Juniorscoutprogrammet - Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Alla NSF-kårer och distrikt bildar tillsammans NSF, vårt förbund. NSF ordnar utbildning för ledare. Medjämna mellanrum, ca tre år, ordnas förbundsläger för patrull- och seniorscouter. Förbundet arbetar medmaterialproduktion och programtips.MålsättningNSFs målsättning är att ge individen tillfälle till personlig utveckling i en för ålder och mognad avpassadverksamhet genom• demokratisk skolning och träning i att ta ansvar för gruppens gemensamt fattade beslut• främjande av medlemmarnas utveckling till självständiga samhällsmedborgare med intresse föromvärlden, personligt engagemang och känsla för internationellt medansvar• vägledning i de grundläggande värderingar i etiska frågor, på vilka den internationellascoutrörelsen grundas samt i de grundsatser och program utifrån vilka IOGT-NTO-rörelsen haratt arbeta• friluftsliv för utvecklande av känsla för naturen och medansvar för bevarandet av en livsvänligmiljö• skapande av tillfällen att uppleva samhörighet med medlemmar tillhörande andra förbund inomden svenska och internationella scoutrörelsen och IOGT-NTO-rörelsen• att aktivt verka för en miljö fri från alkohol, narkotika och andra gifter med berusande effekt samtge kunskap om riskerna med drogbruk för att därigenom åstadkomma engagemang i dessa frågoroch ett personligt ställningstagande för helnykterhetFundamentNSFs målsättning, scoutprogrammets fundament och scoutlagen utgör grunderna för hur NSF-scoutingska bedrivas. NSFs scoutprogram sammanfattas på ett enkelt sätt i 8 punkter. Vi kallar dem vårafundament:• Lyssnande och stödjande ledarskap• Lag och löfte• Patrullsystemet• Friluftsliv• Learning by doing• Lokalt och globalt samhällsengagemang• Symboler och ceremonier• Personlig helnykterhetHelnykterhet innebär att man inte förtär starkare drycker än 1,8 viktprocent (2,25 volymprocent) inteheller narkotika eller andra medel med berusningseffekt. Medlemmar över 12 år avlägger nykterhetslöfte,men kravet på helnykterhet gäller även innan löftet avlagts.Scoutlöftet"Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen."Löftet avläggs vid ceremonier t ex invigning eller vid Sankt Georgsfirande.Valspråk och lösen"Var redo - Alltid redo."

Scoutlagen• En scout söker sin tro och respekterar andras.• En scout är ärlig och pålitlig.• En scout är vänlig och hjälpsam.• En scout visar hänsyn och är en god kamrat.• En scout möter svårigheter med gott humör.• En scout lär känna och vårdar naturen.• En scout känner ansvar för sig själv och andra.Learning by doingAtt lära genom att göra är det bästa sättet att inhämta kunskap och erfarenhet på. För dig somjuniorscoutledare är det överlägset alla andra sätt att lära sig något. När juniorscouterna själva får försökablir de mer intresserade, lär sig bättre och samtidigt ökar deras självförtroende.ScoutrörelsenNSF är ett av fem scoutförbund i Sverige. Scoutförbunden samarbetar i Svenska Scoutrådet, SSR. SSRleds av en styrelse där varje förbund har två representanter.Anslutna till SSR är:I Sverige finns det fem olika scoutförbund. Dessa utgör tillsammans Svenska scoutrådet, som ärparaplyorganisationen för de olika förbunden. www.scout.seSvenska scouförbundet (SSF) är det största förbundet med ca 55 000 medlemmar. De har enbart scoutingsom profil, och har ingen moderorganisation. Förbundet är religiöst och partipolitiskt obundna.www.ssf.scout.seSMU-scout har ca 18 500 medlemmar och har en kristen värdegrund. Som moderorganisation har manSMU, Svenska Missionskyrkas Ungdom. www.smu.seKFUK-KFUMs scoutförbund förenar två av Sveriges största ungdomsorganisationer, Scouterna ochKFUK-KFUM, och har 11 500 medlemmar. Förbundet har fyra idéinriktningarn, nämligen friluftsliv medmiljömedvetenhet, personligt samhällsengagemang, internationellt ansvar och kristen livsåskådning.www.km.scout.seFrälsningsarméns scoutförbund (FA-scout) är en del av Frälsningsarmén och arbetar för att föra utbudskapet om Jesus Kristus till barn och ungdomar. Man är idag det minsta scoutförbundet med ca 1 400medlemmar. http://www.fralsningsarmen.se/scout/Nykterhetsrörelsens Scoutförbund har ca 5 500 medlemmar och har ett ben i Scouterna och ett ben iIOGT-NTO-rörelsen. Vi arbetar med scouting som grund för ett nyktert och drogfritt samhälle.www.nsf.scout.selOGT-NTO-rörelsenNSF är ett av fyra förbund i lOGT-NTO-rörelsen. Övriga förbund är:• IOGT-NTO (vuxenförbundet)• UNF (Ungdomens Nykterhetsförbund, 12-25 år)• JUNIS (Juniorförbundet med barnverksamhet, 7 - 12 år)

