hwklta pa
krlgztog m t ut til öftmifc/ ok der jatt lifct ttl.
%. Dair; d^)e. -•>
f, Entadis\ dödde / ändeles.
4. AuftrRiki;

K K K K V-
7. nUgvarrudir, berömlM tapre htcltar cMejt rltas
dt T i Agn ar , öf fingul, rbiagn , ?>F» , f OCtlrt fllflfl /
wär?>tsi. T b tegna ga da, star i NimkröniSan/ 'f ^.1X5
major t ZldeltA» möer. t v
T
SKIFT/.
Ka öp Uokn-
NökstaSttcn.
R-UROC/r ÄIT^ Ä-T^/IV

-i- V @ K @
Wpillcvik Wckn /
Grinda Haga.
Gudrun njrsrr si J/n ap hinrnvatl
V AR HAN [ GRlKU l ULl SKitll%
nafi sun*
Dct ar:
Gudrun tfftf StttN ffftCC Hidinv/trU
t Grvkeland/ i manga wapnssipren.
Anmärcknlng.
fisfou t ht!N W6k
». MT n>dinvar wartt t Grtkelnnd pä Krlqz.x»^6,>ion?
ok länge/ tv det iäjeöom honom / |oui om utnfc på
väst förestående Stcen.
K £17
mmmmmmmmmmmmmmmmmmmammmmimmammmmmmmm
Köttnge Wskn.
fcffta Kyrkomurcn.
L AllK SIORN 1H AIR. RaISZ U STAlN
Al 1H0URS1 AtN T Al HUR SIN. aNUVIJR
TVINR
THUR SIN AUX HUSKARLAR IH R jatna KlJlLA a T
BO ANTA SIN BRUDUR FARU JHAIR P/SIRA MANI A
LAlZll , AU K l LID I UJi fllRU SINI HUSKARLA f W.
Det civ
K/7/7 au? Biörn the reste denna steen ath sin Fader Tior*
ftm\ Attumr

A, G O G
Anmärck«ung.
,, M T dcnna Rursscn 2fr vpsattM mängas åminnelse och
- mänga / Ncmbl.
Af sönerna Kwfot Bwrtt / efftec sin Fader.
Aff Anwtr, för sin broder.
. Hafbetiente/ cssrer j*fna; ok
Kitiu, huftro / ester sin man.
- i. tfr* tvk;börawaraMr. det a/effter. ifr kan
ok talas/ 6fre som m Ga/ Grafstrift ofer
Hnskarl.tr; mcd dus hafa de förstadt / HerredF
/ der af finnes fä manga byar -Huftby i Swenge /
• v* -i'*
I»!* •• > !••• • '
@tu(a Woktt.
1 " Pä Tiula äsen.
Ar p rr# it *4 ISTf STA IN* SUN SI til DAR» A7 SIN TA*
IHU^/uT slfyisl 70014. VM VARIT
Dl, KPRG UMBRUTNA 1 . AUK UUBARTHA tlRD
H^NGARSARGUl Al AR.
Dct är-
Crfftft Peringiioldz verfion;
A)ribr, strids Son opreste sten ät sin fader ftm
tvar TouU Vite eller anförare / ok wlda omttlNg * werlden/
fca städer och borgar ncderbrötz / och tappre män nederlades
i han glädleö Ho6 Bud; uvma ahr.
1

«J4 « G K G
— • „
Sal. Herr Profcir.. vereiius har Stcnen sa afjatt med
dchveriion Vtt Notis ttf.Hetrvarar Sagdn 5. cap.
ALRfKRRAISTl ,S"T AI A', AUN Si RIO JR, A/STK TA'
inilR SPJUTM AR , YLS11AULA „ LIM VARlI KAYDl,
BUR.G VLMKJiUTNAl AU K U.M B AR^H ' t IRD^ H A S
G AR SA R GU ALAR,. % *
43an> Latioif?r verfion lyder fa
Alrtcut Siridi fUruilapidcm pofuit pjirifuo Spiutvaro di-
• 4 °1 ^ui p^ad.um fueratopprefiförum & iniucia affcdoxum
liömiirmu , ilic fibi moleitiam crcavir».
Pa Swänssesä: ' '
Akik Sigrids Son opsatte denna sten ester sin Fader
spiutvar, den wlst/ hwllken ivar de förtrycktas och orätts
yandas förswar / han hade giordt sig stort beswqr.
Änmarcknmg.
« MNgäende tiden när denna sten mä wara opsatt / kan
man nagorlunda inhämta^ ahden 4. Anniärckmngen.
^ ^ vIv. s i r * dar i här kallas eller ssrlfwes Ainh si-
»^Spo/ pa qwlnnollnlcn / men .FadrenHar-hett spMt,
dtt man finner alstllkgftadz.lvarit fordom brukeliglt.
?. nfi. åt r ffe, visbir*y derom ttlförene WwUbby
Stenen^
. . f T Ja i denna Touh VewtjarHx. Secryer. Peringfitiöld
fltnt sina larda och curiedls k^oti» ti\ Viram thco^orjci 1V0>
ta-ÄwittttjTotiia, fom ssak wartt född nf-Götska söt äldrar
vtht Staden 'rarv», och fordt klg t s m m
Of Gracen (mt Rorr , Tareutum . SyracufcJf.
Cy ser jag att atj?illtge Kröntke»5cnbenrer komlna östv^r»
ells/

