26.09.2013 Views

Inspirationsmaterial till Drömdykarna - Dramaten

Inspirationsmaterial till Drömdykarna - Dramaten

Inspirationsmaterial till Drömdykarna - Dramaten

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

DrömDykarna<br />

DrömDykarna<br />

En föreställning av NYXXX<br />

Unga <strong>Dramaten</strong> Box 5037, 102 41 Stockholm<br />

Besöksadress: Elverket, Linnégatan 69<br />

E-post: ungadramaten@dramaten.se<br />

www.dramaten.se<br />

Lärarhandledning<br />

1:11<br />

Unga <strong>Dramaten</strong><br />

våren 2013


DrömDykarna<br />

Det här materialet är tänkt som ett underlag för dig som är lärare<br />

<strong>till</strong> att ta upp diskussion och samtal med klassen kring föreställningen<br />

DRÖMDYKARNA.<br />

Besöksadress<br />

Om Elverket/Unga <strong>Dramaten</strong>...<br />

Linnégatan 69<br />

Hörnet Linnégatan – Styrmansgatan<br />

T-bana uppgång Karlaplan eller Buss 56<br />

”När vi drog upp riktlinjerna för barn- och ungdomsverksamheten på Unga<br />

<strong>Dramaten</strong> hade vi Barnkonventionens artikel 31 i tanken. Förenklat så beskriver<br />

den barnets rätt <strong>till</strong> lek, vila och fritid och att leva i en bra miljö. När barn och<br />

unga fick ett eget teaterhus, Elverket, 2009 så var det ett tydligt sätt att visa<br />

att man tagit detta på allvar. Unga <strong>Dramaten</strong> hade då haft en egen scen för unga<br />

sedan länge, men när vi flyttade <strong>till</strong> Elverket fick vi utökade resurser. Här får<br />

barn och ungdomar möta teaterkonst på hög nivå och det inbegriper alla.<br />

Genom skolorna kan vi nå dem som inte upplever det som självklart att<br />

<strong>Dramaten</strong> faktiskt är en teater som <strong>till</strong>hör alla.”<br />

Agneta Ehrensvärd, konstnärlig ledare för Unga <strong>Dramaten</strong><br />

Lärarhandledning<br />

2:11<br />

Unga <strong>Dramaten</strong><br />

våren 2013


DrömDykarna<br />

Föreställningen <strong>Drömdykarna</strong> bjuder in <strong>till</strong> drömforskning på Elverket/Unga <strong>Dramaten</strong>.<br />

Under ledning av Doktor Eva Dockhaus är publiken delaktig i drömforskningen. Besökarna<br />

rör sig mellan olika rum och med hjälp av hörlurar och egna förhållningsorder bjuds<br />

de in att delta i äventyret att finna Eli som försvunnit i en dröm. I fantasins, konstens<br />

och drömmens värld är allt möjligt.<br />

Bakom projektet står NYXXX, ett ungt kollektiv av utforskande konstnärer som är verksamma<br />

inom teater, konst, spel och litteratur: Tova Gerge, Ebba Petrén, Albin Werle och<br />

Gabriel Widing. De har tidigare i olika utsträckning arbetat med interaktivitet på scener<br />

som Unga Tur och Ung scen öst.<br />

<strong>Drömdykarna</strong> – föreställningen<br />

Forskaren Eva Dockhaus nya fantastiska uppfinning gör det möjligt att gå in i sovande<br />

människas drömmar. Som publik får vi dyka in i testpersonens Milos drömvärld och<br />

hjälpa <strong>till</strong> att hitta Eli som försvunnit i en dröm…<br />

Hur fick ni iden <strong>till</strong> denna deltagande föreställning?<br />

Ebba: Vi hade under några åt jobbat konstnärligt med avatarer, alltså kroppar som blir<br />

styrda av en yttre kraft. Att vara avatar kändes som att drömma så det var nära <strong>till</strong><br />

hands. När man följer instruktioner kan man inte planera framtiden och hinner inte<br />

tänka på det förgångna, det skapar en flyktig närvaro.<br />

albin: Den konst jag gör själv handlar om drömmar, om mina drömmar och hur jag kan<br />

påverka dem. Det var roligt att ta in temat <strong>till</strong> NYXXX och skapa forskarfiguren Eva<br />

