Inspirationsmaterial till Drömdykarna - Dramaten
Inspirationsmaterial till Drömdykarna - Dramaten
Inspirationsmaterial till Drömdykarna - Dramaten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
DrömDykarna<br />
DrömDykarna<br />
En föreställning av NYXXX<br />
Unga <strong>Dramaten</strong> Box 5037, 102 41 Stockholm<br />
Besöksadress: Elverket, Linnégatan 69<br />
E-post: ungadramaten@dramaten.se<br />
www.dramaten.se<br />
Lärarhandledning<br />
1:11<br />
Unga <strong>Dramaten</strong><br />
våren 2013
DrömDykarna<br />
Det här materialet är tänkt som ett underlag för dig som är lärare<br />
<strong>till</strong> att ta upp diskussion och samtal med klassen kring föreställningen<br />
DRÖMDYKARNA.<br />
Besöksadress<br />
Om Elverket/Unga <strong>Dramaten</strong>...<br />
Linnégatan 69<br />
Hörnet Linnégatan – Styrmansgatan<br />
T-bana uppgång Karlaplan eller Buss 56<br />
”När vi drog upp riktlinjerna för barn- och ungdomsverksamheten på Unga<br />
<strong>Dramaten</strong> hade vi Barnkonventionens artikel 31 i tanken. Förenklat så beskriver<br />
den barnets rätt <strong>till</strong> lek, vila och fritid och att leva i en bra miljö. När barn och<br />
unga fick ett eget teaterhus, Elverket, 2009 så var det ett tydligt sätt att visa<br />
att man tagit detta på allvar. Unga <strong>Dramaten</strong> hade då haft en egen scen för unga<br />
sedan länge, men när vi flyttade <strong>till</strong> Elverket fick vi utökade resurser. Här får<br />
barn och ungdomar möta teaterkonst på hög nivå och det inbegriper alla.<br />
Genom skolorna kan vi nå dem som inte upplever det som självklart att<br />
<strong>Dramaten</strong> faktiskt är en teater som <strong>till</strong>hör alla.”<br />
Agneta Ehrensvärd, konstnärlig ledare för Unga <strong>Dramaten</strong><br />
Lärarhandledning<br />
2:11<br />
Unga <strong>Dramaten</strong><br />
våren 2013
DrömDykarna<br />
Föreställningen <strong>Drömdykarna</strong> bjuder in <strong>till</strong> drömforskning på Elverket/Unga <strong>Dramaten</strong>.<br />
Under ledning av Doktor Eva Dockhaus är publiken delaktig i drömforskningen. Besökarna<br />
rör sig mellan olika rum och med hjälp av hörlurar och egna förhållningsorder bjuds<br />
de in att delta i äventyret att finna Eli som försvunnit i en dröm. I fantasins, konstens<br />
och drömmens värld är allt möjligt.<br />
Bakom projektet står NYXXX, ett ungt kollektiv av utforskande konstnärer som är verksamma<br />
inom teater, konst, spel och litteratur: Tova Gerge, Ebba Petrén, Albin Werle och<br />
Gabriel Widing. De har tidigare i olika utsträckning arbetat med interaktivitet på scener<br />
som Unga Tur och Ung scen öst.<br />
<strong>Drömdykarna</strong> – föreställningen<br />
Forskaren Eva Dockhaus nya fantastiska uppfinning gör det möjligt att gå in i sovande<br />
människas drömmar. Som publik får vi dyka in i testpersonens Milos drömvärld och<br />
hjälpa <strong>till</strong> att hitta Eli som försvunnit i en dröm…<br />
Hur fick ni iden <strong>till</strong> denna deltagande föreställning?<br />
Ebba: Vi hade under några åt jobbat konstnärligt med avatarer, alltså kroppar som blir<br />
styrda av en yttre kraft. Att vara avatar kändes som att drömma så det var nära <strong>till</strong><br />
hands. När man följer instruktioner kan man inte planera framtiden och hinner inte<br />
tänka på det förgångna, det skapar en flyktig närvaro.<br />