G '• A"'
ens / at denne utländske Ostgeötha Konung regerat i lta!»^
Utht (ccu\o fexto , wld paH ahr LKrMl 540. som foregnwes
uthl^o. ähr. Cano»i5 Chrönlka säger uthl Ketser ^utt-niant
tid/ A o. 146. Micraclius in Syatagrn. Hifi. mundi Ao. 541.
2}CN ^tottfnfFC HiftoricuJ Emanuel Tefauro Ittfyt |U Epitome
del Regoo dltaiia* (otto i Barbari, pag. 72./ flt etl
Götlff Körfte >o. Chr. 54-. Den 8. l srdnmgen med Tltul
'rorila8 Gatborum , & Italorum Rex. SDlCtV Grptiui IU jtlt
Hiftoriatitulcrar De eaflat l)0N0M Gothoru , Vandalo um
0k Longobardoruin pcnultimwn, tfrtluftrt fot sista
Öitaötarnas uthl icai»en., som skal hett Thefus. Oftan tt*
den / närban intagtt Rom / skal Pawen PeU/.us mat
S Chc m."lÅÅ^pfaia Ar^--Blstop Meftcr Lar. P

V K - K. G
7. 6-^ ftögdas t Gudi/ eller bos Gud.
^8. Ar i tet dr/ som wl jäja/ Ä/ ewlgt/ ä ok ä det)
ar forvtan anda
9 a> , detta ord hafwcr atskilliga ssemäl k^ser; 1.
morgottstund, blttlda. ibegkr tttr , i första lyjttittg.
.Morgon bittida/ ö>Iuc»to. !. Ar. adrs
tid. z. Cwrs warst/ god Ar, o*r, oahr. Är aW^-
4 r » oandeltg tid/ arternitaj.
Wcsmanland.
Salbcrgz Stadz Kyrkcmur-
V157°! U K I A LFT AN l\Tll AKll A STT A? TFT jR
ULM FATHUR SIN UK HULF\ST BRUTHUR
S\N , LIFSTEN RISTl RUNllHISA.
hi \ "jofli - ' Det är: ''
jr,/?*' ok läte hacka steen effter sin Fader VJm ok
sin broder nuifaft. ufften ristade dessa runor.
Anmärckning.
,.WEnna sten är ritader med twänne ormar / titt tuf*
**** ningen et diur /. det somliga kaita d;ake / med en
lang halH ot Orma-mund/ samot forakchfade -fötter/ i unte
aiidre artige sma ormflingar/ sa at rirnlngea prisar mästaren.
Ok kan man jäja om denna.stens / lmm fleras/
grtigaMnjng/ som.0vi , me,»morpko!i, at m-l.
ttriam luperabat pu». Arbetet dt" ftmirfr än materien.
2. uftir ; Vocaicn u Ml detta ord är stungen med en
' prtck/

O G., • A. ^ J h
prick 1 dt det stal heta r, cller d W M ^ Hwar af matt
skr/ at
5f Denne fteen ar i Kristendomen opsatt/ tetok Lifftw
UflmpN confifmerar-
4. Tftir fatbur; (Zenit. cafus, för Pratpofitio r/f/V.
5. ulm, sa herer ok en stad l Schwabenlcind.
6. Om ordet sen. det ar flit / är pä Stenen ritat med
k?, sa »I- han af ftnare tiders Stenar / emädan som de
Mt Nuneinän mthet haft ^ vcki sitt -Uph^th , som ar
en god anledning til wetstap af det rätta forna Swea
Wraket.
7. Denna sten wara opreft i Christenketens tid / wlfar
Stena ritarens ufftcns namn i som ^ andra stenar
finslttatuchiChnftendomstid. .
nja en mans namn/ v>£* härad ligger iWefter-
Tothland
rdsthul» Kokn
Bruuby. < ^ " "'
TUvr.VG LIT AKV A • STt N

'56. — K . -Z O _®
, ' •
Anmärckttlttg/
"
''
•• '
u
M^artig wä! ritad ok nästan trlkantig sten.
2- Figuren afNunfka inlcriplion bestar af et stort fyrbenat
ok klöfsotat diur / som har en lang halH ok drakehusswud/
pg bwilkms halsioch kroppen dc! as runorna Made
aro; warand.eö l Figuren en Orm jamma»flmgadz.
AfLtf/ltps vamv mÄckeö at Stenw ar oplat iKttstendoimn.
•j- TI;. iQi \ f • •" : , . '
il . : Mmmmmmmmmmmrnmmmmm i
!
ZDästrlkcland.
-i GtjstcStad.
Runstenen som til mig ssickad tftan l.eAt
r,.,~

G r: G O O *-*59
fiu? Brufius son / ok mer / som nmntalslängdcr och jordehöckcr
wlsa.
^ Marker man at GestriSar»ra inthet haft, cederat

Jéo ' ® & « O
ffttkle br k. näqon Pr«rrofirio före / som härärl/eUC ucht.
Sä ut fördes Stadz eller byanamnet med rcsMlttäcioneQe-
. D,r.. t»tursl/som här: / Vttgutbfladum; \tUp\alum\ I Sv t a/l 4»
dum. Pä HMsttl» Eäe: IS»utaJl4étm. . o
Wög Uokn.
Dcst Kyrckias Wapnhus-
Wthaf Herr erok. Enberg, som har förklarat denna
stens Runor således:
I• 1 2T / B » K G ; VI \*> IV A y r
SUDNIUTR 7 HR U / sUM\ l\lg\R'
Af/ BRUI G1RT Hl fjil BRUT HR
T *v ' .
TM IN / ,
SINA k 3"-
BIURN AH ATS UDLAF.
•' - : v«ir fjT: Z 1
r „ ; >•.. . . .Det är: : 4 \ .
Ifudninir Ttrui fon lät rita sttt! dtNNt» / vch Bro glordt
effter sina bröder Atbftrn ok uduif.
Amnärcknlng.
i, Murn desia Helssngrunqrstal lchas/ iar man underrättelseuthtförbcn.?lofeljc>rl,rrsÄsc
omUpsalaMuipj?,^.
M, Jb det Sr o% tt
Z. » het genom hipilket ord. förstas Iorv.
Högen 1;; der af nM etz.ortnillga kan |d>a Högz >Soktlhas-
' va jirt uamtu

