Nr 2, 2012 - Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn

FDB:s
Vi besöker klass som började med datorer redan 1 i ettan.
FDB:s NYHETER 2/2012
NYHETER
Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från
Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2012
Karbyskolan uppskattar fl extid.
Älvdalens kommun satsar för att slippa vite.
Maja gillar att alla får dator - då känner hon sig inte annorlunda.
FDB fortsätter belysa oklarheter i skollagen beträffande rätten till särskilt stöd.

Foto: Stefan Knorn ORDFÖRANDEN
HAR ORDET
Den 1 juni 2012 överlämnades rapporten ”En skola
med tilltro lyfter alla elever”. Den sammanfattar
Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn
och kvalitetsgranskning under
2011. Den belyser brister och
lyfter inte goda exempel.
Rapporten visar en skola som
i stort speglar segregationen i
samhället, som inte är likvärdig
och där skolans uppdrag att
utjämna skillnader i elevers
förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen inte fungerar.
Det brister i individanpassning
i undervisningen. Kunskap om
det särskilda stödet saknas ofta,
behoven utreds för lite och när det
gäller olika hjälpmedel handlar
det inte bara om resursbrist, utan
också om en kunskapsbrist i användandet hos lärarkåren.
De individuella utvecklingsplanerna och skriftliga
omdömena motsvarar inte målsättningen i skolans
förordningar. Åtgärdsprogram som upprättas utgår sällan
ifrån hur skolan bäst kan stödja elevens utveckling, de
fokuserar på eleven och inte på vad som kan förbättras i
den ordinarie undervisningssituationen.
Fakta om föreningen
FDB är rikstäckande och öppen
för alla. Föreningen vill främja
samarbete mellan hem och skola,
sprida information, ta del av
forskning och bevaka barns och
ungdomars lagstadgade rättigheter.
FDB arbetar med rådgivning,
studiecirklar, föreläsningar, barn- och
ungdomsläger samt ger ut FDB:s
NYHETER. Som medlem stöder du
föreningens viktiga arbete!
Kansli
Susanne af Sandeberg
Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g.
113 48 Stockholm
Tfn 08-612 06 56,
fax: 08-612 33 77
dyslexi@fdb.nu
www.fdb.nu
Medlemsavgift2012
Huvudmedlem: 200 kr/år
Stödmedlem i familj: 25 kr/år
Pensionär/student: 100 kr
Skola/institution: 500 kr/år
(får 5 ex av varje nummer)
Betala till bankgiro 5284-7670,
plusgiro 10 39 34-6.
Ange namn, adress och e-postadress.
FDB:s styrelse
Ordf: Eva Halldén, Västerbotten
Kassör: Malin Bengtsson, Skåne
Ledamöter: Åke Strand, Östergötland,
Yvonne Ollman, Stockholm, Eva
Fredlund, Skåne, Ann Karlsson,
Södermanland, Annika Bolmstedt,
Södermanland.
Suppleanter: Carina Falk, Västernorrland,
Madeleine von Strauss,
Stockholm, Agneta Wollert Stalder,
Stockholm.
Skolinspektionen konstaterar brister på alla nivåer –
från lärarens arbete med den enskilda eleven, rektors
utvecklingsarbete och pedagogiska ledning, till
kommunens eller annan huvudmans ansvar och styrning
av sina verksamheter.
Med tydlig skärpa visar rapporten på en skola
där olika svårigheter, familjebakgrund och socialt
arv får betydelse för möjligheten att lyckas i skolan.
Skolinspektionen pekar på att undervisningen ofta
anpassas i fel riktning. Med det menar man att lärare
utgår från att vissa elever inte har förutsättningar
eller intresse. Man begränsar undervisningen till
elevers förväntade oförmåga - och därmed begränsas
möjligheterna för vissa grupper av elever. Risken är att
elevens ingångsförutsättningar blir ett tak för vad skolan
anser sig kunna åstadkomma, skriver man i rapporten.
Det finns en viktig passus. Skolinspektionen slår fast
att ”Skollagen är tydlig med syftet för skolväsendet –
att främja alla elevers utveckling och lärande, och att
skolan därför ska sträva efter att uppväga skillnader i
barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen.”
Läs rapporten på www.skolinspektionen.se
FDB:s NYHETER
Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år
Texten får kopieras, men ange källa.
Redaktionskommitté:
Lotta Person, Susanne af Sandeberg,
Eva Halldén
Redaktör:
Lotta Person
Sångarevägen 31, 191 35 Sollentuna
Tfn 08-35 07 84 kvällstid
lotta.person@bredband.net
Ansvarig utgivare:
Eva Halldén
Tfn 070-269 69 00
Tryckeri:
Linderoths Tryckeri, Vingåker 2012

I detta nr!
4
7
8
10
12
Vaxmoraskolan satsar på
datorer för alla redan i
ettan.
Tillsyn ledde till hot om
vite. Skolinspektionen
följer upp Älvdalens
förbättringsarbete.
Arbetslaget Örnnästet
på Karbyskolan ser till
elevers förmåga, inte till
deras svårigheter.
