Nr 1, 2009 - Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn

More documents

Recommendations

Info

FDB:s NYHETER 1/2009 Anpassning eller inte? vad gäller egentligen? hur och när kan de nationella proven anpassas för elever med läs- och skrivsvårigheter? FDB har vänt sig till Skolverket för att få svar. Nationella prov finns sedan tidigare i matematik, svenska och engelska för årskurs 5 och 9. Från och med 2009 finns det även prov i NO för årskurs 9. Förra året infördes även nationella mål i årskurs 3 för ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. I vår genomförs nationella prov i dessa ämnen för första gången. Med nationella prov redan i årskurs 3 vill Sveriges politiker bidra till att utbildningen blir mer likvärdig över hela landet. – Proven i årskurs 3 och årskurs 5 har ett tydligt diagnostiskt syfte och ska identifiera de barn som är i behov av särskilt stöd. De nationella proven i årskurs 9 ska istället utgöra ett av flera stöd vid betygssättningen. Det säger Roger Persson, undervisningsråd vid Skolverket. Han är en av mer än tio personer vid verket som arbetar med de nationella proven. Elever som behöver det har rätt till anpassning Enligt Skolverkets anvisningar har elever med funktionshinder, som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna genomföra provet och då visa vad hon kan, rätt till anpass- LäS Mer! Kursplan i matematik, svenska och svenska som andra språk. nationella prov - frågor och svar. Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för grundskolans ämnen. grundskoleförordningen 7 kap § 8 om betygsättning vid funktionshinder som inte är av tillfällig natur. Allt hittar du på www.skolverket.se 8 ningar. Hur ska skolan bedöma vilka elever som har rätt till anpassning vid provsituationen? Roger Persson igen: –Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett sådant funktionshinder. När en lärare ska bedöma en elevs svårigheter inför nationella prov behövs ingen formell diagnos utan den pedagogiska bedömningen väger lika tungt. Förlängd provtid vanligast Många olika anpassningar kan göras. Förlängd provtid är den vanligaste, enligt Skolverkets kontakter. Många lärare väljer också att dela upp provet i olika delar. – Elever ska också kunna skriva svar på dator och med hjälp av talsyntes få sitt svar uppläst. Däremot får provtexterna av säkerhetsskäl inte skannas in för uppläsning med talsyntes. Om skolpersonal hjälper till med att läsa upp delar av prov är det viktigt att den personen är väl insatt i provet så att uppläsningen inte ger information som löser uppgiften åt eleven. När det gäller de olika anpassningar som en elev kan erbjudas utgår Skolverket ifrån att inget nytt tekniskt hjälpmedel presenteras för eleven vid själva provsituationen. – Det absolut viktigaste är att alla elever är ordentligt förberedda på vad som ska hända och att pedagogerna använder sitt sunda förnuft, fortsätter Roger Persson. Endast hörförståelse inspelad I de nationella proven i engelska finns ingen text inspelad, förutom i hörsförståelsedelen. Skolverket anser ändå att provet i allmänhet bör gå att genomföra för elever med läs- och skrivsvårigheter.
OM MÅLen i SvenSKA FÖr År 3 Målen för år 3 i svenska anger bland annat att: eleven ska kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt. – Målen gör ingen skillnad mellan avkodning och läsförståelse, förklarar Roger Persson. Detta faktum ställer krav på att den enskilda läraren känner till vad läs- och skrivsvårigheter innebär och vilka konsekvenser det får för vilken typ av anpassning den enskilde eleven kan erbjudas. eleven ska kunna läsa elevnära skönlitterära texter och kunna återberätta handlingen muntligt eller skriftligt. – Är det ok med ljudstöd? När i så fall? – Om man läser upp texten prövas inte målet fullt ut, förklarar Roger. Om pedagogen ändå bedömer att det är nödvändigt med uppläsning måste denne ta hänsyn till att bedömningsanvisningarna inte är skrivna för bedömning av uppläst text och i stället göra en omdömesgill egen bedömning av det eleven presterat. Talsyntes får inte användas eftersom de nationella proven inte får överföras till digitalt format. 9 FDB:s NYHETER 1/2009 – Görs anpassningarna vid de nationella proven på rätt sätt blir allt rätt. Det menar Roger Persson, undervisningsråd vid Skolverket. – Förlängd provtid har resulterat i att de flesta eleverna klarar provet ganska bra, säger Roger. Det är viktigt att komma ihåg att läsförståelsedelen enbart utgör en del av den totala språkförmågan, fortsätter han. Vid betygsättning bör läraren titta på elevens totala språksituation, såsom bland annat muntlig kompetens, ordförråd, meningsbyggnad. Skolverket rekommenderar lärare att läsa upp elevtexter för varandra, för att de lättare ska kunna bortse från exempelvis svag stavning och istället bedöma andra viktiga aspekter i texten. – Det är klart att även elever med läs- och skrivsvårigheter ska kunna få MVG, även om de inte kan stava eleven ska kunna skriva läsligt för hand. – Hur långt upp i skolåren bör man öva innan man väljer att lägga energin på annat? – Det är en fråga för pedagogen som måste bedöma vad som är möjligt och inte, svarar Roger. eleven ska kunna skriva berättande texter med tydlig handling. – Är det tillåtet med sekreterare? – I ämnesprovet i årskurs 3, ja, om eleven har sådan skrivsvårighet att den inte kan skriva själv och sekreteraren ordagrant skriver ned vad eleven berättar, svarar Roger. eleven ska kunna stava ord som eleven själv ofta använder i skrift och ord som är vanligt förekommande i elevnära texter. – När blir det ok med rättstavningsprogram för den elev som har läs- och skrivsvårigheter? – I provet i svenska för årskurs 3 bör rättstavningsprogram inte användas för då prövas ju inte målet i provet, svarar Roger. Givetvis får eleven använda kompensatoriska hjälpmedel i undervisningen.
Page 1 and 2: FDB:s FDB:s NYHETER 1/2009 nyheter
Page 3 and 4: nr 1/09 S. 4 Sollefteå vill ge lik
Page 5 and 6: ärbara datorerna oftast i klassrum
Page 7: ett pass med MiL Måndag: A B C D
Page 11 and 12: Fråga: Min flicka som går i femma

Nr 1, 2009 - Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?