albin: Den konst jag gör själv handlar om drömmar, om mina drömmar och hur jag kan<br />
påverka dem. Det var roligt att ta in temat <strong>till</strong> NYXXX och skapa forskarfiguren Eva<br />
Dockhaus utifrån det som intresserar mig konstnärligt.<br />
Gabriel: Det är viktigt att skapa rum för publiken på scen, att hitta sätt att uppleva och<br />
forma en berättelse gemensamt. Hörlurarna och rösten som bjuder in drömdykarna <strong>till</strong><br />
olika äventyr är ett sätt för oss att hitta ramar för att sådana situationer ska kunna fungera.<br />
Tova: När vi fick veta att vi skulle ha <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> skådespelare ville vi använda hörlursteknik<br />
<strong>till</strong> att göra någonting som var mer berättande än vad vi gjort tidigare. En kon-<br />
Lärarhandledning<br />
3:11<br />
Unga <strong>Dramaten</strong><br />
våren 2013
DrömDykarna<br />
sekvens av det blev att föreställningen rör sig mellan deltagande och mer traditionella<br />
spelscener. Det är lite som olika drömmar, fram och <strong>till</strong>baka från vakenheten.<br />
Hur har ni gått <strong>till</strong>väga när ni arbetat fram föreställningen?<br />
Gabriel: Vi jobbade <strong>till</strong>sammans i Nyxxx med idéutveckling och manus under en<br />
sommarmånad förra året. Vi försöker att testa våra idéer så fort som möjligt, innan vi<br />
lägger tid på att formulera dem i manus. Särskilt de situationer där publiken medverkar,<br />
i det här fallet alla de drömmar som drömdykarna går in i. De frågor som vi ställer oss<br />
skiljer sig en hel del från ett traditionellt teaterarbete. Det som är spännande att se på<br />
en upphöjd och distanserad scen är inte nödvändigtvis något man vill stå mitt i och bli<br />
en del av. Det blir viktigt att tänka på vad som är spännande att göra, snarare än vad<br />
som är spännande att se. Vi utgår från oss själva och vad vi skulle tycka var kul.<br />
Ebba: Under hela repetitionsprocessen så provar vi även materialet på testpublik. Den<br />
här gången speltestades främst personer i åldrarna 10-12 år, eftersom föreställningen<br />
riktar sig <strong>till</strong> den målgruppen. Vi ville höra vad testpubliken tyckte var intressant och<br />
inte bygga föreställningen på våra antaganden om dem. Ofta sammanföll våra intressen<br />
med deras.<br />
NYXXX bestående av Albin Werle, Ebba Petrén och Gabriel Widing.<br />
Lärarhandledning<br />
4:11<br />
Unga <strong>Dramaten</strong><br />
våren 2013
DrömDykarna<br />
Vad är skillnaden mellan att drömma (om natten) och att fantisera?<br />
albin: Det är en glidande skala mellan dröm och vakenhet. Vissa delar av hjärnan kan<br />
sova även när vi är vakna.<br />
Ebba: Fantasin är aktiv i både sömnen och i vardagen. När du pratar med någon så fantiserar<br />
du samtidigt om den här personen. När du är på en plats så fantiserar du samtidigt<br />
om platsen och så vidare. När du drömmer så finns inte platsen eller personen där<br />
på riktigt. Då är det bara fantasin som arbetar.<br />
Gabriel: Fantasin kan användas både för att fly verkligheten och att möta den. Att göra<br />
en föreställning om drömmar är ett sätt att närma sig frågor om föreställningsförmåga,<br />
identitet och begär. Drömsömnen är ju en säker plats för att leva ut sina fantasier och<br />
farhågor. Men i vakenhet finns det en rädsla för att vara ensam med sina fantasier. Och<br />
