Nr 1, 2009 - Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn

FDB:s
FDB:s NYHETER 1/2009
nyheter
Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från
Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 1/2009
Anpassningar vid nationella prov - FDB frågar Skolverket Sollefteå satsar på elever med läsoch
skrivsvårigheter Skolbibliotek kan ladda 1ner
talböcker Lokalavdelning på gång i Ångermanland
Angelägna föreläsningar på forum i Göteborg 25 april Tips som ger föräldrar lugnare sömn.

FDB:s NYHETER 1/2009
Samsyn och struktur
saknas i många skolor
Året är 2008. Hon
går på gymnasiet.
– Jag jobbar och jobbar,
berättar hon. Jag
kan sitta uppe halva
nätterna och plugga.
Ändå går det inte.
Jag får inte godkänt.
Lärarna säger att om
jag bara jobbar lite till, å lite till.
Rösten brister, gråten är nära,
men hon lyckas fortsätta. Hela
auditoriet håller andan. Det går en
osynlig våg av respekt och medkänsla
genom publiken. Det är
starkt att dela med sej av något så
smärtsamt. Hennes berättelse går
rakt in.
Det finns så många uppenbart
begåvade ungdomar med dyslexi,
där skolans prov ibland måste
kännas som en intellektuell föro-
Föräldraföreningen för Dyslektiska
Barn, FDB, arbetar för att förbättra
för de barn och ungdomar som går i
skolan just nu. Det sker bl.a. genom
att föreningen sprider information om
läs- och skrivsvårigheter samt tar fram
fortbildningsmaterial för lärare och
föräldrar. Lokalavdelningar finns på
flera platser i landet.
Som medlem stöder du föreningens
viktiga arbete!
Kansli
Susanne af Sandeberg,
utvecklingsledare
Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g.
113 48 Stockholm
Tfn 08-612 06 56, fax: 08-612 33 77
dyslexi@fdb.nu
www.fdb.nu
lämpning. När det inte fungerar.
När skolan inte fungerar. Kan
man uppnå VG eller MVG även
om man tar längre tid på sej vid
provet, missförstår några frågor och
behöver komplettera muntligt? Eller
misslyckas att redogöra för grammatiska
regler, men är en lysande
skribent? Naturligtvis borde det
vara så i alla skolor.
En mamma gick ut offentligt
och skapade debatt om otillräckliga
specialpedagogiska insatser och
svårigheter att få hjälp även efter
att eleven uppnått godkänt.
En annan mamma berättar om
sin och dotterns skoltid, som varit
en evig kamp. Två generationer
och mycket lite hade hänt. Alla
dessa röster är oerhört värdefulla,
men jag vet också att det ibland
kostar på.
Medlemsavgift 2009
Huvudmedlem: 100 kr/år
Familjemedlem: 50 kr/år
Lärare/övrig: 100 kr/år
Skola/institution: 200 kr/år
(får 5 ex av varje nummer)
Betala till bankgiro 5284-7670, plusgiro
10 39 34-6. Ange namn, adress och
e-postadress.
FDB:s styrelse
Eva Halldén, Västerbotten
Christina Styrén, Västra Götaland
Carina Ebelin-Lundh, Skåne
Åke Strand, Östergötland
Malin Bengtsson, Skåne
Ann Carlsson, Södermanland
Kerstin Hyrefelt, Stockholm
Yvonne Ollman, Stockholm
2
Nu är det 2009. Läs- och skrivsvårigheter
uppmärksammas. Forskningsfältet
ger oss mer kunskap.
Många skolor arbetar förebyggande
och medvetet på ett fantastiskt
sätt. Men det saknas fortfarande en
genomgripande samsyn och struktur
inom många skolor.
FDB får nog hänga i ett tag till.
Tack för att Ni är med oss ännu ett
år. För alla våra barns skull.
Eva Halldén, ordförande
Kommentera gärna ledaren på
dyslexi@fdb.nu
FDB:s nyheter
Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år
Texten får kopieras men ange källa.
redaktionskommitté
Lotta Person, Susanne af Sandeberg,
Eva Halldén
redaktör
Lotta Person
Sångarevägen 31, 191 35 Sollentuna
Tfn 0706-93 17 10
lotta.person@bredband.net
Ansvarig utgivare
Eva Halldén
Tfn 070-269 69 00
tryckeri
Stocken-Snabbtryck AB

nr 1/09
S. 4 Sollefteå vill ge likvärdig
utbildning till elever med läs- och
skrivsvårigheter.