Dockhaus utifrån det som intresserar mig konstnärligt.<br />

Gabriel: Det är viktigt att skapa rum för publiken på scen, att hitta sätt att uppleva och<br />

forma en berättelse gemensamt. Hörlurarna och rösten som bjuder in drömdykarna <strong>till</strong><br />

olika äventyr är ett sätt för oss att hitta ramar för att sådana situationer ska kunna fungera.<br />

Tova: När vi fick veta att vi skulle ha <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> skådespelare ville vi använda hörlursteknik<br />

<strong>till</strong> att göra någonting som var mer berättande än vad vi gjort tidigare. En kon-<br />

Lärarhandledning<br />

3:11<br />

Unga <strong>Dramaten</strong><br />

våren 2013


DrömDykarna<br />

sekvens av det blev att föreställningen rör sig mellan deltagande och mer traditionella<br />

spelscener. Det är lite som olika drömmar, fram och <strong>till</strong>baka från vakenheten.<br />

Hur har ni gått <strong>till</strong>väga när ni arbetat fram föreställningen?<br />

Gabriel: Vi jobbade <strong>till</strong>sammans i Nyxxx med idéutveckling och manus under en<br />

sommarmånad förra året. Vi försöker att testa våra idéer så fort som möjligt, innan vi<br />

lägger tid på att formulera dem i manus. Särskilt de situationer där publiken medverkar,<br />

i det här fallet alla de drömmar som drömdykarna går in i. De frågor som vi ställer oss<br />

skiljer sig en hel del från ett traditionellt teaterarbete. Det som är spännande att se på<br />

en upphöjd och distanserad scen är inte nödvändigtvis något man vill stå mitt i och bli<br />

en del av. Det blir viktigt att tänka på vad som är spännande att göra, snarare än vad<br />

som är spännande att se. Vi utgår från oss själva och vad vi skulle tycka var kul.<br />

Ebba: Under hela repetitionsprocessen så provar vi även materialet på testpublik. Den<br />

här gången speltestades främst personer i åldrarna 10-12 år, eftersom föreställningen<br />

riktar sig <strong>till</strong> den målgruppen. Vi ville höra vad testpubliken tyckte var intressant och<br />

inte bygga föreställningen på våra antaganden om dem. Ofta sammanföll våra intressen<br />

med deras.<br />

NYXXX bestående av Albin Werle, Ebba Petrén och Gabriel Widing.<br />

Lärarhandledning<br />

4:11<br />

Unga <strong>Dramaten</strong><br />

våren 2013


DrömDykarna<br />

Vad är skillnaden mellan att drömma (om natten) och att fantisera?<br />

albin: Det är en glidande skala mellan dröm och vakenhet. Vissa delar av hjärnan kan<br />

sova även när vi är vakna.<br />

Ebba: Fantasin är aktiv i både sömnen och i vardagen. När du pratar med någon så fantiserar<br />

du samtidigt om den här personen. När du är på en plats så fantiserar du samtidigt<br />

om platsen och så vidare. När du drömmer så finns inte platsen eller personen där<br />

på riktigt. Då är det bara fantasin som arbetar.<br />

Gabriel: Fantasin kan användas både för att fly verkligheten och att möta den. Att göra<br />

en föreställning om drömmar är ett sätt att närma sig frågor om föreställningsförmåga,<br />

identitet och begär. Drömsömnen är ju en säker plats för att leva ut sina fantasier och<br />

farhågor. Men i vakenhet finns det en rädsla för att vara ensam med sina fantasier. Och<br />

fantasierna kan bli våldsamma om en person försöker att påtvinga omgivningen sin bild<br />

av situationen – oavsett om det handlar om lek, socialt samspel eller nära relationer.<br />

