Läs tidningen - Uttryck

Uttryck 2011
H 44
medan Street art snarare bidrar till att förändra kontext och
sin omgivning. Beroende på vilket land han vistas i så skiljer
sig också konsten. Omgivningen är en central utgångspunkt
för hans konst, och han menar vidare att resandet är ett sätt
att pånyttföda sitt artisteri. Han får sin inspiration genom sina
känslor och väljer att inte vara anonym eftersom han inte har
något att dölja.
- Jag känner ingen skuld , för jag är ingen vandal.
Övertygelsen om att det han gör inte är något brott är stor,
konsten är snarare något som medverkar till att göra världen
till det bättre. Det enda han anser är negativt med sin konst
är de föroreningar han bidrar med under själva sprayandet.
Avslutningsvis berättar Christian att han gärna skulle vilja
komma och måla i Sverige eftersom att han aldrig tidigare varit
här.
street art i stockholm
Sommaren 2006 började Stockholms stadsmuseum anordna
stadsvandringar för att besökare skulle ha möjlighet att
beskåda gatukonsten på Stockholms gator, vilket blev oerhört
populärt. Stockholms stad ifrågasatte dock detta då de ansåg
att gatukonstvandringar stred mot stadens klotterpolicy.
Detta ledde bland annat till att involverade i vandringen
begärde en prövning av policyn för att se om den strider mot
yttrandefrihetsgrundlagen. vilket visar på att ämnet är oerhört
känsligt.
I Stockholm är området vid tunnelbanestationen Slussen bra
att börja med för den som vill se och uppleva Street art på
hemmaplan. Förutom på de
annars mer sedvanliga väggarna
kan man om man håller utkik
på lyktstolpar, bakom vägskyltar,
på elskåp och på papperskorgar
också upptäcka konst i alla
dess former; affischer, stenciler,
klistermärken och målningar.
Alla dessa uttryck är yttrade på
offentliga platser, som i vissa
människors ögon är detsamma
som vandalisering och som i
Sverige kan leda upp till ett
års fängelse. Frågan om vad
som väger tyngst återstår fortfarande – yttrandefrihet och att
samla människor, eller bevarandet av dessa plattformar i sitt
ursprungliga skick?
“Frågan om vad
som väger tyngst
återstår fortfarande
– yttrandefrihet
och att samla
människor, eller
bevarandet av
dessa plattformer
i sitt ursprungliga
skick?”
skriBenT: hannah fahd
foto & målningar: christian guémy
färgat medvetande
Inom psykologin
har färger en central
betydelse. Kunskap
om hur hjärnan reagerar
på färger kan öka
trafiksäkerheten och
enligt vissa kan färgat
ljus bota vinterdepression.
Men forskarvärlden
är oense
om vilken påverkan
som egentligen är
mätbar.
– Färgerna är en
stor del i upplevandet
av omvärlden.
Men man kan inte
utesluta färger från
andra egenskaper
såsom form och
rörelse, säger Lennart
Högman, lektor i
psykologi på Stockholms
universitet.
Lennart Högman studerar hur hjärnan
samordnar olika system för uppfattning av
egenskaper så som färg, form, djup och rörelse.
Hjärnan kan ses som ett virrvarr av celler som
var för sig inte besitter någon särskild intelligens
men kopplingarna dem emellan skapar
avancerade system. Utmaningen för forskarna
är att förstå hur kopplingarna ser ut och hur de
olika delsystemen kommunicerar med varandra.
– Det känns enkelt för oss att uppleva omvärlden,
men bakom våra synintryck döljer sig tio
miljarder nervceller som löser oerhört svåra
uppgifter, förklarar Lennart.
Färglärans
användningsområden
Kunskapen om hjärnan kan användas i
exempelvis trafiksäkerhetsarbete. I utformandet
av tunnlar är det viktigt att bilföraren behåller
uppmärksamheten på den övriga trafiken.
Tunneln får inte bli för enformig eftersom
man då lätt förlorar uppmärksamheten. Det blir då viktigt hur
belysningen är utformad och hur andra detaljer i konstruktionen
samspelar med varandra för att hjärnan ska uppfatta allt
som händer under körning i hög hastighet. Förutom inom
forskarvärlden är färglära populärt inom delar av det så kallade
alternativmedicinska området. Från sin privata mottagning i
Stockholm bedriver psykologen och arkitekten Karl Rydberg
sin verksamhet. Han föreläser om färgernas och ljusets påverkan
på människans hjärna. Vid sidan av sin verksamhet erbjuder
han stressade storstadsmänniskor möjligheten till så kallad
monokromatisk ljusterapi.
– Hjärnan är väldigt ljuskänslig och jag erbjuder en möjlighet
att uppgradera hjärnor som lider brist på ljus, säger Karl
Rydberg.
Den alternativmedicinska behandlingen
När en patient kommer till Karl Rydberg gör han två
diagnostiserande intervjuer. Den första är ett kortare samtal
där han frågar vad personen har för problem och vad han kan
hjälpa till med. Vinterdepression, stress och allmän nedstämdhet
är typiska besvär. Sen genomför han ett samtal med vad han
kallar patientens reptilhjärna. Reptilhjärnan är känslig för bland
annat beröring, ljud och ljus. Patienten får titta på en färgkarta
och berätta hur de olika färgerna upplevs, vad personen gillar
och inte gillar. Karl för anteckningar och drar sina slutsatser
om vad patienten kan tänkas vara i behov av. Sen börjar själva
behandlingen med monokromt ljus. Patienten lägger sig i
en så kallad ljuskupol som är en sfärisk skärm som täcker
hela synfältet. Sedan kan han eller hon själv med en slags
handkontroll gå igenom hela färgspektret från ultraviolett till
infrarött. Varje färg har sin bestämda våglängd som är besläktat
med laserljus. Enligt Karl Rydberg räcker det med tio minuters
ljusterapi under fyra tillfällen för att behandlingen ska ge
resultat. Andra former av ljusterapi använder vitt ljus och kräver
betydligt längre behandlingsperioder.
Färgterapin: en omstridd metod
Terapin med monokromatiskt ljus är omstridd i forskarvärlden
och många har ifrågasatt behandlingens vetenskapliga grund.
Lennart Högman på Stockholms universitet menar att det
inte finns pålitliga undersökningar som visar att belysning av
hjärnan verkligen fungerar annat än som placeboeffekt. Karl
Rydberg å sin sida hävdar att ljusterapi är ett undanskuffat
område inom psykologin och att svenska psykologer inte tar
existerande forskning på allvar.
– Hade jag inte haft nöjda kunder skulle jag inte kunna bedriva
den här verksamheten, säger Karl Rydberg. Han hänvisar till
Tyskland där han menar att ljus- och färgterapi är mer utbrett
och att ämnet finns på vissa universitet.
– I Sverige finns en professur inom ämnet musikterapi men inte
i färgterapi, det säger någonting om hur man har prioriterat här,
fortsätter han.
Karl Rydberg anser att behandling med monokromatiskt
ljus skulle kunna fungera som ett alternativ till långa besök
hos psykologer och totalt sett kunna minska kostnaderna
för behandlingen av psykisk ohälsa i Sverige. Men innan
ljusterapi kan komma på fråga i större skala krävs verifierbara
forskningsresultat som visar att monokromatiskt ljus verkligen
har en effekt. Lennart Högman är tills vidare skeptisk.
skriBenT: mika wallgren
illustration: Pseudonym
Uttryck 2011
H 45