Lära ut och in – om innehållet i pedagogisk... - Forskning.se

Att studera atomer och
individer – likheter och
skillnader
Ann-Marie Pendrill
är professor i fysik vid Göteborgs universitet med en bakgrund inom teoretisk atomfysik. Hennes
forskningsintresse inom utbildningsvetenskap rör i första hand lärande utanför skolan och nya
studenters kunskapsbildning och begreppsuppfattningar.
Det finns mycket att utforska om hur barn och ungdomar lär sig naturvetenskap.
Processerna som krävs för att kunskaper och sätt att tänka ska växa fram
är komplexa och behöver ofta studeras från olika perspektiv. Kunskaperna
förmedlas dessutom i många fall av lärare utan ett naturvetenskapligt förhållningssätt.
Fysiker vid Göteborgs universitet har i flera projekt arbetat med
läroprocesser bland såväl elever i grundskolan som högskolestudenter. Bland
annat har man provat metoder för att de tillsammans med sina lärare ska få en
chans att möta naturvetenskap i andra miljöer och situationer än skolans. Det
går till exempel att ta det som händer i åkattraktioner på en nöjespark som
utgångspunkt för att vidga förståelsen för olika fysiska fenomen.
”Vår skola är ett rött tegelhus byggt på kristen grund.” Uppsatsgrodan påminner
oss tydligt om att det finns olika slags grund för olika verksamhet. Begreppen
atom och individ betyder båda odelbar. Men som kontrast till vår syn på
varje människa som en unik individ står fysikerns tro att varje elektron i universum
har exakt samma massa och laddning. Skillnaderna är uppenbara, liksom
att de metoder som kan användas för att studera atomer och människor måste
vara mycket olika. Ändå har många fysiker, såväl i Sverige som internationellt,
tagit sig an frågor också om lärande och kunskapsbildning, både som forskare
och som utvecklare av olika verksamheter för att dela med sig av glädjen över
fysik. Finns det någon grund som kan vara gemensam för studiet av atomer och
individer?
Hur vet vi det vi vet? En del av ett vetenskapligt förhållningssätt, oavsett
område, kan vara att hålla denna fråga levande. Den kan också användas för att
undersöka studenters kunskapssyn och leda till diskussioner om hur frågan kan
besvaras inom olika kunskapsfält Hur vet vi till exempel att Pythagoras sats är
sann? Några minns beviset som läraren presenterade på tavlan. Andra har provat
och räknat ut längderna på sidorna i ett flertal trianglar och konstaterar att
46