Jordningar- - Tillämpad fysik och elektronik - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

2.8.3 Potentialvandringar skapade av influens Åskmoln kan binda laddningar på elkraft och teleledningar genom influens [36]. Figur 44: Influens på en kraftledning. Om en blixturladdning sker inuti molnet kommer antalet positiva och negativa molekyler i molnet att ändras. Vilket leder till att laddningarna på ledningen under molnet inte längre hålls kvar av molnets influens. Detta skapar en överspänningsvåg (transient) som vandrar över ledningen, vilket bland annat kan skada elektriska installationer. En överspänningsvåg klassificeras som ett indirekt blixtnedslag [36]. Figur 45: Överspänningsvåg över ledning, på grund av urladdning inom åskmoln. 40
En överspänningsvåg på tele eller kraftledningar kan även uppstå på grund av åsknedslag i marken bredvid ledningen eller på grund av åskurladdningar mellan moln. Då urladdningar förändrar potentialförhållandet mellan moln och ledning. Det är dock åsknedslag direkt i lednigen som ger upphov till den största potentialvandringen, därefter kommer indirekta åsknedslag i närheten av tele eller kraftledningar [36]. 2.9 Åskskydd av vindkraftverk Vindkraften i Sverige byggs ut i en mycket hög hastighet, regeringens mål är att den landbaserade vindkraften år 2020 ska producera 20 TWh/år [43]. Om detta mål nås genom vindkraftverk med en prestanda motsvarande Vestas V90, som har en genomsnittlig årsproduktion av 6,5 GWh/år, kommer ca 3100 vindkraftverk att behöva byggas på land [44]. Mellan fyra till åtta procent av Europas vindkraftverk skadas av blixtnedslag varje år [45]. I ett framtida scenario där Sverige har ca 4000 vindkraftverk skulle detta medföra att uppemot 320 vindkraftverk skadas varje år. Ett verk av modell Enercon E-82 kan idag kosta mellan 30 till 40 miljoner kr [49]. Kostnaderna i form av reparationer och produktionsbortfall riskerar därmed att bli mycket stora. Dessvärre finns det idag ingen svensk standard för hur vindkraftverkens jordtag ska utföras [46]. Det finns förvisso internationella standarder, men dessa tar inte hänsyn till jordtagets impedans, utan bara till dess resistans mot jorden. Sedan början av 1980-talet har vindkraftverkens storlek fördubblats ungefär vart fjärde år [47]. Många av de vindkraftverk som byggs idag har en totalhöjd på 150 m, inom en snar framtid kan många av de vindkraftverk som byggs ha en totalhöjd på 200 m [48]. 41
Page 1 and 2: UMEÅ UNIVERSITET Examensarbete Ins
Page 3 and 4: Sammanfattning Syftet med detta exa
Page 5 and 6: Innehållsförteckning 1. Inledning
Page 7 and 8: 4.5.5 Minimering av blixtströmmen
Page 9 and 10: 1. Inledning Dagens snabba utveckli
Page 11 and 12: 2.2 Skinneffekten Växelströmmen g
Page 13 and 14: Figur 2: Nollpunktsreaktor. Nollpun
Page 15 and 16: föremålet och spänningens storle
Page 17 and 18: Djupjordtagets vertikala jordelektr
Page 19 and 20: Figur 10: Sammankopplade jordtag ka
Page 21 and 22: Det finns en rad olika beräkningsm
Page 23 and 24: Rt () Rl it () 1 I G Där R ges av
Page 25 and 26: Figur 15: Resistiviteten för olika
Page 27 and 28: Figur 17: Jordfelström går ned i
Page 29 and 30: Figur 20: Den spänningssättande d
Page 31 and 32: Figur 25: Hos nät med nollpunktsre
Page 33 and 34: Figur 28: Marklina och topplina på