$ G O O »6t
ifudnhtr; det mans namn tykz wara sammansatt
af.tränne, änckla ord / fr, ud. biwtr^ sa:
/«, Msem/
i/

fy K G G O
3 S.^nen stal sä lasae / c\t h.lltf.cn läses tfranfntfnni'
det pä Ven ena ormen J ok hfufften isvau hufwndct pä den
andra.
4- Vthi orden KAIFIU dr sta fen R op ok ned wänd.
.5. Ordet ibinfa det iv Lhenne.
6., pitri fa t bur i. O:n-5tenen jlr rät aftagen sa
gär detta talesät/ eller diaic^ t rdu aUinettnereglan om dhe
gamlas ^zcpoiilionrr , tl) hur star afttr Bart faturi / nien
effrer a.llmenne gamla talereglan borde det heta: AFTIR BJa
fiatur fin.
7. Buri", om denna F"" har warit askamiijz gur-eorum,
som bestrtfwes hasa sit nhrspmng frän Morianj, hwarseffterkonnnande
gtordt jia jörmedellt ruprc iå trlgz som lotabic
civil tlenfter t fcwrtrige of andre lcwder bekante Sa har
tMN nDan fulk^inllL uWp stiftelse utaf Lcäo»* rhrai.
1 @tt 4 ägiläf foiflphi Thun? Laonflc raftenr om P-ilmfchiö' iNvarejt >ZM dt Ne>! ländske
Burarna talas och jamwäl filts pa en Stentafla t Upsala pä
den äidra ^cscicmicn.
8. Rbxrn ; tykz wara som wy kalla dmret / Rfa» ; ty
Ai dhe gamblas ar genom-tiden gänget uthtwärt nu b.ukellger
A heller C.
Wlle Wokn.
Norr om Gc.fic etaö.
Redu g e irmunt rauk geir laug man D hm i 7H a
Fl agll jh

K G « G ,s »
T"»'*u - - - ejc i irrfir*
Hic mortuuiett, & kliv; una matcrqvr in harredu atem filii venit.
Km Ht demde '&* -
atffiatc ylJU tlA INCd k.-ignf a ft r * Snut*ft*dy pflfr fcifcdC I C C
U m n m . r / W a n M ®ctrt W r m fin flWffe
ttnfim Än gtffrude hon sig med ^rlt / som bscf dod / dä
kom ^/-F ttl avf effter fin dotter /*$*. TkWr»
de Runcrna- Professor VereUi Runfla lydersa:
R^Dll GRIRMUKTR AUKSEIRCAUG MAUT+lIBUl
THASNGU th,17 "*» *%«»£»•< ' N
VUA'7£ : 'SIDAN THA FR AU . - - - r - r
1NSA , '1HA FINGU THAU MAR Al A t LIFDl
HUN HIT• HON FIK RaGNVASTRI SNUIASTADUV,
1HA VARP HAN TAUDE , AUK SllNSlDAN.: JA
J\lOTHlR Kl AU AT SU ti AR A*Fl. THA FIK HUN Ah
± l &'K

*A RD HHN T AIID . KUIM G EIRlAUG
Al ARFl INGU DUJUR SIN. THURBtURN
åK AL D RIT Ii RUNER.
Samma Pro fe flor» Veiiion tfrdn Rnnskan til tvärt nu
brukeliga språk lyder sa; .
Germund '.ok Gcrlaug atte det hemmanet Mötet /
(bodde t Mötet) ok en ton som het jfd. Han drunknade i
simmande. Sedan tå - - - . tä fingo the - - - . ok lesde
don ulc hyr. T a fik hon R*gnfafti s»utaft*d, hun do/
ok Sonen »edan ; ok Modren/ kom til at är,wa Sonen.
Lher esster sik bon JätiZ til man/ och blef hon jedan dödh/
-Ta kom Geriauq .il at ärswa sin dotter i»g*> C.Vorblörtt
fc>C4io rlstade Runorna.
Aninarcknmg. '
i MTenen är uthuggen med twänne Ormsilngor arttqt
034 hopritade/ der ena Ormhnsud jhns / det andra iathet/
den förra Ormbuden mcd en foot eller klos.
Pä thet hnflid / som syns/ bar Stenhuggaren sa
artigt strap whd HUuoct satt syra Runor , at de mycket hiel»
pa Nt Onnens i'.ast.
- z. ^D.er stenen wore heel til Kunorne , fä fingo man
underrättelse oin de gamlas ^uccetLoo» rätt/tll.deras fasta
egendoms ars.
4. Fordom har en by t Gegrikeland het Snvtestay.
5. Pa denna fteen fins manga Stuprunor / som t or-
Uti fik t ok Runtr,
6. Har SjCt? Prof, Vereliui öbferverflf/ tft Runan K*#»
tller H fast d e n l n t h e t h a r n å g o n punft eller prlk » s i g / sa ä r
ho»