FDB möter skoljurist och
diskuterar innebörden av
särskilt stöd.
FDB har på kort tid fått
samtal från fl era familjer
som saknar dator i
hemmet - något skolan
verkar förutsätta.
Rätt eller fel?
BOKA FORUM
FDB:s Föräldraforum
Om Dyslexi, självkänsla och
konsten att vara förälder.
Lördag den 13/10 Örebro
Vänder sig till alla intresserade!
Mer info på www.fdb.nu
Välkommen med!
NYTT ÅR - NY REPRESENTANT
I STYRELSEN FÖR FDB RIKS
FDB Riks har haft årsmöte i Stockholm.
Agneta Wollert Stalder, ordförande
i Stockholms lokalförening, är ny
suppleant i riksstyrelsen.
3
FDB:s NYHETER 2/2012
Foto:privat
– Varför engagerar du dig?
– I min familj har tre generationer
dyslexi. Dagens skolbarn har större
chans till bra skolgång än tidigare
generationer tack vare all kunskap och
forskning. Allt detta behöver nå ut till föräldrar och lärare för att skapa
förutsättningar till bra dialog.
– Vad tycker du att FDB ska fokusera på?
– Det är viktigt att påverka skola och politiker så att aktuell kunskap
används i skolan och även når föräldrar så att de kan stötta sina barn på
ett bra sätt. Att vara förälder till ett barn med dyslexi kan vara tufft.
FDB:S NYHETER SOM PDF
Äldre nummer av denna tidning går att läsa som pdf-dokument
på wwww.fdb.nu.
INGVAR LUNDBERG DÖD
Professor emeritus Ingvar Lundberg gick bort den 23 april 2012.
Han var professor i psykologi med inriktning mot utvecklingspsykologi
vid Umeå universitet fram till 1995. Därefter var han knuten till
Göteborgs universitet.
Forskade om läsinlärning och läsutveckling
Hans forskning var främst inriktad mot läsinlärning och
förutsättningarna för en god läsutveckling och belyste bland annat hur
lässvårigheter kan förebyggas och vad dyslexi är.
Visade hur viktigt det är med språklekar
Ingvar Lundberg var en av forskarna i Bornholmsprojektet. Projektet
visade hur viktigt det är med språklekar för förskolebarnens förmåga att
lära sig läsa och förstå hur språket är uppbyggt och fungerar.
I och med Ingvar Lundbergs bortgång har Sverige förlorat en
internationellt erkänd expert på området framförallt dyslexi men
även dyskalkyli (matematiksvårigheter), en underbar och positiv
inspirationskälla och suverän föreläsare, vilket många av FDB:s
medlemmar kan vittna om.

FDB:s NYHETER 2/2012
DE LÄR SIG LÄSA
GENOM ATT SKRIVA
PÅ DATORN
Att skriva på dator är lika viktigt som att använda penna.
Så resonerar man i Sollentuna. 2013 är det tänkt att alla elever i kommunen
ska ha varsin dator och den ska användas redan från årskurs ett.
Genom att tidigt fokusera mer på språkutveckling och mindre på finskrivning
ska även elever med läs- och skrivsvårigheter känna sig inkluderade.
Text & foto: Johannes Nordemar
Ett svagt knäppande ljud hörs
från tangentborden i klassrummet.
Några barn uppmärksammar att de
fått besök och tittar upp från sina
datorskärmar. Andra har hörlurar
kopplade till ljudande tangentbord
och tycks vara helt inne i sin egen
lilla värld.
Jag är på besök hos en andraklass
i Vaxmoraskolan i Sollentuna, en
av de första klasserna i kommunen
att börja använda datorer för
skrivövningar redan från första klass.
Annika Agélii Genlott är
skolutvecklare i svenska. Hon tog
2010 initiativ till ett projekt som går
ut på att lägga större vikt vid digitala
hjälpmedel.
Utgår från norsk metod
Som en del i detta projekt tillämpar
man en metod som kallas ”att
skriva sig till läsning”. Metoden är
utvecklad av den norske forskaren
och pedagogen Arne Trageton och
har sin grund i de studier som visar
att det är lättare att lära sig skriva än
att lära sig läsa.
Han menar att skrivförmågan
kretsar det kring tre viktiga steg.
4
Först måste eleven tänka ut vad den
vill skriva, sedan skriver eleven
orden och till sist läser eleven vad
den skrivit för att kontrollera att det
blivit rätt.
– När man läser det man själv skrivit
finns det också en förförståelse,
vilket gör att läsningen går lättare,
menar Annika.
Till skillnad från traditionell
skrivträning, där eleverna upprepade
gånger spårar varje bokstav, har
eleverna i den här klassen under
årskurs ett fått lägga mindre vikt vid
själva finskrivningen.

Redan från årskurs ett får eleverna
skriva på dator. Något som ger mer
tid till språklig utveckling och enligt
skolan bättre inkluderar elever med
läs- och skrivsvårigheter.
