Bornholmsmodellen i teori och praktik - Blackebergsskolan

Att tidigt stimulera barnen till läsning 

© Fil.lic Ingrid Häggström 

Forts. av föreläsningen 

15.00-15.50 (50 min) 

15.50-16.00 Bensträckare 

16.00-17.00 (60 min) 

Bornholmsmodellen 

Blackebergsskolan 

2011-08-17 

Fil.lic. Ingrid Häggström 

Fonemisk medvetenhet – en kritisk faktor för den 

första läsinlärningen. 

Hur låter orden? Kartläggning av 6-åringarnas 

fonologiska medvetenhet 

Läs-och skrivutvecklingsnivåer 

Hur kan vi konkret öva barnens språkliga 

medvetenhet? (Diskussion, praktik) 

Fil.lic Ingrid Häggström 

Kommunikation och samspel med andra 


13.00-14.30 (45 + 45 min) 

Föreläsning den 17 augusti 

Barns talspråkliga utveckling. Språkets centrala 

begrepp presenteras. 

Från språkets innehåll till språkets form. Vad betyder 

det inför lässtarten att kunna skifta perspektiv? 

Språklig medvetenhet – 

vad innebär det? 


Vad kan förutsäga en god läsutveckling? 

Talspråkliga 

färdigheter 

• förutsäger 

barnens 

läsutveckling 


Uppmärksamhet 

• på det talade 

språket och 

språkljuden 

Bokstavskännedom 

• förutsäger bäst 

hur det kommer 

att gå i den första 

läsutvecklingen 

Grundläggande läsutveckling 

Barnens muntliga förmåga när de börjar 

skolan kan förutsäga framstegen i 

läsförmåga under de två första skolåren 

(Muter, Hulme & Snowling, 2004). 

Talspråklig förmåga 


Läsning 

2011-08-25 

1

Språkets delar - detta kan man när 

man behärskar ett språk 

Semantik – 

ordförråd 

vad ord och 

meningar 

betyder 

Fonologi – hur 

man uttalar 

Fonologisk 

medvetenhet 


Morfologi – 

hur man böjer 

orden 

Det tidiga jollret 

Syntax – hur 

man 

konstruerar 

meningar 

Pragmatik- 

hur språket 

används i sociala 

situationer 

Efter ca 3-4 månader, börjar barnet mer 

aktivt pröva olika språkljud, det vi kallar 

joller. 

Från enstaka stavelser till långa 

stavelseräckor. 

Foto: Ingrid Häggström 

Semantik – ordförråd och 

vad ord och meningar betyder 


Fonologi – läran om språkljuden 

Fonologisk medvetenhet 


Fonologisk utveckling 

Vid 4-årsåldern är det 

fonologiska systemet i 

stort sett färdigutvecklat 

och barnen kan uttrycka 

sig språkligt korrekt. 

Vissa enstaka 

uttalsproblem kan kvarstå 

t.ex. 

röd jöd 

/r/ inlärs ofta sent 


Ordförrådet utvecklas – 

semantisk utveckling 

Barnet utvecklar en 

förståelse för ord och 

uttryck – ett passivt 

ordförråd 

Orden och uttrycken 

utvecklas till ett aktivt 

ordförråd i nära 

samspel med 

betydelsefulla 

personer. 

© www.bornholmsmodellen.se 

2011-08-25 

2

Morfologi – hur man böjer orden 


Syntax – språkets grammatiska regler 

och hur man konstruerar meningar 


Barnet lär sig språkets regler- 

syntaktisk utveckling 

Barns syntaktiska 

förmåga kan stimuleras 

genom olika lekar där 

barnen skall 

uppmärksamma 

språkregler. Det kan till 

exempel handla om att 

barnen skall fylla i ord i 

meningar eller rätta till 

meningar. 

Morfologisk utveckling 

Till en början bara lexikala morfem dvs. ord med 

egen betydelse t.ex. boll, bok, 

Utvecklingen sker mot att kunna använda 

grammatiska morfem 

(betyder inte något om de inte kombineras med ett 

lexikalt morfem) 

- ar – en, 

Syntax 


Hur ord kombineras till fraser och satser. Syntax är 

regelsystemet som styr hur vi sammanfogar ord till 

meningar och hur ordföljden kan påverka yttrandet. 

I svenska kan samma ord ge olika innebörd om 

ordföljden förändras. 

Haren hoppade över grodan. 

Hoppade grodan över haren? 

Grodan hoppade över grodan. 

Svensson, Ann-Katrin, (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur 


Fil.lic Ingrid Häggström Fil.lic Ingrid Häggström 

Pragmatik- 

hur språket används i sociala 

situationer 

2011-08-25 

3

Att kommunicera med andra 


Förekomst 

Det framgår i olika internationella 

undersökningar att 5-8 % av förskolebarnen 

har någon form av språkstörning och att 2 % 

har grav språkstörning. Språkstörningar 

anses något vanligare hos pojkar än flickor. 