fantasierna kan bli våldsamma om en person försöker att påtvinga omgivningen sin bild<br />
av situationen – oavsett om det handlar om lek, socialt samspel eller nära relationer.<br />
Gemensamma fantasier är viktiga för att ge kraft och liv åt ett möte. På någon nivå<br />
handlar <strong>Drömdykarna</strong> om hur vi förhandlar de fantasier som gör starka möten möjliga.<br />
Lärarhandledning<br />
5:11<br />
Unga <strong>Dramaten</strong><br />
våren 2013
DrömDykarna<br />
En maskin som kan förändra drömmar… Vilka användningssområden utanför<br />
teatern ser ni där…?<br />
Ebba: Drömmar och tankar kan kännas som en intim och personlig sak som man inte<br />
vill dela med andra hur som helst. I föreställningen leder Eva Dockhaus ett experiment<br />
där publiken går in i en persons drömmar. Hon träder över gränsen för det personliga<br />
och gör testpersonen Milos drömmar <strong>till</strong> en delad angelägenhet. Den här maskinen<br />
skulle ju intressera såväl marknadsförare, politiker och konstnärer. Kanske är poängen<br />
att den typen av “maskiner” finns överallt, hos alla som vill påverka våra livsval. Om jag<br />
hade Drömmaskinen skulle jag förverkliga gemensamma drömmar som är komplicerade<br />
att realisera i verkligheten. I en drömvärld saknas ju krav på ekonomisk hållbarhet<br />
eftersom allt är fantasi och icke-materiellt. Det kan ju vara svårt att föreställa sig något<br />
annat än det jag lever mitt i, så kanske kan maskinen överraska med sådant vi inte vet<br />
att vi drömmer om.<br />
Tova: Jag tänker att maskinen som undersöker och besöker drömmar på vissa sätt är en<br />
metafor för konstens sfär. Inte för att konsten på något sätt saknar krav på ekonomisk<br />
hållbarhet, men det finns i alla fall i konsten ett kontinuerligt försök att förhandla med<br />
de kulturella fantasierna. Och om frågan då är ifall teatern är användbar utanför teatern<br />
så är svaret självfallet ja. När jag går på gatan och förkroppsligar enbart den historia<br />
och den identitet som människor <strong>till</strong>skriver mig är mitt handlingsrum på vissa sätt<br />
mycket trångt. I drömmen och i konsten kan jag besöka platser som omfattar mer än<br />
vad gatan rymmer. Och när gränserna för min egen identitet börjar flyta kan jag i bästa<br />
fall få förutsättningar att förstå och möta andra på nya sätt.<br />
Vad vill ni att barnen ska ta med sig efter att sett <strong>Drömdykarna</strong>?<br />
Gabriel: Jag hoppas att de får nya idéer om vad teater kan vara – att det är något som<br />
de kan göra och ta del av från insidan. Då tänker jag både på att vara delaktiga i handlingen<br />
och att vara i scenografin, känna på rekvisitan. Kanske börjar de tänka på sina<br />
egna drömmar och fantasier, vart de kommer ifrån. I en vanlig föreställning har alla sett<br />
samma men upplevt olika – i det här fallet har alla gjort olika och upplevt olika. Alla<br />
deltagare i <strong>Drömdykarna</strong> får en individuell upplevelse och jag tror att skillnaderna får<br />
dem att samtala och jämföra sina upplevelser på ett annat sätt.<br />
Lärarhandledning<br />
6:11<br />
Unga <strong>Dramaten</strong><br />
våren 2013
DrömDykarna<br />
Ebba: I slutet av föreställningen bestämmer sig vännerna Eli och Milo för att fortsätta<br />
utforska drömvärldens äventyr. De väljer bort vakenheten och stannar i sin gemen-<br />