G O G O ^5
bon brukader/ skriftven o.b täscn boos de gamla både för o
cf k, bade med lenare ok härdare målföre.
7. Ok som hyn fios / för k 10. gänger i lorden 5 ^ '
é,ky Kvam, Er,k, ok stere , jamt för 6 9. gånger /
CVÖfN Germuntr, Ctirlaug, Ragnfaflr, )nga, Fingu Öf\ jUt
ter merberörde PifofciTor der af/ at de gum!a hasa nupllgen
hasst tlä>jon atskilnad uthi maiföret/ emellan

'66 G V G ®
A n m ä r E m n g . ^
i. Wä stcenen äreenOrmflinga/ somharklöttverw^bÄ
ttcr ok ftltirten / samt et de Kristnas korst^etn öfwcrst
l flingan/ok et litet kortz neder mhl. *
*. Tiden stutcs der af/ at Stenen är t Kristendomen
oprester / t ty han förer kortz ok har Stcenhuggaren
namn/ hwllken war Krtsten-
?: Står ordet etata, om det mawara af det Latinska
Bc«a, som betyder '
+. jon, deta mans namn ser man wara brukat eNer
Kristendomens mkomst. Om det a Lann stat kallas rcLnnes
cuer Jonas wet,ag tu / allenast det ser )aa af Blblisse
«.kor.en , at af h n finnas dttftlilfle rtumini compouu ,
jom Israels barn äro nämde ined / sajom
Jonaözl? 2. Sam. 4, Frikostigt
Jonas en Prophet/ 2. k;ex. 14: af. Du fa.
Jonathan ?. Par. 2', 6, 7, Gudz gäfa
jonanLuc. . ' V './••,. - Lycksalig.'
Til siut af Runstens anmckckntngarna/ införes här i
anledning af ten påminnelse fa# finner utaf en D.fputat.ou
vallen i 11pfala ahr 17oy. den i- Ma,, om bx^qu.i, Chnfttanis
Sveogoth. genti*. a t i första Kristendomens tid hur lSwtlrige
aro de Kristne uti sine förfäders Ättebaekare bearatne/
c k okwer deni Runstenar satte / hwar til biand midta deivtjé
/ nndroqcé nthaf D. v«c*cnu c?é

& O G O *67
*>us. Det ar/ Sedan lag Hoimfle» ösweegtfwtt den Hednisse
Gudztlcusien / är jag död bleswent Chnstt tro/ liggiandcs
unger denna stecn. Det hade wanr önsseiigtt / ot
tunimet ttl denna graf ok stten här i Swärige fordom ok
ännu ftär / bltiwlt.näml; Äsen som den Sten / poliquam
icta icduitu* erravctam ad Ghritlianorum Dcum
converfus monar, & hic fepultus judicium ejus exfpeflo
(add. Germuudus) quod addit 01. M *gn. in Gentium Scpccrtrional.
htft. brev. c, 17 0. 25. i. c, S(daN fbltt >ag fiUtt
will af ^atan förledder / ok til Gud? kännedom blttwlt
emwändcr / är jag död/har begrafwen forwc'ntar.des hans
ytersta dom.
Ok ehmuwäal det mthet wäl anstar at beticna sig al
annars arbete / Sa kan jag Nkwäl for »istor^n ssu! etj n'
th^n/än wtdare hlt föra uthur ofwannamde Herr 15rof * J*
Dcicripr. Sueciar frclil bägge' Antnfuiicter htM oblerveiw/_ff
nandcs man ok dhem uthl lumbi» ^oiianttli Mefienu as ayr
ahr ^611. sä lydande-
Cum ali beilicis rebus gforiam qusrcrent , Ego H^ljlantu
paci operam navans, laudem mcrui immortalcm.
Det är
Cnär andra sökt sin ähra mhafkrig/ sat lag uJdan i
ro ek frid / hwar af zag sik min heder och beröm.
Ittm :
Domitor violcutorlim ac dcfcnlor opprefforom cicarric,.
bus & Icncåuic plenul gladio accmdui hic fitus lumj»£« p
Dct är:
p)äv liaacr jag i^Fo^mcd mit sivard begraswen / of
ötdev ok )uäi matt/ ha;autcs tamt waldjamlna mcnulstlor
vt förjwarat de zöurykta. ^

'6Z . G G O O
Ing hetlagar at inthet nämt warter / h^varest >esi^
Stccw^qvumenc äro fundne/ fannnaledes de stenar / som
Mith. Vatrangius Uthl stt Thcatridio omrörer /' dt der lk^tlN'
ö«. Utht forrlga tiders Reltglons-Hlftoria glfakuude.
l.'
Hwarföre en deel Runstenars Ormbilder finnes ritade
med forter eller Klöswer 5
Dct stulle wara een fast stor förmätenher af mig/ om
jag wille pasta mig wttra egentligheteu har as/ bok fötl?oppae
iag at mitt tycke här om winner hoos de wälstnnade/
uhrjakt. Orsaken tycker mig wara/ som ok föreglfeS
af de lärde/ atOrincnsöm förledde kvsm Ulhl Paradiset
Ed?n skal gädt raker / til det ringaste pa fötter/ or kundskapen
om fallet hafa l^oaci» barn / ok deras effterkommande
fädt af sina förfäder/ for ten slu! de nrat honom
med fötter eller klöfwer. Hwtlkan mening tykz hafa sin
grund t den H. strifft / ?lt »är Ovd förbannade Ormen/
estter det as honom begangna bcdrä^cr:cr / ja star i i. MoG
bok cap» 14. v. at Gud straffade Ormen der med/ at ban
skulle effter den dagen krypa pa iorden. Fördenskul der han
för fallet krupit pa tin buk / uembt. det siagz Orm / mhi
hwars liknelse eller gestalt satan bedrog Evam / fa hade det
tmher warit något uraff för honom / Orden lyda fa: i!)k
lLrren Gud fade til C>rmen / effi er tn tyerca gror dt
t)afwer/ förbannat warl tu öfwer alt tdet/ som l!f
hafrver- ok öfwer aldmr pä MarckeneTustalrgapa
din buk ok ära ;ord t alla dlna lifsdaaar. Sa finnes
jckmwäl af en l)>spuk?nnn ballen i Uv^na abr i7c>o detl)s,^c,r
^llrkeru» warttok asden inening/ atdennn Ormgodtrakerl.
Coa