S. 6 Åsa har utarbetat en metod
för läsinlärning.
S. 7 Föräldragrupp planerar
lokalavdelning med stöd från
Resurscentrum.
S. 8 Anpassningar vid nationella
prov. Intervju med Skolverket.
S. 11 Frågor & svar. Hur kan
föräldrar hjälpa sitt barn att lyckas
med skolarbetet?
S. 12 Skolbibliotek kan ladda
ner talböcker.
Omslagsfoto: Johannes Nordemar
Läger i Östergötland
FDB:s länsavdelning i
Östergötland arrangerar läger för
ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.
De ska ha gått ut
årskurs 6, 7 eller 8.
Läs mer på www.englexi.se
FDB:s Föräldraforum 25/4
Bilderboken Jonathan på Måsberget
handlar om en pojke som föds utan
vingar i ett bergslandskap där alla
förväntas kunna flyga. När han ska
börja skolan ställs allt på sin spets.
Skolan ligger högt upp på ett berg,
dit Jonathan inte kan komma.
Hur ska det gå?
Boken skrevs 1986 av Jens Ahlbom,
kanske mest känd som Mulle
Mecks pappa. Den har översatts till
flera språk och därmed hjälpt till att
förändra attityden till barn med
funktionshinder.
Nu erbjuds FDB:s medlemmar
att under en månad, mellan 20 mars
och 20 april 2009, köpa boken för
100 kronor inklusive porto. Sätt in
100 kronor på Penndragets plusgiro
8350931-5. Skriv Jonathan-FDB,
namn och adress, så kommer boken
3
FDB:s NYHETER 1/2009
När skolarbetet inte går som på räls, då finns det alltid lösningar.
IT-verktyg ger möjligheter!
Studieteknik för elever med läs- och skrivsvårigheter.
Jag kan om jag vill! Men jag kan inte, så jag vill inte!
Detta är rubrikerna på fyra högintressanta föreläsningar vid FDB:s
Föräldraforum i Göteborg, den 25 april 2009, kl. 9-17.
Plats: IHM hotell & Konferens i Göteborg
Pris medlem: 200 kronor inkl fika och lunch. Icke medlem: 400 kr.
Anmälan till föreningens kansli.
Läs mer på www.fdb.nu.
FDB:s årsmöte
Forumdagen avslutas med årsmöte. Anmäl dig även till detta till
FDB:s kansli. Årsmöteshandlingar skickas ut till dem som anmäler sig
till årsmötet, eller ber om handlingarna. Vill du komma både till forumet
och till årsmötet? Gör två anmälningar.
Varmt välkommen! Styrelsen
Medlemserbjudande!
inom några dagar.
Skolor och institutioner som
önskar faktura kan ta kontakt med
förlaget, e-postadress:
penndraget@telia.com,
tfn 031-88 07 80. För mer information,
se www.penndraget.se.

FDB:s NYHETER 1/2009
I Sollefteå finns ett resurscentrum, vars övergripande mål är att elever med läs- och
skrivsvårigheter ska lämna grundskolan med goda kunskaper, ett gott självförtroende och
framtidstro.
Parallellt har kommunen börjat utbilda samtliga lärare i läs- och skrivsvårigheter och i
användningen av alternativa verktyg. Även föräldrarna ses som en positiv resurs och erbjuds
studiecirklar i ämnet.
Likvärdighet A och O
Resurscentrum Dyslexi i Sollefteå är en stödverksamhet
för kommunens grundskolor. Det har i uppdrag att
skapa en likvärdig utbildning för elever med läs- och
skrivsvårigheter. Eleverna ska kunna gå i samma klass
som sina kamrater. Med stöd av speciallärare och med
kunskap om och tillgång till alternativa verktyg ska de
kunna klara sitt skolarbete på samma premisser som
elever utan läs- och skrivsvårigheter. Svårigheterna ska
inte bli ett hinder för god självkänsla eller för framtida
utveckling.
Röda tråden
I flera år har kommunen kartlagt elevernas läsförmåga
med olika screeningtest. Förskoleklasslärare, klasslärare,
speciallärare och svensklärare använder sig av
ett batteri av tester, från Fonolek i förskoleklassen
till nationella proven i nian. Dessa kartläggnings- och
uppföljningssystem går under samlingsnamnet Röda
tråden. Syftet är dels att upptäcka elever med läs- och
skrivsvårigheter, som kan behöva särskilda insatser,
dels att följa läsutvecklingen.
