Islands historia - Malaxedu.fi

V
i
o
c
h
E
u
r
o
p
a
ett land av is och eld
Gymnasiet i Petalax årgång 4 2/04 Islandsprojektet

Innehållsförteckning
Islands historia
• Saga - museum
• Republiken Island
• Reykjavik
Näringsliv
• Jordbruket
• Biogeografi
• Det isländska köket
• Fiske
• Import och export
• Turism
• Energi
• Blå Lagunen
Naturgeografi
• Vegetation
• Djurvärlden
• Klimat och Väder
• Valar
Geologisk aktivitet
• Vulkanism
• Geysrar

Under läsåren 2002-2004 har några elever vid Gymnasiet i Petalax arbetat med ett Islands
projekt i samband med geografikurserna 1 och 2. Genom detta projekt har vi lärt oss om allt
från Islands energi till valar. Som avslutning på projektet fick vi möjligheten att i fyra dagar
besöka Island.
Som lärare i projektet medverkade Birgitta Högback och Kerstin Björkas. De har fixat med
allt det praktiska och även planerat dagarnas huvudpunkter.
I ”Islandsprojektet” deltog följande elever:
Jonas Ahlbäck Jenny-Maria Lindh
Rasmus Backlund Lina Nybjörk
Staffan Berg Lina Nygård
Emma Dahl Alexandra Nylund
Jessica Ekholm Jenny Nyman
Cecilia Granqvist Jesse Piispanen
Linda Granqvist Sofia Vikberg
Susanna Holmqvist Maaret Väglund

Islands historia
Island upptäcktes och koloniserades av norrmän under vikingatiden enligt berättelser som
skrivits för närmare 250 år senare. Norrmännen dyrkade gudar och deras religion har
efterlämnat en rik mytologi i den isländska litteraturen.
I början av 900-talet hölls ett
gemensamt ting på Island, Alltinget,
varje sommar vid Thingvellir.
Alltinget hade lagstiftande och
dömande rättigheter men den
verkställande makten låg hos de
lokala hövdingarna. I slutet av 900-
talet tvingades norrmännen anta
kristendomen av kung Olav Tryggvason.
Alltinget beslutade år 1000 att
kristendomen skulle vara landets officiella
religion. Med införandet av kristendomen
medföljde läskunnighet och vardagslivet
omformades. De isländska lagarna
nedtecknades mellan 1117 och 1118. Det tidiga isländska samhället anses vara mycket
välmående. Landet var lämpligt för får- och boskapsskötsel och människorna
livnärde sig på kött och mjölk.
Från fåren fick de ull och hemspunnet kläde som kom att bli den viktigaste exportvaran.
Islänningarna byggde stora torvklädda hus på timmerstommar.
Mitten av 1200- talet karakteriseras av blodiga stridigheter om makten i landet. De utdragna
släktfejderna gjorde att norrmännen kunde knyta Island till sig och 1262-64 övertygades
isländska hövdingar och representanter för fria män att svära trohet till den norske kungen
Håkon Håkonsson. 1536 blev Island och Norge danska lydriken.
År 1602 upprättade Kristian IV ett isländskt handelsmonopol som innebar att endast köpmän
från Köpenhamn, Malmö och Helsingör fick bedriva handel på Island. Detta innebar en
kraftig tillbakagång för det isländska näringslivet som inte återhämtade sig förrän
upphävelsen 1854.
Under 1800-talet förde islänningarna en självständighetskamp mot Danmark. År 1904
beviljades islänningarna hemstyre av Danmark och en särskild regering upprättades för att
sköta inre angelägenheter på Island. Mellan 1870 och 1914 kom en emigrationsvåg över
landet och ca 15000 män emigrerade, främst till Kanada. Den 1 december 1918 blev Island en
separat stat från Danmark. När Danmark blev ockuperat av tyskarna under andra världskriget
besattes Island av engelska trupper i maj 1940 som senare avlöstes av amerikanska. Den 17
juni år 1944 utropades republiken Island med Sveinn Björnsson som landets förste president.
1946 blev Island medlem av Förenta Nationerna, 1949 av NATO, 1952 av nordiska rådet och
1970 av EFTA.
Under 1960-talet drabbades fiskenäringen av svåra motgångar, vilket blev kännbart för
landets ekonomi. Ett flertal intermezzon angående utvidgningen av Islands sjömil förekom