V O O O
169
i. CONTECTdRlUM.
Den läran tykz wara ^törst predikad pS
^w^ska ^MnasRunstenarok de derpa ritade andeltga
r * 1 nifllt t*Ctt Information , (It fcClt
V Ä S iSmn t v tvära förfäder här i norra ländcrne pä
l^mffaWet of de i,ra» Äageland ok andra orter w
Lwn,ra iprar^m Grckiska ok LattnfFa jptaCct
fonuit Ufaötc forcftalt, ~ fiofcbc litbi (Toftcir o£
SSSSZWM^
eacuflap / pa thet tungamal/ ahorarne der
it Sr XffS« Ä 4 Ä
a i f Ä S - Ä « ;
M'ast pr-lupponers,at Evangehftfl lauinadpaVwuNlr w
tlffau fcv dem knndgiord.
z. conhectarium.
Runstenar åtc satte cfwir tcsäwäl här henm^/ som.
»
rtd efter.
ffau tpum / lämnas dem curicofc at estertankla
Mft nfVct M at inaen D°mK»rkM kunde bygglaS/ tore
st", cn g°oyud

i7o G M G G
fodrat ; jämwU ok kimde intber hela landet betiena n5
as enKyrkia/ sa wul förlänga wa^en ssm soictsiunckcuh.-t/
hivar til kominer at aranka / hwad iom den wcha dekante
^ ^.^ccitvAu» ^uctor l^uca» Uthi sillittyfljCHijlori
PU OVättffil vcrccrad ilf Enco Schrod^ro (?[)r l

G G G G »7*
Muneelcfarnetuthi Grekeland eller 8y..«-n, % be " r r(/" e %
tTur„;Ha Mtd ylran , h*n htfd, gm a

G K G D
fliäligt kunna flutas ok aftagas/ at deras sinnes rörel-e ok
ältan wartt till atwifa uthi sina bardaga wärk manbarhet
ftlmodighetok kraft/ finnandes jas ellicst widdemfadan beskaffenhet.
i. At deras nampn til/ stordeel äro tagne af deras afqudarsnampn/
såsoms, Asay Oden> Ot,n, Tbor f Jberi,
ef af andra smärre gudars/ fampt skapade tlng /' fa at til
uhrtprunget äro namnen twaggehanda art/ Nenchllgen
Ankla / såsom Spjut , Ar!, Gy,Gniry ocfj compohta,
eller aftwä a tre andre nampn sammansatte/ såsom HuU
har», Jrudniutc, Jguifr Btxrnulfr-, Men aUa betyda de Subftanria*
& qvalitatCi rcrurn crcatdrum, eller dt skapadt ttNat
tväre!fer ok egentligheter/ fä at faft dcfie ord äro tagne til
Men -ttssiors nampn/ det de kallade MANNAH.UT ,
H2l*y!£3€}£/ uthur hwllka folkz namn/ man kan leta
manaa de gamlas nomina fubftantiva, eller wareifts ord /
ok »aledes raka pa gamla Swänstan. Warandes samma
bessaffenhet med dc folkz namn.som de o?rigc tungomalers
til cxrmpei, Wtz hälla nnderligit/ ut man kallar barnen
&m/ Rtmr/ Biörn/ ok konlma inthet ihog nt ^rcc-r.
Pär/ Päar/ eär-s, betyder sten/ afGreklsse ordet Paros
dhe hebreiske namnen äro af samma beskaffenhet/ tU exempel
betyder i Utdragen / Exod. j: 2. 6. zo. A1 ^
Föllter

O G
P ä be märckwärdlgffe Ting och Handlingar /
]cmwf»l ocf QditUii Ort* / uti fcctfrt S^uuftccné
XHPCCC» ^
• : Pag
A
A. | Ansgarius # 99 •
Pag. i Antiquarterj ©VUftifJC 4
g//y Btir
5g 87.&c. , Arabien be|Ött af 0WC«t
L
Adama
.rf/fir -5- 35
Agapctust.pdv»C 48
Aiat, jLed. 5 1
Aion *9i3°"
jk* , för hacka 27,45
/ikon, Häkan
l 9
Ala gärd i ILVasiunda S. 4 l
@ee' ©tvear 8
Arab. pemnI. fundne i Swerige/8
Ar[el
A(y hwad det betyder
^8, för/ hans
As , 0beworQi 107, 08 Afa, Drottning i Swerige
Alexander Magnus «4 Asgut
Adieiuborg, H>trtd/ . *5
A'!gut läshir
Allogia , Ryst DrottNMg l Alien, den större
I^nlmgarda land / ^X0^UNI
den mindre
Valdemars
ioa Aftnfars
jilum, ©eeOlum
Asmund2\.i0rt}crigc
Alskun, aiskaun
77 Ä/S
/fh-koi*r Kr.i/i'
7
I
Ambrofius, JLaraxt »6
A»t, antar, *OCC Hen t. ;<
Ångarn
109
1 , kärlet
^ftjrgydia, kärlek; Gud nna 9f
AU ir bit a 95
Aftrfd, Olof Tryggelons msder
101
99
*J
49
Si
J07
123
82
67
til
46
w
146
If.14 s
48
15
Afirid
Z?Z

