Lära ut och in – om innehållet i pedagogisk... - Forskning.se
Lära ut och in – om innehållet i pedagogisk... - Forskning.se
Lära ut och in – om innehållet i pedagogisk... - Forskning.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
LÄRA UT OCH IN<br />
Att <strong>ut</strong>veckla matematikdidaktiken i Sverige<br />
Jag har haft förmånen att få ett uppdrag av Svenska k<strong>om</strong>mittén för matematik<strong>ut</strong>bildn<strong>in</strong>g<br />
<strong>och</strong> Nationellt Centrum för Matematik<strong>ut</strong>bildn<strong>in</strong>g att kartlägga<br />
forskn<strong>in</strong>g <strong>och</strong> <strong>ut</strong>veckl<strong>in</strong>gsarbete i Sverige <strong>in</strong><strong>om</strong> det matematikdidaktiska <strong>om</strong>rådet.<br />
Det gav mig möjligheten att skapa mig en tämligen god, <strong>om</strong> än <strong>in</strong>te heltäckande<br />
bild, av tyngdpunkts<strong>om</strong>rådena i början av detta årtionde. I rapporten<br />
från arbetet nämnde jag några styrke<strong>om</strong>råden, bland dessa främst:<br />
• Genusfrågor<br />
• Kvalitet i lärandet under speciella förhållanden <strong>–</strong> särskilt kontextens betydel<strong>se</strong><br />
vid till exempel jämförel<strong>se</strong> av problemlösn<strong>in</strong>g i klas<strong>se</strong>n med matematikrelaterad<br />
problemlösn<strong>in</strong>g i praktiska situationer<br />
• Fen<strong>om</strong>enografiska analy<strong>se</strong>r av uppfattn<strong>in</strong>gar <strong>in</strong><strong>om</strong> matematiken, med tonvikt<br />
på unga barns möten med matematiken.<br />
Jag angav också ett par <strong>om</strong>råden där svenska forskare tidigare spelat en betydande<br />
roll i <strong>in</strong>ternationellt samarbete, <strong>och</strong> sådana där det f<strong>in</strong>ns <strong>in</strong>dikationer på<br />
att man ska kunna tävla <strong>in</strong>ternationellt <strong>in</strong><strong>om</strong> den närmaste framtiden. Efters<strong>om</strong><br />
dessa snarast reflekterar <strong>in</strong>dividuella forskares egna <strong>in</strong>itiativ <strong>och</strong> förmåga, är det<br />
svårt att göra progno<strong>se</strong>n tillförlitlig.<br />
När det gäller forskn<strong>in</strong>g s<strong>om</strong> man borde satsa på, ant<strong>in</strong>gen så att det är önskvärt<br />
ur samhällets synv<strong>in</strong>kel, eller så att man anpassar sig till de trender s<strong>om</strong><br />
råder <strong>in</strong>ternationellt, vill jag skilja mellan två typer av satsn<strong>in</strong>gar: att bygga på<br />
styrka, <strong>in</strong>itiativ <strong>och</strong> existerande k<strong>om</strong>petens på just dessa <strong>om</strong>råden, respektive att<br />
fylla luckor i fråga <strong>om</strong> identifierbara svenska behov eller <strong>in</strong>ternationella tyngdpunkts<strong>om</strong>råden<br />
s<strong>om</strong> är svagt repre<strong>se</strong>nterade i Sverige.<br />
Det är fråga <strong>om</strong> ett medvetet upprätthållande av en balans mellan dessa typer<br />
av satsn<strong>in</strong>gar. Vidare gäller det att <strong>ut</strong>nyttja den ”<strong>in</strong>frastruktur” s<strong>om</strong> redan etablerats<br />
<strong>–</strong> i form av till exempel k<strong>om</strong>petens<strong>ut</strong>veckl<strong>in</strong>g för lärare i matematik,<br />
aktionsforskn<strong>in</strong>g, samarbete mellan forskare <strong>och</strong> lär<strong>om</strong>edelsförfattare samt centrala<br />
prov i matematik.<br />
Exempel på tilläggssatsn<strong>in</strong>gar i fråga <strong>om</strong> matematikdidaktisk forskn<strong>in</strong>g s<strong>om</strong><br />
sålunda kunde vara aktuella i Sverige i dag är:<br />
• Forskn<strong>in</strong>g <strong>om</strong> lärarens roll<br />
• Forskn<strong>in</strong>g <strong>om</strong> undervisn<strong>in</strong>gsmetoder i matematik<br />
• Forskn<strong>in</strong>g <strong>om</strong> matematisk problemlösn<strong>in</strong>g <strong>och</strong> modeller<strong>in</strong>g.<br />
32