Gemensamma fantasier är viktiga för att ge kraft och liv åt ett möte. På någon nivå<br />

handlar <strong>Drömdykarna</strong> om hur vi förhandlar de fantasier som gör starka möten möjliga.<br />

Lärarhandledning<br />

5:11<br />

Unga <strong>Dramaten</strong><br />

våren 2013


DrömDykarna<br />

En maskin som kan förändra drömmar… Vilka användningssområden utanför<br />

teatern ser ni där…?<br />

Ebba: Drömmar och tankar kan kännas som en intim och personlig sak som man inte<br />

vill dela med andra hur som helst. I föreställningen leder Eva Dockhaus ett experiment<br />

där publiken går in i en persons drömmar. Hon träder över gränsen för det personliga<br />

och gör testpersonen Milos drömmar <strong>till</strong> en delad angelägenhet. Den här maskinen<br />

skulle ju intressera såväl marknadsförare, politiker och konstnärer. Kanske är poängen<br />

att den typen av “maskiner” finns överallt, hos alla som vill påverka våra livsval. Om jag<br />

hade Drömmaskinen skulle jag förverkliga gemensamma drömmar som är komplicerade<br />

att realisera i verkligheten. I en drömvärld saknas ju krav på ekonomisk hållbarhet<br />

eftersom allt är fantasi och icke-materiellt. Det kan ju vara svårt att föreställa sig något<br />

annat än det jag lever mitt i, så kanske kan maskinen överraska med sådant vi inte vet<br />

att vi drömmer om.<br />

Tova: Jag tänker att maskinen som undersöker och besöker drömmar på vissa sätt är en<br />

metafor för konstens sfär. Inte för att konsten på något sätt saknar krav på ekonomisk<br />

hållbarhet, men det finns i alla fall i konsten ett kontinuerligt försök att förhandla med<br />

de kulturella fantasierna. Och om frågan då är ifall teatern är användbar utanför teatern<br />

så är svaret självfallet ja. När jag går på gatan och förkroppsligar enbart den historia<br />

och den identitet som människor <strong>till</strong>skriver mig är mitt handlingsrum på vissa sätt<br />

mycket trångt. I drömmen och i konsten kan jag besöka platser som omfattar mer än<br />

vad gatan rymmer. Och när gränserna för min egen identitet börjar flyta kan jag i bästa<br />

fall få förutsättningar att förstå och möta andra på nya sätt.<br />

Vad vill ni att barnen ska ta med sig efter att sett <strong>Drömdykarna</strong>?<br />

Gabriel: Jag hoppas att de får nya idéer om vad teater kan vara – att det är något som<br />

de kan göra och ta del av från insidan. Då tänker jag både på att vara delaktiga i handlingen<br />

och att vara i scenografin, känna på rekvisitan. Kanske börjar de tänka på sina<br />

egna drömmar och fantasier, vart de kommer ifrån. I en vanlig föreställning har alla sett<br />

samma men upplevt olika – i det här fallet har alla gjort olika och upplevt olika. Alla<br />

deltagare i <strong>Drömdykarna</strong> får en individuell upplevelse och jag tror att skillnaderna får<br />

dem att samtala och jämföra sina upplevelser på ett annat sätt.<br />

Lärarhandledning<br />

6:11<br />

Unga <strong>Dramaten</strong><br />

våren 2013


DrömDykarna<br />

Ebba: I slutet av föreställningen bestämmer sig vännerna Eli och Milo för att fortsätta<br />

utforska drömvärldens äventyr. De väljer bort vakenheten och stannar i sin gemen-<br />

samma fantasi. Jag hoppas valet väcker frågor som: Vad är eskapism? Vad kommer de<br />