Tillsammans med dina ledarkamrater börjar ni med att sätta upp ett mål för terminen eller året. Kanske villni att alla scouter ska vara väl förberedda för att åka på distriktets läger eller att alla ska ha så stor kunskapom skogen att de känner sig trygga även i mörker.Fortsätt därefter med delmål för cirka en månad i taget. Bestäm om ni ska ha övernattning, utflykt ellerläger under någon av terminens helger. Därefter tar ni varje scoutmöte för sig och dela upp ansvaren så attalla ledare känner sig delaktiga. Detaljplanera möten för ungefär en månad i taget annars är risken att Duinte kommer ihåg dina egna anteckningar.Namnge varje scoutmöte med ett lockande namn och gör ett terminsprogram som scouterna får med sighem.Många barn i åk 2 är inte bra på att läsa så ge dem inte uppgifter som kräver att de skall skriva eller läsalånga stycken.FriluftslivFriluftslivet är en viktig del av scouting. För miniorscouterna är naturen i sig redan ett äventyr. Derasfantasi är det inget fel på, så det är väldigt enkelt att snabbt fylla skogen med troll, sagoväsen, björnar odyl. Det kan skapas en intensiv stämning bara genom en enkel lek och starka upplevelser är viktiga delar imänniskans känsloliv.För miniorscouterna kan miniorscouttiden bli en lång rad starka upplevelser.Med en miniorscoutavdelning åker Du på utflykter och övernattningar med förläggning inomhus.Sommartid åker man på läger, med tältförläggning i upp till fyra dagar.Scouterna bör i god tid före övernattning och läger få en inbjudan, med information om tid plats, kostnadoch utrustningslista. Dessutom bör en svarstalong finnas med där förälder godkänner scoutens deltagande,eventuella allergier och var föräldrarna kan nås under lägervistelsen.Utflykter, övernattningar och lägerMed en juniorscoutavdelning åker du på utflykter och övernattningar med förläggning inomhus.Sommartid åker man på läger, med tältförläggning i upp till sju dagar eller övernattning i vindskydd.Scouterna bör i god tid före övernattning och läger få en inbjudan, med information om tid, plats, kostnadoch utrustningslista. Dessutom bör en svarstalong finnas med där förälder godkänner scoutens deltagande,eventuella allergier, specialkost och var föräldrarna kan nås under lägervistelsen.Utrustningslista för läger och övernattning- scoutskjorta- scouthalsduk- långbyxor- kniv- extra underkläder- extra strumpor- nattkläder- raggsockor- t-shirt- kortbyxor- badkläder- varm tröja- vindtät jacka- halsduk- vantar- mössa- handduk, liten- handduk, stor- tvål, tandkräm, tandborste- matbestick- mugg

- djup tallrik- diskhandduk- grova skor- gummistövlar/läderstövlar (vintertid)- regnkläder- sovsäck- liggunderlag- sittdynaOm man vill:- lägerbålsfilt- ficklampa- kameraSäkerhetSom scoutledare är det du som är ansvarig för scouternas säkerhet.Läs noga och följ NSFs friluftsanvisningar som rekvireras gratis från Scoutköp. Planera alltid med utgångfrån dessa.Kniven och säkerhetFörutom knivens användande och skötsel är det viktigt att tänka på att det enligt svensk lag är förbjudetatt bära kniv på offentlig plats.Se till att scoutknivarna förvaras och transporteras på ett tryggt sätt eftersom det kan vara provocerandeatt bära dem synligt.FöräldrakontaktDet är av stor vikt för scoutavdelningen och dess arbete att scoutledarna känner barnens föräldrar och attdet byggs upp ett ömsesidigt förtroende dem emellan.Ju mer kunskap föräldrarna får om verksamheten desto värdefullare tycker de att den är. Att familjen fårdeltaga i scoutaktiviteter ger en god insikt i verksamheten.Första kontakten med föräldrar är bra att ha i samband med terminsupptakten för att sedan fördjupas medföräldramöte någon gång mitt i terminen.Den spontana kontakten när föräldrar lämnar och hämtar sina barn vid de ordinarie scoutmötena är dockkanske den bästa kontakten. Se till att du gör dig tillgänglig för de föräldrar som vill söka kontakt och inte"gömmer" dig bakom städning eller internt ledarprat.AdministrationAtt vara avdelningsledare innebär även att man har en del administrativa uppgifter.Brevet till föräldrarnaBrevet till föräldrarna lämnas till de föräldrar vars barn just har börjat scouterna. I materialet finnsinformation om NSF och kåren kan även skicka med kompletterande information.Materialet kan köpas från Scoutköp tel 0552-302 39.MedlemsavgiftMedlemsavgiften tar antingen du som ledare emot eller också delar ni ut en postgiroinbetalningsblanketttill scouterna. I det senare fallet får ni ha täta kontakter med kassören för att veta vilka som betalt.MedlemskortMedlemskort delas ut så fort scouten betalt sin medlemsavgift. Dessa finns att beställa från Scoutköp.