under 1970-talet och deras ekonomi präglades av mycket snabb inflation som ledde till en
upplösning av alltinget. Inför 1991 års alltingsval hade man lyckats bringa ned inflationen.
Utrikespolitiskt sätter Island stor vikt på det nordiska samarbetet.
Island är ett intressant land med en rik litteratur och mytologi. Dess historia är väldigt
omfattande och intressant.
Saga museum
På fredagen besökte vi Sagamuseét. Det är ett museum som återger de viktigaste händelserna
inom Islands historia, stunder som har inverkat på islänningarnas öde ger en inblick i hur
islänningarna levt i över ett millennium. De har tillverkat verklighetstrogna vaxdockor av
historiska isländska figurer.
Museét var intressant och dockorna såg faktiskt riktigt äkta ut. Inne i museét fanns scener som
återgav viktiga händelser i historien. För historieintresserade var detta riktigt lyckat. Här
kunde man även köpa återskapta vikingapärlor och kombinera ihop ett eget halsband eller
armband.

Republiken Island
På Island bor ca. 0,3 miljoner invånare som talar isländska. Isländskan härstammar från
vikingatidens fornnorska och har inte ändrats så mycket sen dess, det enda som har ändrats är
uttalet. De flesta tillhör den evangelisk-lutherska kyrkan. Islands
area är 103 100 km². Det är Europas näst största ö. Den bildades
under ett vulkanutbrott. Nationaldagen firar islänningarna den 17
juni. År 1915 fick Island en egen flagga som är blå, röd och vit.
Island är en republik, som inte tillhör EU. Landet är ett av de två
demilitariserade länderna i världen. Island var det första landet i
världen med kvinnlig president. Den nuvarande presidenten heter Olafur Ragnar Grimsson.
Reykjavik
Reykjavik är världens nordligaste huvudstad,
med omkring 105 000 invånare. Räknar man
med den närliggande bebyggelsen uppgår
invånarantalet till nära 160 000 människor.
Genom handel med tyskar och engelsmän
började samhället Reykjavik växa upp under
1500-talet. År 1786 fick Reykjavik
stadsrättigheter. Fortfarande i denna dag är
Reykjavik landets viktigaste hamn för såväl
fiskeflottan som för handeln. Staden skiljer sig
från andra huvudstäder pga. sin rena luft.
Bostadsstandarden är mycket hög, dessutom bygger de flesta islänningarna sina egna hus. Att
bygga husen i trä och tegel är sällsynt då landet saknar skog och lera.
Mitt i Reykjavik ligger en liten sjö som heter Tjörnin, där man sommartid kan se
överraskande många fågelsorter. Den största affärsgatan i Reykjavik är Laugarvegur, med
många olika affärer.
Utanför Reykjaviks centrum ligger de största hotellen, inrikesflygplatsen, Nordens hus ritat av
Alvar Aalto och universitetet. I Nordens hus ordnas utställningar, föredrag och konserter. Där
finns också en trevlig cafeteria. En bit österut från centrum finns en idrottsplats och
badanläggning. Reykjavik är känt för sitt livliga nattliv.
Reykjavik är en trevlig, liten stad. Det bästa shoppingcentret i stan är Kringlan, med ett
mångsidigt urval av butiker.

Näringsliv
Jordbruket
Jordbruket på Island påverkas av dess klimat och de naturliga förutsättningarna är inte de
bästa. Somrarna är korta och svala. Endast en procent av Islands areal utnyttjas till jordbruk,
men en femtedel är dock lämplig för jordbruk. Med avseende på kött, ägg och
mejeriprodukter är dock Island självförsörjande. Det mesta av spannmålen måste importeras.
Under de senaste åren har man satsat på jordförbättring och nya maskiner. Jordbruket
sysselsätter idag mindre än tio procent av invånarna. Inom jordbrukssektorn förekommer det
ändå ett överskott. Staten har försökt att få jordbrukarna att övergå till pälsdjursnäring och
skogsbruk, dock utan att lyckas.
Odlingsväxter
Man odlar mest foderväxter, som man använder som utfodring åt
djuren under vintern. Man odlar även potatis. På den senaste tiden har
man också börjat odla grönsaker och sydländska blommor och frukter
i växthus. Detta är möjligt med hjälp av de varma källorna.
Husdjur
År 2001 fanns det 78 000 hästar, 72 000 kor och 44 000 grisar. På sommaren finns det
omkring två miljoner får på Island, men under hösten kommer Gagnadagur, dagen för
fårskiljning och fåren slaktas så att endast 470 000 får lämnar. Får och nötboskap har sitt bete
på vidsträckta marker som upptar en tredjedel av ön. I Reykjavik kan man dock inte se så
många djur, då det på grund av hygieniska skäl är förbjudet att ha husdjur i huvudstaden.
Fåren och hästarna strövar fritt på stora arealer, medan vägarna är inhägnade. I de trakter där
vi rörde oss såg vi många hästar men väldigt få får. Fåren i trakten hade nämligen drabbats av
sjukdomen ”scrapie”, orsaken till galna kosjukan, vilket betyder masslakt, desinficering och
fårförbud i tre år.

