Scouting Spirit nummer 4 2007 - Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

ek och Johan var jättenöjda med att vara på Jiingijamborii.
inga problem. De menar att det är mycket lättare att ta
kontakt och prata med andra människor här på lägret
än till exempel i skolan.
”Här är alla inställda på att man ska träffa andra
människor och få nya vänner, det ingår på något
sätt i konceptet, och då är det inte så svårt, menar
Przemek som hittat några nya bekantskaper under
lägret.”
Nöjda killar
Efter nästan en vecka på läger är killarna nöjda, och
det verkar inte någon tvekan om att de vill fortsätta
med scouting.
”Nu önskar jag bara att det kom lite fl er scouter
till oss så att vi blir många på mötena där hemma
också, avslutar Przemek.”
Caroline Spångberg
75 mil
Efter ett tags packande och planerande satte
sig Patrik och Mattias på cyklarna och började
trampa iväg. ”Vi cyklade genom Täby, Danderyd
och Solna för att till sist komma ut på Kungsholmen.
Där korsade vi Mälaren, vilket gav oss en
ordentlig känsla av verkligen att vara på väg.”
Målet var Jiingijamborii, tio dagar från nu.
Svensk sommar är ju känd för växlande
väder och killarnas resa kom redan andra dagen
in på vädertypen regn. ”Vid lunch hittade
vi en liten allé, där vi kunde laga mat under
en stor bok. Inte för att det var torrt där, utan
mer för att det var mindre blött. Allt regn
hade gjort att man nästan tappat känseln i
händer och fötter.”
Trots att de var blöta, hade de ingen tanke
på att ge upp. Det var bara att trampa vidare.
Regnet gav med sig, men att ge sig ut på en cykeltur
på 75 mil går inte helt smärtfritt ändå.
”Nu börjar det kännas i de fl esta delar av
kroppen att man varit ute ett tag. Gårdagens
etapp på 14 mil gav helt klart sitt.”
Mycket var förberett inför resan, men när
de lämnat Västervik insåg de att det inte fanns
några cykelvägar söderut. Enda alternativet
var då att ge sig ut och cykla på E22an… ”När
hastighetsskyltarna säger 70, så är det okej.
När de visar 90 börjar man bli lite orolig. Men
på cykel
när man kommer mitt i en obyggd, utan en
avfart på mil åt varje håll, och skyltarna visar
110 så känner man sig ganska liten på sin
cykel.”
Som scout har man ofta vänner utspridda
på olika ställen i landet, och vid tillfällen som
det här kan det komma sig väl till pass. ”Vid
halv sju kom vi till Oskarshamn. Där hade vi
två alternativ. Antingen så skulle vi slå läger
där, eller ringa Ellen och säga att vi kommer
om en timme. Vi valde att ringa.” Mattias och
Patrik låg före i planeringen och kunde stanna
i Mönsterås i ett par dagar och fi ra att de
kommit så långt.
När man är ute på äventyr inträffar ibland
problem man inte räknat med, då är det bara
att leta fram uppfi nningsrikedomen och försöka
lösa det efter bästa förmåga. ”Efter att vi
kommit några kilometer gav Patriks pakethållare
upp. Den gick helt enkelt av. Fast det
var inget som lite strapps och lite silvertejp
inte kunde ordna.”
Efter tio dagar, 75 mil, två punkteringar,
en prinsesstårta och en glass i Åhus var Jiingijamborii
i sikte och de var framme.
Läs hela dagboken på www.nsf.scout.se
Caroline Spångberg
Foto: Tommy Glandin
Scouting Spirit 9