Lära ut och in – om innehållet i pedagogisk... - Forskning.se

LÄRA UT OCH IN
rimlig nivågruppering – när vissa gymnasister läser kurser på högskolenivå
samtidigt som kraven på specialundervisning för andra ökar – samt förmågan
att stödja medborgarbildning vid sidan om ämneskunskaper. Mer ansvar för
de studerande kommer också med stor sannolikhet att kräva mer utvecklade
system vad gäller arbetsformer och känsla av meningsfullhet. En gemensam
trend i världens skolsystem är den ökade globaliseringen i form av ny teknologi
och ökad migration. Global information måste göras lokalt giltig, först då blir
den meningsfull. Oroväckande är att alltfler länder har problem med drop-outs.
Upp till en femtedel av ungdomskullarna i olika europeiska länder hoppar av
gymnasieskolan eller motsvarande. Frågan är om vi har råd med ett utvidgat
skolsystem som inte de facto är meningsfullt för dem som tvingas gå där?
Lärares kunskaper och lärares arbete – i framtiden
Lärararbetet kan således ses som en unik kombination av kunskaper och
kompetenser, vilka utvecklas såväl i teoretiska studier som i praktiskt
yrkesutövande. Jag menar också att det finns ett yrkesspråkande, som i flera
avseenden har varit adekvat för utövarna. Några allmänna förändringar av
utbildningssystemets villkor är dock av sådan art att det finns skäl att fundera
över de utmaningar som läraryrket framgent står inför. Ordet ”globalisering”
används i många olika sammanhang, med skiftande innebörder. Men i relation
till skolväsendet kommer globaliseringen att innebära flera olika utmaningar. För
det första finns det en ekonomisk aspekt – statens utgifter kan inte öka avsevärt
vad gäller utbildningen. Kostnaderna för utbildningen kommer samtidigt att
öka om allt fler ungdomar dessutom ska vistas i högskolevärlden. Detta betyder
att en ny diskussion måste till om hur fördelningen ska se ut, vilka som ska
åtnjuta grundläggande utbildning och stöd i lärandet, respektive vilka som ska
betala ur egen ficka.
För det andra innebär den nya teknologin att kommunikation och information
finns tillgänglig på ett sätt som saknar motstycke i utbildningssystemets cirka
150-åriga historia. Läraren förblir inte längre den som nödvändigtvis kan mer
än eleverna. Ett öppnare klimat där läraren blir mer av arbetsledare är en möjlig
utveckling. Men då kommer samtidigt kraven på sanktionsmöjligheter att öka
gentemot de elever som inte kommer till skolan, inte presterar och inte bryr sig.
Här uppstår då en svårighet – samtidigt vill vi att så många som möjligt ska känna
sig inkluderade i skolans värld – som nämnts oroar drop-out-problematiken allt
fler länder. Om skolan inte kan ta hand om låt oss säga mellan 25–35 procent
av eleverna, finns det stora skäl att ompröva skolsystemet. Antingen måste
18