Biogeografi
På Island finns det knappt någon skog alls. Bara småskog av fjällbjörk förekommer. Buskar
som finns där är rönn, asp, vide och en. Man har försökt inplantera lövträd på östsidan. Men
största delen av ön utgörs av kalt berg och nakna sand- och grusmarker. Resten av Island
består av gräsmarker, fjällhedar och myrar med artfattig vegetation, som liknar de
skandinaviska fjällens. Men det finns även några få nordamerikanska växter, bl.a.
chamaenerion latifoliom, rallarrosens släkting, som är storblommig och lysande röd.
Djurvärlden är också artfattig, med undantag av fågellivet. De inhemska däggdjuren är bara
fjällräven och isbjörnen, som tillfälligt förts dit med drivisen. Möjligen också skogsmusen om
den inte liksom bruna råttan, husmusen och renen har ditförts av människan. Kräl- och
groddjur saknas, liksom alla dagfjärilar. Av sötvattenfiskarna finns endast lax, öring, röding
och storspigg
Det isländska köket
På Island så består maten i huvudsak av fisk, fårkött och
lammkött. Lammkött anses som festmat, som bl.a.
serveras till jul, men det äts även som uppskuret pålägg
på bröd. Island är en fiskenation och därför så finns det
alltid färsk fisk i butikerna och på restaurangerna. Sej,
torsk, sill, hälleflundra, lax och öring serveras kokt eller
stekt. Men det finns också specialiteter som torkad fisk
eller gravad haj. Exempel på maträtter på Island är
’Pönnukökur’ eller plättar, ’Steikt lambalæri’ som är
ugnsstekt lammlår eller ’Ofnbökuð ýsa með fyllingu’ som
är fylld ugnsbakad kolja.
Svampar är också något som förekommer rikligt på Island. Eftersom Island är ett fuktigt land
så växer svamparna bra, de är heller inte angripna av larver eftersom det finns rätt lite insekter
där. Svamparna är dessutom större än vanliga svampar. Man kan bl.a. hitta svampar som
stensopp, kantarell, champinjoner och mild gulkremla. Den röda flugsvampen kallas på Island
’Berserkjasveppur’.
Öl, vin och sprit förekommer begränsat. Det är inte alla restauranger som har tillstånd att sälja
alkohol. Man kan endast inhandla öl, vin och sprit i de statliga ATVR-butikerna.

Vi åt ingen typisk isländsk mat men det var stor variation på restauranger och dylikt där.
Mjukglassen var god. Pizza var inget att rekommendera på Island.
Fiske
Inom Islands hav fångar man endast tre skaldjur för mänsklig konsumtion,
nämligen räkor, havskräfta och isländska kammusslor.
Under de senaste åren har räkfisket gått kraftigt uppåt och 1996 togs
89 500 ton räkor. Dessutom fångades 1 630 ton havskräftor och 8 900 ton
isländska kammusslor. Ungefär 270 fiskarter har konstaterats inom den
isländska 200 sjömil breda fiskezonen, men trots detta stora antal olika arter fångar man
endast ett 25-tal som man använder till mänsklig konsumtion. Sådana fiskar som är
varmvattensälskare leker ofta intill kusten eller på grund. Dessa fiskar är torsk, kolja,
kungsfisk och rödspotta. År 1996 bestod 73 % av den totala fångsten av torsk, kungsfisk och
lodda. Sedan sillfisket minskat under 60-talet blev loddan en allt viktigare fiskart. År 1965
fångades 50 000 ton, vilket ökade hela tiden och år 1973-76 var man uppe i 450 000 ton. År
1978 hade loddfångsten ökat till över 1 100 000 ton och fångsten höll sig över miljoner ton
över i några år. Nu har den fångstbara delen av loddastammen beräknats till 2 350 000 ton och
år 1996 var fångsten faställd till 1 635 000 ton.
Import
Det tidiga isländska jordbrukssamhället var nästan helt och hållet självförsörjande. En liten
import förekom dock, i matväg importerades t.ex. spannmålsprodukter. På 1100-talet började
man också importera salt, innan dess utvanns salt ur havsvattnet. Salt har inte använts allmänt