missa genom att drömma 24 timmar om dygnet? När blir fantasierna produktiva och<br />

när blir de ett hinder?<br />

Tova: Jag vill att de ska ta med sig en skön känsla i kroppen av att deras görande spelar<br />

roll. Och kanske, för vissa, kan föreställningen också ge en lustfylld förvåning? Som “Oj,<br />

jag blev något annat än jag brukade vara” eller “jag ser på min klasskompis på ett nytt<br />

sätt”. Hoppas!<br />

Att diskutera:<br />

1. Tänk om Drömmaskinen fanns på riktigt, hur skulle du då använda den?<br />

2. Vad är skillnad mellan dröm och verklighet?<br />

3. Kan två personer drömma samma dröm?<br />

4. Kan man styra sina drömmar?<br />

5. Brukar du minnas dina drömmar?<br />

David Book, Eva Melander, Eric Stern och publiken.<br />

Lärarhandledning<br />

7:11<br />

Unga <strong>Dramaten</strong><br />

våren 2013


DrömDykarna<br />

Tre frågor <strong>till</strong> pojke i publiken.<br />

Pojke, 11 år, Fruängsskolan<br />

Vad tyckte du om föreställningen?<br />

Den var bra och det var roligt att gå in i olika drömmar.<br />

Vad är en dröm?<br />

Det är ett ställe där man är fri och där man kan göra vad man vill.<br />

Vad är skillnaden mellan att fantisera och att drömma (när man sover)?<br />

Skillnaden är att om man ramlar och slår sig i en dröm, då gör det inte ont.<br />

Kan man styra sina drömmar?<br />

Ja, lite grand. Om man inte vill ha mardrömmar är det bättre att läsa en Harry Potter<br />

bok i stället för att se en läskig film på teve, innan man går och lägger sig.<br />

”Drömmens scen ser vi i ljuset av månen”<br />

Samtal med Magnus Florin, chefsdramaturg på <strong>Dramaten</strong>.<br />

Teaterkollektivet NYXXX som gjort föreställningen<br />

<strong>Drömdykarna</strong> ser uppfinnaren Eva Dockhaus Drömmaskin<br />

som besöker drömmar, som en metafor för konstens sfär.<br />

I drömmen och i konsten kan man besöka platser som omfattar<br />

mer än vad vi upplever i vardagen. Är teatern<br />

en drömmaskin?<br />

Magnus Florin, dramaturg.<br />

magnus Florin: Det kan man säga. En dröm är ofta teatral,<br />

den utspelar sig på en scen. Men drömmens scen ser vi i<br />

ljuset av månen, det är en nattlig scen. Men när vi däremot talar om drömmen gör vi<br />

det i dagsljus. Vi står mitt i vakenheten och försöker tala om det som hänt i drömmen.<br />

I alla tider har människor förundrats över vad drömmen betyder. De gamla grekerna<br />

försökte tolka drömmen som vi idag kan göra med ett drömlexikon. Lite grand som en<br />

rebus där vi kan lägga ihop vad en stege, en kråka och ett äpple som är ätit <strong>till</strong> hälften,<br />

Lärarhandledning<br />

8:11<br />

Unga <strong>Dramaten</strong><br />

våren 2013


DrömDykarna<br />

betyder. De gamla grekerna hade i sin tur snappat upp detta sätt att tyda drömmar<br />

från orientaliska böcker. På 1800-talet och i början av 1900-talet försökte man förklara<br />

drömmen som kemiska, fysikaliska processer där kroppen och hjärnan uppehöll sig med<br />

ett mekaniskt idisslande, ett eko av vad man upplevt under en dag. Med Sigmund Freud<br />

kom senare psykoanalysen där man försöker snappa upp en betydelse från drömmen<br />

utifrån vem man är som individ. Vill man komma <strong>till</strong>rätta med något i sitt liv kan en<br />

väg in i detta vara att berätta om en dröm man haft. Tanken att drömmen ska tala sant<br />

och säga något om oss som vi inte redan visste knyter an <strong>till</strong> konsten och teatern som<br />

ju kan ha en sådan funktion. Konsten kan visa på en större och sannare värld. Drömmen<br />