Mp3 eller Daisy
– För de tidiga årskurserna satsar vi framförallt på
lästräning för de barn som riskerar att halka efter,
berättar Ingrid Lindgren, en av centrets två specialpedagoger.
(Läs mer på sidan 6, reds.anm.) Parallellt
med lästräningen försöker centret sprida information
om talböcker bland lärare till de yngre barnen.
Det är centrets erfarenhet att böcker på Mp3 passar
bättre för barn/ungdomar med måttliga svårigheter,
eftersom dessa små apparater inte väcker någon uppmärksamhet
bland kamraterna. Andra elever har större
nytta av Daisyspelare för att bland annat kunna reglera
hastigheten och sätta ut bokmärken.
– Det verkar som om allt fler läromedelsförlag också
4
– Resurscentrum ska se till att alla elever får en likvärdig
utbildning. Det säger Linda-Marie Lindberg och Ingrid Lindgren.
erbjuder kostnadsfria nedladdningsbara ljudfiler på sina
hemsidor, säger Ingrid, som även uppmuntrar lärare
som ska beställa läromedel att fråga efter kompletterande
CD- eller Daisyskiva.
Talsyntes i alla datorer
Alla datorer i skolorna är genom kommunlicens utrustade
med talsyntes samt rättstavningsprogrammen Stava
Rex och Spell Right. Ett femtiotal elever har även
tillgång till talsyntes i hemmet, på skolans bekostnad.
Personliga, bärbara datorer med talsyntes och rättstavningsprogram
går framför allt till de äldre eleverna
på högstadiet. På mellanstadiet används de utlånade,

ärbara datorerna oftast i klassrummen eller hos
specialläraren.
Resurscentret samarbetar med skolförvaltningens IT-enhet
och får i princip den hjälp centret behöver.
Vidare lånar Resurscentrum ut och undervisar i användning
av bland annat Alpha Smart, Daisyspelare och
skannerpennor. Skolorna kan sedan själva köpa in de
hjälpmedel som de behöver.
Idag finns det några elever i årskurs fyra och fem
som vid sidan om intensiv lästräning är mycket självgående
med egna alternativa verktyg. Förutom dator
har de tillgång till bland annat Daisyspelare.
– Det ska bli spännande att följa dessa elever upp på
Mer inFOrMAtiOn
tiL – tidig intensiv Lästräning
TIL är ett metodiskt lästräningsprogram som ges
ut av bokförlaget Natur & Kultur. Det bygger på att
eleven tränar enskilt med en lärare/pedagog i 12
veckor.
5
FDB:s NYHETER 1/2009
högstadiet, säger Ingrid, för att se om deras goda självkänsla
och bekymmersfria hållning till sina svårigheter
håller i sig.
Ingrid Lindgren vill dock betona att bemötande är
viktigare än all teknik i världen. Hon menar att inget
verktyg fungerar om eleven samtidigt inte blir bemött
på rätt sätt.
– Det är oerhört viktigt att peppa ovilliga elever som
kämpar hårt för att dölja sina svårigheter i kampen för
att inte avvika från gruppen. De ska förmås att bejaka
allt från verktyg till muntliga förhör, så att de lyckas
med sin skolgång.
Besöker alla klasser
Ett led i arbetet med positivt bemötande är besök i
samtliga högstadieklasser under våren. Där ska Ingrid
och hennes kollega Linda-Marie Lindberg berätta vad
läs- och skrivsvårigheter innebär, allt för att det inte
ska uppfattas som skämmigt eller konstigt. De funderar
också på att bjuda in alla elever med läs- och skrivsvårigheter
till ett möte så att de förstår att de inte är
ensamma med sina utmaningar.
Redan föregående läsår påbörjades informationsspridningen
om läs- och skrivsvårigheter och workshop
med alternativa verktyg hölls. Snart har samtliga grundskolors
arbetslag fått besök av Resurscentrum.
Materialet består av lärarhandledning och
kopieringsunderlag. Utgivningsår: 2006.
Författare: Monica Dahlin. Beställs genom förlaget
Natur & Kultur, www.nok.se

FDB:s NYHETER 1/2009
Målmedveten, intensiv lästräning är en metod som lärare kan använda för
att ge elevers läsinlärning en skjuts framåt.