förrän ganska nyligen (på 1900-talet) på Island. Självklart hade inte samtliga invånare tillgång
till de dyrbara importerade produkterna, i alla fall inte i vardagslag. Island importerar idag
väldigt mycket och för att balansera landets ekonomi är fiskproduktsexporten viktig.
Export
På 1340-talet började Islands export av fisk komma igång, men under 1300-talet rådde brist
på mat i vissa delar av landet så exportmängderna var små. Småningom utvecklades fisket
från en liten årstidsbunden bisyssla i jordbruket, till en mera industrimässig produktion, och
fisket utgör idag en stöttepelare för landets ekonomi. I fiskevattnen kring Island finns rikligt
med fisk av flera arter. Tack vare det rena vattnet är fisken av hög kvalitet. Fisket utgör 75 %
av landets export (1985) och Island har en modern fiskeflotta med högteknologisk utrustning
och tack vare dessa olika faktorer anses de isländska fiskprodukterna, runt om i världen, vara
av första klass. Andra exportprodukter är aluminium (av importerad råvara), ferro-silikon,
diatomit, fårprodukter (kött, hudar, ull och yllevaror)
Turism
Turism är Islands näst största näringsgren och utgör 13% av landets inkomst. Antalet turister
som kommer till Island är stabilt ökande och har under det senaste decenniet ökat med ca 9%
och det är främst under vintermånaderna som turismen har ökat. År 2002 uppgick antalet
turister till 277 300. Största delen av turisterna är nordbor, näststörst är nordamerikaner och
därefter britter och tyskar. Till Island kan man resa med flyg eller en färja som går via Bergen,
Norge.
Busstrafik: Det finns flera olika möjligheter att åka buss. Organiserade dagsturer arrangeras,
allt från dagsturer till längre safaris med tältförläggning och kokbuss.
Personbilstrafik: De flesta vägar på Island är farbara med personbil. Det är mycket dyrt att
hyra personbil på Island, men Icelandair erbjuder ett förmånligt bilpaket.
Övernattning: Förutom vanlig hotellverksamhet erbjuder många hotell också möjlighet att bo i
medhavd sovsäck i elevrum. Det är en billig och bra övernattningsform som oftast erbjuder
kök. Örngott, sovsäck och underlakan bör tas med.
Många bondgårdar har liknande system som kallas ”sleeping bag accomodation” och
erbjuder ofta även frukost och möjlighet att beställa middag.
Det finns också ett antal vandrarhem runt landet. För boende med sovsäcksövernattning kan
man vända sig till Icelandair för att få rabattkuponger. Icelandair ger också information om
var man hittar hotell, vandrarhem och bondgårdar med ”sleeping bag accomodation”.
Camping: Tältplatser finns runt hela ön, också i Reykjavik. De flesta tältplatserna är av
relativt enkel kvalitet men är belägna på natursköna platser. Man bör utrusta sig med bra tält
och sovsäck och vara beredd på hård blåst, regn och kyla.
Man kan liksom i Finland fråga markägare om lov att ställa upp sitt tält.