– Det har gjort att det istället funnits
mer tid för språklig utveckling.
Två parallella processer
Vanligtvis när elever lär sig att
skriva är det två processer som pågår
parallellt – den som rör inlärningen
och den fi nmotoriska. De fl esta
elever klarar detta bra, men de elever
som har läs- och skrivsvårigheter
eller problem med fi nmotoriken
hamnar lätt efter, vilket kan leda till
sämre självkänsla. Det fi nns också
andra risker med att lägga mycket tid
på fi nskrivning i början. De elever
som redan kan läsa och skriva när de
börjar första klass kan tappa sugen.
Alla utvecklas språkligt
Genom att skriva på dator med
ljudande tangentbord och talsyntes
kan alla elever utvecklas språkligt.
De får både bokstavsljud och
bokstavsbild, samtidigt som de
fokuserar på just den kognitiva, den
kunskapsmässiga, processen när det
gäller läsningen.
Trär pärlor och viker papper
Eftersom olika rättstavningsprogram
fi nns på alla datorer redan från
början blir det naturligt att använda
dem vid behov, för alla barn.
– Under årskurs ett övar eleverna
fi nmotoriken till exempel genom
att trä pärlor, rita, måla och vika
pappersfi gurer, fortsätter Annika.
I andra klass förs fi nmotorik och
skrivning samman.
Eleverna får kommentera
Försöket med ”att skriva sig till
läsning” pågår än så länge bara i en
klass i Sollentuna. Tester visar dock
att läshastighet, läsförståelse och
kvaliteten på texter eleverna skrivit
snarast är över medelnivån.
Det som inte testats ännu är
handstil, men både Annika och
andra lärare på skolan intygar att
de ser lika fi na texter i den aktuella
testklassen som i andra klasser.
Texter på lokal webbplats
För att visa ett exempel på elevernas
språkliga utveckling loggar Annika
in på klassajten, en lokal webbplats
där eleverna lägger upp texter de
skrivit. En fl icka har återgett en lång
dialog i sin text, med talstreck och
allt, nästan helt utan lärarstöd.
Gåtor och berättelser
Andra har skrivit gåtor eller
berättelser med fl era kapitel.
– Sedan kommenterar de varandras
texter och gissar på gåtorna.
Det märks att eleverna har kommit
olika långt i sin utveckling, men
de fl esta har faktiskt skrivit en kort
5
FDB:s NYHETER 2/2012
kommentar till varandras texter,
även om det är lite felstavningar här
och där. Men det gör inget. Och för
Annika är det framför allt en fråga
om demokrati.
– Alla får vara med. Även de som
har svårt med läsningen kan använda
talsyntes och sen kommentera.
I vanliga fall får eleverna bara
lärarens kommentar på sin text, men
på det här sättet får de möjlighet till
en helt annan feedback. Varje text får
kanske elva läsare istället.
Struktur och lärarnärvaro behövs
Tidigare ifrågasatte Annika själv
nyttan av digitala hjälpmedel och
metoden att skriva sig till läsning.
Nu när hon på nära håll sett
resultaten kan hon inte annat än
rekommendera fl er lärare att utforska
möjligheterna.
Samtidigt betonar hon att
lösningen inte ligger i en massa
datorer med talsyntesprogram.
– Datorerna gör inte jobbet. Man
måste ha en tydlig struktur i
undervisningen, precis som i de
traditionella metoderna.
Och där ser hon också den
största faran, att datorer anses som
lösningen på ett personalproblem.
– Man arbetar på ett annat sätt,
men det behövs minst lika mycket
lärartid, avslutar Annika.

FDB:s NYHETER 2/2012
–KÄNNS
LÄTTARE
MED DATOR
OCH MOBIL
Maja Lunde är elva år och går
i femman på Vaxmoraskolan i
Sollentuna. Redan från skolstart
hade hon svårt med läsning och
skrivning.
– Jag tyckte jag var så olik de andra.
Men jag ville vara som alla andra,
säger Maja och pillar lite på sin
mobil.
Skönt med förklaring
För två år sedan fi ck hon diagnosen
dyslexi. Idag har hon tillgång
till både dator och mobil med
programmen StavaRex och
ClaroRead.
– Det var skönt att få en förklaring
till varför det var så svårt, säger hon.
Bokstäverna hoppar runt
Maja har problem med att
bokstäverna hoppar runt när hon
läser. När hon skriver förväxlar hon
ofta b och d. Med talsyntes och
Maja Lunde har ibland svårt att skilja på b och d. Med
olika alternativa verktyg blir det roligare att jobba med
att få magarna åt rätt håll.
ljudande tangentbord kan hon nu
lättare korrigera sig själv.
Det har inte varit självklart för henne
att använda hjälpmedlen, eftersom
hon fortfarande helst vill göra som
klasskamraterna. Därför tycker hon
det är bra, att de elever som från och
med nästa år börjar skolan kommer
ha en dator var. Eleverna med läs-
och skrivsvårigheter behöver inte
känna sig annorlunda då.