Ärftlighet förekommer. (Tomblin, Records, Buchwalter, 

Zang, Smith & O´Brian, 1977). 


En början till språklig medvetenhet 


Pragmatisk utveckling 

Barnet förstår hur 

språket kan användas i 

olika situationer. 

Turtagning, hålla en röd 

tråd i samtalet. 


Svårigheter att läsa och skriva 

Att läsa och skriva är liksom att tala och lyssna 

språkliga aktiviteter, det är därför inte förvånande att 

barn med språkstörning kan få problem med det 

skrivna språket. 


Att uppmärksamma språkets form 

INNEHÅLL 


Språket består av större och 

mindre delar. 

Rimidentifikation 

FORM 

2011-08-25 

4


Språklig medvetenhet 

– att reflektera 

över ord och dess 

betydelse 


ren? 





Innehåll Form 


Snögubbe snö-gubbe 

gubbe-snö? 

SSSSSS 



Morfologisk medvetenhet 

Semantisk medvetenhet 

Syntaktisk medvetenhet 

• Pragmatisk medvetenhet 


Var står forskningen idag? 

Ett stort antal studier har kunnat påvisa att den 

fonologiska medvetenheten hos barn har ett starkt 

samband med hur barnen sedan lyckas med läsningen 

på nybörjarstadiet. 

Ehri,L., Nunes,S. Willows,M.,Schuster, B.V., Zadeh, Z.Y.& Shanahan, T. 

(2001). Phonemic awareness instruction helps children learn to read: 

Evidence from National Readings panel´s meta-analysis. Reading 

Research Quartely, 36, 250-287. 


2011-08-25 

5

Fonologisk medvetenhet innebär 

att en person kan bryta ner ord i 

mindre enheter på olika nivåer 

(Høien, Lundberg, Stanovich & Bjaalid, 1995; Munter, 

Hulme, Snowling & Taylor, 1997; Stahl & Murray, 1994; 

Treiman & Zukowsky, 1991). 


Bokstavskännedom 

Bokstavskännedom är den enskilda färdighet i 

förskoleåldern som bäst förutsäger hur det går i den 

första läsutvecklingen (Scarborough, 1999) 

A D G I K Ö N O Ä P J 

M Å R S E L B C 

T U Y F V W H X Z Q 


Språklekar efter Bornholmsmodellen 

Lyssnandelekar 

Rim och ramsor 

Meningar och ord 

Stavelser 

Första ljud bokstäver ingår 

Analys och syntes av fonem 

bokstäver ingår 

Språklekstunderna kan 

börja redan i förskolan. 

Dagliga lekar i fsk-klass 

Repetition i år 1 


- kan väl förutsäga hur ett barns skriftspråkliga 

förmåga kommer att utvecklas 


Språklekar efter Bornholmsmodellen – en väg till 

skriftspråket – är vetenskapligt utprovad. 

www.bornholmsmodellen.se 

1 A Lyssna på ljud på CD 

Bildkort till CD-skivan 

Finns nu i färg! 

Ute-och inneljud 


2011-08-25 

6

Att bli medveten om språkets ”ljudpaket”. 

Rim och ramsor-stavelser 

häst – bäst – häs-tar-nas 

Identifiera 

• Bryant, Bradley, MacLean & 

Crossland (1989) 

undersökte barn i 4årsåldern. 

Samma grupp 

följdes upp vid 5-årsålder. 

Forskarna fann att det fanns 

ett samband mellan barnens 

tidiga kunskaper om rim och 

deras senare läsutveckling. 

Sammanhanget var dock 

inte direkt. 

• Barnrim förutsäger barnens 

uppmärksamhet på enskilda 

ljud i talet. 


Medvetenhet om rim kan bedömas och 

utvecklas på följande sätt: 

Det första är att få en uppfattning om barnen 

överhuvudtaget kan rimma och inse att orden slutar på 

samma sätt. 

Rimmar dessa ord? 


Lek mera – ensam eller flera 

Att i de tidiga åldrarna 

uppmärksamma rim och 

likheterna i rimord kan 

senare underlätta för 

barnen att 

uppmärksamma likheter 

i bokstavssekvenser och 

bokstavsmönster vid 

läsning och stavning. 

ros 

nos 

kos 


Producera 

Gubben stod på stegen 

ramla han i degen. 

Degen jäste! 

Gubben fräste! 

Adam Eva ut! 

Hur många ord kommer du på som rimmar på: 

boll? hus? 

Rimlekarna i Språklekar efter Bornholmsmodellen övar 

förmågan att producera rim. 


Rimspel – En ska bort 

Två ord rimmar (kam- lamm 

eller hår- får) och två passar 

innehållsmässigt ihop (kamborste). 