1 74 Q O
^ . Aa S'
Drsttmng / deK broder
Ligurd ,öt
Jt-ur, huru des rätt stafas /j
/ Son
desi Släcdt Register
ligger beg'afwen i Vro
»-okn högrvid ky-ckan r^o
Jt ftkft ifén 74,7 <
At qu>kun [ik ibid.
Atb, atbom, 0/6, otbom 3}, 39
A t-hat kar 58
t i . Aufter y cjftcr 4», 43,87
Auk xii
Aufif 66
Auftrfats 6j
Auflrieoum 47
AufiriGnkum 46
B.
*• prickat med punct
Bär.gi
Ba>d, bar da
Bar dt
B ar Åt!an
Bejame, hwilckadc warit
2)itder G, Runstenar
34
9°
xi2
111
i ii
149
Btrki, handla. 99 !
Biörkö ibid.
Bidrnuifr 79,80
*» , 3- 2\. i Swerige 99
4 A. kom ciU Rege,
menrer 99, ICJ
B ontha, bo a *1 ht, Luantba. huvs?
bonde eller man 36 !
Pa g-
B tantba 6y
Bokstafar mkommo med
dcn Latiniska Gndzriensten
57
Bro, eller Bru% hwad det är ^7
Brootara lA
Bro gt ar a JO j
Brugira 4,
Bro Sokns Runsteen dc^
tTZamnhwaraf 104
Brufx, mans namn/ af Ambrofius
irf. 15 g
Branta , brynia m
Brynulfr. Brynolphu» Jo
£«, eller Bo z6.6s,66.
Bä
Conftantinus Magnus 7, a/,
Garionis g^röttifo z?
CHRbTI födelfes Åljr 10
Christcndomen i Swetige
längr för 800. in
bekanc förr Ä. Biörns
tljd 65
förr än kyrckyr blefwo
bygde St
Thristne t Thracien , deräst
©ivcair

ttnaelaiib 5^
iknideksärskilil^enumn
Ltitunn T ron t. fFäU ött ÄUflfF
° RiaiC jTbracten
j^wT cchtk>öl her nll/Cilo l ~ 8
i Afriea
fiumtsnn 6 T. *4
Dumsmf *49
LardanM ot ikyto»
11
P ag«
Evangelif?a läran rrarit inne/
längc förr an ^yrctior by Is
des »r
lönar förr 8ccu'un.,^ z
rv i tit bekant uciSeculo
jdo z J
desi Inkomst tSweri#
ge / arr fä kundftap
dcr sm/ar derra \vär*
å.6 förnämligaste
^ndamAhl *l
F.
Fadrens ock? Sönernas namn
på otcriafNrt/0ee N.
FJfJ uflr. Skr Aujtrfara
Farb', tSIominat. vj. &
tatbur, Genit. ibid.
E.
Pedrga , hrvad det ar^ 94> 95»
Vslcn!^ayjare. S. Va!.
E, Ar ingenRunsi'Seaf lZ Z5
Fl Vefpafiauns &7
41 51.67,85-8?-
E, hur inre ir«vir brukat e-
Förföljeljer pä de Christna uti
tlieiUin me Confonanteri att» AtricaSeeG.
hridr , frtdj, frtdnft , Nom. Adj.
destafelien t- jr-66.71
EdeSoknöRunstettar - ne 4? p
pacificus^ fndjam/ fridäl-
Endaraf>ördtiil Oxlurti fkande 57
G.
Garn , betyder / rvljk etter
Siö . . .4 08, 09
(Zaucaun eller Götha ön kallas
GorYtand nz
G

Gcnserjk
G era bro
Gisrri&rkcn
Gomor"«
A K -A O
Pag.
69
56
6s
I
G^afstenar med Runor./ och
vtan 18
(Zrezonu!sl..pärve / päbudit
helgonens Åkallan / Khr
S9i . Ä. 7f
Gregorius 3. PfilfC/ instlchtas
SialemeKe brnket / Ähr
/?)'. 71
Gir/c a 55
Gir/ca, Gir kiä, Gir kålan t, *