är också en fantastisk fantasiapparat som är häftigare än vilket dataspel, fantasyroman<br />

eller Hollywoodfilm som helst!<br />

Inför repetitionsarbetet med <strong>Drömdykarna</strong> så berättade du om hur man i tidiga<br />

kulturer kunde straffas för sina drömmar. En handling utförd i drömmen sågs som<br />

en verklig handling.<br />

magnus Florin: Ja, det fanns en föreställning om att man var personligt ansvarig för<br />

sina drömmar. Hade man i drömmen stulit frukt från grannen så borde man bekänna<br />

och sedan ta sitt straff. Det kan man väl känna själv att en dålig handling som hänt i<br />

drömmen kan ligga kvar och göra att man känner sig olustig. Drömmen är ofta svår<br />

att berätta för andra. Man har sett en färgrik, fantastisk fisk i oceanens dunkel, man<br />

har sett den skimra därnere, men om man försöker få upp fisken <strong>till</strong> ytan så förlorar<br />

den sina färger. Man har ofta en känsla av att man drömt något fantastiskt men drömmen<br />

är inte riktigt översättbar. Man vill gärna tolka och förklara, skapa en berättelse<br />

av drömmen i ord. Men frågan är om drömmar alltid är språkliga. Vi kan ju se en hund<br />

ligga och drömma, men hur ser hundens dröm ut, hur ser djurens drömmar ut? Vi tänker<br />

ju inte att djuren har ett språk. Vi lever i en psykologiskt tolkande tid där vi tolkar<br />

oss själva utifrån våra psyken och våra personliga upplevelser. Men kanske ligger drömmen<br />

utanför det individuella och hör mer <strong>till</strong> människosläktet. Det finns något oansvarigt,<br />

okontrollerbart i drömmen. När man vaknar man kan planera sin dag men inte sin<br />

dröm. Det kanske kan upplevas lite retligt men det kan också vara något fantastiskt.<br />

Drömmar kan upplevas som väldigt verkliga. Man kan vakna och känna att det man<br />

drömt är så verkligt att man för en sekund är osäker på om det är såhär det verkligen<br />

ligger <strong>till</strong>. Hur vet vi då att det inte verkligen hänt?<br />

Lärarhandledning<br />

9:11<br />

Unga <strong>Dramaten</strong><br />

våren 2013


DrömDykarna<br />

magnus Florin: Man skulle ibland vilja att det gick att göra en sådan klar skillnad<br />

mellan verkligt och icke-verkligt, men vi är så funtade att vi kan uppleva samma känsla<br />

av det verkliga som av det icke verkliga. Det är väl det som är teaterns och konstens<br />

trick, att väcka sådana känslor. Ibland kan man vakna och tänka att man inte hade blivit<br />

förvånad om ett föremål från drömmen låg på huvudkudden. Så kan det kännas att<br />

vakna ur en dröm.<br />

Kan man påverka vad man drömmar?<br />

magnus Florin: Det man drömmer kan komma ur att man inte mår bra, då kan mardrömmen<br />

blir ett sorts svar på det. Man kan känna att det inte riktigt går ihop när en<br />

människa säger sig må bra och ändå natt efter natt har mardrömmar. Då kan det finnas<br />

ett meddelande att snappa upp där.<br />

Brukar du själv fundera över dina drömmar?<br />

magnus Florin: Inte som en medveten metod, att jag ägnar mig åt att tolka drömmen<br />

men jag tycker det är roligt att försöka rekonstruera en kedja händelser i en dröm. Ofta<br />

har man slutet och då kan man tänka på vilka handlingar som ledde fram <strong>till</strong> slutet.<br />

