Jordningar- - Tillämpad fysik och elektronik - Umeå universitet

Skadan som en blixturladdning ger beror av flera faktorer, en är den energi som blixten levererar i
föremålet som leder blixten till marken. För personhus kan det i bästa fall röra sig
om en blixtinfångare med nedledare, i de få fall som detta finns. Om nedledare saknas kan delar av
huset som inte är lämpliga fungera som nedledare, det kan till exempel röra sig om husets tak eller
träfasad, dessa kan vid blixtnedslag orsaka eldsvåda. Även avsiktliga nedledare kan orsaka brand om
de har hög resistans. Den termiska energi [J] som utvecklas i de delar av huset om tvingas verka som
nedledare vid blixturladdningen beskrivs av [5]:
t
2
W R Idt
( 43 )
0
Där R är resistans [Ω] för den del av huset som fungerar som nedledare och I är blixtens strömstyrka
[A], som varierar under tiden då blixturladdningen pågår.
2.7.2 Den inre åskledaren
Utöver en yttre blixtfångare bör åskskyddet även kompletteras med ett inre skydd som förhindrar
strömmen ifrån blixtnedslaget att passera känsliga områden i byggnaden [33].
En internationellt accepterad benämning för dessa skyddsåtgärder kallas PUS, vilket är en potential
utjämnings skena som monteras på lämpligt ställe i byggnaden. Vid PUS-skenan samlas alla ledare
som går in och ut ur byggnaden. Det kan till exempel röra sig om serviskabel för elkraft,
telefonledning, vattenledning, avloppsledning och fjärrvärmeledning.
Till PUS-skenan ansluts även alla jordtag som har installerats i byggnaden, i form av
fundamentjordtag, ringledare och övriga jordtag [33], [34].
Figur 38: PUS-skena, inuti ett vindkraftverk. [8]
Nämnas bör att PUS-skenor introducerades på marknaden först 1996, av denna anledning är få
byggnader utrustade med PUS-skena [8].
2.7.3 Åskskydd av byggnader enligt svensk standard
32