samma fantasi. Jag hoppas valet väcker frågor som: Vad är eskapism? Vad kommer de<br />
missa genom att drömma 24 timmar om dygnet? När blir fantasierna produktiva och<br />
när blir de ett hinder?<br />
Tova: Jag vill att de ska ta med sig en skön känsla i kroppen av att deras görande spelar<br />
roll. Och kanske, för vissa, kan föreställningen också ge en lustfylld förvåning? Som “Oj,<br />
jag blev något annat än jag brukade vara” eller “jag ser på min klasskompis på ett nytt<br />
sätt”. Hoppas!<br />
Att diskutera:<br />
1. Tänk om Drömmaskinen fanns på riktigt, hur skulle du då använda den?<br />
2. Vad är skillnad mellan dröm och verklighet?<br />
3. Kan två personer drömma samma dröm?<br />
4. Kan man styra sina drömmar?<br />
5. Brukar du minnas dina drömmar?<br />
David Book, Eva Melander, Eric Stern och publiken.<br />
Lärarhandledning<br />
7:11<br />
Unga <strong>Dramaten</strong><br />
våren 2013
DrömDykarna<br />
Tre frågor <strong>till</strong> pojke i publiken.<br />
Pojke, 11 år, Fruängsskolan<br />
Vad tyckte du om föreställningen?<br />
Den var bra och det var roligt att gå in i olika drömmar.<br />
Vad är en dröm?<br />
Det är ett ställe där man är fri och där man kan göra vad man vill.<br />
Vad är skillnaden mellan att fantisera och att drömma (när man sover)?<br />
Skillnaden är att om man ramlar och slår sig i en dröm, då gör det inte ont.<br />
Kan man styra sina drömmar?<br />
Ja, lite grand. Om man inte vill ha mardrömmar är det bättre att läsa en Harry Potter<br />
bok i stället för att se en läskig film på teve, innan man går och lägger sig.<br />
”Drömmens scen ser vi i ljuset av månen”<br />
Samtal med Magnus Florin, chefsdramaturg på <strong>Dramaten</strong>.<br />
Teaterkollektivet NYXXX som gjort föreställningen<br />
<strong>Drömdykarna</strong> ser uppfinnaren Eva Dockhaus Drömmaskin<br />
som besöker drömmar, som en metafor för konstens sfär.<br />
I drömmen och i konsten kan man besöka platser som omfattar<br />
mer än vad vi upplever i vardagen. Är teatern<br />
en drömmaskin?<br />
Magnus Florin, dramaturg.<br />
magnus Florin: Det kan man säga. En dröm är ofta teatral,<br />
den utspelar sig på en scen. Men drömmens scen ser vi i<br />
ljuset av månen, det är en nattlig scen. Men när vi däremot talar om drömmen gör vi<br />
det i dagsljus. Vi står mitt i vakenheten och försöker tala om det som hänt i drömmen.<br />
I alla tider har människor förundrats över vad drömmen betyder. De gamla grekerna<br />
försökte tolka drömmen som vi idag kan göra med ett drömlexikon. Lite grand som en<br />
rebus där vi kan lägga ihop vad en stege, en kråka och ett äpple som är ätit <strong>till</strong> hälften,<br />
Lärarhandledning<br />
8:11<br />
Unga <strong>Dramaten</strong><br />
våren 2013
DrömDykarna<br />
betyder. De gamla grekerna hade i sin tur snappat upp detta sätt att tyda drömmar<br />
från orientaliska böcker. På 1800-talet och i början av 1900-talet försökte man förklara<br />
drömmen som kemiska, fysikaliska processer där kroppen och hjärnan uppehöll sig med<br />
ett mekaniskt idisslande, ett eko av vad man upplevt under en dag. Med Sigmund Freud<br />
kom senare psykoanalysen där man försöker snappa upp en betydelse från drömmen<br />
utifrån vem man är som individ. Vill man komma <strong>till</strong>rätta med något i sitt liv kan en<br />
väg in i detta vara att berätta om en dröm man haft. Tanken att drömmen ska tala sant<br />