Pag.
Wulmfridd. J 7
Honorius, päwe / pAbudithelgens
Åkallan Ahr6t» 47.?v
ande See^,
Hons, hans «-9 x
^ög Sotns rvapnhuus steen i
^>elsiinyeland. Qce Runor
HugoGrotius 3°
Helcaby flätt i SmAland »9
J.
?, ar grundstafen i Runstan
'5->
Jar, Jer, hrvilcken^ 114. I /n I"
Jarl, ett förnämt Ahrenamn
55.6». 50
7at, Jättar Jotar, Jättar,
4
jatuflu» , där en Jätte bodde
XII. 113
Ibo, ivt *9' 5°*'
wandring; Ahr »c»
If, i/t, :ftr,tjttr I2V
lftr, de gamlas Pracpof, med
eenstakrvelfe
16
1 filma** , Galileeste haftvet
ljZ. 14
Ifulbiarn 5 5- 56
llf, alf See Alf, 45
in*, betyder en särdeles rorelfe;
?o
G O O O n?
V Af,
Johanunes 1 g. Päwe 38
7or, Jorit f®
jerdan, Jordans flod 67
Jourjäia, 3 or fala, lur fala, Tttrfa/a,
rr/4/4, Jerusalem.
I./. »4.66,67.108,10?
Jour/alafan *4
i(udr>iutr , ens namn / hrvad
der rycks betyda
julianifPe ähr isrän tverldenes
stavelse
jukinianuz ^9
K.
Kar a tnarki ? 9
ton,, K>/k, stiära 4°
Karf(i ok, Ktrfftok 87
Ktrfa, kirva bru, (geeKdrfa «6
K/ÄAS7, CHRIS7US 88
K IRlSTbia/bt b ans ont 3 #
KIRIST btalbifial 87
Kirkitigarthi 8'
Kar/7, Ket il, Kitiihiirn 46
Kititfi/ir
RlSckor pä Runstenar. See
Runstenar
Z>orsi/ de Chnstnas

»78 G M G G
/>ag,
däraf flllta om tiden afstenens
uprättaudei hcdendomen
9 8
Kvw/, Kumla hwad dermcd
förstäs ii?
Kttnaby ny
Ku k JU fik (ä$) 74,75
Ku-ka», huru det bör stafwas 78
Kana, mans namn jt
Aämpars Bilder pä Stenar'
S. Runst.
långfedgv See Fal) 95
Lj»ibartalanä, dcA btlägenhet
29
namn/ och
vchtäg dtzc ibid.
l^vNZnbardcrZnamn ibid.
dehafwautgädthar
ifrän Srverige ibid.
l4»tbr/fi, der betyder 59
LatiwifFa Gudztiensten 8 49.57
Leo I. PSwe ^hr 440. päbudic
»vörda belaren i ^yrckor,
na 7;
JleyonBilder. See Runsten.
Lidy bod, iud; Ayd, Germ. 50
IW, Noll). o cl} Lu , Genit.
5©
, Aecuf. 3 ^
t»/ forungi. folckey anförare ibid.
Ludovicus Pius yj
M.
/WWr, Nom. dlfr Ma dir,
Gcnit 76
Ma».i , med ett 7». 74
yt/

Horrnrnim
0.
O O O
Vag.
Z»
o^«oftadesrvapn .
oden! troddes råga emot se
dödas siäiar
Otbir, RvNUNg I $«'5.anä-r. dcst2>yrc!io.tt^o-^
na - "• Vc ^id.
ind. , 00
R*g*t hrvaddec ar
RagnvaU . /
, hwad det ar
^,ftr.fwaRlM tbia.
Rirrtläf , h^ad det bcry^
der
RM , «M /!•» • h«'>d
R»M , hwad der d-marc- ^
h.»-»d--Ä iblä.
hrvarförede b efwottl#
p ar irtgett ÄutifP bokstafv-
lökreoch piickade 8
' xan sedan riltotrer ^ 34
vpksmMen n,ed de» l.a.
«mistaGudzrunsten 4? •z
0 J
prickade medpunct-ceötl
titl fenarc tuer 7°
Ri-nar

i?o
Pä g
i berg hunyne 17
slagen ärskillige 9,10
1. gemene 10
2. U)ände - Runcr
lo. 70. 74. 79
z.Stllp-kuner 9>!6.70.74
4. prickade 9
5. «£elftnge «o;u
6. Ulphilsc ibid.
RunjTa grundftafrven h ,.
bokstaftv.u huru mänga 27
«„^.(Prden/s?»ldc medpunÄcr^
och uran 16.61
skilde med litet kors 61
Runska AlpKaKetet s. il. 8
förökr riU »4. stafwar 8
förött pä 3flan& når p
K„«--«ftafwarrwänne och jne
rillhopa ri ade 8.?'
stungne när^ ibio.
Runskäkan lafa&ftän wanster
til höger och twarr om 9
behällen/ sedan 2xyrctorbygdes
,7,^4
brukat längtin iChristendomenscid
10.24
intet affkaffad uti Vlof
Skorc honungs tid 20
rvarir i bru-k in rilSccul.
1^. och längre 75
Rutx mannens satt c. 11 staswa
6 7', 7i'
deras genius linguar flytt
geminationem confo-
m D
oantlumafsqka art
12.156
3cfe brukat Vocalen E eirjel#
lan ände>conlonantcr 17, Z4
deras mäl före haffc een
starck utforeljc 5;
deras fatt med zneSub,
ftantiva 95
fogat verba affeftuum
me&Genit.
deras rarpofiiionestflga
till fig Genitiv.
17 }2. U.64. 97
deras Spräk har fin
gmreligher / och ev
härkomst af auns
rungoinäl ^,6
Runeman ritat stafwenSfom
ett L-atinffr i,
RunjT^ Böneböcker
Almanachcr 6 1%
Rtfli Rsf.dr, rfit/ltn, huru det
bör förstäs
Rwften förd till Engeland
SeeE .
Runiiena*, läses somligefrän
stiert'» till hufn?»idet 19
M.d främmande bokstafrva:
iblandSwänfka
Runor 140
med inblandade vrhländfke
Görhiffe stafwac
7
med latinska ord ibicL
Ruit*