Metoden har utarbetats av en utvecklingspedagog i Sollefteå och bygger
på ett tätt samarbete mellan skola och hem.
MiL - framgångsrik strategi
De elever i framför allt årskurs 1, vilka riskerar att
halka efter i läsinlärningen, erbjuds att arbeta med ett
material som heter MIL. Bokstäverna MIL står för
målmedveten, intensiv lästräning.
Lärare och elev arbetar på tu man hand med materialet
ca 10-15 minuter om dagen, fyra till fem dagar
i veckan, fyra till sex veckor. Likadant gör eleven
hemma med en förälder.
Utvecklingspedagog Åsa Sundström har utarbetat
materialet som är mycket enkelt att göra själv.
– Gör kort med alfabetet, i grupper om fyra bokstäver
per kort. Man skriver A B C D på ena sidan, a b c d
på den andra, förklarar Åsa.
Bokstavsträning stärker eleverna
Varje pass arbetar lärare och elev med fyra bokstäver
åt gången. Bokstäverna repeteras sedan under kursens
gång, parallellt med lästräningen.
Hon arbetar också med ordbildskort med vanliga
småord på, såsom jag, kan, och.
– Man kan också göra små ordböcker med, säg, åtta
enkla ord, fortsätter Åsa. Ljudenliga, enstaviga ord
som säl, vas, bil, tak. Då får barnet känslan av att hon/
han har läst en hel bok, trots att orden knappast bygger
en historia, och det är oerhört bra för självförtroendet.
Därifrån är inte steget långt till de läsalätt-böcker som
förlagen ger ut.
Ger bra resultat
De barn som erbjuds att arbeta med MIL i årskurs 1
gör det en period före jul och en period efter påsk.
Innan arbetet startar har MIL-läraren mött klasslärare
och föräldrar för att förklara arbetssättet och vad det
kräver av hemmet. Den beslutade insatsen förs in i ett
6
Åsa Sundberg lästränar tillsammans med en av sina elever. MILmetoden
bygger på en-till-en-undervisning.
åtgärdsprogram som alla skriver under.
Efter en period av träning testas barnet för att se
hur många ord det kan läsa. Kanske behövs en kursomgång
till?
– Detta är ingen vetenskapligt utarbetad metod, säger
Åsa, men testerna efter avslutad träningsperiod visar att
materialet fungerar. Hittills har tjugofem-trettio elever
tränat med MIL, och av dessa har vi enbart behövt
skicka ett enda barn till Resurscentrum för vidare
utredning och diagnos. Och det barnet gjorde sin första
läskurs i årskurs 2.

ett pass med MiL
Måndag: A B C D
· Visa barnet alfabetskortet med de stora bokstäverna.
Säg : Den heter A, den låter A eller Aa. Den
heter be, den låter B etc. Peka på varje bokstav. Låt
barnet vara eko. Berätta gärna att C ibland låter K.
· Gör likadant med de små bokstäverna.
· Barnet läser den bok som det har haft i läxa samt
en ny som ska med hem till nästa dag. En ordbildsbok
eller en läsalätt-bok, beroende på hur långt
barnet har kommit i sin läsning.
· Ett ord eller en mening från läxboken skrivs på
en pappersremsa och klipps sedan sönder i delar,
i bokstäver eller ord. Barnet ska pussla ihop ordet/
meningen, så läraren ser att det blir rätt. Pusslet ska
med hem och läggas för förälder och skrivas i en
skrivbok.
· Barnet tränar att läsa några ordbildskort. Börja
med några få som barnet kan och öka antalet vart
efter läsningen framskrider.
Resurscentrum Dyslexi erbjuder även utbildningsträffar
för föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter.
Grupperna är små, maximalt åtta föräldrar i varje,
och de träffas tre gånger, två timmar varje gång.
I grupperna råder tystnadsplikt, så att
föräldrarna kan prata fritt om sina erfarenheter. Alla
grupper får en kort presentation av vad läs- och
skrivsvårigheter innebär. Därefter väljer gruppen
från ett smörgåsbord av möjliga aktiviteter. En del
bjuder in en skolkurator för att diskutera läxläsning
7
FDB:s NYHETER 1/2009
Sollefteå engagerar även föräldrar
Det senaste läsåret har Resurscentrum Dyslexi
i Sollefteå i flera omgångar bjudit in föräldrar till
barn med läs- och skrivsvårigheter till uppskattade
utbildningar.