Page 35 and 36: flerledarkabel, eller i form av tre
Page 37 and 38: åsknedslag sker via blixtinfångar
Page 39 and 40: B I 4 r 0 cos1 cos 2 ( 42 ) Figu
Page 41 and 42: Den gällande normen för åskskydd
Page 43 and 44: I 0 1 2 200 kA 0.93 19 s 485
Page 45 and 46: Blixtström [A] 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1
Page 47: Överpänningsvågor (transienter)
Page 51 and 52: Med ett indirekt blixtnedslag avses
Page 53 and 54: Den tyska certifieringsfirman Germa
Page 55 and 56: 2.9.4 Jordning enligt Vestas Vestas
Page 57 and 58: Där r är ledarens radie [m] och
Page 59 and 60: Figur 56: Blixtströmmen som löper
Page 61 and 62: Figur 58: Jordtagsklämma på en kr
Page 63 and 64: Tabell 2: Fel vid beräkning av R E
Page 65 and 66: en begränsad längd används så m
Page 67 and 68: En Ampflexkabel fungerar enligt sam
Page 69 and 70: Figur 68: Högfrekvensmetoden, mät
Page 71 and 72: Figur 70: Dubbelstolpe med två sep
Page 73 and 74: Figur 73: Inställning av mätmetod
Page 75 and 76: lågspänningsnätet. PEN-ledaren
Page 77 and 78: analyseras tillsammans med den resu
Page 79 and 80: I figuren ovan illustreras jordtags
Page 81 and 82: Absolutbeloppet av jordtagsimpedans
Page 83 and 84: Figur 84: Jordtagsimpedansen om l
Page 85 and 86: ' C C l ' L L l 4l C 2llog 1 r
Page 87 and 88: Vid blixtnedslag i eller i närhete
Page 89 and 90: Jordtagsimpedans [ohm] 100 90 80 70
Page 93 and 94: Avancerade beräkningsmodeller. An
Page 95 and 96: Figur 97: Enledarkabel av modell AX
Page 99 and 100:
Jordtagsimpedans [ohm] 500 450 400
Page 101 and 102:
4.6 Jordtagets värderingsfunktion
Page 103 and 104:
Volymen GEM som används för djupj
Page 105 and 106:
sig på ett tjälfritt djup, men s
Page 107 and 108:
Absolutbeloppet av jordtagsimpedans
Page 109 and 110:
Vid optimeringsproblem gäller att
Page 111 and 112:
antagandet att tillverkarens rekomm
Page 113 and 114:
Det är dock är massor av inparame
Page 115 and 116:
att jordtagen ska fungera bör dera
Page 117 and 118:
Jordtagets värderingsfunktion är
Page 119 and 120:
[26] Sheshyekani, K., m.fl., Analys
Page 121 and 122:
[66] Lestander, Stefan, verksamhets
Page 123 and 124:
Kontroll av jordningar i friledning
Page 125 and 126:
Appendix 4: Utformning av jordtag e
Page 127 and 128:
Figur 119: Jordtagsvärdet för ett
Page 129 and 130:
mobiltelefoner i vissa fall ersätt
Page 131 and 132:
Strömmen i ledaren genererar ett m
Page 133 and 134:
Lämpliga verktyg skall användas f
Page 135 and 136:
plot(f,I,'b'); xlabel('Frekvens [Hz
Page 137 and 138:
leginfo_ = {'Orientation', 'vertica
Page 139 and 140:
end % Plot this fit h_ = plot(cf_,'
Page 141 and 142:
ytjordtag ska enligt EBR jordtagsv
Page 143 and 144:
Det finns ett fel uppåt hos stolpe
Page 145 and 146:
Jordtagsimpedansen uppåt är avsev
Page 147 and 148:
Figur 138: Skelleftehamn, trepol sv
Page 149 and 150:
Figur 142: Skelleftehamn, högfrekv
Page 151 and 152:
i teoriavsnittet Distributionsnät
Page 153 and 154:
Endast fyra hus hade jordtagsimpeda
Page 155 and 156:
XL=w.*Lb; Zb=Rb+i.*XL; Z1=Z0.*(Zb+Z
Page 157 and 158:
l = 800; %Följeledarens längd r =
Page 159 and 160:
G3=1./R3; gamma3=(i.*w.*L3.*(G3+i.*
Page 161 and 162:
N = 4; %Antalet djupjordtag L=u0.*l
Page 163:
T2=485.*10.^(-6); A=1./(1./T1+w.*i)
show all

Jordningar- - Tillämpad fysik och elektronik - Umeå universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?