fag,
RwwyJ^y^elftngfFc/ twänne
JjagjRunefigurcr )8
titeen nryckenhet iUpland/särdelesVälingeochTäbiGoknar
;»
deras älder att upsökia >o
rrvänne stag Hedniske
ochCKristne '-5
deHedniskeRunstenaZS
rid och älder
19
i Christendom rpfatte'
och kännetekn darr,! 6,7
cpfartc dcm är sigoch
fiua/mädan de.esde
;l.?8
op satte af deras hems
mawarande stächt/
förr än de urheste 44-/9
dels oprcste ärdem >om
uran land; blefwo
döde ,6.^.44
med kor^ K^urer hedniffe
eller Christne 6.7
deras olijkher/ emellan
de (^rvänfka och
Danste Runstenar 18
med Orma och Drakebilder
5
de där berekna H^elrar
ochstayjkampar »5
hwarföre de dem mrd
ormar och drakar
ritad .
medN')enttistsrs;dmrs
G G I8t
Pag*
och fsglars;lambs;
leqons, hästars; hun,
dars/räfs höks/ 6cc.
bilder 16.63.S4 86.9i 94
Runfitnar med frvär d >7
medkläckarpä 7-?°-?
med Rökeljekar 9 1
kullkastade / »vid EvanecliffÄ
lärans inrättande
"
förkastade dä R^rcklvr
beaxmrebygyias '4^
värder ftiedr/kanintet
»?jst jäqas
deras Hiftöriers besras,
fctihet/ ändemälaf
detta rvärck
19
Sabinianus ^
Sallerups Steenfunt» Skåne -c»
Jaloniki
S4ny för/ sin 9
5,^, dec är / hwilcken 47
8emZaU, hrvadland ^4
sul, l*iy fi l Z ff*
6,4.6«46.74"^74'
Si alfihrnrt 7 0
J, il. 14
S. Sigfrid"* l°°« 10 »
Sit>»r/t l # ^
siifanfiwu det bör rätt stafasj^
3 J

Pag,
Strid Storr/åt 10,
Skiärseld 37> }g
Skytbe ,

T,
G O G O J8J
/>ag.
Talge stad fordom «n by Sde
benämd . '4Z
-rkc^lien. dqt Srvtar far»t »s
ThUtl-fAr
lbld -
ibirtjs, för thcnne V
Thir , ete/)"- .
Tinpiilant , Tingat and, Tingita-
NX land i Ofries, ML-we-
Pag
bårcit 46 50
året Swatls?t ord/q u arlämnad
uti Afw och Asrica.efftkrSwearoch
Gother 47
Vikingar
a0 * 41
^r, för nij
/%*/*stad och stött J>smäland UP
VitaKanusCampanius,pdt»e_ 9-*°
ubir, Stenhuggare i i Christendoms
tiden i de^ härkomst
ar rist
T bor- p:sl .
och fader 14.51-5
^-"-..Skiöldkmärcke/ afttto,
formcUgirkortz 6.Z7>6o.8 .98
Totilas,Totila Toula »54
Trak, Irak.t, Irek, Tnk, 7rika ,
Inkidr I5.?r«5
2.1
?wacien,WSrvear reste
7eribina lenby^ynby, Tyn stad 15
Titus Vefpa-fianus
67
V.
Val.ns , Rttssare
7
Par, avi qwick/rvaratide 60
vat, det år/ war 49 50
Vandaler
LVändZ-^uncr. St? ^unor.
Vanegar*
109
^Jirendia
»L,
Vtflr. veftrveg, veftrvegum 68
yiur, hwaddet betyder
9°
^,dcrär / strid
é 7»
decär. 0^ . .54'^5
UIpKiIa.Vic6 n T. ver (lon i Upfala
Bibliothck »' oi "'
Uftir, u/t* ^
Uni, Prxp. H00S \
Unna, älffa ochvnna >b d.
Upbnd, rvordct Chnstet/nar 4lk
Ur i ^»hwaddet betyder -z
w/rr, See 46' 47
Vthrefor / Swears och Gothers/for
och effter chrl ^l
delse/at utsökia/ när dc s?cdt
til Sodom och Gomorra land I*
tU Tyri och Sidons stöder.ib.ni
bervno til deras uthtog id»d.
Y.
9
°5 \ Y> ar ingenoriginal Ruttft sta f 8»
:?,0trär/ ju »v .. r.
yfthr, förnämste Anförare for ^
* *
Jt

ft! '""O C- O
vrl
v?
••>• i - ,
i -A
'a £» I
- ni j?»5; ^ ^ -'''- ' JU .- IV
r
-
WOM>'ich
*
• -
' • •-
V..;- UV*,' ^ -
V
• 1 ;» *\ • ' '
,^C
héi
— |* • . *•
,V*T
tf imntfffcéZ' a (fr w ,bntthl
-
•. « '' gg**
•
"" * ••• a , .- .
- 4 - »V __
7i ;;ff
' . . . ,• \Tj ' ' ' N
t« >' i . " '' : . - "• ; '; i mmM
v.: •:?> \
. • - • ••: - L
Kfetj ^6 T.Mi i of v ;
••' '•'• " • • • • • > • -
i z • , v
Y * - ^ ' ' • A
Te
•,.t •
*J%.• ife**} «U t;
:% WXX %:
M - > •'
•
•
'•t :"-'i -*'• i
: ; . v »'/ f *>3'•..•B
• - ;•:;v.v . \
' V
\ ~J|
" • 4 •
' '
.

www.books2ebooks.eu
eBooks from your library by
eBooks on Demand
books2ebooks.eu
digitised by
Umeå University Library