Dessa föräldrar har nu, genom brev från
Resurscentrum, erbjudits att starta en lokalavdelning
till FDB.
– Vårt primära uppdrag är att stötta skolorna med
utredningar, alternativa verktyg samt elev- och
personalutbildning, förklarar Ingrid Lindgren. Genom
eller hur de bäst kan stötta äldre barn, som kanske
tycker att alternativa verktyg är skämmigt. Andra
väljer att se FDB:s film En värld av möjligheter, för
att därefter diskutera vad de som föräldrar kan göra
för att bäst stötta sitt barn så att det inte hamnar i
en ond cirkel av sjunkande tilltro till sin förmåga.
En kväll brukar även vikas åt en workshop
kring alternativa hjälpmedel: Daisy- och Mp3spelare,
skannrar, datorprogram med mera. Då är
det fritt fram för föräldrarna att prova själva.
LOKALAvDeLning pÅ väg i ÅngerMAnLAnD
att berätta om FDB och uppmuntra föräldrarna att
bilda en lokalavdelning försöker vi ändå ta tillvara
dessa föräldrars intresse och engagemang.
Föräldern Stina Larsson har erbjudit sig att
ställa upp som kontaktperson.
– Vi ser fram emot att kunna starta en
lokalavdelning, berättar hon. Vi är fyra föräldrar som
välkomnar fler! Ring eller mejla mig gärna!
Tfn 0620–123 03, e-post: stina.l.43@telia.com.

FDB:s NYHETER 1/2009
Anpassning eller inte?
vad gäller egentligen?
hur och när kan de nationella proven anpassas för elever
med läs- och skrivsvårigheter?
FDB har vänt sig till Skolverket för att få svar.
Nationella prov finns sedan tidigare i matematik,
svenska och engelska för årskurs 5 och 9. Från och
med 2009 finns det även prov i NO för årskurs 9.
Förra året infördes även nationella mål i årskurs 3
för ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik.
I vår genomförs nationella prov i dessa ämnen
för första gången. Med nationella prov redan i årskurs
3 vill Sveriges politiker bidra till att utbildningen blir
mer likvärdig över hela landet.
– Proven i årskurs 3 och årskurs 5 har ett tydligt
diagnostiskt syfte och ska identifiera de barn som är i
behov av särskilt stöd. De nationella proven i årskurs 9
ska istället utgöra ett av flera stöd vid betygssättningen.
Det säger Roger Persson, undervisningsråd vid Skolverket.
Han är en av mer än tio personer vid verket som
arbetar med de nationella proven.
Elever som behöver det har rätt till anpassning
Enligt Skolverkets anvisningar har elever med funktionshinder,
som inte är av tillfällig natur och som
utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna genomföra
provet och då visa vad hon kan, rätt till anpass-
LäS Mer!
Kursplan i matematik, svenska och svenska som
andra språk.
nationella prov - frågor och svar.
Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för
grundskolans ämnen.
grundskoleförordningen 7 kap § 8 om betygsättning
vid funktionshinder som inte är av tillfällig
natur.
Allt hittar du på www.skolverket.se
8
ningar. Hur ska skolan bedöma vilka elever som har
rätt till anpassning vid provsituationen?
Roger Persson igen:
–Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett sådant funktionshinder.
När en lärare ska bedöma en elevs svårigheter
inför nationella prov behövs ingen formell
diagnos utan den pedagogiska bedömningen väger lika
tungt.
Förlängd provtid vanligast
Många olika anpassningar kan göras. Förlängd provtid
är den vanligaste, enligt Skolverkets kontakter. Många
lärare väljer också att dela upp provet i olika delar.
– Elever ska också kunna skriva svar på dator och
med hjälp av talsyntes få sitt svar uppläst. Däremot
får provtexterna av säkerhetsskäl inte skannas in för
uppläsning med talsyntes. Om skolpersonal hjälper till
med att läsa upp delar av prov är det viktigt att den
personen är väl insatt i provet så att uppläsningen inte
ger information som löser uppgiften åt eleven.
När det gäller de olika anpassningar som en elev kan
erbjudas utgår Skolverket ifrån att inget nytt tekniskt
hjälpmedel presenteras för eleven vid själva provsituationen.
– Det absolut viktigaste är att alla elever är ordentligt
förberedda på vad som ska hända och att pedagogerna
använder sitt sunda förnuft, fortsätter Roger Persson.