Alla kan läsa varandras texter
Maja menar att de stora fördelarna
med datorer är att alla klasskompisar
kan ta del av varandras texter, oavsett
om de har läs- och skrivsvårigheter
eller inte.
– Sedan blir inte lika mycket rött i
texten när läraren rättat, avslutar hon.
6
?Läsplatta,
pekplatta
eller dator?
Vad är vad? FDB ringde
upp Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
LÄSPLATTA
• Är som ett bärbart bibliotek.
•Rymmer upp till 20 000 böcker.
• Läsplattans text visas med
elektroniskt bläck. Texten pulserar
inte, så ögat blir inte trött.
• Några läsplattor fi nns med ljud-
stöd/talsyntes.
• Har svartvit skärm.
• Passar bäst för vana läsare.
PEKPLATTA
• Några kallar dem surfplattor.
• De fl esta lösningar för dator
fi nns även i pekplattan.
• Har färgskärm.
• Fungerar med talsyntes.
• Kan användas med appar för Ipad
och Android till stöd för bland
annat läsningen, till exempel
Skolstil – ett ljudstöd vid
skrivande (Läs mer om Skolstöd
på www.apple.com/se/ipad/from-
the-app-store/
• Är mycket användarvänlig – du
jobbar direkt mot en skärm.
BÄRBAR DATOR
• Är tyngre och har längre
uppstartstid.
• Går att koppla ihop med kringutrustning
via t ex usb-port.
• Är smidigare om du vill göra fl era
saker samtidigt – Multitasking.
• Kräver mer förkunskaper för att du
ska komma igång.

ÄLVDALEN
HOTAS AV VITE
I höstas beslöt Skolinspektionen för
första gången om ett vite för att få
Älvdalens kommun att skyndsamt rätta till
allvarliga brister i sin skolverksamhet.
Åtgärderna skulle vara genomförda
före den 9 maj i år.
Älvdalens kommun har inte
uppfyllt de krav på förändringar
i skolverksamheten som
Skolinspektionens tillsyn förra året
resulterade i.
Bristerna rörde bland annat
kränkande bemötande mellan elever
samt att elever inte fi ck det särskilda
stöd de har rätt till. Ansvariga för
skolan hade inte heller, inom angiven
tidsram, visat hur man ska komma
till rätta med bristerna i framtiden.
Skolinspektionen beslöt därför att
om bristerna inte rättades till före
den 9 maj 2012 kunde kommunen
dömas att betala ett vite på 300 000
kronor.
Åtgärder genomförda
I början av maj skickade skolchef
Ingrid Elmgren in en rapport till
Skolinspektionen. Rapporten lyfter
fl era åtgärder som kommunen
genomfört för att komma till
rätta med bristerna. Bland annat
har en erfaren rektor anställts
och i högstadiet har eleverna
arbetat med teambuilding och
värderingsövningar. Samarbetet med
föräldrar och mellan föräldraråd har
intensifi erats.
Ett nytt webbaserat dokumenthanteringssystem
har införts där
föräldrar kan logga in och följa sitt
barns utveckling.
Rektors ansvar tydligare
Kommunen har förtydligat rektors
ansvar när det gäller barn i behov
av särskilt stöd och upprättat rutiner
för utredningar, åtgärdsprogram och
individuella utvecklingsplaner.
Kommunen har också utarbetat
en årsöversikt för att kvalitetssäkra
skolverksamheten ur olika aspekter.
Arbetet ska regelbundet redovisas
för Barn- och ungdomsnämnden.
Många mil mellan skolor
Kommunens elevhälsa samlar 2,5
specialpedagogtjänster, kurator och
skolsköterska. De ska täcka in en
kommun med totalt 7 000 invånare
och 18 mil mellan dess södra och
norra punkt. Kommunen hoppas
kunna förstärka med 0,5 tjänst.
Andelen elever som 2011
lämnade grundskolan i Särna/Idre i
Älvdalen med godkänt i alla ämnen
var 55 procent. I år, vårterminen
2012, beräknas motsvarande siffra
bli 90 procent.
7
FDB:s NYHETER 2/2012
Stefan Linde är kommunchef i Älvdalen:
– Skolinspektioner återkommer till oss
i höst för att se hur vi följer upp de
åtgärder vi dokumenterat i vår rapport.
FAKTA VITE
Vite är ett nytt möjligt
påtryckningsmedel i den nya
skollagen från 1 juli 2011 för att
få den som ansvarar för en skola
att rätta sig efter inspektionens
beslut.
FAKTA MATERIAL
BO och DO har tagit fram
ett material om att förebygga
diskriminering och kränkande
behandling och främja
likabehandling. Materialet
laddar du ned från
www.skolinspektionen.se
eller beställer via telefon,
08 586 080 00.

FDB:s NYHETER 2/2012
FLEXTID OCH
FOKUS PÅ ELEVERNAS
FÖRMÅGA
Karbyskolan är troligen den enda skola i landet med flextid för
elever, något som visat sig vara mycket uppskattat av både elever
och lärare.
Man genomför också regelbundna screeningtest för att följa upp
varje elevs färdigheter.