Klädsel: Man bör ha med ändamålsenliga kläder och vara beredd på ett varierande väder när
man reser till Island. Man bör räkna med variationer från nollgradigt, ösregn och hård blåst till
25-gradig värme, vindstilla och sol, beroende på när på året man reser.
Energin på Island
Island ligger mellan två kontinentalplattor
och pga. detta har Island bra tillgång till
energi. Energin fås som värme och rörelse
av till exempel vulkaner, heta källor och
vattenfall.
Island är det enda landet i Västeuropa som
producerar en stor del av sin elektricitet ur
förnyelsebara resurser. Den goda tillgången
på energi gör att el-priserna är bland de
lägsta i världen, på grund av detta väljer
företag att lägga sin produktion på Island.
Det handlar främst om energikrävande
tillverkning som aluminiumframställning.
Island har som mål att vara oberoende av
andra länder gällande energin. Idag är detta inte möjligt men man forskar på hög nivå för att
hitta resurser som kan ersätta kol och olja. Tack vare sina rena resurser har Island fått en
bättre ekonomi och miljö än om de skulle använda sig av t.ex. olja.
Vattenkraft
Energi kan utvinnas från de vattenströmmar som kommer ifrån smältning av glaciärerna.
Dessa kan under vissa perioder ge stora flodströmningar där man kan utvinna energi med
hjälp av vattenkraftverk. Vattenkraft är en förnybar energikälla som inte förorenar atmosfären,
men själva kraftverket innebär oftast stora ingrepp i naturen.
Jordvärme
Vulkaner under glaciärer smälter isen och bildar sjöar
under isen. När trycket från dessa sjöar blir för stort
brister isen och vattnet forsar fram, strömhastigheten
är ca. 20-30 km/h.
Detta kan pågå upp till 20 timmar. Under denna
period utvinner man mycket energi som sedan kan
lagras. Sammanlagt finns det 800 varma källor på
Island. Och den största, Deildartunguhver, producerar
ca. 150 liter kokande vatten per sekund.
85% av hushållen uppvärms av varmt vatten men
även växthus, industrier och badhus använder det
varma vattnet. Från ett värmeverk pumpas varmt
vatten runt i ett nät av nedgrävda ledningar som är

anslutna till husen.
Vattnet i vattenledningssystemet är helt ofarligt att dricka trots att det luktar och smakar
svavel. Vattnen tas direkt ur marken, i samband med nedkylning försvinner svavellukten.
Blå Lagunen
Blå lagunen ligger alldeles utanför Grindavik, ca 40 km från Reykjavik. Det är en av de mest
kända turistattraktionerna på Island, den har årligen flera hundratusen gäster. Lagunen
upptäcktes av en slump 1969, då den närbelägna staden Grindavik letade efter ett lämpligt
ställe att utvinna jordvärme ifrån. 1975 öppnade
den första badanläggningen, men dagens spaanläggning
byggdes 1999. Blå lagunen är ett
hetvattenområde och värmen kommer naturligt
från jordens inre 2 km ned i marken. Hetvattnet
förångas då det kommer upp i normalt lufttryck
vid ytan vilket gör att ångan ligger som en
tjock dimma över lagunen i den klara
vintermorgonen. Vattnet håller året om en
medeltemperatur på 39° C. Vattnet består till
70% av havsvatten, men är alldeles grumligt av
hälsosamma mineraler som kisel och fosfor.
Det finn även blågröna alger som ger vattnet
dess speciella blåaktiga färg. Bottnen är täckt av en vit lera som är en nyttig peeling. De
nyttiga mineralerna i vattnet har en god effekt på olika hudsjukdomar såsom psoriasis och
olika slags eksem.
Egna tankar om Blå lagunen:
Alla i vår grupp var jättenöjda med Blå lagunen, det var perfekt att åka dit efter en kall dag till
havs på valsafari. Vi var där i 3 timmar sammanlagt, under den tiden åt vi, smorde in oss med
välgörande lera och helt enkelt satt och slappnade av.

Naturgeografi
Vegetation
På Island finns det knappt någon skog alls. Bara
småskog av fjällbjörk förekommer. Buskar som finns
där är rönn, asp, vide och en. Man har försökt
inplantera lövträd på östsidan. Men största delen av ön
utgörs av kalt berg och nakna sand- och grusmarker.
Försök med skogsplantering pågår med varierade
resultat. Bäst klarar sig de arter som härstammar från
norra Nordamerika och Sibirien. Som försöken artar sig
nu, torde Island vara självförsörjande inom
träbranschen om ca 700 år. Resten av Island består av
gräsmarker, fjällhedar och myrar med artfattig
vegetation, som liknar de skandinaviska fjällens. Men
det finns även några få nordamerikanska växter, bl.a.
chamaenerion latifoliom, rallarrosens släkting, som är
storblommig och lysande röd.
Djurvärlden
Djurvärlden är också artfattig, med undantag av fågellivet. De inhemska däggdjuren är bara
fjällräven och isbjörnen, som tillfälligt förts dit med drivisen. Möjligen också skogsmusen om
den inte liksom bruna råttan, husmusen och renen har ditförts av människan. Kräl- och
groddjur saknas, liksom alla dagfjärilar. Av sötvattenfiskarna finns endast lax, öring, röding
och storspigg.