Endast hörförståelse inspelad
I de nationella proven i engelska finns ingen text inspelad,
förutom i hörsförståelsedelen. Skolverket anser
ändå att provet i allmänhet bör gå att genomföra för
elever med läs- och skrivsvårigheter.

OM MÅLen i SvenSKA FÖr År 3
Målen för år 3 i svenska anger bland annat att:
eleven ska kunna läsa bekanta och elevnära texter
med flyt.
– Målen gör ingen skillnad mellan avkodning och
läsförståelse, förklarar Roger Persson. Detta faktum
ställer krav på att den enskilda läraren känner till vad
läs- och skrivsvårigheter innebär och vilka konsekvenser
det får för vilken typ av anpassning den enskilde
eleven kan erbjudas.
eleven ska kunna läsa elevnära skönlitterära
texter och kunna återberätta handlingen muntligt
eller skriftligt.
– Är det ok med ljudstöd? När i så fall?
– Om man läser upp texten prövas inte målet fullt ut,
förklarar Roger. Om pedagogen ändå bedömer att det
är nödvändigt med uppläsning måste denne ta hänsyn
till att bedömningsanvisningarna inte är skrivna
för bedömning av uppläst text och i stället göra en
omdömesgill egen bedömning av det eleven presterat.
Talsyntes får inte användas eftersom de nationella
proven inte får överföras till digitalt format.
9
FDB:s NYHETER 1/2009
– Görs anpassningarna vid de nationella proven på rätt sätt
blir allt rätt. Det menar Roger Persson, undervisningsråd
vid Skolverket.
– Förlängd provtid har resulterat i att de flesta eleverna
klarar provet ganska bra, säger Roger. Det är viktigt att
komma ihåg att läsförståelsedelen enbart utgör en del
av den totala språkförmågan, fortsätter han. Vid betygsättning
bör läraren titta på elevens totala språksituation,
såsom bland annat muntlig kompetens, ordförråd,
meningsbyggnad.
Skolverket rekommenderar lärare att läsa upp elevtexter
för varandra, för att de lättare ska kunna bortse
från exempelvis svag stavning och istället bedöma
andra viktiga aspekter i texten.
– Det är klart att även elever med läs- och skrivsvårigheter
ska kunna få MVG, även om de inte kan stava
eleven ska kunna skriva läsligt för hand.
– Hur långt upp i skolåren bör man öva innan man
väljer att lägga energin på annat?
– Det är en fråga för pedagogen som måste bedöma
vad som är möjligt och inte, svarar Roger.
eleven ska kunna skriva berättande texter med
tydlig handling.
– Är det tillåtet med sekreterare?
– I ämnesprovet i årskurs 3, ja, om eleven har sådan
skrivsvårighet att den inte kan skriva själv och
sekreteraren ordagrant skriver ned vad eleven berättar,
svarar Roger.
eleven ska kunna stava ord som eleven själv
ofta använder i skrift och ord som är vanligt
förekommande i elevnära texter.
– När blir det ok med rättstavningsprogram för den
elev som har läs- och skrivsvårigheter?
– I provet i svenska för årskurs 3 bör rättstavningsprogram
inte användas för då prövas ju inte målet
i provet, svarar Roger. Givetvis får eleven använda
kompensatoriska hjälpmedel i undervisningen.

FDB:s NYHETER 1/2009
– Olika behov kräver olika lösningar
för att likvärdighet ska uppnås.
korrekt i svenska, engelska eller andra språk, säger
Roger Persson.
Maj Götefelt, även hon undervisningsråd, förtydligar:
– Det är skolans skyldighet att ge eleven det stöd den
har rätt till. Det är skolan som beslutar om stöd och
insatser för att en elev ska kunna utvecklas så långt
som möjligt.
– Om en provdel inte kan anpassas för en enskild elev
utan att man så att säga ”anpassar bort” delar av det
provet avser att mäta, måste undervisande lärare tolka
bedömningsanvisningarna varsamt eftersom de ju bygger
på att eleven gjort provet efter anvisningarna.
Ett möjligt sätt att lösa detta dilemma, som Skolverket
ser det, är att låta eleven först göra provet utan
anpassningar, om det är rimligt och om man har eleven
med sig, och sedan göra om det med anpassningar.
Därefter kan elev och lärare samtala om de resultatskillnader
som finns.