Text & foto: Johannes Nordemar
En förälder har tipsat FDB om
Karbyskolan, norr om Stockholm,
och framförallt berömt arbetslaget
Örnnästet, eftersom det har ett så
genomtänkt arbetssätt när det gäller
elever med särskilda behov.
Örnnästet återfinns på
andra våningen intill elevernas
uppehållsrum med en glasad dörr in
mot lärarrummet. Tanken med detta
är att skapa närhet, trygghet och
trivsel.
– Det är både på gott och ont.
Positivt för eleverna, men lite jobbigt
för oss ibland, säger Lotta Bärring
och skrattar.
Bra kultur på skolan
Skämt åsido. Som mentor och lärare
i matematik och NO menar hon att
det är ett pris hon gärna betalar för
att lättare kunna skapa personliga
kontakter med eleverna. Att det
finns en kultur på skolan att det är
häftigt att läsa, att eleverna tävlar om
att sitta längst fram i klassrummen
och att det just nu inte finns några
problem med skolk är förmodligen
kopplat till just detta. Och lärarna
lyfter fram en mycket positiv
elevsyn.
– Vi ser till elevers förmåga, inte
problem.
För att kunna möta varje enskild
elevs behov genomgår eleverna varje
år ett screeningtest som ger svar på
matematisk och språklig förmåga
samt avkodningsförmåga. Utifrån
resultaten avgörs vilka elever som
behöver särskilt stöd.
– Alla elever som behöver särskilt
stöd får ett åtgärdsprogram, säger
Elin Borén som är speciallärare.
Mål på kort och lång sikt
Man ställer upp både kortsiktiga
och långsiktiga mål för att nå
kunskapskraven. De kortsiktiga
målen för en elev med läs- och
skrivsvårigheter kan till exempel
vara att komma i tid och fortsätta
med lästräningen och för någon
annan kan det handla om att lära sig
de fyra räknesättens uppställningar.
De små målen behövs för att nå de
stora.
– Det är viktigt för eleven att få
känna: nu klarar jag det, säger Elin.
Man samtalar också med föräldrar
om hur man önskar jobba för att nå
målen och håller dem informerade.
Alla arbetslag skriver veckobrev som
8
läggs ut på nätet så att både elever
och föräldrar ska veta vad som är på
gång i klasserna.
Alla har tillgång till hjälpmedel
Alla elever har tillgång till
datorer som är utrustade med
rättstavningsprogram och talsyntes.
– Det är faktiskt en hjälp för alla,
inte bara för dem med läs- och
skrivsvårigheter, säger Mats Pihl,
lärare i svenska och SO samt
arbetslagsledare.
– Det gör också att hjälpmedlen
upplevs som naturliga och de
elever som behöver särskilt stöd
kan vara öppna med det inför sina
klasskamrater, fortsätter han.
Fotar tavlan med mobilen
Nu för tiden används också
mobiltelefoner flitigt för att till
exempel fota av anteckningar från
tavlan. Att hjälpmedlen skulle ha en
negativ effekt på dem som inte har
problem tror lärarna inte.
– Har man inga problem går det
faktiskt fortare att läsa än att lyssna
på en text. Alla mina NO-böcker
ligger ute på nätet som talböcker.
De ersätter inte läsningen, men

Alla elever vid Karbyskolan har tillgång till dator med rättstavningsprogram
och talsyntes.
– Det gör att de alternativa verktygen upplevs som något naturligt och
de elever som behöver särskilt stöd kan vara öppna med det inför sina
kamrater. Det säger Mats Pihl, arbetslagsledare för Örnnästet dit även Lotta
Bärring och Elin Borén hör.
de är komplement. Man kan till
exempel lyssna en stund på väg till
hockeyträningen, säger Lotta.
– Man skiljer på vad det är eleverna
ska lära sig. Alla ska lästräna, men i
NO och SO är det inte lästräningen
man är ute efter, menar Elin.
Men ingen slipper undan själva
lästräningen.
– Man ska vara snäll mot eleverna,
men ställa krav.
Finns inga genvägar
Ibland stöter de på både föräldrar
och elever som menar att diagnosen
dyslexi gör att elever kan hoppa över
läsningen och klara sig utan den i
livet. Men inget kunde vara mer fel.
– Samhället bygger på läsning. De
som har problem ska läsa ännu mer,
säger Lotta.
– Ja, intensiv träning flera gånger i
veckan är det enda som funkar.
Det finns inga genvägar, säger Elin.
Skolan tar hjälp av Skoldatateket
när det gäller utbildning av både
föräldrar och elever i programvaror.
Skoldatateket kan också förskriva
program om det anses nödvändigt att
ha programmen även hemma.
Böcker som ungdomar gillar
Men hur arbetar man för att få
upp läsintresset? Att lärarna själva
gillar böcker påverkar såklart. Mats
menar också att det gäller att välja
intressanta böcker.
– Vi jobbar aktivt på det, läser
recensioner och köper böcker som
ungdomar gillar.