Islands klimat och väder
Island ligger ganska långt norrut, men ändå är klimatet på Island ganska milt året om. Det är
tack vare Golfströmmen som går runt landet och för med sig lågtryck in över landet. Därför
regnar det ofta på Island. Det regnar mest i söder medan det i norr är ganska torrt. I söder
överstiger årsnederbörden 2000 mm. Minst nederbörd har nordkusten med ca. 500 mm per år.
Nederbördsfördelningen är starkt påverkad av de topografiska förhållandena. Temperaturen
sjunker på södra Island på vintern till lägst -10°C och på norra Island ner till -15°C. På
sommaren kan temperaturen stiga till +23ºC i söder och +24.5ºC i norr. I norr har Island flera
snötäckta berg som skapar molnighet och regn. Island har i genomsnitt 3 soldagar i januari
och en soldag i juli. På grund av jordens klimatförändring ändras också klimatet på Island.
Vintern 2003-2004 var tex. så gott som snöfri.
Akureyri- och Myvattn -regionerna hör till de soligaste platserna på Island. Staden Egilsstadir
i nordöst brukar i allmänhet ha landets högsta temperatur.
Vädret är mycket växlande på Island, p.g.a. de varma och kalla luftmassorna som kolliderar
över landet.
Den 22 april, dagen då vi anlände till Island firade islänningarna den första sommardagen,
oberoende om sommaren har kommit eller ej. Den firas med stora festligheter på Reykjaviks
gator och alla är lediga från arbete och skola. I år var vädret soligt och varmt den första
sommardagen, men de tre följande dagarna var regniga och kalla. Regnet varade dock inte
hela dagen. Medeltemperaturen under vår vistelse på Island var +7-8 grader. Det blåste hårt,
ungefär 15 m/s vilket märktes på valsafarin.

Hav och havsströmmar runt Island
Trots Islands läge nära den norra polcirkeln, råder ett
mycket milt klimat p.g.a. att Golfströmmen för med sig
varmt vatten från den subtropiska zonen ända till norra
Ishavet.
Runt Island ligger Atlanten som är den näst största
oceanen. Den täcker 1/5 av jordens yta, medeldjupet i
Atlanten är cirka 10000m.
Atlantvågorna som kommer från sydöst kan bli upp till
10 m höga. Vågorna nöter på berggrunden vid kusten.
Valsafaridagen: 13-15 m/s, regn.
Glaciärer, vattendrag och sjöar
Island är känt för sitt glaciärrika landskap. 11, 5 %
av Islands yta är täckt av is. En glaciär är hela året
täckt av is och snö. Glaciärerna härstammar från
istiden och är ca 10 000 år gamla. Vatnajökull är
Islands samt Europas största glaciär, den är 1 km
tjock och dess yta är 8400 km 2 . Berggrunden under
Vatnajökull är vulkanisk. Bergrundens vulkaniska
aktivitet har bl.a. lett till att stora mängder
smältvatten har färdats från sjön Grimsvötn och
orsakat svåra översvämningar s.k ”jökellopp”. Det
senaste vulkanutbrottet på Island skedde i december
1998, det varade i hela två veckor. Utbrottet gav
upphov till en 1,5 km lång spricka.
Andra stora glaciärer är Langjökull och Hofsjökull som båda är belägna på högplatån mitt i
landet. I södra delen av landet ligger glaciären Myrdalsjökull och i nordväst finns
Drangajökull. Snaefellsjökull finns i väster på Snaefellsnäset, vid klart väder kan man se den
från Reykjavik. Glaciärerna berikar landets natur och är även populära turistmål.
Islands kuster är fulla av träsk, dammar, sjöar och floder. Pga. Islands stora nederbörd finns
det många vattendrag. Ett väldigt populärt turistmål är vattenfallet Gullfoss som finns på
sydvästra Island i floden Hvítá. Gullfoss har en höjd på 50 meter. Andra kända vattenfall på
Island är Skogafoss och Dettifoss. Medelvattenströmningen är 110 m 3 /s men ända upp till
2000 m 3 /s har uppmätts.
Island har två typer av älvar: glaciala, grumliga eller klarvattenälvar. De glaciala, grumliga
avvattnar glaciärerna. Islands längsta älv är Pjórsá. Två av Islands största insjöar är
Pingvallavatn och Pórisvatn. Två andra stora sjöar är Tingvallavatn och My´vatn. My´vatn
ligger i norr och har ett berömt fågelliv. Islands längsta fjordar är Eyjafjördur, belägen i norr
och Borgarfjördur i väster.