– Proven i svenska i årskurs 3 och 5 består av korta
delprov som ska genomföras över tid som en del av
den ordinarie undervisningen, fortsätter han. De ska
bland annat identifiera elevens starka och svaga sidor i
10
ämnet och ska därför inte anpassas för mycket.
Resultatet ska ju kunna leda till stöd av olika slag om
en elev visar sig inte ha nått målen.
Kunskapsprofiler bryter ner målen
De nationella provens läsförståelsetest prövar både
elevens förmåga till avkodning och textförståelse.
Dessa moment bedöms dock inte separat. Hur ska
läraren hantera detta? En elev kan vara mycket duktig
på att läsa mellan raderna, givet att han får ljudstöd.
Samtidigt är det viktigt att visa att eleven har behov av
särskilt stöd.
– Då kan kunskapsprofilerna komma till användning,
förklarar Maj Götefelt. Det är en uppställning som
bryter ner målen och provresultaten i respektive ämne,
däribland svenska. I profilen fyller läraren i provresultat
för respektive mål som prövas i provet. För varje mål
är det dessutom tänkt att läraren ska skriva en kommenterande
bedömning. Här kan läraren lägga till övrig
information om eleven, om eventuella diagnoser, övriga
iakttagelser samt prestationer i klassrumssituationen.
Dessa profiler kan användas vid utvecklingssamtal.
Uppmuntrar sambedömning
Överhuvudtaget rekommenderar Skolverket sambedömning.
– Lärare behöver sätta sig ner och prata igenom vilka
anpassningar som varje enskild elev kan behöva,
istället för att lägga tid på att specificera vilka anpassningar
som gäller för ett enskilt funktionshinder. Här
kan man bjuda in elev och förälder till samtal. Då blir
anpassningarna inget stort problem.
– Vidare behöver skolorna diskutera begreppet likvärdighet.
Olika behov kräver olika lösningar för att likvärdighet
ska uppnås. Det handlar inte om att göra lika
för alla med samma diagnos, avslutar Roger Persson.

Fråga:
Min flicka som går i femman har
dyslexi. Jag oroar mig för henne,
och vill verkligen stötta och hjälpa
på bästa sätt. Vi sitter i timmar med
läxor efter att jag kommit hem från
mitt jobb, tills vi är så trötta att vi
inte orkar mer. Men är det egentligen
rimligt? Ska det vara så?
Svar:
Ni ska inte behöva sitta i timmar
med läxor varje dag! I så fall är
det läxorna det är fel på, de är inte
anpassade efter din dotters sätt att
lära sig. Berätta för lärarna hur
jobbigt ni har det med läxorna,
och hur lång tid de tar. Träffa en
överenskommelse med lärarna: Vid
läxläsning ska ni utgå från syftet
med uppgiften, och din dotter ska
på alternativa sätt kunna nå samma
mål som övriga elever.
När det gäller läxor med faktainhämtning
i olika skolämnen så är
det bra om du är ”curlingföräldern”
tips från läsare:
Jag har kommit överens med mitt barn om att det ska
vara hemma till exempel klockan ett på natten. Men
jag är trött och vill inte sitta uppe och vänta och på så
sätt även kontrollera att vår överenskommelse hålls.
Då gör jag så här. Jag ställer min väckarklocka
på den överenskomna tiden, 01.00. Sedan går jag och
lägger mig.
som underlättar för ditt barn. Hjälp
henne att ta bort de hinder som
svåra texter utgör. Hon ska få möjlighet
att ta del av skönlitteratur, få
kunskaper och redovisa kunskaper
utan att hindras av sina läs- och
skrivsvårigheter. Det innebär, att
om läsningen är jobbig i till exempel
geografiboken, så hjälper du
henne genom att läsa upp texten.
Eller ännu hellre; låt henne använda
inlästa böcker/talsyntes så att hon
på sikt blir mer självständig.
Gäller läxan faktaredovisning?
Då kan du till och med skriva åt
henne om hon är trött. Annars är
det bra om hon till exempel skriver
på dator, eller göra tankekartor.
Det är jättebra om hon också
lästränar en stund varje dag, men
det ska vara på enklare texter.
Pressa inte, låt henne läsa ett tag,
stanna upp och diskutera, växelläs
om det känns bra. Ha som mål att
få henne att gilla läsning.
11
FDB:s NYHETER 1/2009
Varje vecka svarar Susanne af Sandeberg på
FDB:s kansli på frågor från oroliga föräldrar.
