Scouting Spirit nummer 4 2007 - Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Foto: Sandra Arvidsson
I TJECKIEN
Foto: Björn Lindgren
”Ut i friheten. Ensamma, med en
underbar utsikt och tio dagars
vandring framför oss. Känslan vi
kände i det ögonblick då vi startade
vår vandring är obeskrivlig.
Du måste gå Explorer Belt själv för
att känna den.”
Björn Lindgren och Stefan Olsson
Explorer Belt Tjeckien 2007
Första kvällen när allt är nytt och spännande, kom vi
till en liten by. Vi började leta efter en trädgård att
tälta i. Vi siktade in oss på en fi n trädgård och plingar
på. En man öppnar och undrar vad vi vill.
Han pratar ingen engelska så han hämtar
sin son, som lyckligtvis kan engelska.
Vi lämnar fram introduktionsbrevet
och de läser det. Vi blir inbjudna till
deras trädgård och vilken trädgård sen.
Trädgårdsland, fruktträd och en pool.
Vi tänkte båda två ”kan det bli bättre än
så här?” och dessutom första kvällen. Vi
fi ck mycket hjälp med vandringsuppgifterna
och vi fi ck bada i poolen!
Kan det bli bättre?
En ny dag grydde och vår vandring gick
vidare. Vi mötte tjeckiska scouter och
fi ck sova i deras scouthus. Även de hjälpte
oss med uppgifterna. Hur bra kan det
bli? Dagarna rullade på i samma känsla,
de kan inte bli bättre, men gissa vad? Det
blev det. Vi sov i trädgårdar blev bjudna
på lunch, kvällsmat och frukost, badade
i pool och sov på en höskulle. Vi lyckades
få tvättmöjligheter varje kväll, allt från
bäckar till badrum.
Grå industristad
Sista natten nalkades vad skulle möjligtvis
kunna toppa vår vandring hittills? Vi
drömde och fantiserade. Om sista natten
skulle bli bättre än alla andra nätter
så skulle det krävas kvällsmat, frukost,
pool och säng, helst i ett eget hus. Vi
hade spanat in staden Adamov.
Vad mötte våra trötta och slitna
kroppar där? Jo en nedlagd industristad
med grå och färglösa betonghus. Det var
den fulaste och tråkigaste staden vi hittills
kommit till… Modet sjönk, speciellt
efter att vi blivit utskällda av en hund
i den enda trädgården vi kunde se i hela
staden. Ett tåg kom och äntligen såg vi
levande människor i denna döda stad.
Vilken gästfrihet
Hoppet steg något när vi träffade en
engelsktalande kvinna, Lucie. Ge aldrig
upp, det fi nns minst en vänlig själ
i varje by. Allt vände och kvällen blev,
tro det eller ej, den bästa av alla. Vi blev
bjudna på kvällsmat hemma hos Locies
mamma. Sedan visade de vägen till hennes
lägenhet och hon visade oss runt i en
helt fantastiskt fi n våning. Vi fi ck ta vad
vi ville i hela lägenheten mat, dryck, låna
dusch med mera. Sedan sa hon god natt
och sov själv hos sin mamma. Det var
underbart! Våra drömmar hade fallit in
med undantag av poolen då men vi fi ck
så mycket annat. Det är otroligt vilken
gästfrihet vi möttes av.
16 mil på tio dagar
När man går 16 mil på tio dagar, mestadels
på asfalt, får man ont i kroppen! Vi
klarade oss hyfsat bra, lite värk i rygg,
knä och fötter samt några blåsor, var
det vi led av. Vi hade ett knep för att
underlätta vandringen, PP, ”Power Pauser”.
När det känns tungt tar man regelbundna
pauser. Pauserna genomförs
enligt följande; av med ryggsäck, skor
och strumpor, lägg dig själv på marken
och fötterna på ryggsäcken. Slumra lite,
drick vatten och ät choklad! Sen orkar
man en timme till.
Sandra och Ellen
Fakta EB
Förbundsgemensamt
arrangemang för scouter i
åldrarna 16-20.
Vandring under tio dagar minst
16 mil.
All mat under vandringen ska
lagas själv. Du får bli bjuden på
mat men du får inte betala för
färdiglagad mat.
Vandringen sker med en
parkamrat.
Under vandringen har man ett
antal uppgifter som skall lösas.
Syftet är att lära känna ett annat
land och utmana sig själv.
Efter vandringen gör man en
rundresa i landet.
Foto: Ellen Eklund
Scouting Spirit 15