Observera barnens val. 


2011-08-25 

7

Att laborera med meningar och ord 

Barnen får också en uppfattning om hur språket är 

uppbyggt. En morfologisk medvetenhet är användbar både 

i läsning och skrivning. 

Morfem: häst-ar-na-s 


• Säg ett ord och lägg 

till ett nytt 

Ex. snö 

snö gubbe 

snö boll 

snö storm 

snö lykta 

Meningar och ord 


• Ta bort en bit – vad 

blev kvar? 

Ex. varmkorv 

varm 

Obs! Om stavelser och fonem 

Om barnen kan urskilja fonem i ord, första, sista 

eller analysera fonemen kan de ha svårt att 

uppmärksamma stavelser trots att de tidigare 

klarade detta. 

Det är fonemnivå som är målet med språklekarna, 

så uteslut stavelselekarna för dessa barn. 


Meningar och ord – övar morfologisk 

medvetenhet 

Räkna ord i meningar 

Jag har en katt. 

Sammanför 

två ord till ett ord: 

Dela upp ett sammansatt ord: 


För de yngre barnen –på 

väg till läsning 

För att förstå att språket 

kan delas in i ljudpaket, 

som kan vara lättare att 

uppmärksamma än 

fonemen. 

Stavelser 


För de äldre barnen på 

väg till automatisering 

Kan hjälpa eleverna vid 

dubbelteckning. 

Var ligger ordets betoning? På 

vilken stavelse? 

Kan hjälpa eleverna vid 

läsning och skrivning av 

längre ord. 

Att lyssna och identifierar enskilda 

språkljud, fonem - på tröskeln till läsning. 


2011-08-25 

8

Identifiera första ljud – 

fonemisk medvetenhet 

Medvetenhet om fonem kan bedömas och 

utvecklas på följande sätt: 

Barnen utvecklar förmågan att urskilja ords 

första ljud från resten av ordet. 

Vilket ljud hör du när jag säger fågel? (Stahl & 

Murray, 1994). 


Identifiera sista ljud 

Vilket ljud slutar boll på? 

Här ser du en bild av en valp. 

Avsluta ordet när jag säger val_? 


Fonemsubtraktion (ta bort ett ljud) 

Säg katt. Säg det igen utan att säga /k/ (Rosner, 1999). 

Vid 5-6-årsålder kunde denna typ av uppgifter 

förutsäga individuella variationer i 

läsförmåga vid 9-årsålder 

(Muter & Snowling, 1998). 

Fonemsubtraktion och fonologiskt minne 

t.ex. upprepning av non-ord visade sig 

bäst kunna förutsäga senare läsprestationer. 



• Barnen utvecklar 

förmågan att föra 

samman det första 

ljudet med resten 

av ordet. 


Ex. ÅR 

F ÅR 

Analys- och syntes av två-ljudsord 

å l 

Skriva: ål 


ål Läsa 

2011-08-25 

9

Mer än fonologisk medvetenhet 

Det finns andra viktiga förmågor för att en 

god läsning ska komma till stånd än enbart 

barnets nivå av fonologisk medvetenhet. 

Fonologisk medvetenhet är nödvändig men 

inte tillräcklig faktor för att tillägna sig 

läsning (Tunmer, Herriman & Nesdale, 

1988). 


Hoover, W.A., & Gough, P.B. (1990). The simple view of reading. 

Reading and Writing, 2, 127-160. 

Läsning = avkodning x förståelse 

x motivation 

Dalby, M., Elbro, C., Jansen, M. & Krogh, T. (1992). 


Fullständig planering finns för åtta veckors repetition. 


Avkodning: enskilda ord 

Det är helt avgörande för 

läsutvecklingen att eleven uppnår en 

säker och snabb avkodning. 

Avkodningen är inte den enda 

komponenten i läsningen men en 

nödvändig förutsättning för 

läsförståelse (Nielsen m.fl.i Elbro, 2004). 


Läsutveckling 

(Ehri, Linnea, 1991 Frith, Utha, 1985) 


Läsfärdighet 

pseudo- 

läsning 

ålder 

kontextberoende 

logografisk 

läsning. 

alfabetisk 

läsning. 

ortografisk 

läsning 

2011-08-25 

10

Pseudoläsning-omgivningsläsning 


Musen Bus får en vän. 

Här är musen Bus. 

Han vill leka. 

Han vill ha en vän. 

Alfabetisk läsning 

En dag ser Bus en annan mus. 

Hon heter Pia. 

Bus blir glad. 


Den ortografiska läsningen är den 

högsta läsutvecklingsnivån. Den bygger 

på att läsaren känner igen hela ord 

utifrån bokstavssekvenser. T.ex. 

förstavelser, ändelser och/eller fonem, 

morfem. 