och säga något om oss som vi inte redan visste knyter an <strong>till</strong> konsten och teatern som<br />
ju kan ha en sådan funktion. Konsten kan visa på en större och sannare värld. Drömmen<br />
är också en fantastisk fantasiapparat som är häftigare än vilket dataspel, fantasyroman<br />
eller Hollywoodfilm som helst!<br />
Inför repetitionsarbetet med <strong>Drömdykarna</strong> så berättade du om hur man i tidiga<br />
kulturer kunde straffas för sina drömmar. En handling utförd i drömmen sågs som<br />
en verklig handling.<br />
magnus Florin: Ja, det fanns en föreställning om att man var personligt ansvarig för<br />
sina drömmar. Hade man i drömmen stulit frukt från grannen så borde man bekänna<br />
och sedan ta sitt straff. Det kan man väl känna själv att en dålig handling som hänt i<br />
drömmen kan ligga kvar och göra att man känner sig olustig. Drömmen är ofta svår<br />
att berätta för andra. Man har sett en färgrik, fantastisk fisk i oceanens dunkel, man<br />
har sett den skimra därnere, men om man försöker få upp fisken <strong>till</strong> ytan så förlorar<br />
den sina färger. Man har ofta en känsla av att man drömt något fantastiskt men drömmen<br />
är inte riktigt översättbar. Man vill gärna tolka och förklara, skapa en berättelse<br />
av drömmen i ord. Men frågan är om drömmar alltid är språkliga. Vi kan ju se en hund<br />
ligga och drömma, men hur ser hundens dröm ut, hur ser djurens drömmar ut? Vi tänker<br />
ju inte att djuren har ett språk. Vi lever i en psykologiskt tolkande tid där vi tolkar<br />
oss själva utifrån våra psyken och våra personliga upplevelser. Men kanske ligger drömmen<br />
utanför det individuella och hör mer <strong>till</strong> människosläktet. Det finns något oansvarigt,<br />
okontrollerbart i drömmen. När man vaknar man kan planera sin dag men inte sin<br />
dröm. Det kanske kan upplevas lite retligt men det kan också vara något fantastiskt.<br />
Drömmar kan upplevas som väldigt verkliga. Man kan vakna och känna att det man<br />
drömt är så verkligt att man för en sekund är osäker på om det är såhär det verkligen<br />
ligger <strong>till</strong>. Hur vet vi då att det inte verkligen hänt?<br />
Lärarhandledning<br />
9:11<br />
Unga <strong>Dramaten</strong><br />
våren 2013
DrömDykarna<br />
magnus Florin: Man skulle ibland vilja att det gick att göra en sådan klar skillnad<br />
mellan verkligt och icke-verkligt, men vi är så funtade att vi kan uppleva samma känsla<br />
av det verkliga som av det icke verkliga. Det är väl det som är teaterns och konstens<br />
trick, att väcka sådana känslor. Ibland kan man vakna och tänka att man inte hade blivit<br />
förvånad om ett föremål från drömmen låg på huvudkudden. Så kan det kännas att<br />
vakna ur en dröm.<br />
Kan man påverka vad man drömmar?<br />
magnus Florin: Det man drömmer kan komma ur att man inte mår bra, då kan mardrömmen<br />
blir ett sorts svar på det. Man kan känna att det inte riktigt går ihop när en<br />
människa säger sig må bra och ändå natt efter natt har mardrömmar. Då kan det finnas<br />
ett meddelande att snappa upp där.<br />
Brukar du själv fundera över dina drömmar?<br />
magnus Florin: Inte som en medveten metod, att jag ägnar mig åt att tolka drömmen<br />
men jag tycker det är roligt att försöka rekonstruera en kedja händelser i en dröm. Ofta<br />