Suzanne Collins bok Hungerspelen
hade de till exempel på skolan
samma dag den kom ut i handeln.
– Det svåraste är när det inte
kommer ut några nya bra böcker och
eleverna redan har läst allt.
9
FDB:s NYHETER 2/2012
Något som är unikt på Karbyskolan
är elevernas flextid. Bussarnas
tidtabell var anledningen till att man
införde det för tio år sedan och nu
är begreppet flex både etablerat och
populärt.
– Eleverna har några pass i veckan
som är flexibla. Då kan de själva
välja om de vill ta sovmorgon och
jobba längre på eftermiddagen eller
komma klockan åtta och gå hem
tidigt istället. Som mentor är de
passen fantastiska, säger Lotta.
Flextiden bra verktyg
Har en elev varit sjuk eller kommit
efter är det ett perfekt tillfälle att
komma ikapp genom att få extra
tid med läraren. Flexpassen är
uppdelade efter ämnesinriktning,
vilket gör att klasserna mixas.
– Som mentor sitter jag med klassen
i slutet av varje vecka och planerar
nästa veckas flex.
Elev och lärare samverkar
Eleverna skriver in i sina loggböcker
vilka flexpass de ska gå på och
läraren kan styra elever till vissa
särskilda flexpass om det finns
behov.
Om det är något lärarna på
Karbyskolan vill dela med sig av så
är det hur just flexpassen blivit till
en stor hjälp. De lyfter också fram
vikten av den positiva grundsynen på
eleverna och att verka för en god och
trygg atmosfär på skolan.

FDB:s NYHETER 2/2012
FDB FORTSÄTTER
BELYSA OKLARHETER
I NYA SKOLLAGEN
Den nya skollagen väcker många frågor, och i förra
numret gjorde Utbildningsminister Jan Björklund och
Överklagandenämndens chef Anders Heiborn olika uttalanden
beträffande rätten till särskilt stöd.
FDB bjöd in Mikael Hellstadius för att försöka bringa reda i
paragraferna. Mikael är jurist med skolfrågor som specialitet.
Mikael Hellstadius var
tidigare projektledare på
Utbildningsdepartementet när den
nya skollagen arbetades fram.
Idag arbetar han som fristående
skoljuridisk expert.
– Jag tror att arbetet med
nya skollagen skapade stora
förväntningar, säger han. Men en
central och entydig defi nition av vad
särskilt stöd innebär saknas, vilket
medför att en viss luddighet har
byggts in i den nya lagen.
– Å andra sidan, fortsätter han,
kan en begränsning av ett begrepp
innebära att några istället felaktigt
riskerar att inte omfattas av
begreppet.
Hårdare koppling till
kunskapskrav
¬I den nya skollagen är
åtgärdsprogrammen mycket
hårdare kopplade till de lägsta
kunskapskraven att uppnå i
respektive ämne än tidigare. Det
betyder att när en elev nått de lägsta
kunskapskraven är det inte självklart
att skolan ska skriva åtgärdsprogram.
– Men skolan har också, enligt
skollagen 3 kap. 3 §, skyldighet
att se till att alla elever ges ledning
och stimulans för att kunna
utvecklas så långt det är möjligt,
poängterar Mikael Hellstadius. Det
fortsatta stödet kan skrivas in i den
individuella utvecklingsplanen,
som även den ska ha koppling till
kunskapsmål, eller dokumenteras i
ett annat dokument.
Beslut om särskilt stöd kan
överklagas
Mikael Hellstadius menar att den
nya skollagen pekar på att rätten till
särskilt stöd är så viktig att nu kan ett
beslut kring särskilt stöd överklagas.
Den nya skollagen har därmed stärkt
elevens rätt till stöd för att uppnå
lägsta kunskapsnivån.
10
§
Skollagen, kapitel 3,
paragraf 10:
”För en elev i grundskolan,
grundsärskolan, specialskolan
och sameskolan ska det
särskilda stödet ges på det
sätt och i den omfattning
som behövs för att eleven
ska ha möjlighet att nå de
kunskapskrav som minst ska
uppnås.”

Foto:privat
Stödbehovet har alltid företräde
framför befi ntliga ekonomiska
resurser. Det betyder att en elev
i behov av särskilt stöd alltid har
rätt till det stöd som krävs. Saknar
skolan pengar är det rektors uppdrag
att ansöka om mer.
– Visst fi nns det en risk att en skola
nekar en elev åtgärdsprogram och
särskilt stöd av ekonomiska skäl.
Men även ett sådant beslut går ju att
överklaga.
Bra betyg och lässvårigheter
FDB har mött fl era elever som
har bra betyg, samtidigt som de
har behov av särskilt stöd. Ett
exempel är en elev i åttan som
inte uppfyller kunskapskravet om
att ”läsa med fl yt”. Eleven har
stora avkodningssvårigheter, men
kompenserar för detta genom att
använda ljudstöd till texterna, inlästa
böcker och talsyntes. Eleven får
också förlängd provtid.