MedlemsrapporteringFör varje möte förs närvaro på närvarokort som, i de flesta fall, finns hos kommunen. Närvaronsammanställs av kåren, i slutet av terminen, och skickas till kommunen och NSFs förbundsexpedition.Uppgifterna ligger till grund dels för medlemsrapport till kommun, distrikt och förbund men även föraktivitetsstöd. Därför är det mycket viktigt att man rap- porterar alla sammankomster eftersom varjesammankomst ger pengar till verksamheten.LekarAtt leka tycker de allra flesta om. Är du själv aktiv i leken får du med allra största säkerhet med även desom påstår att de tycker det är larvigt att leka. Att ledarna leker är ett bevis på att det är roligt.Att tänka på när man skall leka:• Se till att du själv kan leken. Juniorscouter har inte tålamod att vänta på att du skall klara ut hurdet hela går till om det tar för lång tid.• Repetera reglerna också för kända lekar. På det här sättet undviker du besvikelser när det visar sigatt dina regler och scouternas inte stämmer överens. Om det vid instruktionen visarsig att ni har olika uppfattningar om reglerna gäller det att vara tydlig.• Förklara kort - en lek kan tappa spänningen om du håller på för länge med att förklara.• Kontrollera att alla förstått. Bäst är att fråga "Några frågor?" Det är alltid lättare att svara "ja" påen sådan fråga än att bli hörd när man svarar "nej" på frågan "Har alla förstått?" När Du skallförklara leken igen fråga den som inte förstod vad som var svårt.Även om alla säger sig ha förstått kan det ibland vara svårt. Gör därför en provomgång av leken så att allasäkert har förstått. På det sättet slipper du ledsna scouter som kanske "åkte ut" på grund av att de inteförstod leken.Var själv med och lek. Om det är en "poäng"-lek och ni är fler ledare kan man vara en ledare i varje patrulloch en som räknar poäng. Vid kullekar och annat kan alla ledare vara med. Ju mer entusiastisk du är destoroligare får scouterna. Avbryt leken i tid och variera lekarna, även en rolig lek kan bli uttjatad.Leken är som sagt ett utmärkt sätt att lära in kunskap med. Knopar kan repeteras med till exempelknopstafetter, väderstrecken med "Hela havet stormar" och sjukvårdslådan med Kims lek osv.SångJuniorscouter tycker om att sjunga om de känner sig trygga och kan sångerna. Fortsätt sjunga de sånger desjöng på miniorscoutavdelningen och lär er några nya.Det är viktigt att du som ledare sjunger även om det är "hellre än bra".Lämpliga sånger hittar Du i Ryggsäcksmusik eller lägersångböcker från förbundsläger.JuniorscoutenAtt vara ledare är att vara en förebild. Barn i juniorscoutåldern behöver vuxna runt omkring sig som gerklara och tydliga signaler. "Jag tycker om dig som du är" "Jag vill lära dig något som är roligt och bra attkunna", "Jag respekterar att du blir arg nu, men du får inte slåss" osv.Signalerna består både av det du säger, det du gör och ditt kroppsspråk. Scouterna har olika förmåga atttolka dina uttryck.Att möta juniorscouterna på ett lyhört och respektfullt sätt är viktigt.Det finns stora individuella variationer i mognad hos barn i denna ålder. I grupp brukar barnen varanyfikna, ifrågasättande och energiska när väl intresset är väckt.För att du ska få ökad förståelse för variationerna presenteras här en modern teori som fått mycketuppmärksamhet.