Valar
För att förhindra utrotning av
valar under början av 1900talet
var jakten strikt
kontrollerad av den isländska
regeringen och sedan 1949
också den internationella
valfångstkommissionen.
Blåvalen och knölvalen
fridlystes på 50-talet och
kaskelotter1982.
Islänningarna har under
efterkrigstiden årligen fångat
i genomsnitt 234 sillvalar, 82
kaskelotter, 68 sejvalar och
cirka 200 av de små
vikvalarna.
1985 fattades en internationell överenskommelse, som förbjöd all kommersiell valjakt fram
till 1990. Under tiden skulle valstammarnas storlekar studeras. För att kunna få en uppfattning
om faktorer som styr fortplantningen och därmed kunna göra rimliga prognoser om
beståndens utveckling, blev det nödvändigt att jaga ett begränsat antal valar under perioden
1986-90. Island hade dock redan 1989 samlat tillräckligt med vetskapligt material från jakt
och beslöt att inte skjuta några fler djur. De fortsätter tills vidare sin forskning på valarnas
biologi med icke dödliga metoder som spaning från patrullerande fartyg och bearbetning av
insamlade data.
Bardvalar
I Islands farvatten kan man sikta sju olika bardvalar och fem av dem är regelbundna gäster.
Alla bardvalar utom vikvalen är mer än 10 m långa. Störst är blåvalen som med upp till 30 m
längd och 150 tons kroppsvikt är det största djur som någonsin levat på vår jord.
Bardvalarna lever huvudsakligen av plankton och det lilla kräftdjuret krill som svävar i havets
vattenmassor. För att finna tillräckligt med mat måste bardvalarna vandra över stora
havsområden och därför beger de sig till Islands farvatten under våren och sommaren då
tillgången på föda är mycket god. Valarna håller främst till på kontinentalsockeln och vid dess
kant ner mot de stora havsdjupen.
Den lilla vikvalen är vanligast bland bardvalarna. Farvattnen runt Island beräknas hålla runt
10-15 000 djur. Både knölval och blåval blev hårt drabbade under den intensiva jakten runt
sekelskiftet. Senare års fredning har dock lett till en långsam tillväxt i bestånden och numera
är ingen av arterna utrotningshotade. Nordkaparen är mycket ovanlig i Islands farvatten och
grönlandsvalen har troligen alltid varit sällsynt och endast dykt upp under speciellt kalla år.

Tandvalar
Tandvalarna är med ett undantag kortare än 10 m. Undantaget är
kaskelotten som sträcker sig upp till 17 m och kan väga 40 ton. Av
de större tandvalarna är kaskelott, näbbval, grindval och
späckhuggare vanliga utmed Islands kuster. De mindre, delfin och
tumlare, förekommer i stort antal och kan jämte späckhuggaren
påträffas på grunt vatten nära land.
Tandvalarna lever i huvudsak på olika slag av fisk och bläckfisk.
Tandvalarna vandrar som regel inte så långt som bardvalarna. Ett
undantag är kaskelotten som normalt håller till söderut i trakterna av
Azorerna. Sommartid vandrar könsmogna hannar norrut till
havsområdena runt Island.
Valsafari
Stationerna för valsafari finns i norr, i väster och på södra Island. Ca 30 minuters biltur från
Reykjavik finns valsafaristationerna Keflavik och Sandgerdi. Valskådningen är möjlig i stort
sett runt hela Islands kust.
Djurlivet kring Islands kust är rikt. På valsafarin är det vanligt att man förutom valar få se
sköldpaddor som simmar nära båten och lekfullt följer med den. Delfinerna visar sig ofta,
man har ca 90% chans att se delfiner på valsafarin. Det är inte heller ovanligt att man får se
späckhuggare eller sälar. Om man har tur kan man också få se pilotvalar, som är ovanligare.
Dessa ser man ofta i flockar bestående av dussintals valar. Islands kuster bjuder också på ett
rikt fågelliv.
På vår valsafari såg vi minkval samt två olika arter av delfiner. På köpet fick vi åka berg- och
dalbana på de höga vågorna.