Vid betygsättning i
svenska, engelska och spanska
använder lärarna den så kallade
”pysparagrafen” (skollagen 10 kap.
21§). Denna paragraf anger att
§Skollagen, kapitel 3, paragraf 3
”Alla barn och elever ska ges
den ledning och stimulans som
de behöver i sitt lärande och sin
personliga utveckling för att de
utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som
möjligt enligt utbildningens mål.”
11
FDB:s NYHETER 2/2012
– Syftet med den nya skollagen var att stärka elevens
rättigheter när det gäller särskilt stöd. Det fi nns inget
som tyder på att regeringen har velat försämra för
någon grupp, säger Mikael Hellstadius, skoljuridisk
expert med bakgrund från Utbildningsdepartementet.
man, om det fi nns särskilda skäl,
kan bortse från enstaka delar av
kunskapskraven vid betygsättningen.
Rätt till ledning och stimulans
FDB anser att det är självklart att
denna elev ska erbjudas särskilt stöd
för att förbättra läsningen, även om
eleven har bra betyg.
Mikael Hellstadius säger att
han, utifrån tolkningen av den nya
skollagen, tycker det är osäkert
om denna elev har rätt till särskilt
stöd och åtgärdsprogram. Det
handlar bland annat om vad man
lägger in i begreppet särskilt stöd,
vad som krävs enligt de nationellt
fastställda kunskapskraven och hur
pysparagrafen närmare ska tillämpas.
Men det framgår tydligt, enligt
skollagen 3 kap. 3§, att eleven har
rätt att få ledning och stimulans för
att kunna utvecklas så långt som
möjligt, även om det inte är fråga om
särskilt stöd.
Regeringen har inte velat försämra
– Alla elever har rätt att lära sig läsa
och skriva, säger Mikael Hellstadius.
Han betonar att regeringen varit

FDB:s NYHETER 2/2012
RETURADRESS:
FDB:s NYHETER 2/2012
FDB
RETURADRESS:
Surbrunnsg. 42, 1 tr.ö.g.
FDB SE-113 48 STHLM
Surbrunnsg. 42, 1 tr.ö.g.
SE-113 48 STHLM
BEGR. EFTERSÄNDNING. Vid definitiv eftersändning, återsänd försändelsen med den nya adressen på denna sida.
Fortsättning från förra sidan
tydlig med att man vill ge elever
Fortsättning starkt rättsskydd från med förra den sidan nya
tydlig
skollagen
med
och
att
att
man
man
vill
absolut
ge elever
inte
starkt
velat försämra
rättsskydd
för
med
någon
den
grupp.
nya
skollagen och att man absolut inte
velat
Skollagen
försämra
behöver
för någon
prövas
grupp.
Den nya skollagen med rätt att
Skollagen
överklaga behöver
behöver
prövas.
prövas
Därför
Den
uppmanar
nya skollagen
Mikael Hellstadius
med rätt att
överklaga
föräldrar att
behöver
överklaga
prövas.
brister
Därför
uppmanar
gällande åtgärdsprogram
Mikael Hellstadius
till
föräldrar
Överklagandenämnden.
att överklaga brister
Likaså att
gällande
ställa frågan
åtgärdsprogram
till skolan om
till
hur den
Överklagandenämnden.
säkerställer att eleven får
Likaså
ledning
att
ställa
och stimulans
frågan till
för
skolan
att kunna
om hur
utvecklas
den
säkerställer
så långt som
att
möjligt,
eleven
och
får ledning
anmäla
och
eventuella
stimulans
brister
för
gällande
att kunna
detta
utvecklas
till
så
Skolinspektionen.
långt som möjligt, och anmäla
eventuella
– Praxis behövs,
brister
praxis
gällande
som
detta
visar
till
Skolinspektionen.
hur skollagen ska tolkas, avslutar
–
han.
Praxis behövs, praxis som visar
hur skollagen ska tolkas, avslutar
han.
HJÄLP TILL
HJÄLP DATOR TILL HEMMA?
DATOR HEMMA?
Den senaste månaden har fyra samtal kommit till FDB:s kansli
från föräldrar som inte har råd att köpa dator. Något som skolan
verkar
Den senaste
förutsätta
månaden
att hemmen
har fyra
har
samtal
för att
kommit
barnen
till
ska
FDB:s
kunna
kansli
göra
sina
från föräldrar
läxor.
som inte har råd att köpa dator. Något som skolan
verkar förutsätta att hemmen har för att barnen ska kunna göra
Mikael
sina läxor.
Hellstadius funderar så här:
– Om skolan lägger upp undervisningen så att eleven måste ha
tillgång
Mikael Hellstadius
till dator i hemmet
funderar
för
så
att
här:
få förutsättningar att nå målen
för
– Om
utbildningen,
skolan lägger
så måste
upp undervisningen
nog skolan också
så att
säkerställa
eleven måste
att elever
ha
som
tillgång
av någon
till dator
anledning
i hemmet
inte
för
har
att
dator
få förutsättningar
hemma kostnadsfritt
att nå målen
får
tillgång
för utbildningen,
till sådan.
så
Till
måste
exempel
nog skolan
genom
också
ett lån.
säkerställa att elever
–
som
Skolan
av någon
kan inte
anledning
förutsätta
inte
eller
har
kräva
dator hemma
att alla föräldrarna
kostnadsfritt
kan
får
köpa
tillgång
in dator.
till sådan.