har man slutet och då kan man tänka på vilka handlingar som ledde fram <strong>till</strong> slutet.<br />
Men jag tänker inte att det finns en bestämd mening i drömmen i sig, utan mer att det<br />
finns en mening med pysslandet av drömmen. I grunden tror jag att det finns något att<br />
lära av drömmen.<br />
Dagdrömmeri eller att fantisera i vaket <strong>till</strong>stånd, då kan man inte kallas helt oansvarig,<br />
som när man drömmer om natten.<br />
magnus Florin: Det bästa dagdrömmeriet har man nog i ett slags <strong>till</strong>stånd av trötthet.<br />
Man är inte för pigg, inte koncentrerad och duktig. Då finns det större spelrum för<br />
dröm och lek. Dagdrömmeri och att flanera hör ihop. När man promenerar går fötterna<br />
och tankarna vandrar. När man är på väg utan mål kanske tanken rör sig friare.<br />
Men vi är också lite moraliska när det gäller dagdrömmar. I skolan säger kanske läraren<br />
att man hellre borde koncentrera sig och arbeta istället för att titta ut genom fönstret<br />
och drömma. Dagdrömmeri innebär ju också att man inte deltar i det sociala, det kan<br />
upplevas som hotfullt.<br />
I drömdykarna får besökarna, barn mellan 10-12 år, gå in och uppleva en annan människas<br />
drömmar. NYXXX talar också om att de i sitt arbete med föreställningen fokuserat<br />
på vad publiken vill göra <strong>till</strong> skillnad från vad publiken vill se. Men som publik är vi ofta<br />
Lärarhandledning<br />
10:11<br />
Unga <strong>Dramaten</strong><br />
våren 2013
DrömDykarna<br />
betraktare. Vad tror du om ett liknande koncept för en vuxenpublik?<br />
magnus Florin: Det låter underbart, oförutsägbart och lite rafflande. Men om det<br />
verkligen gjordes på riktigt, det vill säga om det fanns en drömmaskin i verkligheten<br />
och den stod på <strong>Dramaten</strong>s stora scen, kopplad <strong>till</strong> en människa som drömde och vars<br />
drömmar vi fick gå in i, då tror jag inte jag skulle vilja vara med och uppleva det. Jag<br />
skulle nog vilja låta den människans drömmar <strong>till</strong>höra det fördolda.<br />
Om Eva Dockhaus Drömmaskin funnits i verkligheten, hur skulle du använda den?<br />
magnus Florin: Jag skulle nog känna mig som en spion som forcerat alla stängsel och<br />
tagit mig in på heligt område, drömmens område. Vi vet ju så lite om drömmens landskap,<br />
vad drömmen innehåller. Den är så dunkel, underlig och hemlighetsfull och vi vill<br />
nog gärna att den ska vara hemlighetsfull. Drömmen ska inte behöva uppge sin identitet<br />
i en passkontroll. Drömmen har å ena sidan varit en fråga för vetenskapen men har<br />
också slutit en pakt med konsten, litteraturen, teatern och musiken. Drömmen hör <strong>till</strong><br />
det nattliga, <strong>till</strong> månskenet och det är en rikedom hos människan.<br />
Att diskutera:<br />
1. Var kommer drömmen ifrån?<br />
2. Hur ser drömmen ut?<br />
3. Kan man höra i drömmen?<br />
4. Finns det dofter i drömmen?<br />
5. Varför finns det drömmar?<br />
6. Hur skulle det vara om man inte drömde?<br />
7. Kan djur drömma?<br />
8. Kan man lära sig något av drömmen?<br />
Länkar:<br />
www.bris.se<br />
www.rb.se<br />
www.barnperspektivet.se<br />
www.bup.nu<br />
www.vardguiden.se/<br />
TEXT: LOLO AMBLE<br />
FOTO: ROgER STEnBERg<br />
Lärarhandledning<br />
11:11<br />
Unga <strong>Dramaten</strong><br />
våren 2013
Change language