Många av frågorna är av allmänt intresse
och vissa av dem publiceras i tidningen,
ibland i förkortad version.
Denna gång tar Frågor & svar upp
läxläsning.
Kommer mitt barn hem i tid eller….?
Försök att få läxstunden mysig.
Ligg steget före, ändra på läxan
eller ta en paus, innan det blir jobbigt.
Du ska inte i första hand vara
lärare. Försök istället ge din dotter
en positiv inställning till att lära sig
nya saker! Uppmuntra, inspirera,
väck nyfikenhet!
Om hon lär sig vissa delar av
läxan och fascineras av detta område,
då är det värt mycket mer på
sikt än om hon kan rabbla allt men
hatar ämnet. Om hennes nyfikenhet
till kunskap väcks, så kommer hon
att klara skolan i många år. I det
andra fallet är risken stor att hon
tappar gnistan/motivationen och ger
upp.
Men glöm inte att i första hand
vara förälder! Tro på din dotters
förmåga, och fokusera på möjligheter,
inte på svårigheter. Hjälp henne
att hitta fritidsintressen och visa
henne att skolan inte är det enda
som är viktigt här i livet.
Kommer mitt barn hem i tid stänger det av klockan
och jag sover lugnt vidare hela natten. Kommer barnet
inte hem, det har kanske missat bussen, så ringer
klockan och jag vaknar.
”Medlem i FDB”

FDB:s NYHETER 1/2009
RETURADRESS:
FDB
Surbrunnsg. 42, 1 tr.ö.g.
SE-113 48 STHLM
BEGR. EFTERSÄNDNING. Vid definitiv eftersändning, återsänd försändelsen med den nya adressen på denna sida.
Det digitala biblioteket. Så heter tpB:s tjänst för nerladdning
av DAiSy-talböcker. Biblioteket innehåller mer än 63 000 titlar.
även skolbibliotek kan ansöka om tillstånd att ladda ner.
även skolbibliotek
kan ladda talböcker
Paragraf 17 i upphovsrättslagen
styr hur talböcker får produceras
och distribueras.
Talbokstillstånd krävs för denna
hantering. Tillståndet kan sökas för
ett skolbibliotek om biblioteket
inte kan utnyttja folkbibliotekets
talbokstillstånd.
Tillstånd gäller enskilt bibliotek
På en del orter finns skolbibliotekscentraler.
Dessa kan söka tillstånd
för de skolbibliotek de har knutna
till sig. Skolbibliotekscentralen
lånar därefter, i sin tur, ut talböckerna
till skolbiblioteken.
Tillståndet gäller ett enskilt skol-
gör så här - steg för steg
Skolbibliotek söker tillstånd hos
Justitiedepartementet. På TPB:s
webbplats finns exempel på en
ansökan.
Bibliotek som har fått tillstånd
skaffar lösenord via TPB.
tpB-katalogen är ingången till
Surbrunnsgatan 41, 1 tr ö g
113 48 Stockholm
bibliotek eller en skolbibliotekscentral,
inte en enskild skola eller
enskilda lärare. Det måste finnas en
fungerande låneverksamhet på skolbiblioteket
och detta måste känna
till vad som gäller upphovsrättsligt
vid hanteringen av talböcker.
- Vill biblioteket använda mp3spelare
måste biblioteket låna ut
och få tillbaka ett fysiskt exemplar,
antingen en laddad spelare eller
ett minneskort. Det förklarar Annika
Sundin vid TPB. Biblioteket
får inte ladda ner en talbok till en
enskild elevs egen spelare. Däremot
kan eleven göra en egen kopia av
talboken för eget bruk.
det digitala biblioteket. Här söker
och laddar biblioteken ner talböcker.
Nedladdning kan ske dygnet
runt.
innehållsbeskrivningarna på
emballage och i katalogen får inte
kopieras.
12
Telefon: 08-612 06 56
Fax: 08-612 33 77
B
Skolbibliotek med egen utlåning kan
enkelt bygga ut sitt bestånd av talböcker.
Det som krävs är ett tillstånd
från Justitiedepartementet.
På TBP:s webb finns mer information
om allt som rör tillstånd,
upphovsrätt, talböcker med mera.
www.tpb.se info@tpb.se
Tfn: 08-39 93 50
dyslexi@fdb.nu
www.fdb.nu
SVERIGE
PORTO BETALT