Nr 2, 2012 - Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn

More documents

Recommendations

Info

FDB:s NYHETER 2/2012 FDB FORTSÄTTER BELYSA OKLARHETER I NYA SKOLLAGEN Den nya skollagen väcker många frågor, och i förra numret gjorde Utbildningsminister Jan Björklund och Överklagandenämndens chef Anders Heiborn olika uttalanden beträffande rätten till särskilt stöd. FDB bjöd in Mikael Hellstadius för att försöka bringa reda i paragraferna. Mikael är jurist med skolfrågor som specialitet. Mikael Hellstadius var tidigare projektledare på Utbildningsdepartementet när den nya skollagen arbetades fram. Idag arbetar han som fristående skoljuridisk expert. – Jag tror att arbetet med nya skollagen skapade stora förväntningar, säger han. Men en central och entydig defi nition av vad särskilt stöd innebär saknas, vilket medför att en viss luddighet har byggts in i den nya lagen. – Å andra sidan, fortsätter han, kan en begränsning av ett begrepp innebära att några istället felaktigt riskerar att inte omfattas av begreppet. Hårdare koppling till kunskapskrav ¬I den nya skollagen är åtgärdsprogrammen mycket hårdare kopplade till de lägsta kunskapskraven att uppnå i respektive ämne än tidigare. Det betyder att när en elev nått de lägsta kunskapskraven är det inte självklart att skolan ska skriva åtgärdsprogram. – Men skolan har också, enligt skollagen 3 kap. 3 §, skyldighet att se till att alla elever ges ledning och stimulans för att kunna utvecklas så långt det är möjligt, poängterar Mikael Hellstadius. Det fortsatta stödet kan skrivas in i den individuella utvecklingsplanen, som även den ska ha koppling till kunskapsmål, eller dokumenteras i ett annat dokument. Beslut om särskilt stöd kan överklagas Mikael Hellstadius menar att den nya skollagen pekar på att rätten till särskilt stöd är så viktig att nu kan ett beslut kring särskilt stöd överklagas. Den nya skollagen har därmed stärkt elevens rätt till stöd för att uppnå lägsta kunskapsnivån. 10 § Skollagen, kapitel 3, paragraf 10: ”För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.”
Foto:privat Stödbehovet har alltid företräde framför befi ntliga ekonomiska resurser. Det betyder att en elev i behov av särskilt stöd alltid har rätt till det stöd som krävs. Saknar skolan pengar är det rektors uppdrag att ansöka om mer. – Visst fi nns det en risk att en skola nekar en elev åtgärdsprogram och särskilt stöd av ekonomiska skäl. Men även ett sådant beslut går ju att överklaga. Bra betyg och lässvårigheter FDB har mött fl era elever som har bra betyg, samtidigt som de har behov av särskilt stöd. Ett exempel är en elev i åttan som inte uppfyller kunskapskravet om att ”läsa med fl yt”. Eleven har stora avkodningssvårigheter, men kompenserar för detta genom att använda ljudstöd till texterna, inlästa böcker och talsyntes. Eleven får också förlängd provtid. Vid betygsättning i svenska, engelska och spanska använder lärarna den så kallade ”pysparagrafen” (skollagen 10 kap. 21§). Denna paragraf anger att §Skollagen, kapitel 3, paragraf 3 ”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.” 11 FDB:s NYHETER 2/2012 – Syftet med den nya skollagen var att stärka elevens rättigheter när det gäller särskilt stöd. Det fi nns inget som tyder på att regeringen har velat försämra för någon grupp, säger Mikael Hellstadius, skoljuridisk expert med bakgrund från Utbildningsdepartementet. man, om det fi nns särskilda skäl, kan bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygsättningen. Rätt till ledning och stimulans FDB anser att det är självklart att denna elev ska erbjudas särskilt stöd för att förbättra läsningen, även om eleven har bra betyg. Mikael Hellstadius säger att han, utifrån tolkningen av den nya skollagen, tycker det är osäkert om denna elev har rätt till särskilt stöd och åtgärdsprogram. Det handlar bland annat om vad man lägger in i begreppet särskilt stöd, vad som krävs enligt de nationellt fastställda kunskapskraven och hur pysparagrafen närmare ska tillämpas. Men det framgår tydligt, enligt skollagen 3 kap. 3§, att eleven har rätt att få ledning och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt, även om det inte är fråga om särskilt stöd. Regeringen har inte velat försämra – Alla elever har rätt att lära sig läsa och skriva, säger Mikael Hellstadius. Han betonar att regeringen varit
Page 1 and 2: FDB:s Vi besöker klass som börja
Page 3 and 4: I detta nr! 4 7 8 10 12 Vaxmoraskol
Page 5 and 6: Redan från årskurs ett får eleve
Page 7 and 8: ÄLVDALEN HOTAS AV VITE I höstas b
Page 9: Alla elever vid Karbyskolan har til

Nr 2, 2012 - Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?