Nr 2, 2012 - Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn

More documents

Recommendations

Info

FDB:s NYHETER 2/2012 FLEXTID OCH FOKUS PÅ ELEVERNAS FÖRMÅGA Karbyskolan är troligen den enda skola i landet med flextid för elever, något som visat sig vara mycket uppskattat av både elever och lärare. Man genomför också regelbundna screeningtest för att följa upp varje elevs färdigheter. Text & foto: Johannes Nordemar En förälder har tipsat FDB om Karbyskolan, norr om Stockholm, och framförallt berömt arbetslaget Örnnästet, eftersom det har ett så genomtänkt arbetssätt när det gäller elever med särskilda behov. Örnnästet återfinns på andra våningen intill elevernas uppehållsrum med en glasad dörr in mot lärarrummet. Tanken med detta är att skapa närhet, trygghet och trivsel. – Det är både på gott och ont. Positivt för eleverna, men lite jobbigt för oss ibland, säger Lotta Bärring och skrattar. Bra kultur på skolan Skämt åsido. Som mentor och lärare i matematik och NO menar hon att det är ett pris hon gärna betalar för att lättare kunna skapa personliga kontakter med eleverna. Att det finns en kultur på skolan att det är häftigt att läsa, att eleverna tävlar om att sitta längst fram i klassrummen och att det just nu inte finns några problem med skolk är förmodligen kopplat till just detta. Och lärarna lyfter fram en mycket positiv elevsyn. – Vi ser till elevers förmåga, inte problem. För att kunna möta varje enskild elevs behov genomgår eleverna varje år ett screeningtest som ger svar på matematisk och språklig förmåga samt avkodningsförmåga. Utifrån resultaten avgörs vilka elever som behöver särskilt stöd. – Alla elever som behöver särskilt stöd får ett åtgärdsprogram, säger Elin Borén som är speciallärare. Mål på kort och lång sikt Man ställer upp både kortsiktiga och långsiktiga mål för att nå kunskapskraven. De kortsiktiga målen för en elev med läs- och skrivsvårigheter kan till exempel vara att komma i tid och fortsätta med lästräningen och för någon annan kan det handla om att lära sig de fyra räknesättens uppställningar. De små målen behövs för att nå de stora. – Det är viktigt för eleven att få känna: nu klarar jag det, säger Elin. Man samtalar också med föräldrar om hur man önskar jobba för att nå målen och håller dem informerade. Alla arbetslag skriver veckobrev som 8 läggs ut på nätet så att både elever och föräldrar ska veta vad som är på gång i klasserna. Alla har tillgång till hjälpmedel Alla elever har tillgång till datorer som är utrustade med rättstavningsprogram och talsyntes. – Det är faktiskt en hjälp för alla, inte bara för dem med läs- och skrivsvårigheter, säger Mats Pihl, lärare i svenska och SO samt arbetslagsledare. – Det gör också att hjälpmedlen upplevs som naturliga och de elever som behöver särskilt stöd kan vara öppna med det inför sina klasskamrater, fortsätter han. Fotar tavlan med mobilen Nu för tiden används också mobiltelefoner flitigt för att till exempel fota av anteckningar från tavlan. Att hjälpmedlen skulle ha en negativ effekt på dem som inte har problem tror lärarna inte. – Har man inga problem går det faktiskt fortare att läsa än att lyssna på en text. Alla mina NO-böcker ligger ute på nätet som talböcker. De ersätter inte läsningen, men
Alla elever vid Karbyskolan har tillgång till dator med rättstavningsprogram och talsyntes. – Det gör att de alternativa verktygen upplevs som något naturligt och de elever som behöver särskilt stöd kan vara öppna med det inför sina kamrater. Det säger Mats Pihl, arbetslagsledare för Örnnästet dit även Lotta Bärring och Elin Borén hör. de är komplement. Man kan till exempel lyssna en stund på väg till hockeyträningen, säger Lotta. – Man skiljer på vad det är eleverna ska lära sig. Alla ska lästräna, men i NO och SO är det inte lästräningen man är ute efter, menar Elin. Men ingen slipper undan själva lästräningen. – Man ska vara snäll mot eleverna, men ställa krav. Finns inga genvägar Ibland stöter de på både föräldrar och elever som menar att diagnosen dyslexi gör att elever kan hoppa över läsningen och klara sig utan den i livet. Men inget kunde vara mer fel. – Samhället bygger på läsning. De som har problem ska läsa ännu mer, säger Lotta. – Ja, intensiv träning flera gånger i veckan är det enda som funkar. Det finns inga genvägar, säger Elin. Skolan tar hjälp av Skoldatateket när det gäller utbildning av både föräldrar och elever i programvaror. Skoldatateket kan också förskriva program om det anses nödvändigt att ha programmen även hemma. Böcker som ungdomar gillar Men hur arbetar man för att få upp läsintresset? Att lärarna själva gillar böcker påverkar såklart. Mats menar också att det gäller att välja intressanta böcker. – Vi jobbar aktivt på det, läser recensioner och köper böcker som ungdomar gillar. Suzanne Collins bok Hungerspelen hade de till exempel på skolan samma dag den kom ut i handeln. – Det svåraste är när det inte kommer ut några nya bra böcker och eleverna redan har läst allt. 9 FDB:s NYHETER 2/2012 Något som är unikt på Karbyskolan är elevernas flextid. Bussarnas tidtabell var anledningen till att man införde det för tio år sedan och nu är begreppet flex både etablerat och populärt. – Eleverna har några pass i veckan som är flexibla. Då kan de själva välja om de vill ta sovmorgon och jobba längre på eftermiddagen eller komma klockan åtta och gå hem tidigt istället. Som mentor är de passen fantastiska, säger Lotta. Flextiden bra verktyg Har en elev varit sjuk eller kommit efter är det ett perfekt tillfälle att komma ikapp genom att få extra tid med läraren. Flexpassen är uppdelade efter ämnesinriktning, vilket gör att klasserna mixas. – Som mentor sitter jag med klassen i slutet av varje vecka och planerar nästa veckas flex. Elev och lärare samverkar Eleverna skriver in i sina loggböcker vilka flexpass de ska gå på och läraren kan styra elever till vissa särskilda flexpass om det finns behov. Om det är något lärarna på Karbyskolan vill dela med sig av så är det hur just flexpassen blivit till en stor hjälp. De lyfter också fram vikten av den positiva grundsynen på eleverna och att verka för en god och trygg atmosfär på skolan.
Page 1 and 2: FDB:s Vi besöker klass som börja
Page 3 and 4: I detta nr! 4 7 8 10 12 Vaxmoraskol
Page 5 and 6: Redan från årskurs ett får eleve
Page 7: ÄLVDALEN HOTAS AV VITE I höstas b
Page 11 and 12: Foto:privat Stödbehovet har alltid

Nr 2, 2012 - Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?