Men jag tänker inte att det finns en bestämd mening i drömmen i sig, utan mer att det<br />

finns en mening med pysslandet av drömmen. I grunden tror jag att det finns något att<br />

lära av drömmen.<br />

Dagdrömmeri eller att fantisera i vaket <strong>till</strong>stånd, då kan man inte kallas helt oansvarig,<br />

som när man drömmer om natten.<br />

magnus Florin: Det bästa dagdrömmeriet har man nog i ett slags <strong>till</strong>stånd av trötthet.<br />

Man är inte för pigg, inte koncentrerad och duktig. Då finns det större spelrum för<br />

dröm och lek. Dagdrömmeri och att flanera hör ihop. När man promenerar går fötterna<br />

och tankarna vandrar. När man är på väg utan mål kanske tanken rör sig friare.<br />

Men vi är också lite moraliska när det gäller dagdrömmar. I skolan säger kanske läraren<br />

att man hellre borde koncentrera sig och arbeta istället för att titta ut genom fönstret<br />

och drömma. Dagdrömmeri innebär ju också att man inte deltar i det sociala, det kan<br />

upplevas som hotfullt.<br />

I drömdykarna får besökarna, barn mellan 10-12 år, gå in och uppleva en annan människas<br />

drömmar. NYXXX talar också om att de i sitt arbete med föreställningen fokuserat<br />

på vad publiken vill göra <strong>till</strong> skillnad från vad publiken vill se. Men som publik är vi ofta<br />

Lärarhandledning<br />

10:11<br />

Unga <strong>Dramaten</strong><br />

våren 2013


DrömDykarna<br />

betraktare. Vad tror du om ett liknande koncept för en vuxenpublik?<br />

magnus Florin: Det låter underbart, oförutsägbart och lite rafflande. Men om det<br />

verkligen gjordes på riktigt, det vill säga om det fanns en drömmaskin i verkligheten<br />

och den stod på <strong>Dramaten</strong>s stora scen, kopplad <strong>till</strong> en människa som drömde och vars<br />

drömmar vi fick gå in i, då tror jag inte jag skulle vilja vara med och uppleva det. Jag<br />

skulle nog vilja låta den människans drömmar <strong>till</strong>höra det fördolda.<br />

Om Eva Dockhaus Drömmaskin funnits i verkligheten, hur skulle du använda den?<br />

magnus Florin: Jag skulle nog känna mig som en spion som forcerat alla stängsel och<br />

tagit mig in på heligt område, drömmens område. Vi vet ju så lite om drömmens landskap,<br />

vad drömmen innehåller. Den är så dunkel, underlig och hemlighetsfull och vi vill<br />

nog gärna att den ska vara hemlighetsfull. Drömmen ska inte behöva uppge sin identitet<br />

i en passkontroll. Drömmen har å ena sidan varit en fråga för vetenskapen men har<br />

också slutit en pakt med konsten, litteraturen, teatern och musiken. Drömmen hör <strong>till</strong><br />

det nattliga, <strong>till</strong> månskenet och det är en rikedom hos människan.<br />

Att diskutera:<br />

1. Var kommer drömmen ifrån?<br />

2. Hur ser drömmen ut?<br />

3. Kan man höra i drömmen?<br />

4. Finns det dofter i drömmen?<br />

5. Varför finns det drömmar?<br />

6. Hur skulle det vara om man inte drömde?<br />

7. Kan djur drömma?<br />

8. Kan man lära sig något av drömmen?<br />

Länkar:<br />

www.bris.se<br />

www.rb.se<br />

www.barnperspektivet.se<br />

www.bup.nu<br />

www.vardguiden.se/<br />

TEXT: LOLO AMBLE<br />

FOTO: ROgER STEnBERg<br />

Lärarhandledning<br />

11:11<br />

Unga <strong>Dramaten</strong><br />

våren 2013

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!