Geologisk aktivitet
Vulkanism
Islands berggrund hör till de mest vulkaniska på jorden. Island bildades utav ett vulkanutbrott
där lavan har stelnat och blivit till en ö i norra Atlanten Sedan landet koloniserades på 800talet
har 150 kända vulkanutbrott ägt rum, men räknar med ett vulkanutbrott vart femte år. Det
finns 200 vulkaner på Island, 30 stycken har haft ca 150 registrerade vulkanutbrott efter 900talet,
Hekla är en av dessa.
Hekla, Islands mest kända vulkan
Hekla är Nordeuropas mest aktiva vulkan och
Islands mest berömda vulkan. Hekla ligger 120
km från huvudstaden Reykjavik. Den har haft 19
utbrott sedan år 1104 under den skrivna historiens
tid, ibland med förödande följder för
omgivningen. Hekla är ingalunda overksam i dag,
ett utbrott ägde rum år 1991, och nu senast i
februari år 2000. En av orsakerna till att Hekla är
berömd, är för att den är världens bäst utforskade
vulkan.
Speciella år:
1104: Vulkanen fick ett häftigt utbrott och halva ön täcktes med aska.
1597: Ett utbrott som pågick i 6 månader.
1636: Ett utbrott som pågick i över ett år, många djur dog.
1766: Heklas största utbrott i historien, lavabomber som var en halv kilometer i diameter
påträffades ända upp till 20 kilometer från vulkanen.
2000: I februari inleddes ett utbrott som öppnade en spricka på 10 kilometer. Utbrottet är
fortfarande under utveckling.
Vulkanutbrottet i Vatnajökull år 1996 skedde under glaciären och stora ismassor smalt. De
kraftiga smältvattenströmmarna med en blandning av is och jord bröt av ringvägen och en av
de viktiga broarna totalförstördes. Utbrottet ägde rum vid Grímsvötn, ett sjöområde under
glaciären.
Vestmannaöarna, det stora vulkanutbrottet på Heimön
De senaste decenniernas mest dramatiska utbrott ägde rum på Västmannaöarna år 1973.
Heimayes hela befolkning på 5 300 man evakuerades till fastlandet under en enda natt, när
lava började spruta fram längs en spricka på ena sidan av ön. Utbrottet började den 23 januari
och fortsatte ända in i maj. En stor del av bebyggelsen förstördes under lava eller begravdes i
aska.

Surtsey, den nyaste ön i det isländska landskapet
20 km sydväst om Västmannaöarna ligger Surtsey som steg ur havet på 1960-talet. Ön är
resultatet av ett vulkanutbrott på havsbottnen som pågick i två år. Numera är ön fredad och
vetenskapsmännen har möjlighet att följa med hur växtlighet och fågelliv utvecklas på ett helt
nytt landområde.
Geysrar
Geysrar är heta källor som sprutar hett vatten med jämna
mellanrum. På Island finns några områden som har heta
källor, men det är egentligen bara vid Geysirområdet som
de verkliga ”geysrarna” finns. Den största källan på
Island heter ”Geysir”. Geysir har varierande aktivitet och
det finns källor från 1300-talet som berättar att Geysir
sprutat hett vatten, sannolikt efter ett större jordskalv på
Island. Geysirs aktivitet har varierat, men har i allmänhet
ökat efter jordskalv.
Vad beror utbrotten på? Jo, det är så att dessa källor
ligger i aktiva områden, där jordskorpan är tunn och där
finns sprickor ner till heta jordlager under markytan. Det
är oftast fråga om lava som trängt upp ur underjorden i
sprickor under de senaste 1000 åren och som fortfarande
är het. Den isländska berggrunden är porös och
söndersprucken och grundvatten tränger ner genom
sprickor till dessa heta jordlager. Där hettas vattnet upp,
och där nere är vattentrycket stort, så vattnet når
temperaturer på flera hundra grader. Vattnet trycks då
upp mot markytan och ju närmare ytan det kommer, desto
lägre blir kokpunkten, beroende på minskat vattentryck.
När vattnet når den nivån att kokpunkten är nådd, då ombildas vattnet till ånga och volymen
förstoras kanske 10-15 ggr. Detta är upphovet till urblåsningarna, eller sprutningarna.

Gymnasiet i Petalax
Mamrevägen 13
66240 Petalax
Finland
Phone: +358-(0)6-3471630
Fax: +358-(0)6-3471635
e-mail: gymnasiet.petalax@malax.fi
home page: www.malax.fi/gymnasiet