De sju intelligensernaDet finns inte bara en intelligens, det finns sju, hävdar den amerikanske forskaren Howard Gardner.Han påvisar i sin forskning att det finns olika centra i hjärnan som oberoende av varandra styr människansintelligenser.Han har kommit fram till antalet sju, men påpekar att forskningen kan visa på fler i framtiden.matematisktlogisktatt se och förstå logiska och matematiskasammanhangspråkligtspatialtkinestetisktmusikalisktintrapersonelltinterpersonelltatt kunna uttrycka sig muntligt och förståandras talatt kunna orientera sig och tänka i bilder,rumsuppfattningatt kunna använda sig av sin kroppändamålsenligt och vackertatt kunna uppfatta och uttrycka musik oftatillsammans med rörelseatt förstå sig själv och sitt eget beteendeatt kunna sätta sig in i andra människorstankar och beteendeEnligt Gardner har varje människa sin begåvningsprofil där styrka och svaghet fördelas mellan de olikaintelligenserna.Gardner pekar också på kulturella skillnader i sättet att värdera de olika intelligenserna. Här i västvärldensätter vi t ex matematisk-logisk intelligens högt medan man i andra kulturer har andra värderingar.Scouting och de sju intelligensernaInom scoutingen har vi en metodik som stimulerar alla intelligenserna. Att jobba tillsammans i en patrullgör att man måste sätta sig in i hur de andra tänker och gör. Patrullgemenskapen ger insikt om hur jag självär.Att kunna ta sig fram i skogen med hjälp av en karta, räkna ut hur lägerspisen ser ut innan den kommitupp, sjunga och uppträda vid lägerbålet är exempel på hur intelligenserna används.Med de sju intelligenserna i bakhuvudet kan du få ut ännu mer av ditt ledarskap och få större förståelse förvariationerna bland scouterna på din juniorscoutavdelning.Barn med speciella behovAtt ha barn med handikapp eller sociala problem, i scoutverksamheten, innebär att du får sätta dig in ivilka speciella behov de har. Att ta kontakt med deras föräldrar är det allra bästa. På det sättet får duenklast reda på om barnet t ex behöver medicin eller om det finns vissa aktiviteter de inte kan vara med ioch om ni i så fall kan anpassa dessa aktiviteter.MobbningDe som mobbar, eller retar, är inte alltid lätta att märka. Oftast sker mobbning före eller efter scoutmötetdå man som ledare inte har uppsikt.

Visa att du absolut inte accepterar att någon blir retad, sätt gränser.Se sedan till att retaren/mobbaren får chans till beröm om han gjort någonting bra - detta för att byggaupp självförtroendet.Om det är en större grupp som retas eller mobbas är det på sin plats att ta upp det i avdelningsrådet. Låtbåda sidor berätta sin version av vad som hänt.Fråga inte varför utan be varje juniorscout komma med en lösning på hur man skall få slut påmobbningen. Låt var och en tala om hur de själva skall göra för att se till att mobbningen skall upphöra.Se till att följa upp och berömma om det finns skäl till det.Ibland kan man uppleva att det finns juniorscouter som "ber om att få bli" retade. Detta kan han/hongöra för att få uppmärksamhet och tröst, oftast beror det på osäkerhet och dåligt självförtroende.Ge scouten en möjlighet att lyckas med det han/hon gör och på det sättet få den positiva uppmärksamhetsom behövs.Oro i avdelningenRastlöshet, bråk, stoj och allmän oro kan förekomma i en del avdelningar och orsakerna kan vara många.Scouterna har långtråkigt, de tycker inte att programmet är tillräckligt intressant och medryckande för attde skall orka koncentrera sig. Det kan också bero på väntan. Snabba scouter tvingas vänta på långsammarekamrater.Det kan ibland vara bra att samla de rastlösa i en patrull. På så sätt blir det mindre spring mellanpatrullerna och de tvingas ta ett större ansvar.Utnyttja de snabba till att hjälpa sina patrullkamrater i stället för att säga åt dem att vänta tills alla är klara.Om det inte är en uppgift av det slaget kan man ha extra uppgifter till de snabba i avdelningen.Se till att ha ett omväxlande och intressant program.Det är viktigt att avdelningsledarna har klara och tydliga regler och gränser för avdelningen. De kan gärnavara framtagna på ett avdelningsråd.Ett gammalt beprövat