Ortografisk läsning 


Den logografiska läsningen är en 

helordsstrategi. Läsaren behandlar 

orden som bilder. 

Oskar och mamma stol 

onsdag hej pappa 

Mars 

stövlar 

Logografisk läsning 


Ortografisk läsning på morfemnivå 

Handdukshängare 

Lastbilssläpskoppling 

Fortbildningsansvariga 

Sjuksköterskemottagning 

Snöras 

Surfartyp 

arbetsmarknadsminister 


2011-08-25 

11

Språklig bearbetning 

Man kan förstå 

alla orden i en 

text utan att ändå 

ha förstått 

meningen med 

den. 

Det kan bl.a. bero på: 

bristande 

bakgrundskunskap eller 

dålig förförståelse 

svåra 

meningskonstruktioner 

Ex. Lisa matas av mamma 

© Fil.lic Ingrid Häggström Fil.lic Ingrid Häggström 

Lekskriva – kreativt skrivande 


Alfabetiskt-fonemiskt skrivande 


Skrivutvecklingsfaser 

(Utah Frith i Hoien –Lundberg, 2001) 

Pseudoskrivande eller ”låtsasskrivande” 

Kreativt skrivande med bokstavsliknande tecken 

Logografiskt – visuellt skrivande 

Orden är ”bilder” första bokstaven i barnets namn 

kan vara korrekt, resten bara liknar bokstäver 

Skrivutvecklingsfaser 

(Utah Frith i Hoien –Lundberg, 2001) 

Alfabetiskt-fonemiskt skrivande 

Orden skrivs ”ljudenligt” utan hänsyn till 

stavningsregler. Barnet börjar förstå den 

skriftspråkliga koden. 

Ortografiskt –morfemiskt skrivande 

Barnet har kunskap om morfem och om ortografiska 

mönster (släktord, hög-högt, gott-gått, sett-sätt; 

ljudstridiga ord, dubbelteckning). 


Vilken praktisk betydelse har kunskapen 

om fonologisk medvetenhet för 

pedagogen? 

På vilken nivå befinner sig barnet? 

I redogörelsen av en individs fonologiska medvetenhet 

ska nivån klart framgå. 

Vilken typ av uppgifter/lekar har använts för att ta 

reda på barnets nivå? 

När övningar ska planeras måste barnets nivå av 

fonologisk medvetenhet klart framkomma. 

Alla begrepp inom området ska användas korrekt. 


2011-08-25 

12

Kartläggning av fonologisk medvetenhet 

Snabb screening för 6-åringar 


Hur låter orden? 

Fyra delar: 

Vilket ord är längst? 

Vilka ord låter lika i 

början? 

Hur många ljud hör 

du? 

Hur känner du dig 

då? 


Hur många ljud hör du? 

Barnen ska 

segmentera ord 

i fonem. 

Barnen ska räkna 

fonemen och markera 

antalet med ett streck 

för varje fonem de 

identifierar. 


Hur Provet låter kan orden? 

- ge en bild av gruppens 

allmänna nivå av 

fonologisk medvetenhet 

-speciellt identifiera risk- 

gruppsbarnen 

-användas för att följa 

utvecklingen i en barngrupp 

efter ett läsår med 

strukturerade språklekar 

-ge viktig information inför 

läsundervisningen i år 1 


Vilket ord är längst? 

Barnen måste klara av 

att skifta 

uppmärksamheten från 

innehåll till form. 

Barnen ska jämföra tre 

bilder åt gången och 

avgöra vilket av dessa 

ord som är längst (har 

flest fonem). 


Vilka ord låter lika i början? 

Barnen ska avgöra 

vilka ord som börjar 

på samma ljud. 


2011-08-25 

13

Hur känner du dig då? 

Barnen får möjlighet 

att ge uttryck för sina 

känslor och attityder 

för aktiviteter som 

främst handlar om 

läsning. 

Fyra trollfigurer får 

representera en 4gradig 

skala. 


Fördelning av totalpoäng för HLO vid uppföljningen 

i maj 2008 (n=480) 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 


Frekvens 

Vill du veta mer eller få kontakt? 

Gå in på: 


Eller skriv ett mail: 

info@bornholmsmodellen.se 


Fördelning av totalpoäng för HLO vid utprövningen 

i sept. 2007 (n=388) 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 


Förändring efter 8 månader 

2011-08-25 

Frekvens 

Efter 8 månaders språklekträning kunde man förvänta 

sig att medelprestationen på HLO skulle förbättras 

avsevärt men också att spridningen i barngruppen 

skulle minska: 

Sept 07 M=13,8 p; s= 6,9 p 

Maj 08 M=20,9 p; s= 5,1 p 

Fördelningarna ”före-efter” talar sitt tydliga språk 


14

Bornholmsmodellen i teori och praktik - Blackebergsskolan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?