Om
Till
hemmet
exempel
anser
genom
att skolan
ett lån.
inte tar sitt ansvar på
detta
– Skolan
område
kan
kan
inte
man
förutsätta
göra en
eller
anmälan
kräva att
till
alla
Skolinspektionen.
föräldrarna kan
köpa in dator. Om hemmet anser att skolan inte tar sitt ansvar på
12
detta område kan man göra en anmälan till Skolinspektionen.
Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g.
113 48 Stockholm
Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g.
113 48 Stockholm
FDB ANSER OM RÄTTEN TILL SÄRSKILT STÖD
FDB ANSER OM RÄTTEN TILL SÄRSKILT STÖD
!
Att lära sig läsa och skriva är en grundläggande rättighet. Det är också en
demokratifråga. Därför borde det vara självklart att;
Att lära sig läsa och skriva är en grundläggande rättighet. Det är också en
demokratifråga.
Om en utredning
Därför borde
visar
det
att
vara
en elev
självklart
har läsatt;
och skrivsvårigheter,
så ska det medföra att eleven har rätt till särskilt stöd och
Om
åtgärdsprogram
en utredning
som
visar
följs
att en
upp
elev
och
har
utvärderas.
läs- och skrivsvårigheter,
så
Det
ska
särskilda
det medföra
stödet
att
ska
eleven
erbjudas
har rätt
oberoende
till särskilt
av om
stöd
eleven
och
har
åtgärdsprogram
bra betyg eller inte.
som
Annars
följs upp
riskerar
och utvärderas.
eleven få stora svårigheter
Det
längre
särskilda
fram när
stödet
textmängderna
ska erbjudas
ökar.
oberoende av om eleven har
bra betyg eller inte. Annars riskerar eleven få stora svårigheter
Elever med
längre
läsfram
och skrivsvårigheter
när textmängderna
behöver
ökar.
ofta följande särskilda stöd:
Tillgång till alternativa verktyg, både i skolan och i hemmet.
Elever
Anpassningar,
med läs- och skrivsvårigheter
till exempel anteckningshjälp
behöver ofta följande
och förlängd
särskilda
provtid
stöd:
Tillgång
Specialundervisning
till alternativa
för
verktyg,
att förbättra
både
läsning
i skolan
och
och
skrivning.
i hemmet.
Anpassningar, till exempel anteckningshjälp och förlängd provtid
Ovanstående
Specialundervisning
bidrar till en
för
likvärdig
att förbättra
skola,
läsning
där elever
och
med
skrivning.
läs- och
skrivsvårigheter får samma förutsättningar som övriga elever att utvecklas
Ovanstående
så
Sverige
långt
skulle
som möjligt
bidrar då få till en
i alla
likvärdig en likvärdig
skolämnen.
skola, skola, där där elever elever med med läs- läs- och
och
skrivsvårigheter
Skollagen behöver
får samma
förtydligas
förutsättningar
så ingen
som
tveksamhet
övriga elever
råder
att
om
utvecklas
rätten
så
till
långt
särskilt
som
stöd
möjligt
för elever
i alla
med
skolämnen.
läs- och skrivsvårigheter.
Skollagen behöver förtydligas så ingen tveksamhet råder om rätten
till särskilt stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter.
12
Telefon: 08-612 06 56
Fax: 08-612 33 77
Telefon: 08-612 06 56
Fax: 08-612 33 77
TIPS NYHETSBREV
Prenumerera på Skolverkets
TIPS nyhetsbrev. NYHETSBREV
Ett av de senaste
Prenumerera
numren tar upp
på
utvecklings-
Skolverkets
nyhetsbrev.
samtal, individuella
Ett av de
utvecklings-
senaste
numren
planer samt
tar upp
rätten
utvecklings-
till särskilt
samtal,
stöd. Nyhetsbrevet
individuella
vänder
utvecklings-
sig
planer
till såväl
samt
lärare
rätten
som
till
föräldrar.
särskilt
stöd.
Läs mer
Nyhetsbrevet
på www.skolverket.
vänder sig
till
se. Skrolla
såväl lärare
ner till
som
lila
föräldrar.
länk på
Läs
startsidan.
mer på www.skolverket.
se. Skrolla ner till lila länk på
startsidan.
TIPS LÄS BESLUT
På ÖKN:s webb
TIPS www.overklagandenamnden.se
LÄS BESLUT
På
fi nns
ÖKN:s
myndighetens
webb
beslut
www.overklagandenamnden.se
gällande åtgärdsprogram.
fi nns myndighetens beslut
gällande åtgärdsprogram.
dyslexi@fdb.nu
www.fdb.nu
dyslexi@fdb.nu
www.fdb.nu