DISKRIMINERINGSLAGARNA I ARBETSLIVET
DISKRIMINERINGSLAGARNA I ARBETSLIVET
DISKRIMINERINGSLAGARNA I ARBETSLIVET
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
26<br />
a) Kunskap och förmåga (färdigheter)<br />
Under kunskap och förmåga sorterar utbildning och praktisk erfarenhet.<br />
När färdigheter ska bedömas i en tvist om lönediskriminering ska man ta<br />
hänsyn till exempel till arbetstagarens förmåga att analysera och lösa problem,<br />
att välja mellan olika handlingsalternativ, att kunna kommunicera med<br />
andra människor och att kunna sköta flera olika arbetsuppgifter samtidigt.<br />
b) Arbetsinsats (arbetsansträngning)<br />
Med arbetsinsats menas den psykiska och fysiska anspänningen som krävs<br />
för ett arbete. Det handlar om koncentrationsförmåga och stresstålighet,<br />
om tungt arbete, om arbete som utsätter arbetstagaren för ensidig belastning,<br />
små muskelrörelser, obekväm arbetsställning eller att arbetstagaren<br />
måste sitta stilla under lång tid.<br />
c) Ansvar<br />
Ansvar handlar om graden av självständigt beslutsfattande och om arbetsledande<br />
funktion i arbetet. Det kan också handla om ett ekonomiskt ansvar.<br />
Ansvaret kan också avse människors liv, hälsa, utveckling eller välbefinnande.<br />
d) Arbetsförhållanden<br />
Arbetsförhållanden gäller främst arbetstagarens arbetsmiljö. Man ska ta<br />
hänsyn till sådana faktorer som oregelbundna arbetstider, arbete under<br />
jord, under kyla, på hög höjd men också sådana arbetsmiljöfaktorer som<br />
buller, vibrationer, damm, lukter och liknande.<br />
Det finns inget krav på att missgynnandet ska bedömas utifrån en jämförelse av<br />
summan av löneförmånerna. Man kan vara diskriminerad med avseende på en<br />
viss del av lönen eller beträffande en viss typ av förmån som utgör lön. Man kan<br />
till exempel hävda att grundlönen är riktig men att tilläggen för obekväm arbetstid<br />
är för låga i jämförelse med andra arbetstagare och därför diskriminerande.<br />
I AD 1995 nr. 158. Rättsfallet gällde om en kvinnlig och en manlig förvaltningsekonom<br />
i Kumla kommun hade likvärdiga arbetsuppgifter. Kvinnan hade lägre lön än<br />
mannen. Domstolen utgick i sin bedömning från kriterierna kunskap och förmåga,<br />
arbetsinsats, ansvar och arbetsförhållanden. Slutsatsen blev att de båda ekonomernas<br />
arbeten var likvärdiga. Arbetsgivaren lyckades inte ge någon saklig förklaring till<br />
löneskillnaderna. Arbetsgivaren hade således gjort sig skyldig till lönediskriminering<br />
och dömdes att betala såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd till kvinnan.