knep, för att få en lugn samling, är att placera de oroliga och spralliga vid en ledare.När du skall uppmana någon att lugna ner sig så var konkret. "Stina sluta knuffas på Kalle!" är bättre än"Lugna ner dig!"Ibland kan det lösa sig om man placerar två scouter, som är oroliga, i var sin patrull. Tala om för deminnan att man tänker dela på dem om de inte kan samarbeta i patrullen.MålJuniorscoutens kunskapsmål innefattas i fem olika områden. Under varje område finns ett antal uppgifter.Numreringen har ingen prioriteringsfunktion. Programinslagen hittar du i ledarpärmen och ni väljer iavdelningen, efter era förutsättningar, vilka ni lägger in i programmet. Alla områden ska täckas ochobligatoriska är punkterna l, 2, 3, 11 och 12 under NSF och scouting.Scoutteknik och friluftslivSyfte: Juniorscouten ska lära sig grunderna i scoutteknik och friluftsliv, för att sedan användakunskapen i den praktiska scoutverksamheten och därmed förstärka upplevelsen av scouting.• Kunna lägga de vanligaste spårtecknen• Kunna elda och laga mat över öppen eld• Kunna använda stormkök• Kunna slå överhandsknop, råbandsknop, timmerstek, skotstek, dubbelt halvslag och dubbelthalvslag om egen part i sitt rätta sammanhang• Kunna lägga vinkelsurrning, trefotsurrning samt bygga ett lägerarbete där dessa surrningar ingår• Kunna använda kniv, såg och yxa• Kunna ta ut väderstrecken med hjälp av tecken i naturen

• Kunna följa en karta och känna till hur kompassen är uppbyggd och fungerar• Kunna lösa chiffer• Kunna sina personliga mått och använda dem• Kunna klä sig rätt för olika väderlekstyper• Kunna packa sin ryggsäck med rätt utrustning för en övernattning eller utflykt• Deltaga i ett mörkermöte per termin• Deltaga i en dagsutfärd eller övernattning/termin• Deltaga i ett 4-6 dagars läger• Deltaga i en organisationstävling• Känna till hur ett lägerbål är uppbyggt och deltaga med en egen programpunkt• Kunna sätta upp och ta ner ett tält• Deltaga i en övernattning i fast vindskydd• 20. Pröva på att paddla kanot eller ro ekaSäkerhetSyfte: Juniorscouten ska förstå att kunskap är det bästa sättet att förebygga skador vid friluftsliv.Om olyckan, trots det, är framme ska de ha sådana kunskaper att de kan ingripa.• Kunna bad-, båt- och isvett• Kunna förebygga och lindra köld- och brännskador• Kunna sköta sår och lägga ett förband• Kunna stoppa större blödning• Veta hur man gör konstgjord andning och lägger någon i framstupa sidoläge• Veta vad man gör på en olycksplats• Kunna sköta sin personliga hygien på läger och övernattningNatur och miljöSyfte: Juniorscouten ska få insikt om naturens och miljöns överordnade betydelse för vårt liv påjorden.• Kunna allemansrätten• Deltaga i ett projekt, tema eller några möten som behandlar människans påverkan på miljön• Deltaga i ett projekt, tema eller några möten som handlar om naturens kretslopp• Känna till några djurlämningar och spår• Känna till några hotade djur i vår svenska natur och göra något för dem• Deltaga i scoutmöten som handlar om fåglar• Känna till de vanligaste svenska däggdjuren• Känna till de vanligaste svenska trädslagenNSF och ScoutingSyfte: Juniorscouten ska få förståelse för att scouting är en världs- omfattande organisation däralla har scoutlag och löfte som rättesnöre.• Ha förståelse for innebörden av scouthälsningen, valspråk och lösen• Känna till innebörden av scoutlagens punkter och avlägga scoutlöftet• Bli invigd till juniorscout• Vara patrulledare• Skriva loggbok

• Kunna scoutsången• Vara med och läsa eller sjunga scoutbönen• Kunna hissa och hala flaggan• Vara med och fira någon scouthögtidsdag och veta varför• Känna till scoutkårens och scoutings historia• Veta vad Net i NSF står för• Veta vilka effekter bruk och missbruk av alkohol och narkotika ger• Känna till hur mobbning uppkommer och vad man kan göra för att motarbeta den• Känna till WOSM, WAGGGS, SSR och de övriga svenska scoutförbunden samt deras symboler• Få ökad internationell förståelseHantverkSyfte: Juniorscouten ska förena nöje med nytta i sitt hantverk.När juniorscouttiden är slut ska scouten ha genomfört några hantverk anpassade för juniorscoutåldern.